Det blev en tankeställare. Eleverna där gick i årskurs 6 tom 12, ungefär som vårt högstadium och gymnasium. Elevavgifterna var 50 000 dollar per år, plus uniformer och skolmaterial. Nu väljer väl inte alla föräldrar det alternativet men om man skulle vilja ha sina flickor där var man nog tvungen att börja spara innan de var födda. Det kräver säkert en helt annan planering och en annan attityd till sparande och lån till utbildning.

Om attityder handlade också ett seminarium som Socialdepartementet höll nyligen. ”Reinvent yourself” var namnet och det handlade om hur ett längre arbetsliv skulle se ut. När vi frågat kunder har intresset varit svalt för att jobba vidare efter 65. Det finns hinder på vägen som gäller arbetsmiljön och jobben, hur vi ska orka jobba men det handlar också om attityder till äldre arbetskraft och inställning till arbete. Kanske kan vi tänka oss att jobba längre om det finns möjligheter att jobba med andra uppgifter än tidigare?

Carina Blomberg

1968 höll Olof Palme sitt första tal i Almedalen. 55 år tidigare, 1913, infördes det första allmänna pensionssystemet i Sverige. Då var pensionsålder 67 år. Men eftersom medellivslängden var 59 år förväntades man inte bli pensionär överhuvudtaget och de som ändå nådde upp till pensionsåldern var så få att det var lätt för samhället att ta hand om dem. 

Bilden är annorlunda idag. I genomsnitt pensioneras vi vid 63 år. Den stora skillnaden mot 1913 är att vi blir mycket äldre. Män blir i snitt 79 år och kvinnor 83 och för varje år som går ökar medellivslängden ytterligare. 

Just att vi blir allt äldre tog statsminister Reinfeldt upp i sitt tal i Almedalen. Pensionsfrågan diskuterades på flera seminarier och finansmarknadsministern, Peter Norman, sa att varannan flicka som föds idag kommer att fylla hundra år! Vi kommer att få fler år som aktiva pensionärer men, som Mats Thorslund, professor i socialgerontologi, berättade på ett PRO- seminarium kommer vi att få fler år med komplexa sjukdomar på slutet. Som yngre fokuserar man nog på den delen av pensionärstillvaron där man har hälsan och kan förverkliga sina drömmar. PRO-seminariet påminde om att det är viktigt att även planera de sista 5-10 åren då vårt behov av stöd och vård kommer att vara som störst. Det påpekades också att pensionärer vill ha valfrihet och kunna köpa extratjänster när samhället begränsat det som man själv tycker är viktigt. Det handlar om allt från boende, hemtjänster och nya tänder. 

Hur skall det här gå ihop? Vi blir äldre och har högre krav och förväntningar men hur skall det betalas? Vi kan förstås spara mer under tiden vi jobbar men inte hur mycket som helst. Reinfeldt pekade ut en lösning som återkom på fler seminarier i Almedalen. Det kan låta tungt, men något som nämndes var att hitta på något nytt på ålderns höst. Skaffa nytt jobb och göra något annat. Personligen hoppas jag i alla fall på att kunna bli trädgårdsmästare eller kräftodlare eller caféägare eller bokbindare eller kanske biodlare. Men passa barnbarnsbarnen vill jag också göra. Nu i sommar gäller det att komma igång med joggandet så jag orkar med ett så långt liv.

Fredrik Nordström gästbloggare och chef Affärsutveckling på AMF

Slentrianmässigt rekommenderas minskad risk i sparandet för personer som börjar ha tio år kvar till 65-årsdagen. Men om vi nu jobbar längre, lever längre och har valt produkter som ger möjlighet till högre avkastning kanske vi vill tänka på annat sätt? Här tycker jag det saknas kunskap om hur den gruppen tänker och tycker. 

Hela tidsperspektivet har på något sätt rubbats. Det börjar redan när vi får våra barn senare än tidigare generationer. Jag kommer ihåg när jag kom hem från BB med min yngste. Då låg ett provexemplar på en tidning som var inriktad på att man skulle umgås med sina barnbarn mellan golfrundorna. Inte kul alls, tyckte jag. Idag har ju ungarna knappt flyttat hemifrån när föräldrarna går i pension. De planer vi har för pensionsåren skiljer sig också från tidigare.

Igår fick jag höra om en undersökning som bland annat frågade vad man tyckte om generationsboende. Kanon, tyckte 40-åringarna. Aldrig i livet, vi har inte tid att vara barnvakt sa 60+ arna. Så det är en generationsförändring på gång som kommer att leda till andra förändringar. 

Carina Blomberg

För att inte tala om att jobba på ett slakteri. Nu visar programmet kanske inte hela sanningen. En mamma hade i alla fall anmält programmet för hon tyckte inte det gav en rättvisande bild av hennes dotter. 

Vi hade en intressant diskussion hemma med våra ungdomar hur mycket vi curlat dem. Märkligt nog har de olika uppfattning om graden av curling. Vi var överens om att det ingått mycket skjutsning och ganska mycket service med mat. Men idag kan de helt säkert fixa en middag och jobbar gör de ju. Samtidigt är det lätt att falla tillbaks i tonårs manér när man är hemma på besök. När vi hade ätit klart gick alla från bordet utan att duka av och då var det jag som morrade. 

I Sverige skiljer vi oss från de andra EU-länderna på en punkt. Den som visar när man etablerar sig på arbetsmarknaden. I början av 1990-talet var det lågkonjunktur, bankkris och svårt för ungdomar att få jobb. Då steg åldern när man börjar jobba från 20 år till 28 år. Efter det har den legat kvar på en hög nivå, 27 år är den idag. Att börja jobba sent påverkar de pensionspengar man tjänar ihop så det kan kräva att man arbetar längre upp i åren innan man går i pension. 

Här är några länkar där du kan läsa mer om programmet Ung och bortskämd:
http://svt.se/2.130999/

http://www.expressen.se/noje/tvsajten/1.2206775/tittarna-rasar-mot-svt-s-ung-och-bortskamd 

Carina Blomberg

Bild från SVT:s Ung och bortskämd

Men på vår kundservice blir de ibland fundersamma över vad som ligger bakom beslut att ta ut pension medan man fortfarande arbetar och trenden att ta ut pensionen på kort tid som möjligt.   

Åtminstone i Stockholm har det varit populärt att börja ta ut en liten en del av premiepensionen från 61 år för att få möjlighet till olika rabatter till exempel på kollektivtrafiken. Det fungerar bra om man är helt säker på att inte råka ut för arbetslöshet under de sista åren i arbetslivet. Om du börjat ta ut pension, även om det bara är en liten del, betraktar A-kassan dig som pensionär, vilket innebär att ersättningen från A-kassan sänks. 

Vi lever allt längre, en person som idag är 65 år lever i snitt fyra år längre än den som var 65 år 1980.

Så pensionspengarna ska räcka längre än för tidigare generationer samtidigt som fler pensionsdelar är tidsbegränsade till fem eller tio år.

Ett tips som inte är nytt med fortfarande bra är att räkna på olika utfall och tidsperioder innan man tar beslut om sina pensionspengar.

Carina Blomberg

Nyligen fick vi en EU-rapport som undersökt hur nöjd man är med livet i de olika EU-länderna. I de nordiska länderna är vi i högre utsträckning nöjda med livet jämfört med  övriga Europa. Och av de olika åldersgrupperna är pensionärerna den mest nöjda gruppen:

1. Pensionärer, personer över 64 år
2. Vuxna, personer 35-64 år
3. Unga, personer under 35 år

 Nöjdheten påverkas av att vi har en viss ekonomisk basnivå och när vi uppnått den blir andra saker viktigare som hälsan, en livskamrat och sociala nätverk.

Ett av förslagen från den grekiska regeringen för att bättra på den ekonomiska situationen är att höja pensionsåldern. Från dagens 61 år ska pensionsåldern 2015 istället vara 63 år.  

Att vara pensionär i Grekland verkar inte vara så kul. Europeiska kommissionen har frågat befolkningen i medlemsländerna hur man tror att de äldre i respektive land kommer att få det. Hela 78 procent av de tillfrågade i Grekland och Frankrike svarade att det finns en ganska eller mycket hög risk att dåliga sociala förhållanden skulle drabba landets äldre. Motsvarande andel för Sverige landar på 69 procent.

Överhuvudtaget ligger Grekland på nedre halvan i alla tabeller, och på frågan om man är lycklig över sin livssituation ligger grekerna sist bland de gamla medlemsländerna.

De diskussioner som nu förs om de äldres situation i Grekland lär väl knappast förbättra statistiken.

Anna Allerstrand

Vi har ingen lagstadgad pensionsålder men 65 år lever ändå kvar hos de flesta som en slags bortre gräns för yrkeslivet. Många önskar dessutom att gå i pension redan vid 60 års ålder. I höstas gjorde vi en undersökning bland privatanställda arbetare där endast en av fem tillfrågade kan tänka sig att jobba längre än 65 år. Andra undersökningar i andra grupper säger ungefär likadant.

Om samma inställning till att arbeta på ålderns höst håller i sig kan det bli problem i framtiden.

Statistiska centralbyrån säger i ett pressmeddelande från 2009: ”SCB:s senaste befolkningsprognos utgör grunden för prognosen. Under prognosperioden fram till år 2030 väntas befolkningen öka med cirka 900 000. Större delen av ökningen utgörs av personer som är 65 år eller äldre. Antalet i yrkesaktiv ålder väntas endast att öka med 40 000. Vore det inte för invandringsöverskottet skulle antal personer i yrkesaktiv ålder minska”

I en färsk undersökning som AMF har gjort fick man frågan om vad man tror blir viktigast som pensionär. Det som kom högst var hälsan och den egna ekonomin.

Det som är lite förvånande och till viss del oroväckande är att nästan ingen tyckte att det var viktigt hur det går för Sverige.

Med tanke på det som händer just nu med bromsar och annat tycker jag det är beklagligt att så få sätter samband mellan den egna ekonomi och landets.

Om du funderar ett ögonblick på hur du vill ha det när du blir äldre och tar en stund till att sätta dig in i hur systemet fungerar, ökar möjligheten att framtiden blir så som du önskar.

Anna Allerstrand

Enligt statistik från SCB kommer cirka 125 000 personer i Sverige att fylla 65 år under 2010. En del av dem kommer sannolikt att vilja fortsätta jobba även efter 65-årsdagen. I en undersökning bland 40-talisterna som AMF gjorde för några år sedan sa ungefär en av fyra att de kunde tänka sig att jobba efter 65 år. De flesta ville jobba länge för att de tyckte att jobbet var intressant och kul.

Men de allra flesta ville inte jobba efter 65 år utan såg fram emot att ta det lugnt. För att man ska kunna njuta av tillvaron som pensionär krävs lite planering. Eftersom dagens system är flexibelt och mer anpassat för individuella önskemål måste man till exempel själv ansöka om allmän pension.

Här kan du få några tips på vad du bör tänka på när du funderar på om du ska gå i pension.

Anna Allerstrand

Jag var i Karlstad i förra veckan och träffade Jonny Ohlsson, som är journalist och jobbar på Nya Wermlandstidningen. Han hade tänkt pensionera sig för flera år sedan men hade blivit ombedd att jobba vidare.

Troligen ska han jobba ytterligare något år till för att kunna bevaka valet nästa höst. Men sen, när det är avklarat tycker han att det kan vara dags att sluta förvärvsarbeta – vid 72 års ålder! Han har dock inte några planer på att lägga sig på sofflocket utan vill fortsätta skriva, men kanske i en annan form.

Idag har vi inte en fastställd pensionsålder, man har rätt att jobba till 67, men vi kan egentligen jobba så länge vi vill och orkar. I en undersökning som AMF gjorde i våras bland privatanställda arbetare sa en av fem att de kunde tänka sig att jobba längre än till 65. Som skäl angav de flesta att de tyckte om att arbeta, på andra och tredje plats kom sociala och ekonomiska skäl.

Det kanske är dags att sluta vara så åldersfixerade och istället tänka att vi ska leva hela livet oavsett hur gamla vi är.  För egen del hoppas jag att jag kan hålla mig frisk och alert och jag tänker jobba så länge jag orkar och gillar det jag gör. Det krävs förstås att det finns en arbetsmarknad som tillåter det – men den dagen den sorgen.

Anna Allerstrand