Det blev en tankeställare. Eleverna där gick i årskurs 6 tom 12, ungefär som vårt högstadium och gymnasium. Elevavgifterna var 50 000 dollar per år, plus uniformer och skolmaterial. Nu väljer väl inte alla föräldrar det alternativet men om man skulle vilja ha sina flickor där var man nog tvungen att börja spara innan de var födda. Det kräver säkert en helt annan planering och en annan attityd till sparande och lån till utbildning.

Om attityder handlade också ett seminarium som Socialdepartementet höll nyligen. ”Reinvent yourself” var namnet och det handlade om hur ett längre arbetsliv skulle se ut. När vi frågat kunder har intresset varit svalt för att jobba vidare efter 65. Det finns hinder på vägen som gäller arbetsmiljön och jobben, hur vi ska orka jobba men det handlar också om attityder till äldre arbetskraft och inställning till arbete. Kanske kan vi tänka oss att jobba längre om det finns möjligheter att jobba med andra uppgifter än tidigare?

Carina Blomberg

Slentrianmässigt rekommenderas minskad risk i sparandet för personer som börjar ha tio år kvar till 65-årsdagen. Men om vi nu jobbar längre, lever längre och har valt produkter som ger möjlighet till högre avkastning kanske vi vill tänka på annat sätt? Här tycker jag det saknas kunskap om hur den gruppen tänker och tycker. 

Hela tidsperspektivet har på något sätt rubbats. Det börjar redan när vi får våra barn senare än tidigare generationer. Jag kommer ihåg när jag kom hem från BB med min yngste. Då låg ett provexemplar på en tidning som var inriktad på att man skulle umgås med sina barnbarn mellan golfrundorna. Inte kul alls, tyckte jag. Idag har ju ungarna knappt flyttat hemifrån när föräldrarna går i pension. De planer vi har för pensionsåren skiljer sig också från tidigare.

Igår fick jag höra om en undersökning som bland annat frågade vad man tyckte om generationsboende. Kanon, tyckte 40-åringarna. Aldrig i livet, vi har inte tid att vara barnvakt sa 60+ arna. Så det är en generationsförändring på gång som kommer att leda till andra förändringar. 

Carina Blomberg

Han undrade hur mycket det skulle påverka insättningarna till pensionen. För familjen kan det vara smart att både går ner lite i arbetstid. Hur mycket man förlorar i pension beror på vad man tjänar från början, hur mycket man minskar sin arbetstid och hur länge man jobbar deltid. 

I den allmänna pensionen, som betalas in för lön upp till 32 500 kronor i månaden, finns det en viss kompensation för bortfallet i inkomst i barnårsrätten. Den barnårsrätten får man för de fyra första åren i barnets liv men bara för ett barn i taget. På Pensionsmyndighetens hemsida finns Pensionslabbet, där man kan simulera hur mycket pensionen påverkas vid deltid. Det är fortfarande 18,5% av din lön som blir pensionspengar men lönen är ju lägre.

Även tjänstepensionen påverkas av deltiden. Här kompenseras man inte utan insättningarna till pensionen blir helt enkelt mindre. Hur mycket mindre beror på vilket avtalsområde man tillhör och hur mycket man tjänar.

För just den här kunden blev resultatet att det skulle bli en dryg tusenlapp mindre i pensionsavsättningar i månaden. Eftersom de inte tänkte jobba deltid under väldigt många år tyckte han att det var en rimlig summa för att få gladare barn och föräldrar. Dessutom tänkte de försöka spara lite extra i privat pensionssparande.

Carina Blomberg

I höst har vi en ny gymnasieskola med en ny läroplan, GY2011. Den finns i sin helhet på www.skolverket.se. En efterlängtad nyhet är att privatekonomi kommer in i de kurser i samhällskunskap som alla läser. Så här står det om vad som ska ingå: 

”Privatekonomi. Hushållets inkomster, utgifter, tillgångar och skulder. Konsumenträtt samt konsumtion i förhållande till behov och resurser. Hur privatekonomin påverkas av samhällsekonomiska förändringar.” 

I ämnet matematik ska också privatekonomi finnas med i form av problemlösning. 

Det här kommer att ge våra ungdomar bättre verktyg att klara sig på egen hand när de själva ska sköta sin ekonomi i framtiden. 

Carina Blomberg

För att inte tala om att jobba på ett slakteri. Nu visar programmet kanske inte hela sanningen. En mamma hade i alla fall anmält programmet för hon tyckte inte det gav en rättvisande bild av hennes dotter. 

Vi hade en intressant diskussion hemma med våra ungdomar hur mycket vi curlat dem. Märkligt nog har de olika uppfattning om graden av curling. Vi var överens om att det ingått mycket skjutsning och ganska mycket service med mat. Men idag kan de helt säkert fixa en middag och jobbar gör de ju. Samtidigt är det lätt att falla tillbaks i tonårs manér när man är hemma på besök. När vi hade ätit klart gick alla från bordet utan att duka av och då var det jag som morrade. 

I Sverige skiljer vi oss från de andra EU-länderna på en punkt. Den som visar när man etablerar sig på arbetsmarknaden. I början av 1990-talet var det lågkonjunktur, bankkris och svårt för ungdomar att få jobb. Då steg åldern när man börjar jobba från 20 år till 28 år. Efter det har den legat kvar på en hög nivå, 27 år är den idag. Att börja jobba sent påverkar de pensionspengar man tjänar ihop så det kan kräva att man arbetar längre upp i åren innan man går i pension. 

Här är några länkar där du kan läsa mer om programmet Ung och bortskämd:
http://svt.se/2.130999/

http://www.expressen.se/noje/tvsajten/1.2206775/tittarna-rasar-mot-svt-s-ung-och-bortskamd 

Carina Blomberg

Bild från SVT:s Ung och bortskämd

En sak är vi svenskar faktiskt bäst på – att spara i fonder. Inget land i världen slår oss när det gäller hur stor andel av befolkningen som sparar i fonder enligt en färsk undersökning. Alla svenskar har blivit fondsparare bland annat genom premiepensionssystemet. Visste ni att två tredjedelar av alla barn är fondsparare i Sverige? Rätt fantastiskt! Tänk att ha pengar till ett körkort eller insats till en egen lägenhet när man blir vuxen.

Själv är jag osäker på om den svenska sommaren egentligen kommer innan juli… Så imorgon åker jag till Argentina. Där är det vinter just nu, men ändå lite varmare än i Sverige. När jag kommer tillbaka den 1 juli har sommaren säkert kommit. Lika fantastisk som alltid.

Det visade sig att det finns en halv miljon familjer i Sverige med barn på 12 år eller yngre.  I 400 000 familjer tjänar den ena föräldern minst 20 procent mer. Och gissa vem som oftast tjänar minst? Just det, i nästan nio fall av tio är det kvinnan som tjänar mindre. I långa loppet ger det skillnader i hur mycket man får i pensionspengar.

Jag kan väl säga att jag inte heller tänkte på det här under åren när jag var hemma med barnen och sedan jobbade deltid. Det var alltid fullt upp med att få vardagslivet att fungera.

I hälften av familjerna där inkomstskillnaderna var stora hade man gjort någon typ av kompensation mellan föräldrarna. För oss andra finns några enkla saker att tänka på och som gör att man ökar jämställdheten i pensionssparandet i familjen.
Tipsen hittar du här!

Carina Blomberg

I pensionssystemet finns nämligen något som heter pensionsrätt för barnår. Barnårsrätterna innebär att den förälder som har lägst inkomst får extra pensionsrätter under barnets fyra första år.

Pensionsmyndigheten räknar ut hur mycket det blir och det sker automatiskt. Det enda är om ni vill ändra, så att den andra föräldern ska få barnårsrätterna istället för den med lägst inkomst, då ska den anmälan in till Pensionsmyndigheten senast den 31 januari.

Anna Allerstrand

Men om du omfattas av Avtalspension SAF-LO måste du själv anmäla att du är föräldraledig på en särskild blankett för att avtalspensionen ska fortsätta betalas in. På många arbetsplatser ger arbetsgivaren eller facket information om detta. Men det finns en risk att de som omfattas av försäkringen missar att anmäla föräldraledigheten.

Det nya avtalet för Avtalspension SAF-LO innehåller flera förbättringar gentemot det gamla (bl.a. premiebefrielseförsäkring vid föräldraledighet som gäller i 13 månader istället för 11 månader som tidigare). Jag tycker bara att det är onödigt komplicerat att man fortfarande behöver fylla i en blankett. Som föräldraledig går man, som sagt, i andra tankar än att bevaka premierna till sin pensionsförsäkring.

Dan Adolphson