Minpension.se firar nya triumfer. Det blev tre miljoner inloggningar under 2011. Allt fler svenskar har fått upp ögonen för möjligheten att få en samlad bild över den allmänna pensionen, tjänstepensionen och det privata pensionssparandet.  Men det finns fortfarande en nagel i ögat.

Anställda inom framförallt kommunal sektor ser inte hela sin tjänstepension. Kommunal tjänstepension före 1998 kan ligga i kommunens bokföring (och är alltså inte sparad i en pensionsförsäkring). Att fastställa vilken tjänstepension som du som kommunanställd är berättigad till kräver alltså än idag en del manuella beräkningar. Kommunerna har kommit olika långt i arbetet att leverera uppgifter till Minpension.se. Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson har tidigare hotat med lagstiftning för att tvinga kommunerna att redovisa hela tjänstepensionen. Efter dagens möte i Pensionsgruppen tror han nu på en förbättring redan i år. Låt oss verkligen hoppas det. När allt fler svenskar upptäcker styrkan med tjänsten Minpension.se krävs det också att den är heltäckande.

Dan Adolphson

I en undersökning ställde vi frågan hur mycket man tror att en sjuksköterska har i pensionskapital när han/hon kommer fram till 65-årsdagen.

De flesta, ungefär hälften, svarade ”Vet inte” och de som ville gissa trodde någonstansmellan 250 000 och 750 000 kronor. I själva verket växer bara tjänstepensionen Kap-KL för en 25-åring som börjar jobba nu och fortsätter fram till 65år till 1,7 miljoner kronor. Och sedan tillkommer den allmänna pensionen och kanske ett privat sparande.

 Om du jobbar inom kommun eller landsting kan det också vara bra att veta att tjänstepensionen som heter KAP-KL har den lägsta inträdesåldern, 21 år, och att man får premier inbetalda även efter 65 år, om man väljer eller har möjligheten att fortsätta jobba. 

Så, svaret på frågan om det är värt att engagera sig i tjänstepensionen är ja. Det är faktisktbara var femte anställd inom kommun och landsting som gör ett aktivt val idag, så kanske kan det bli lite fler nu. Tjänstepensionen kommer att utgöra en stor och viktig del av pensionen och det rör sig om stora pengar som man samlar ihop under ett arbetsliv. 

Carina Blomberg

Hur lugn eller orolig man är beror på många faktorer och det här är första gången Novus tar fram ett ”orosindex” bland svensk allmänhet. Hur som helst var höstens orosindex 46 på en skala som går till hundra. De kommer att göra mätningen varje kvartal så framtiden får visa hur vi rör oss på den skalan. 

Det vi är oroliga över är framför allt att något ska hända familjen eller att vi ska drabbas av sjukdom. På tredje plats kommer frågan om vår privatekonomi och längre ner oron över att vi ska förlora jobbet eller att Sverige ska drabbas av terror eller krig. 

Vad gör vi då åt oron? Ungefär hälften gör ingenting utan sitter still i båten medan den andra hälften ökar på sparandet eller försöker minska utgifterna genom att amortera på lån, skjuta upp renoveringar eller välja bort semesterresan. 

Jag pratade nyligen med en kille som hade blivit arbetslös. Han undrade hur det skulle gå med pensionen under den period han nu skulle vara utan jobb.

Ersättningen från A-kassan är pensionsgrundande men är oftast mindre än den lön du haft tidigare. Om du får ersättning från en inkomstförsäkring är den ett bra tillskott till ekonomin men inte pensionsgrundande. 

När du slutar din anställning slutar också arbetsgivaren att betala in pengar till tjänstepensionen. Alla pengar som du redan tjänat in finns kvar och fortsätter att ge avkastning. Skyddet vid långvarig sjukdom eller vid dödsfall kan fortsätta en tid efter det att anställningen upphört. Här är reglerna olika så hör med din senaste arbetsgivare.

Har du ett privat pensionssparande kan du välja att fortsätta att betala in till det eller minska inbetalningarna alternativt göra ett uppehåll under arbetslöshetsperioden. När du sedan får jobb på nytt kan det vara värt att fundera på att spara lite mer för att kompensera den tidigare perioden.

Carina Blomberg

I orostider som denna betyder det att bolag som har pensionskapital som ligger nära utfästelserna (låg solvens) måste vara försiktiga med placeringarna och dra ner på riskerna. Utfästelsen låses in för att inte det skyddade pensionskapitalet riskeras. Traditionella försäkringar har kritiserats för att bolag som befinner sig i detta läge har en låg risk och lägre förväntad avkastning. Det är sant men det är just det som är poängen. 

Den alternativa placeringsformen är fondförsäkring. Kunder som har legat i Sverigefonder har förlorat drygt 20 % sedan årsskiftet. Om detta skrivs det inte särskilt mycket just nu. Det finns kunder som har bytt sina fonder till räntefonder. De är dock inte heller riskfria, särskilt inte efter att långa räntor sjunkit till rekordlåga nivåer, men de har åtminstone lägre risk. Fondförsäkringarna har fördelen att man alltid kan satsa nya pengar på aktiefonder som har en högre förväntad avkastning. Men det gäller att välja rätt tillfälle att skifta över. Aktiefonderna kan fortsätta falla men i den traditionella försäkringen har du låst in pengarna. 

Det som sker just nu är att livförsäkringsbolag som har tillgångar som krympt, och närmar sig utställda kundlöften, måste vara mycket mer försiktiga. Några av dem har haft omoderna försäkringslösningar med garantier som utformades när vi hade högre inflation och räntor. De har i förväg lovat vad man skall lova för framtida insättningar. Sådana konstruktioner är mer eller mindre dömda att hamna i problem förr eller senare. För att löftena skall kunna infrias är det viktigt att varje pensionsinsättning får en utfästelse som avspeglar situationen när den sätts in. Under de senaste åren så har vi sett att ett antal traditionella försäkringsprodukter, med fastlåsta villkor som utformats i en annan miljö, har fått stängas för att marknadsutvecklingen sprungit ifrån dem. Moderna traditionella försäkringar är utformade för att kunna hantera en garanterad pension oavsett den aktuella marknadsbilden. 

Fredrik Nordström

Från den 1 januari sänks avgifterna och det leder till att den egna pensionen kommer att bli större. Genom ett anslutningsförfarande kommer 15 bolag att vara valbara. Några bolag har valt att ställa sig utanför för att avgiftskraven är för tuffa. Två år senare, 2014, är det dags att sänka avgifterna på de pensionspengar man redan sparat ihop och då blir det också flytträtt.

Carina Blomberg    

1968 höll Olof Palme sitt första tal i Almedalen. 55 år tidigare, 1913, infördes det första allmänna pensionssystemet i Sverige. Då var pensionsålder 67 år. Men eftersom medellivslängden var 59 år förväntades man inte bli pensionär överhuvudtaget och de som ändå nådde upp till pensionsåldern var så få att det var lätt för samhället att ta hand om dem. 

Bilden är annorlunda idag. I genomsnitt pensioneras vi vid 63 år. Den stora skillnaden mot 1913 är att vi blir mycket äldre. Män blir i snitt 79 år och kvinnor 83 och för varje år som går ökar medellivslängden ytterligare. 

Just att vi blir allt äldre tog statsminister Reinfeldt upp i sitt tal i Almedalen. Pensionsfrågan diskuterades på flera seminarier och finansmarknadsministern, Peter Norman, sa att varannan flicka som föds idag kommer att fylla hundra år! Vi kommer att få fler år som aktiva pensionärer men, som Mats Thorslund, professor i socialgerontologi, berättade på ett PRO- seminarium kommer vi att få fler år med komplexa sjukdomar på slutet. Som yngre fokuserar man nog på den delen av pensionärstillvaron där man har hälsan och kan förverkliga sina drömmar. PRO-seminariet påminde om att det är viktigt att även planera de sista 5-10 åren då vårt behov av stöd och vård kommer att vara som störst. Det påpekades också att pensionärer vill ha valfrihet och kunna köpa extratjänster när samhället begränsat det som man själv tycker är viktigt. Det handlar om allt från boende, hemtjänster och nya tänder. 

Hur skall det här gå ihop? Vi blir äldre och har högre krav och förväntningar men hur skall det betalas? Vi kan förstås spara mer under tiden vi jobbar men inte hur mycket som helst. Reinfeldt pekade ut en lösning som återkom på fler seminarier i Almedalen. Det kan låta tungt, men något som nämndes var att hitta på något nytt på ålderns höst. Skaffa nytt jobb och göra något annat. Personligen hoppas jag i alla fall på att kunna bli trädgårdsmästare eller kräftodlare eller caféägare eller bokbindare eller kanske biodlare. Men passa barnbarnsbarnen vill jag också göra. Nu i sommar gäller det att komma igång med joggandet så jag orkar med ett så långt liv.

Fredrik Nordström gästbloggare och chef Affärsutveckling på AMF

Det handlade om en rapport som två danska forskare, Michael Möller och Niels Christian Nielsen, tagit fram om Framtidens tjänstepensioner. Slutsatserna var flera men hade utgångspunkten att det svenska pensionssystemet är bättre än många andra länders system. Därmed inte sagt att det inte kan göras bättre. 

Forskarna pekade på att det svenska pensionssystemet upplevs som komplicerat och oförståeligt. Eftersom ett pensionssystem ”verkar” i 80 år, alltså från att de första spararna kommer in till de sista utbetalningarna görs, är det trögt att ändra. Det leder i sin tur till att många olika system lappar över varandra och vi får små slattar i pensionsbelopp som ligger i olika försäkringar.

Deras förslag gick ut på att pensionssparandet delas i två delar. En obligatorisk med mindre valmöjligheter och en frivillig med större valmöjligheter. Den obligatoriska delen skulle staten förvalta och sätta reglerna för och innefatta det som idag är allmän pension och tjänstepension. Reglerna skulle vara desamma för alla och inte variera mellan olika avtalsområden, som idag. Helst skulle forskarna se ett pensionssystem utan tjänstepensioner.

I den frivilliga delen skulle man själv kunna välja på fler alternativ än idag.

Reaktionerna från seminariedeltagarna var verkligen av olika karaktär. Från att rapporten var bra och det är nyttigt att bli synad av några utifrån till synpunkten att rapportens förslag var bedrövliga. Så det blir spännande att följa hur debatten går vidare.

Carina Blomberg

Det är en helt ny generation på gång nu. Den första generationen som aldrig upplevt en tid utan datorer, mobiler och många valmöjligheter. När vi frågade ungdomar mellan 15-25 år om hur de såg på att välja för sin pension, var det helt självklart att man såg pensionen som sitt eget ansvar och inte någon annans. Att välja är något man är van vid och inte tycker är något konstigt. 

Men då gäller det också att de unga studenterna får sina första jobb och även hamnar på arbetsplatser där man får en tjänstepension med anställningen. Nyligen räknade vi på hur mycket pengar det egentligen handlar om. Vi tog en privatanställd arbetare som får pengar inbetalade till pension från 25 år och han/hon jobbar fram till 65 år. Med en genomsnittlig lön och en normal löneutveckling blir det stora pengar. Kapitalet växer till hela 1,6 miljoner kronor. Det är en summa som knappast någon av oss skulle klara att spara ihop på egen hand. 

Så att skicka med ungdomarna frågan till anställningsintervjun om de kommer att få en tjänstepension är något som verkligen lönar sig.

Carina Blomberg

Han undrade hur mycket det skulle påverka insättningarna till pensionen. För familjen kan det vara smart att både går ner lite i arbetstid. Hur mycket man förlorar i pension beror på vad man tjänar från början, hur mycket man minskar sin arbetstid och hur länge man jobbar deltid. 

I den allmänna pensionen, som betalas in för lön upp till 32 500 kronor i månaden, finns det en viss kompensation för bortfallet i inkomst i barnårsrätten. Den barnårsrätten får man för de fyra första åren i barnets liv men bara för ett barn i taget. På Pensionsmyndighetens hemsida finns Pensionslabbet, där man kan simulera hur mycket pensionen påverkas vid deltid. Det är fortfarande 18,5% av din lön som blir pensionspengar men lönen är ju lägre.

Även tjänstepensionen påverkas av deltiden. Här kompenseras man inte utan insättningarna till pensionen blir helt enkelt mindre. Hur mycket mindre beror på vilket avtalsområde man tillhör och hur mycket man tjänar.

För just den här kunden blev resultatet att det skulle bli en dryg tusenlapp mindre i pensionsavsättningar i månaden. Eftersom de inte tänkte jobba deltid under väldigt många år tyckte han att det var en rimlig summa för att få gladare barn och föräldrar. Dessutom tänkte de försöka spara lite extra i privat pensionssparande.

Carina Blomberg

Vilka mängder med brev det är som skickas. Posten måste vara jättenöjda. Jag försökte räkna ihop de uppgifter som kommit de senaste dagarna och då skulle vårens värdebesked stå för minst 5 miljoner brev! På AMF bidrar vi med 500 000 värdebesked till våra sparare inom KAP-KL, PA03 och privat sparande. 

Frågan är hur länge vi vill ha alla uppgifter på papper. Det kanske är dags att låta träden stå kvar i skogen och istället hämta och lagra uppgifterna på nätet. Vi som sätter papper i pärmar är väl en utdöende sort och till och med jag har tröttnat på det. 

I dagens DN klagar socialförsäkringsminister Ulf Kristersson på informationen om pensionssparandet och vill att det ska bli lättare att få fram hur stor varje enskild medborgares framtida pension blir. Därför inleder han nu samtal med både statliga och privata aktörer för att förbättra informationen. http://www.dn.se/ekonomi/minister-sagar-orange-kuvert

De kunder som jag pratat med tycker att informationen som man får sammanställd på minpension.se är både lättillgänglig och begriplig. Den dagen som allt är finns där är frågan om samlad information kanske löst?

Carina Blomberg