Ofta tänker man kanske att det inte kan vara svårare att flytta pensionskapital än vilket annat bankkapital som helst. Det stämmer om det är en fondförsäkring man vill flytta. Men om det i stället gäller en traditionell försäkring så blir beräkningarna svårare att göra. Det beror på att det finns både ett garanterat kapital och ett tilläggsbelopp att räkna på. 

Därför är det viktigt att ta reda på vad händer med dina pengar när du flyttar. Ring och kolla med det bolag som förvaltar din pension, hur mycket pengar du får med dig om du flyttar en traditionell försäkring.

Det kan också vara värt besväret att ta reda på vilket kapital som blir garanterat i det nya bolaget och likaså vilka avgifter som gäller. Avgifter finns dels på kapitalet och dels som en engångsavgift för själva flytten. 

På konsumenternas.se finns bra jämförelser på avgifter inom olika avtalsområden. Dagens Nyheter har också skrivit om flytträtt nyligen: flytträtt 

Carina Blomberg

Jag misstänker att de som blir mest oroliga är de som är ganska nära pensionen själva. 

Hur ser det då ut? Socialdepartementet kom nyligen med en rapport ”Efter 65 – inte bara pension” som visar hur det ser ut för de som går i pension nu. Som ett exempel finns de som är födda år 1943 och fyllde 65 år 2008. Som nyblivna pensionärer hade de 96 procent av inkomsten de hade som 61–63-åringar.

 Tjänstepensionen är en viktig del av pensionen. Alla pensionärers sammanlagda inkomster fördelar sig så här 2011:

65 procent är allmän pension

15 procent är tjänstepension

10 procent är kapitalinkomster

 5 procent är arbetsinkomster och

 4 procent kommer från privata pensionsförsäkringar 

Debatten kring hur länge vi ska arbeta i framtiden handlar främst om att vi lever längre och då står valet mellan att arbeta lite längre eller få en lägre pension. 

I AMF:s undersökning Konsumentprisindex för pensionärer 2011 finns det inga stora skillnader i konsumtionen när vi jämförde yngre hushåll med 65-74 års hushåll. Det tyder väl på att det inte är blodpudding som står på menyn varje dag, som en artikelförfattare varnade för.

 Bäst är förstås att ta reda på hur det ser ut för dig själv genom att kolla in pensionspengarna på minpension.se och fundera över vilket liv man ser framför sig som pensionär. Då blir det lättare att fatta de beslut som behövs. Känns det osäkert att ha pengarna i fondförsäkringar finns traditionell försäkring med garanti för att de insatta pengarna blir kvar. 

Carina Blomberg

Minpension.se firar nya triumfer. Det blev tre miljoner inloggningar under 2011. Allt fler svenskar har fått upp ögonen för möjligheten att få en samlad bild över den allmänna pensionen, tjänstepensionen och det privata pensionssparandet.  Men det finns fortfarande en nagel i ögat.

Anställda inom framförallt kommunal sektor ser inte hela sin tjänstepension. Kommunal tjänstepension före 1998 kan ligga i kommunens bokföring (och är alltså inte sparad i en pensionsförsäkring). Att fastställa vilken tjänstepension som du som kommunanställd är berättigad till kräver alltså än idag en del manuella beräkningar. Kommunerna har kommit olika långt i arbetet att leverera uppgifter till Minpension.se. Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson har tidigare hotat med lagstiftning för att tvinga kommunerna att redovisa hela tjänstepensionen. Efter dagens möte i Pensionsgruppen tror han nu på en förbättring redan i år. Låt oss verkligen hoppas det. När allt fler svenskar upptäcker styrkan med tjänsten Minpension.se krävs det också att den är heltäckande.

Dan Adolphson

Hur lugn eller orolig man är beror på många faktorer och det här är första gången Novus tar fram ett ”orosindex” bland svensk allmänhet. Hur som helst var höstens orosindex 46 på en skala som går till hundra. De kommer att göra mätningen varje kvartal så framtiden får visa hur vi rör oss på den skalan. 

Det vi är oroliga över är framför allt att något ska hända familjen eller att vi ska drabbas av sjukdom. På tredje plats kommer frågan om vår privatekonomi och längre ner oron över att vi ska förlora jobbet eller att Sverige ska drabbas av terror eller krig. 

Vad gör vi då åt oron? Ungefär hälften gör ingenting utan sitter still i båten medan den andra hälften ökar på sparandet eller försöker minska utgifterna genom att amortera på lån, skjuta upp renoveringar eller välja bort semesterresan. 

Jag pratade nyligen med en kille som hade blivit arbetslös. Han undrade hur det skulle gå med pensionen under den period han nu skulle vara utan jobb.

Ersättningen från A-kassan är pensionsgrundande men är oftast mindre än den lön du haft tidigare. Om du får ersättning från en inkomstförsäkring är den ett bra tillskott till ekonomin men inte pensionsgrundande. 

När du slutar din anställning slutar också arbetsgivaren att betala in pengar till tjänstepensionen. Alla pengar som du redan tjänat in finns kvar och fortsätter att ge avkastning. Skyddet vid långvarig sjukdom eller vid dödsfall kan fortsätta en tid efter det att anställningen upphört. Här är reglerna olika så hör med din senaste arbetsgivare.

Har du ett privat pensionssparande kan du välja att fortsätta att betala in till det eller minska inbetalningarna alternativt göra ett uppehåll under arbetslöshetsperioden. När du sedan får jobb på nytt kan det vara värt att fundera på att spara lite mer för att kompensera den tidigare perioden.

Carina Blomberg

Det handlade om en rapport som två danska forskare, Michael Möller och Niels Christian Nielsen, tagit fram om Framtidens tjänstepensioner. Slutsatserna var flera men hade utgångspunkten att det svenska pensionssystemet är bättre än många andra länders system. Därmed inte sagt att det inte kan göras bättre. 

Forskarna pekade på att det svenska pensionssystemet upplevs som komplicerat och oförståeligt. Eftersom ett pensionssystem ”verkar” i 80 år, alltså från att de första spararna kommer in till de sista utbetalningarna görs, är det trögt att ändra. Det leder i sin tur till att många olika system lappar över varandra och vi får små slattar i pensionsbelopp som ligger i olika försäkringar.

Deras förslag gick ut på att pensionssparandet delas i två delar. En obligatorisk med mindre valmöjligheter och en frivillig med större valmöjligheter. Den obligatoriska delen skulle staten förvalta och sätta reglerna för och innefatta det som idag är allmän pension och tjänstepension. Reglerna skulle vara desamma för alla och inte variera mellan olika avtalsområden, som idag. Helst skulle forskarna se ett pensionssystem utan tjänstepensioner.

I den frivilliga delen skulle man själv kunna välja på fler alternativ än idag.

Reaktionerna från seminariedeltagarna var verkligen av olika karaktär. Från att rapporten var bra och det är nyttigt att bli synad av några utifrån till synpunkten att rapportens förslag var bedrövliga. Så det blir spännande att följa hur debatten går vidare.

Carina Blomberg

Slentrianmässigt rekommenderas minskad risk i sparandet för personer som börjar ha tio år kvar till 65-årsdagen. Men om vi nu jobbar längre, lever längre och har valt produkter som ger möjlighet till högre avkastning kanske vi vill tänka på annat sätt? Här tycker jag det saknas kunskap om hur den gruppen tänker och tycker. 

Hela tidsperspektivet har på något sätt rubbats. Det börjar redan när vi får våra barn senare än tidigare generationer. Jag kommer ihåg när jag kom hem från BB med min yngste. Då låg ett provexemplar på en tidning som var inriktad på att man skulle umgås med sina barnbarn mellan golfrundorna. Inte kul alls, tyckte jag. Idag har ju ungarna knappt flyttat hemifrån när föräldrarna går i pension. De planer vi har för pensionsåren skiljer sig också från tidigare.

Igår fick jag höra om en undersökning som bland annat frågade vad man tyckte om generationsboende. Kanon, tyckte 40-åringarna. Aldrig i livet, vi har inte tid att vara barnvakt sa 60+ arna. Så det är en generationsförändring på gång som kommer att leda till andra förändringar. 

Carina Blomberg

Den är väl inställd på en typ av arbete och inte så pigg att göra något annat. 

På tal om arbete så har regeringen startat en utredning som ska titta på vad som händer omvi får rätt att arbeta fram till 69 år. 

På AMF blev vi nyfikna på vd man tyckte om det förslaget så vi ställde frågor till chefer och till allmänheten. Frågan ställdes till allmänheten som ”Skulle du vilja ha möjlighet att jobba till 69 år?”

Det visade sig att vi som anställda inte var så intresserade. Varannan ville inte ha den möjligheten alls. Istället kunde man tänka sig att löneförhandla bättre eller spara mer privat för att få en bättre pension. Den yngsta gruppen upp till 29 år var den som var mest positiv tillsammans med dem som hade en högre utbildning.

En överraskning, tycker jag, var hur cheferna, svarade. Där var man mer positiv till att deras medarbetare skulle kunna arbeta längre. Bara en fjärdedel svarade att man var negativ till förslaget.

Från tidigare undersökningar vet vi att äldre ställer andra krav på möjlighet till flexibla arbetstider och möjligheter till deltid. Sedan måste det ju också finnas arbeten där man anställer äldre personer. Så det ska bli spännande att se vad utredningen kommer fram till. 

Carina Blomberg

Vi ser ju också hur mycket pengar ungdomarna lägger på sina lägenheter med möbler, husgeråd och annat. Många gånger har jag fått frågan om hur gammal man ska vara för att  börja pensionsspara. Jag tycker inte man ska börja innan studierna är klara, boendet fixat helst i någon mer permanent form och man har fått ett fast jobb. När vi i Ungdomsbarometern frågade 10 000 ungdomar i åldern 15-24 år om de hade något sparande så svarade tre fjärdedelar att man hade ett sparande. Antingen genom att de sparade själva eller att föräldrarna sparade åt dem. Pengarna skulle i första hand användas till oförutsedda utgifter eller till något specifikt som en resa.

Carina Blomberg

Vilka mängder med brev det är som skickas. Posten måste vara jättenöjda. Jag försökte räkna ihop de uppgifter som kommit de senaste dagarna och då skulle vårens värdebesked stå för minst 5 miljoner brev! På AMF bidrar vi med 500 000 värdebesked till våra sparare inom KAP-KL, PA03 och privat sparande. 

Frågan är hur länge vi vill ha alla uppgifter på papper. Det kanske är dags att låta träden stå kvar i skogen och istället hämta och lagra uppgifterna på nätet. Vi som sätter papper i pärmar är väl en utdöende sort och till och med jag har tröttnat på det. 

I dagens DN klagar socialförsäkringsminister Ulf Kristersson på informationen om pensionssparandet och vill att det ska bli lättare att få fram hur stor varje enskild medborgares framtida pension blir. Därför inleder han nu samtal med både statliga och privata aktörer för att förbättra informationen. http://www.dn.se/ekonomi/minister-sagar-orange-kuvert

De kunder som jag pratat med tycker att informationen som man får sammanställd på minpension.se är både lättillgänglig och begriplig. Den dagen som allt är finns där är frågan om samlad information kanske löst?

Carina Blomberg

Jag heter Cecilia och är en 22 årig universitetsstudent som under 10 veckor kommer att vara på AMF för att göra min praktik. Jag har fått chansen att gästblogga här på pensionsbloggen och kommer att skriva utifrån ett ungdomsperspektiv.

_________________________________________

Jag och en vän satt en kväll och pratade om pensionssparande. Vi diskuterade om man borde börja pensionsspara och hur det fungera. Min vän berättade att då hennes första orangea kuvert damp ner i brevlådan frågade hon sin mamma vad det var för någonting. Som svar fick hon ”äh, det där kan du slänga”. 

Som ung är det svårt att se den tiden framför sig, pensionen alltså. Eller så vill man bara inte göra det. Jag tror att det är för att det händer otroligt så mycket under ungdomsåren: du ska välja gymnasieutbildning, prestera bra i skolan, ta studenten och bege sig ut i arbetslivet. Finns det några jobb när jag tagit studenten? Vad ska jag bli när jag blir stor? Vill jag studera vidare? 

Frågorna är många och besluten är stora. Därför tror jag att tankar och frågor kring pensionen är någonting vi skjuter framför oss, det blir någonting ”som vi tar sen”. Ändå vet jag med många andra att det är en viktig fråga som man bör engagera sig i. Man tar för givet att man ska få det bra när man blir gammal, men för att få det bra är det kanske dags att sätta sig in i hur pensionen fungerar, och agera. Så nästa gång mitt orangea kuvert dimper ner i brevlådan, då ska jag inte följa någon annans råd, utan jag minsann öppna det! 

/Cecilia Bergner, gästbloggare