Jag har precis kommit tillbaks till kontoret efter en intressant och spännande förmiddag. I nätverket Gilla Din Ekonomi har vi just haft en pilotkurs för pensionärsorganisationerna som handlar om privatekonomi på äldre dar. Totalt har pensionärsorganisationerna imponerande 900 000 medlemmar och till hösten är det meningen att kurserna ska komma igång i deras regi.

Det finns mycket att tänka på för pensionärer när det gäller skatteregler, vardagsjuridik, vilka rättigheter man har som konsument och mycket annat. Igår rapporterade också Ekot om att 140 000 pensionärer missar att få bostadstillägg som de är berättigade till men missar att ansöka om. En tusenlapp i månaden i snitt går de miste om alldeles i onödan. Vill du kolla om du kan få bostadstillägg kan du göra det här på Pensionsmyndighetens hemsida.

Det är härligt att man kan lära sig nya saker när som helst i livet! 

Maj 2013 015

 

Carina Blomberg

StudenterNu är det inte lång tid kvar i skolan för årets studenter. Jag såg en luttrad mors kommentar på facebook igår. Hon var på väg till tredje studentskivan och var väl inövad på tjofadderittan lambo. 

När väl alla studentfesterna är avklarade ska studenterna välja väg, kanske söka jobb eller börja plugga till hösten. Många tänker väl också på att resa och göra andra roliga saker. I Sverige är vi, sett i ett europeiskt perspektiv, ganska sena med att börja jobba. Först vid 28 års ålders har 75 procent av en årskull börjat jobba.  

AMF har tittat på vad som kommer att hända med tjänstepensionerna i framtiden. Två de trender vi ser är särskilt relevanta för ungdomar. Många kommer att få jobb i mindre, nystartade företag. Där är det mindre vanligt med tjänstepensioner. Likaså finns ett intresse bland unga att starta ett eget företag och vanligast är att man gör det på deltid. Då får man tänka på att pensionspengarna från företagandet är de man själv sparar ihop till. 

Jag tror att ett bra tips att skicka med ungdomarna är frågan, på de anställningsintervjuer de kommer på, om det ingår en tjänstepension i anställningen. Det är från lite olika åldrar som man får tjänstepension men startåldern är från 21 till 25 år i de olika avtalsområdena. Vi som är äldre vet ju att det går ganska fort från studenten till 25!  

Dagens pensionssystem bygger på att den statliga pensionen kompletteras med en tjänstepension. Att själv spara ihop de pengarna kräver stora sparkapital som i så fall ska kompenseras med en högre lön.

Så – att ställa frågan om man får en tjänstepension är alltid bra.

 

Carina Blomberg

 

Förra helgen var jag hemma hos min mamma i Finland. Ursprungligen fanns en diffus tanke om att ta itu med hennes pensionspapper, men längre än så kom vi aldrig. Inte bara för att solen sken och kaffe på terrassen lockade betydligt mer; utan också för att det finländska pensionssystemet lämnar en hel del att önska vad gäller transparens och begriplighet.

Kanske har det inte varit lika aktuellt att prioritera information till kommande pensionärer i Finland som i Sverige? Det är åtminstone min spontana uppfattning efter att ha surfat runt lite grann och försökt reda ut hur mycket pengar min mamma kommer att få. Jag har fortfarande inte lyckats få grepp om hur den allmänna pensionen i Finland fungerar, vilket väl säger en hel del om den information som finns att tillgå…Det som jag däremot hittade om Finlands motsvarighet till tjänstepension, arbetspension, var också ganska klent. Intressant nog skiljer sig intjänandet en hel del från vad vi är vana med i Sverige. finland_amf_pension

I de flesta svenska kollektivavtal är det 4,5 procent av lönen som avsätts till tjänstepensionen. Vid vilken ålder man börjar tjäna in tjänstepensionen varierar beroende på avtalsområde. I Finland varierar avsättningen istället helt beroende på din ålder, är man till exempel under 53 år är det endast 1,5 procent av lönen som avsätts till pensionen. Mellan 53-62 år höjs procenten till 1,9 procent men först vid 63-67 års ålder kommer nivån upp i 4,5 procent. Tanken bakom är att uppmuntra till längre tid i yrkeslivet.  

Tonen i den information som kommuniceras mot kunderna skiljer sig också rejält. Där vi i Sverige uppmuntras att se över, engagera oss i och påverka pensionen verkar informationen i Finland istället främst rikta sig till arbetsgivare. Idag kontrollerade jag vad som gäller för den pension jag tjänat in i Finland. Jag fick till svar att jag som kund inte kan se någon placeringsportfölj. Inte heller kan jag påverka värdeutvecklingen och välja fonder. End of discussion.

Ofta kritiseras det svenska pensionssystemet. Kanske kan det vara bra att känna till lite hur alternativen kan se ut innan vi klagar nästa gång?

 

Malin Strandvall

 

Det blev en kall valborgsmässoafton i år också. Planerna på att äta middag ute fick ändras snabbt men alla var glada ändå.

Så lite dagvill är jag allt när man är tillbaks på jobbet och det inte är måndag utan faktiskt en  vanlig torsdag. Men för att återvända till pensionsvärlden kommer här lite nyheter för dig som jobbar som privatanställd arbetare.

Nu är årets pensionsbesked på väg till dig från Fora. Beskeden började skickas ut för någon vecka sedan och alla ska ha fått sitt besked senast i mitten av juni. Det är 2,5 miljon brev som ska ut så det tar sin lilla tid.

Om du även har pengar i de äldre pensioner som heter STPP, ÖGR och ÖGX kommer en god nyhet: från den 1 maj sänker AMF avgifterna från 0,20 procent till 0,15 procent på kapitalet. Det betyder cirka 60 kronor per år för en kund med genomsnittligt kapital. Driftskostnaderna har sjunkit och då ska överskottet gå tillbaks till kunderna genom sänkta avgifter. Jag skrev tidigare i år om de här pensionerna om du funderar på vad de står för eller om du omfattas.

 

Carina Blomberg

I framtiden kan fler riskera att stå utan tjänstepension. Vi ser att många av de nya jobben skapas i företag som är små och som inte har kollektivavtal eller tjänstepensionslösningar. Tjänstepensionen kommer att vara cirka en fjärdedel av de pengar vi ska leva på som pensionärer så den blir ännu viktigare i framtiden än för dagens pensionärer.

I en rapport som AMF tagit fram ser vi att det är bland de mindre företagen med färre än femtio anställda som kollektivavtalen sjunker. År 2010 saknade 58 procent av småföretagen kollektivavtal jämfört med 51 procent fem år tidigare.    

Vad man kan göra själv är förstås att ställa frågan om en tjänstepension ingår när vi söker jobb. Är du inte helt säker på vad som gäller på din arbetsplats, så fråga personalansvarig.  Det är också en bra fråga att skicka med sina ungdomar ut när de söker jobb. Jag har testat själv. Det var väl inte det mest uppskattade man kan propsa på som mamma men det verkade få effekt i alla fall.

 

Carina Blomberg

Gillar du din ekonomi? Det kan väl vara lite si och så med den saken beroende på hur många räkningar som dimper ner i brevlådan och hur mycket som blir kvar i plånboken. Men de flesta skulle nog också svara att man gärna vill lära sig mer om privatekonomi. Då kan det också vara skönt att veta att det finns oberoende utbildningar som inte går ut på försäljning.

I förra veckan hade vi träff i nätverket Gilla Din Ekonomi011. Jag blir glad och får så mycket energi av de träffarna. Där samlas projekt inom privatekonomi som flera parter samarbetar kring. Då handlar det om allt från utbildningar i skolan, för arbetslösa ungdomar till utbildningar på arbetsplatsen eller korta kurser på kvällstid. Idag är det få bolag som orkar med stora folkbildningsprojekt på egen hand men tillsammans händer det saker! Totalt är det mer än 50 myndigheter, bolag och enskilda entreprenörer som ingår i nätverket.

Till hösten kommer en ny satsning tillsammans med alla de stora pensionärsorganisationerna för att kunna erbjuda pensionärer en skräddarsydd utbildning i privatekonomi på äldre dar. 

 

Carina Blomberg

 

Ibland kommer jag på mig själv med att tro att det fortfarande är år 2002 och att jag nyss gått ut högstadiet. Om jag läser om åren 1993,1994 känns det som att det var igår – och det var väl inte så länge sedan vi kollade på ”Rederiet” och ”Tre kronor”? Tiden går helt enkelt väldigt fort och av någon anledning är det lätt hänt att man parkerar mentalt på ett årtal man känner sig bekväm och trygg med.

Så tror jag också att det är till stor del vad gäller inställningen till vårt pensionssystem. Vi är vana med att saker och ting har fungerat på ett visst sätt, om systemet fungerade hyfsat 1963 förväntar vi oss att det ska fungera likadant 2013 också. Gott så. Trygghet och solidaritet i samhället är givetvis viktiga värden att bevara även i framtiden. Kruxet är bara det att även om vi mentalt lever kvar på 1960-talet och dess välfärdssystem så gör inte den globala ekonomi som påverkar våra pensioner det. Vare sig vi gillar det eller inte är vi tvungna att förhålla oss till det som sker på ett konstruktivt sätt.

Förra veckans nyhetsflöde kring pensionsåldersutredningen var inte speciellt förvånande i min mening. Krasst sett är det samhällsekonomiskt ohållbart i längden att upprätthålla ett system där allt färre förväntas finansierar allt fler. Ökade livslängder, hög ungdomsarbetslöshet i kombination med att allt fler tar ut tjänstepension under fem eller tio år riskerar att skapa en pensionsbubbla. Det är bra att utredningen sätter igång debatten, för den behövs och den är viktig! Vårt samhälle har förändrats enormt på bara några decennier. Vi människor förändras dock inte lika snabbt och smidigt bara för att arbetsliv och ekonomiska faktorer gör det. Jag tror att det är en aspekt vi ofta glömmer bort.

I grund och botten efterfrågar de flesta fortfarande samma trygghet som den svenska välfärdsstaten erbjöd ”förr i tiden”. Vi behöver prata om och diskutera hur den tryggheten ska skapas framöver, för förutsättningarna är inte desamma som 1963. I en undersökning som våra pensionskolleger på SPP gjort uppgav 54 procent av de tillfrågade att de hade höga förhoppningar kring livet som pensionär. Det är glädjande! Vad som är mindre glädjande är att det även ofta framkom i samma undersökning att vägen till det obekymrade pensionärslivet upplevdes som svår. Exempelvis var det många som höll tummarna för att det skulle gå bra eller drömde om att vinna på lotto.

Undersökningen tyder på att det är många som snarare än ett leva i nuet drömmer om framtiden. Eller så var det helt enkelt bättre förr?

Malin Strandvall

bild till bloggen

Mitt orange kuvert trummar in budskapet. Det står att min alternativa pensionsålder är 68 år och 8 månader. Pensionsmyndigheten gör antagandet att jag kommer att leva längre än en person som är född 1930 och därför måste jag arbeta i ytterligare 3 år och 8 månader för att få motsvarande allmänna pension.

I samhällsdebatten är detta något man ständigt återkommer till. Eftersom vi börjar jobba senare än förr och lever allt längre blir kuggfrågan att få pengarna att räcka under hela tiden som pensionär. Den statliga pensionsåldersutredningen lämnar sitt slutbetänkande senare idag. Man behöver inte vara Sherlock Holmes för att lista ut vad betänkandet kommer att handla om. Höjd åldersgräns för uttag av den allmänna pensionen och tjänstepensionen samt ökad rätt att kvarstå i anställning i äldre år.

Det ska bli mer spännande att se hur utredningen berör ofrivillig pensionering, d.v.s. de som går i pension mot sin vilja p.g.a. sjukdom, åldersdiskriminering, arbetslöshet m.m. Ett annat problem är att många står utanför arbetsmarknaden mitt i livet av olika anledningar. Om man är borta från arbetslivet under en längre period påverkar detta pensionen märkbart. När jag var föräldraledig fick jag pensionsgrundande belopp. Men det blir mindre pensionspengar än när jag arbetar. På liknande vis är det när man studerar på högskola eller universitet. Men ett belopp utan sammanhang styr inte mitt handlande idag. Pensionsmyndigheten skulle, precis som med den alternativa pensionsåldern, kunna visa en enklare illustration i orange kuvert hur pensionen påverkas för alla som är föräldralediga eller studerar.

Dan Adolphson

Nu i veckan har jag lärt mig ett nytt ord, kombinatör. Vet du vad det är?

Det betyder att man är anställd och driver ett företag på deltid. Den här gruppen kombinatörer har ökat mycket de senaste åren och 2011 var det 380 000 personer som kunde definieras som deltidsföretagare. Och då driver faktiskt nästan var tionde anställd ett företag vid sidan om.

Kvinnor driver gärna företag i kombination med anställning medan män i högra utsträckning är företagare på heltid. Många unga startar också eget på deltid.

Många vill säkert testa en affärsidé medan man fortfarande är anställd, med arbetsgivarens goda minne. Det är tillåtet att ha ett företag vid sidan av men man har fortfarande lojaliteten mot arbetsgivaren att ta hänsyn till, så att inte det egna företagandet inkräktar på det betalda jobbet. Vad man inte kan se i statistiken är hur många som startar eget av lust och egen vilja och hur många som gör det av andra orsaker. Det kan ju också handla om att man inte hittar ett heltidsjobb eller att man behöver få in mer inkomster.

Ur pensionssynpunkt kan det finnas en risk i deltidsföretagandet. Om man går ner mycket i tid i den anställda delen för att få tid över för företaget kommer pensionspengarna från jobbet att bli mindre. Då gäller det att man istället sätter av pengar själv för att pensionen ska räcka till.

 

Carina Blomberg

Kängurus, hajar, läskiga insekter och stekheta somrar är några av de anknytningar många får när man pratar om Australien. För många svenskar är Australien eller ’down under’ allt det här, ett fantastiskt resmål för en annorlunda semester. Det många inte känner till är att Australien också har ett väl fungerande pensionssystem som är rankat till det tredje bästa i världen (enligt Mercers Global Pension index) efter Danmark och Nederländerna.

Under en längre tjänstledighet och vistelse i Australien fick jag förmånen att arbeta inom tjänstepensionsbranschen i Melbourne. Och som den pensionsentusiast jag är kunde jag sätta mig in i alla olikheter och likheter på deras marknad vad gäller flytträtt, höjning av pensionsåldern och olika pensionsfonder.

Det första som slog mig var namnet på tjänstepension, det heter superannuation och förkortas nästan alltid till ’super’. Tjänstepension får en mer positiv klang när du diskuteras: take care of your super, a super system, super savings och så vidare. För visst är det super att prata om tjänstepension!

En annan reflektion var hur mycket ansvar som ligger på den enskilde pensionsspararen och att fler verkar ta högre risker, även under utbetalning. Super eller tjänstepension får alla, det är 9 procent av lönen, och det är upp till den enskilde att välja själv var pengarna ska placeras. Marknaden är stor och valen är många. Det finns ingen allmän pension som man tjänar ihop till under arbetslivet utan en behovsprövad enhetspension som det går att ansöka om när man närmar sig pensionen. Men i slutändan är det mycket som är lika. De viktigaste råden där, precis som här, är att göra ett aktivt val och att titta på risker, avgifter och historisk avkastning.

Cecilia Österholm 

Pension i Australia

Tjänstepension viktig även i Australien

 

Äldre inlägg »