Minpension.se firar nya triumfer. Det blev tre miljoner inloggningar under 2011. Allt fler svenskar har fått upp ögonen för möjligheten att få en samlad bild över den allmänna pensionen, tjänstepensionen och det privata pensionssparandet.  Men det finns fortfarande en nagel i ögat.

Anställda inom framförallt kommunal sektor ser inte hela sin tjänstepension. Kommunal tjänstepension före 1998 kan ligga i kommunens bokföring (och är alltså inte sparad i en pensionsförsäkring). Att fastställa vilken tjänstepension som du som kommunanställd är berättigad till kräver alltså än idag en del manuella beräkningar. Kommunerna har kommit olika långt i arbetet att leverera uppgifter till Minpension.se. Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson har tidigare hotat med lagstiftning för att tvinga kommunerna att redovisa hela tjänstepensionen. Efter dagens möte i Pensionsgruppen tror han nu på en förbättring redan i år. Låt oss verkligen hoppas det. När allt fler svenskar upptäcker styrkan med tjänsten Minpension.se krävs det också att den är heltäckande.

Dan Adolphson

Bland dem som tar ut pension är det allt fler som också i någon form fortsätter jobba. När vi tidigare i år ställde frågan om man ville ha möjligheten/rätten att arbeta vidare till 69 år var intresset svalt. Bara 28 procent svarade att man ville ha möjligheten. Men det handlar kanske också om vad man gör och mycket man jobbar. En dryg tredjedel av alla 66-åringar har arbetsinkomster idag. De intäkterna kommer ofta från arbeten inom ideella föreningar, trossamfund eller bostadsrättsföreningar. 

Under hösten har vi haft en liten artikelserie på hemsidan där man kan läsa om hur några olika personer lever sina liv som pensionärer. Här är ett smakprov: http://www.amf.se/Planera-och-ga-i-pension/Redan-pensionar/Mitt-liv-som-pensionar/

Nu önskar jag alla läsare av Pensionsbloggen 

En God Jul och Ett Gott Nytt 2012

 Carina Blomberg

Så var det dags att börja slå in julklapparna. Först då inser jag att jag lyckats köpa samma sak till samma person två gånger och det är inget som man vill ha två av (bäst att uttrycka sig så här kryptiskt om hon läser det här). Konstigt hur snabbt man glömmer. 

Val för pensionspengar är också något som är lätt att glömma. Av alla som valde för sin premiepension år 2000 har nästan hälften aldrig gjort ett nytt val. Igår kom det in nya pengar i premiepensionssystemet, så vill man få koll är det en bra tid nu att gå in på minpension.se.

Vi försöker också att få våra kunder att titta till sina pensionspengar på våra inloggade kundsidor. Här var det en kund som blev glatt överraskad: http://absolutlennart.blogspot.com/2011/12/ovantade-pengar-fran-amf.html

Carina Blomberg 

I en undersökning ställde vi frågan hur mycket man tror att en sjuksköterska har i pensionskapital när han/hon kommer fram till 65-årsdagen.

De flesta, ungefär hälften, svarade ”Vet inte” och de som ville gissa trodde någonstansmellan 250 000 och 750 000 kronor. I själva verket växer bara tjänstepensionen Kap-KL för en 25-åring som börjar jobba nu och fortsätter fram till 65år till 1,7 miljoner kronor. Och sedan tillkommer den allmänna pensionen och kanske ett privat sparande.

 Om du jobbar inom kommun eller landsting kan det också vara bra att veta att tjänstepensionen som heter KAP-KL har den lägsta inträdesåldern, 21 år, och att man får premier inbetalda även efter 65 år, om man väljer eller har möjligheten att fortsätta jobba. 

Så, svaret på frågan om det är värt att engagera sig i tjänstepensionen är ja. Det är faktisktbara var femte anställd inom kommun och landsting som gör ett aktivt val idag, så kanske kan det bli lite fler nu. Tjänstepensionen kommer att utgöra en stor och viktig del av pensionen och det rör sig om stora pengar som man samlar ihop under ett arbetsliv. 

Carina Blomberg

Hur lugn eller orolig man är beror på många faktorer och det här är första gången Novus tar fram ett ”orosindex” bland svensk allmänhet. Hur som helst var höstens orosindex 46 på en skala som går till hundra. De kommer att göra mätningen varje kvartal så framtiden får visa hur vi rör oss på den skalan. 

Det vi är oroliga över är framför allt att något ska hända familjen eller att vi ska drabbas av sjukdom. På tredje plats kommer frågan om vår privatekonomi och längre ner oron över att vi ska förlora jobbet eller att Sverige ska drabbas av terror eller krig. 

Vad gör vi då åt oron? Ungefär hälften gör ingenting utan sitter still i båten medan den andra hälften ökar på sparandet eller försöker minska utgifterna genom att amortera på lån, skjuta upp renoveringar eller välja bort semesterresan. 

Jag pratade nyligen med en kille som hade blivit arbetslös. Han undrade hur det skulle gå med pensionen under den period han nu skulle vara utan jobb.

Ersättningen från A-kassan är pensionsgrundande men är oftast mindre än den lön du haft tidigare. Om du får ersättning från en inkomstförsäkring är den ett bra tillskott till ekonomin men inte pensionsgrundande. 

När du slutar din anställning slutar också arbetsgivaren att betala in pengar till tjänstepensionen. Alla pengar som du redan tjänat in finns kvar och fortsätter att ge avkastning. Skyddet vid långvarig sjukdom eller vid dödsfall kan fortsätta en tid efter det att anställningen upphört. Här är reglerna olika så hör med din senaste arbetsgivare.

Har du ett privat pensionssparande kan du välja att fortsätta att betala in till det eller minska inbetalningarna alternativt göra ett uppehåll under arbetslöshetsperioden. När du sedan får jobb på nytt kan det vara värt att fundera på att spara lite mer för att kompensera den tidigare perioden.

Carina Blomberg

Idag fanns också en artikel i Dagens Nyheter om livslängdsantaganden. Det handlar om den återstående tid vi antas leva efter 65 år och är viktig för pensioner med utbetalning resten av livet. Här skiljer sig beräkningarna åt mellan bolagen. Är livslängdsantagandet kort så blir pensionen per månad högre eftersom den utbetalas på kortare tid. Men man ska vara medveten om att med jämna mellanrum ser man över livslängdantagandena. Så det är när du har nära till pensionen som det här har störst betydelse. Är du ung så behöver du se över de val du gjort med jämna mellanrum.

Carina Blomberg  

Det var sajten Familjeliv.se som hade frågat sina medlemmar och hälften av de som svarade sa ja. Nu får man väl ta svaren med en nypa salt eftersom frågan ställdes om man kan tänka sig att vara hemmafru och svaren kanske speglar en längtan att göra något annat eller att jobbet inte är så kul. Eller också framstår Hollywoodfruar som ett glamoröst sätt att leva sitt liv. Läs mer om undersökningen här: http://www.aftonbladet.se/wendela/article13833274.ab

Vi ser att äldre kvinnors pensioner har ökat de senaste åren och det beror på att de i högre utsträckning haft ett yrkesliv i stället för att vara hemma. Idag arbetar en tredjedel av Sveriges kvinnor mellan 24 och 54 år deltid. Att jobba deltid för att barnen är riktigt små kompenseras genom att man får barnrätter de första fyra åren. Men sedan blir den framtida pensionen lidande om man fortsätter att arbeta deltid. Ibland är det förstås nödvändigt att gå ner i arbetstid för att få vardagslivet att gå ihop. Därmed inte sagt att det alltid är kvinnan i familjen som ska dra ner sin arbetstid. 

Antingen kan man dela lika på deltid och vab:ande i familjen eller också finns det kompensationsmöjligheter för den som tjänar mindre. Den som tjänar mer kan ge bort sina premiepensionsrätter eller också kan man kompensera genom ett privatpensionssparande. När vi räknade på det kunde ett sparande på 500 kr extra i månaden kompensera löneskillnaderna i en familj med normala inkomster. 

Medan jag skrev den här texten gjorde jag en egen undersökning. Urvalet är mina två döttrar och svarsfrekvensen så här långt 50 procent. Så här svarar Carolina, 27 år, på frågan om hon vill vara hemmafru: 

Aldrig I livet! 

Tyckte att de hemmafruarna jag träffade I USA fick en lite skev verklighetsuppfattning, de levde för att skjutsa barn hela dagarna. Att de inte blir uttråkade och ensamma?!

Nä fy, vill känna att de pengar jag spenderar har jag tjänat ihop själv. Dessutom är det roligt att jobba; utmanande och socialt.

Som mamma känner jag mig odrägligt nöjd med det svaret!

Carina Blomberg

Igår var sista dagen att söka till vårens högskolekurser och program. Då passade vi på att gå  på ett seminarium som handlade om hur de val vi gör när det gäller studier, arbete och familj påverkar vår totala lön för hela livet, livslön. Även pensionen ingår i det begreppet. Det var SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) som hade bjudit in till seminariet. Det är vanligare att man tittar på lön ur ett kortare perspektiv men för den som väljer att plugga vidare är det förstås viktigt att veta om utbildningen betalar sig i form av högre livslön.

Idag fortsätter nästan 50 % av en årskull, som går ut gymnasiet, att läsa vidare på högskoleutbildningar. Om man väljer att skjuta upp studierna för att börja plugga senare blir livslönen oftast lägre. Vad man läser är självklart viktigt men var, på vilken högskola, man läser har mindre betydelse. Att läsa dubbla examina verkar inte löna sig i form av högre livslön eftersom man hinner jobba färre år.

De allra flesta utbildningarna lönar sig i form av att man faktiskt tjänar mer pengar totalt. Det är främst pedagogiska utbildningar där det är relativt låga ingångslöner och en flackare löneutveckling, som inte ger en högre livslön, jämfört med om man hade jobbat direkt efter gymnasiet.   

Sedan när studierna är avslutade tyder allt på att det är viktigt att komma igång och jobba även om det inte är drömjobbet man får på en gång. Av studenter som registrerat sig som arbetslösa kunde man se att de hade 30 % lägre årslön jämfört med dem som hade hittat någon typ av jobb direkt efter examen.

Utredarna hade också tittat på hur livslönen påverkas av om man är gift eller ogift. Gifta män fick en livslön som var 10 procent högre medan gifta kvinnor i stället fick 12 procent mindre. Mycket märkligt år 2011 tycker jag. Om man var sambo syntes inte de här skillnaderna alls.

Carina Blomberg

http://www.dn.se/debatt/spararna-maste-enkelt-fa-veta-hela-sin-kommande-pension

Det är viktigt att all information hamnar på plats så snabbt som möjligt. Alltför länge och alltför ofta har pensionsbranschen pratat procentsatser i stället för kronor och ören. Så länge vi måste säga till kunderna att Minpension inte fungerar om du jobbar inom det området eller har dina pensionspengar där, då kan vi inte heller räkna med att intresset för pension blir större. 

Är du kund i AMF kan det vara intressant att veta att vi lämnar alla uppgifter till Minpension.   

Carina Blomberg

Det blev en tankeställare. Eleverna där gick i årskurs 6 tom 12, ungefär som vårt högstadium och gymnasium. Elevavgifterna var 50 000 dollar per år, plus uniformer och skolmaterial. Nu väljer väl inte alla föräldrar det alternativet men om man skulle vilja ha sina flickor där var man nog tvungen att börja spara innan de var födda. Det kräver säkert en helt annan planering och en annan attityd till sparande och lån till utbildning.

Om attityder handlade också ett seminarium som Socialdepartementet höll nyligen. ”Reinvent yourself” var namnet och det handlade om hur ett längre arbetsliv skulle se ut. När vi frågat kunder har intresset varit svalt för att jobba vidare efter 65. Det finns hinder på vägen som gäller arbetsmiljön och jobben, hur vi ska orka jobba men det handlar också om attityder till äldre arbetskraft och inställning till arbete. Kanske kan vi tänka oss att jobba längre om det finns möjligheter att jobba med andra uppgifter än tidigare?

Carina Blomberg