Berör klimatkonferensen i Glasgow svenska pensioner?


Glasgow är känt för sin fina arkitektur och sin fotboll. Såg att någon utsett staden till den vänligaste i världen, inte illa. Min förhoppning är att vi i framtiden ska minnas Glasgow som staden där nya ambitiösa klimatmål sattes som fick världen att kraftfullt agera för omställning. Vi hör dagligen rapporter från den stora klimatkonferensen Cop26 som pågår där i detta nu. Världens samlade politiska elit är på plats tillsammans med en mängd organisationer och experter för att hitta gemensamma lösningar. Hur vi ska begränsa temperaturhöjningen och minska klimatförändringarnas konsekvenser på våra samhällen är den brännande frågan.

Forskningen är tydlig. Vi behöver halvera våra koldioxidutsläpp varje decennium, och till 2050 ska de ligga på nära noll. En tuff utmaning, minst sagt. Men inte omöjligt. Och är det något som pandemin har lärt oss så är det att vi kan genomföra långtgående och snabba åtgärder, om vi vill.

Den enskilt viktigaste åtgärden för att vi ska nå klimatmålet är att få på plats ett pris på koldioxid runt om i världen. Den som släpper ut ska betala för det. Men det är inte så enkelt som det kan låta, inte minst kan det drabba människor med redan små marginaler. Här har politikerna en av sina stora utmaningar, hur ställer vi om på ett rättvist sätt?

Men allt hänger inte på politikerna, vi har alla en roll att spela för att vi ska lyckas ställa om. Här kommer svenska pensionssparare in. Det samlade pensionskapitalet är stort, det är en maktfaktor. Och det investeras i företag som på olika sätt påverkar klimatet. Både företag som idag släpper ut mycket men som håller på att ställa om, och företag som levererar lösningar för hur vi kan minska vår klimatpåverkan.

På AMF har vi ett mål om nettonoll utsläpp till 2050. Det bygger på att de bolag vi investerar i ställer om och tänker nytt. Och som ägare stöttar vi och trycker på för att se till att bolag tar sin roll i omställningen på allvar. På det sättet tar vi ansvar – för en hållbar utveckling och för att våra sparare ska få en bra pension.

Ett FN-initiativ som är i linje med våra ambitioner är Asset Owner Alliance (AOA). Medlemmarna är investerare med ett samlat kapital på ofattbara 78 000 miljarder. Idén är att tillsammans sätta press och stötta de bolag vi äger att sätta klimatmål i linje med Parisavtalet. Våra branschkollegor Alecta, Nordea Liv och pension och Folksamgruppen är också med. Samarbete är centralt, för tillsammans kan vi påverka mer. Men också för att ingen av oss sitter på alla svaren. Nu senast gav vi tillsammans Stockholm Sustainable Finance Center i uppdrag att djupdyka i hur vi investerare på bästa sätt ska agera för att göra skillnad. Rapporten presenterades på ett ”välbesökt” webbinarium i slutet på oktober, den nyfikne kan se det i efterhand här. Under nästa år följer vi upp med en utbildningsserie med arbetsnamnet ”Klimatkapitalet”.

Klicka dig gärna vidare och läs om hur vi på AMF arbetar med hållbarhet för att du ska få en bra pension.

Suzanna Eckerhall

Utsliten efter ett hårt arbetsliv – sjukersättning eller pension?

Arbetslivet har inte förlängts i samma utsträckning som ökningen av medellivslängden vilket gör att den allmänna pensionen faller i förhållande till lönen för kommande generationer. Säkert har du hört det förut.

Åldersgränserna höjs därför gradvis för att säkra framtidens pensionsnivåer. Alltså det intervall för när de flesta kan och får gå i pension. Idag är det vanligen mellan 62-68 år och 2027 är tanken att det är mellan 64-69 år. Det handlar om lägsta ålder för uttag av allmän pension, ålder för rätt till garantipension, rätten att ha kvar sin anställning (LAS-åldern) m.m. För många som går i pension det närmsta året innebär detta ingen större skillnad. Men längre fram blir förändringarna mer påtagliga. Och det långt ifrån alla som orkar med en högre pensionsålder fullt ut. Man är utsliten efter ett långt arbetsliv. Även om åldersgränserna i socialförsäkringssystemen följer med justeringarna i pensionssystemet så finns det många som inte kvalificerar sig för sjukersättning.

Nyligen presenterade en statlig utredning förslag om särskilda regler i sjuk- och aktivitetsersättningen för äldre som närmar sig pension. I korthet handlar det om att arbetsförmågan ska bedömas mot yrken som man har erfarenhet av eller lämpliga arbeten som är tillgängliga (inte alla arbeten på arbetsmarknaden). En slags äldreventil för sjukersättningen. Samtidigt ska socialförsäkringarna fortsatt vara utformade på ett sätt som bidrar till att så många som möjligt försörjer sig genom arbete (tryggheten ska finnas för den där rehabiliteringsmöjligheterna tillbaka till arbete är uttömda). Bevisligen är detta en knäckfråga för politikerna.

Ett annat förslag som har diskuterats är en ”Arne-pension” enligt dansk modell. En sänkt pensionsålder för de som har jobbat längst. Tanken är att man efter att ha arbetat i 44 år har möjlighet till tidigare pension. Problemet är att man kan drabbas av arbetsoförmåga men inte kommer upp i ett tillräckligt antal yrkesår. Det kan upplevas som orättvist. Dessutom kan det sända signaler om att en tidigare pension är möjlig för stora grupper människor (vilket är den raka motsatsen till vad staten önskar för att ekvationen ska gå ihop).

Av allt att döma är det bättre att man löser frågan om arbetsoförmåga inom socialförsäkringen. Tidig pension är inte bra för vare sig samhälle eller individ. Förmodligen kommer möjligheterna att gå ner i arbetstid vara avgörande för att få fler att orka med ett längre yrkesliv.

Dan Adolphson Björck

Hur vill du ha din tjänstepension – 5, 10, 15 år eller livet ut?

Man vet ju inte hur länge man lever. Bättre att ha mer pengar när man är pigg och frisk. Det brukar vara de främst anledningarna till att man väljer bort den livsvariga utbetalningen av tjänstepensionen för en utbetalning på 5, 10 eller 15 år. Bland AMFs kunder som under 2020 påbörjade utbetalning togs 60 procent av tjänstepensionskapitalet ut tidsbestämt. Ökningen är liten de två senaste åren vilket tyder på att de tidsbestämda uttagen planar ur på en hög nivå. Den genomsnittliga uttagstiden, för dem som väljer tidsbestämd utbetalning, är 9 år vilket är en ökning mot tidigare och beror på att fler väljer utbetalning om 10 snarare än 5 år. Det ska jämföras med att den som går i pension idag lever i snitt drygt 20 år efter sin 65-årsdag. Enligt SCBs prognoser är den långsiktiga trenden att vi lever allt längre. Medellivslängden förväntas öka med 7 år till 2070 (även om den minskade 2020 till följd av pandemin).

För- och nackdelar
Fördelarna med tidsbestämd utbetalning upplevs som konkreta medan nackdelarna är abstrakta. Om man väljer utbetalning på 5 år istället för livet ut blir månadsbeloppen cirka fyra gånger högre under de första 5 åren för att därefter upphöra. För den som lever länge kan en livsvarig eller en längre tidsbestämd utbetalning ge större ackumulerad inkomst. Motargumentet är förstås att en kort utbetalningstid kan vara fördelaktigt om man inte lever så länge och att man kan placera om pengarna själv. Samtidigt är tjänstepensionen inte vilken pengapåse som helst. Det handlar om en stabil inkomst, ofta med garanterade pensionsbelopp, som man kan räkna med även om man skulle bli riktigt gammal. Det kan givetvis vara befogat att ta ut en del av tjänstepensionen tidsbestämt, till exempel om man har ett mindre belopp som härrör från ett gammalt sommarjobb. Men tjänstepensionen är tänkt som en viktig del av försörjningen under ett långt liv som pensionär. Den dag den tidsbestämda utbetalningen upphör får man anpassa sina levnadsomkostnader, använda sina besparingar eller söka behovsprövade stöd. Informationen om baksidorna med tidsbestämd utbetalning blivit bättre på senare år och pensionsbolag och banker påminner också om fördelarna med att ha en jämn inkomst livet ut.

Tidsbestämd utbetalning är vanligt när man går ner i arbetstid
När man går ner i arbetstid i slutet av yrkeslivet påbörjar man ofta någon form av pensionsuttag för att täcka sin inkomstförlust. Här är det viktigt att man inte rundar av för tidigt eller tar ut tjänstepensionen i för snabb takt eftersom det kan få stora följder för den egna ekonomin. För den allmänna pensionen väntar gravis höjda åldersgränser och då är det viktigt att man kan arbeta längre på egna villkor. Många typiska LO-yrken i privat sektor är fysiskt och psykiskt krävande och man brottas med att orka jobba till 65 år. I offentlig sektor har man på senare år höjt den avtalade pensionsåldern i tjänstepensionsavtalen. Många har haft anledning att reflektera över arbetslivets längd, när och hur man ska gå i pension. Det har också skett en ökning av de som är 65 år och äldre som arbetar kvar, eller kommer tillbaka efter pensionering. Det finns en efterfrågan på välfärdstjänster som gör att kommuner och regioner vill säkra sin personalförsörjning. Generellt är det vanligare med tidsbestämd utbetalning om man har ett lägre kapital och/eller inom fondförsäkring samt mindre vanligt bland statsanställda.

Pensionsplanering allt viktigare
Det finns också betydande skillnader i kunskap och förutsättningar bland de som tar ut sin pension. Med pappersblanketter väljer man ofta med maggropen. Man räknar och jämför på egen hand, något som är krångligt även för den som är väl insatt i pensionsfrågan. Givetvis känner man till att inkomsten minskar den dag tjänstepensionen upphör men man vet inte alltid vilka storheter det handlar om. Beslutet föregås inte av djupare analys eller research. Ofta tycker man att det är ett lätt beslut att bestämma utbetalningstiden för sin tjänstepension och de flesta är nöjda med sitt beslut. Men glädjen avtar den dag pengarna är slut. Det förekommer att pensionärer hör av sig till pensionsbolagen och Pensionsmyndigheten och uttrycker förvåning och besvikelse över att tjänstepensionen är slut. Man minns inte alltid det beslut som man fattade för bara några år sedan.

Samtidigt hittar allt fler till minPension, gör en pensionsprognos och överväger olika alternativ. Då har man också en god uppfattning om hur mycket pengar man har att röra sig med idag, om några år och livet ut. Det är en glädjande utveckling. Här är det också vanligare att ta ut pensionen med hjälp av e-legitimation. Generellt är de känslomässiga argumenten vanligare bland de som ansöker med blankett medan de som sköter pensionen digitalt har mer rationella skäl till sitt beslut. Se till att väga både rationella och känslomässiga argument när du tar ut din tjänstepension. Och besök alltid minPension innan du bestämmer dig.

Dan Adolphson Björck

Blandade styrkor ger bättre pension

Mer jämställda och blandade styrelser i bolag är en liten men viktig del i vårt arbete för bättre pensioner. Men hur hänger det ihop? 

Vi investerar i många olika branscher och företag som förvaltare av tjänstepension för cirka 4 miljoner svenskar. I svenska bolag är vi ofta stora ägare vilket ger oss möjlighet att delta i valberedningen där förslag på styrelseledamöter tas fram. Under 2020 deltog vi i 32 valberedningar, bland dem bolag som SCA, Alfa Laval, Essity och SEB.

När vi letar fram styrelseledamöter så är en bra blandning av kompetenser och erfarenheter viktigt. Vårt mål är att styrelserna ska vara så jämställda som möjligt. För att vi är övertygade om att företag där styrelse och ledning representeras av många olika perspektiv är mer lönsamma i längden. Och hög lönsamhet ger en bra avkastning som i sin tur bidrar till att våra kunder får mer i pension. Dessutom bidrar det till ett mer jämlikt och jämställt samhälle.

Så varför tror vi att det mer lönsamt med en blandad styrelse? Jo, för om alla har samma bakgrund riskerar man att tänka för snävt och missa nya möjligheter eller lösningar. Det finns en kraft i att ha blandade styrkor, men vad som utgör själva blandningen kan variera mellan bolag. Internationell erfarenhet, kunskap om digitalisering, teknik eller nya marknader är exempel på saker som kan behövas. Inte minst för ett bolag ska kunna leverera långsiktigt och hänga med i utvecklingen. Om de flesta i en styrelse är uppvuxna i samma kvarter med samma utbildning kan viktiga infallsvinklar gå förlorade.

På AMF har vi nu jobbat för jämställda styrelser under ett antal år. År 2014 låg kvinnoandelen i de styrelser där vi sitter med i valberedningen på låga 25 procent. 2020 låg andelen på 41 procent, och 26 av de 32 bolag vi har möjlighet att påverka hade en jämställd styrelse. Så det går framåt men att öka mångfalden är inget som löses i en handvändning. Det krävs i viss mån ändrade strukturer men det vilar också ett ansvar på alla arbetsgivare att låta människor med olika bakgrund och erfarenheter växa och utvecklas. Som ägare så ser vi ett stort värde i blandade ledningsgrupper, även om det först och främst är en fråga för bolagets vd. Vi har dock alla möjligheter att lyfta frågan med bolaget i våra påverkansdialoger, vilket vi också gör om vi ser att det sticker ut negativt.

Det finns också en komponent som man kanske inte tänker på i första taget, att det måste vara attraktivt att sitta i en styrelse. När vi letar efter lämpliga personer händer det till och från att bra personer tackar nej för att de redan har fullt upp och inte anser att arvodet motsvarar vad uppdraget kräver. Traditionellt har styrelseuppdrag i mångt och mycket gått till personer som lämnat sin tidigare post och nu har tid och ekonomisk möjlighet att sitta i några styrelser. Grejen är att vi idag behöver ha in kompetens från olika håll för att klara konkurrensen. AMF har därför – även om det kan tyckas paradoxalt – drivit frågan om höjda ersättningsnivåer för styrelseledamöter just för att skynda på arbetet med att få in en bredare kompetens. Anledningen är att det måste vara värt för kompetenta människor mitt i livet att med vara med och utveckla bolag med sin kunskap.

Till sist är det värt att komma ihåg att en styrelsesammansättning alltid är en färskvara, vi måste varje år tillsammans med andra investerare se till att hitta ett bra lag. En grupp med olika styrkor och kompetenser som skjuter bolaget framåt på bästa sätt. Du blir aldrig färdig och det är som det ska.

Du kan följa vårt arbete mot mer blandade och jämställda styrelser i vår årliga ägarrapport.

Anna Viefhues
Hållbarhetsansvarig

Låg kunskap om avgifter och placeringsmöjligheter för tjänstepensionen

Vi använder pris- och produktjämförelsesajter som aldrig förr. Många är också kostnadsmedvetna när det gäller bolån, försäkringar och de fonder som man sparar i privat. Men tjänstepensionen har man inte samma koll på. Generellt finns det stor okunskap om tjänstepensionen och de olika sparformerna, traditionell försäkring (med garanti där pensionsbolaget sköter förvaltningen) och fondförsäkring (där man väljer själv vilka fonder som pengarna ska placeras i). Det är svårt att avgöra vad som är en låg avgift eller vilken sparform, traditionell försäkring eller fondförsäkring, som kostar mest. Den visar en undersökning som vi på AMF har gjort tillsammans med Demoskop.

Samtidigt är just låga avgifter otroligt viktigt för ett långsiktigt sparande som tjänstepensionen eftersom höga avgifter gröper ur sparandet år efter år. Därför är det olyckligt att en av fyra tror att traditionell försäkring är dyrare än fondförsäkring, när förhållandet oftast är det omvända. Den upplevda kunskapsnivån om de två sparformerna är relativt låg med något högre kunskap om fondförsäkring.

För tio år sedan var de traditionella försäkringar placerade i noterade aktier, räntebärande tillgångar och en mindre del i fastigheter. I takt med att räntorna har fallit har pensionsbolagen skiftat över till att investera på fler sätt. Idag utgör fastigheter och andra alternativa investeringar en större del, och andelen räntebärande tillgångar har successivt minskats. Detta bredare sätt att investera har gått spararna obemärkt förbi. Man förstår att tjänstepensionen investeras i aktier och räntebärande papper. Kanske även fastigheter. Men sedan är det svajigare med kunskapen. Man känner inte till att livbolagen också kan placera i onoterade tillgångar, skog, vindkraft och infrastruktur. Tillgångsslag som är mycket svåra eller i vissa fall omöjliga att få i fondförsäkring.

Intresset för att göra egna placeringsval för pensionen har sjunkit sedan millennieskiftet. En automatisk anpassning av risknivån i sin tjänstepension efter ålder, vare sig den sker i traditionell försäkring eller i fondförsäkring, är nog den lösning som passar de flesta. Ju närmare pensionen man är desto större blir önskemålet om en traditionell försäkring med garanterade pensionsbelopp som ger stabilitet vid utbetalning. Generellt behöver spararna bli bättre på att syna pris och innehåll för tjänstepensionen. Hur ser det ut för dig?

Dan Adolphson Björck

Vad innebär de nya EU-reglerna om hållbarhetsinformation?

Nyligen infördes inom EU en gemensam rapportering för hur finansiella produkter tar hänsyn till hållbarhet, det så kallade Disclosure-regelverket. För oss i Sverige, som i många år haft en gemensam standard i fondbranschen kring information om hållbarhet, är detta kanske inget banbrytande. Men det nya är att informationsstandarden nu är lika i hela EU och det ökar möjligheterna att jämföra olika fonder och pensionsprodukter med varandra. För pensionsbranschen är det bra, för nu kommer både traditionella pensionsförsäkringar och fondprodukter att använda sig av samma begrepp och standarder för att beskriva hållbarhet.

Vad innebär det för pensionssparare?
För en pensionssparare är den största skillnaden ökad transparens kring hållbarhet även för traditionella försäkringar. Det blir också enklare att sortera bland olika kategorier av hållbarhet, från produkter som inte alls tar hänsyn till hållbarhet – till fonder som har hållbarhet som överordnat mål. Möjligheten att både få information om och välja hållbarhetsnivå i sitt pensionssparande har som sagt funnits under en längre tid. Men nu introduceras fyra kategorier av hållbarhet – som i branschen kallas olika kategorier av grönt – för att underlätta i jämförelser.

Fyra nyanser av grönt
De olika kategorierna är:

  • fonden eller försäkringen har hållbarhet som mål för investeringarna (”mörkgrön”)
  • fonden eller försäkringen främjar hållbarhet, men har det inte som överordnat mål (”ljusgrön”)
  • fonden eller försäkringen beaktar hållbarhetsrisker (men har inget hållbarhetsarbete i övrigt)
  • fonden eller försäkringen beaktar vare sig hållbarhetsrisker eller arbetar med hållbarhet

Att hänvisa till olika nyanser av grönt är ett försök att illustrera olika nivåer av hållbarhet i stort, och inte bara miljö eller klimat. Ibland hänvisas också till de artiklar i förordningen där kategorierna omnämns, exempelvis Artikel 9 för ”mörkgrön” och Artikel 8 för ”ljusgrön”.


Ljusgrön vanligast
En snabb koll på marknaden för pensionssparande visar att de flesta produkter som erbjuds av svenska aktörer kategoriseras i den ljusgröna kategorin, mellannivån. Det känns logiskt eftersom majoriteten av svenska finansiella aktörer har ett gediget hållbarhetsarbete, även om metoder och arbetssätt skiljer sig åt mellan olika bolag och produkter. Alla produkter i den ljusgröna kategorin främjar hållbarhet på något sätt, och bolagen behöver beskriva hur på sin webbsida. Vissa arbetar kanske utifrån att välja bort bolag som inte anses vara hållbara, medan andra fondbolag arbetar mer med påverkansarbete. Precis som tidigare så kan olika metoder för hållbarhetsarbete vara relevanta för förvaltare att arbeta med, beroende på exempelvis hur många innehav man har i fonden eller hur stor ägarandel man har i bolagen man investerar i. Fokus för de nya kraven är just transparens, inte att utvärdera effekter av olika metoder.

Vad betyder ljusgrön för AMF?
På AMF har vi kategoriserat vår traditionella pensionsförsäkring som ljusgrön likaså majoriteten av våra egna fonder. Även om avkastning till våra kunder alltid går först, så har vi förtydligat att vårt hållbarhetsarbete ska främja:
1. Omställning mot lägre koldioxidutsläpp hos bolag vi investerar i
2. Ett medvetet hållbarhetsarbete där bolagen vi investerar i proaktivt tar hänsyn till mänskliga rättigheter, arbetsrätt, klimat- och miljöfrågor och antikorruption.
3. Jämställda styrelser i de bolag där vi deltar i valberedningen

Är du nyfiken på hur vi beskriver vårt hållbarhetsarbete, titta gärna här.

Det kommer mer!
Regelverket för transparens kring hållbarhet är under utveckling och i ett senare skede kommer ökade krav på finansiella bolag att följa upp hållbarhetsarbetet med siffror och nyckeltal, på såväl bolagsnivå som för varje finansiell produkt. Det kommer för pensionsbolagen att innebära en betydligt ökad mängd rapportering, men även en möjlighet för den intresserade spararen att mer i detalj förstå och följa hållbarhetsarbetet i en speciell produkt.

Idag spretar informationen fortfarande mellan bolag, men förhoppningen är att den ska harmoniseras i takt med att rapporteringen utvecklas. Här har branschorganisationerna en viktig roll att spela. Ska vi lyckas göra det enklare för sparare att förstå och jämföra hållbarhet i sitt pensionssparande behövs gemensamma ramar. Sammantaget sätter det press på pensionsbolagen att bli ännu tydligare med vad man vill uppnå med hållbarhetsarbetet. Transparens är bra, särskilt när det sporrar till ett ökat tryck för ett mer hållbart samhälle.

Anna Viefhues
Hållbarhetsansvarig

Pensionens positiva kretslopp

Hur ofta tänker du på din tjänstepension och hur den förvaltas? Min gissning är att det för många finns andra tankar som kommer före. Men om man nu ägnar pensionen en tanke, är det ofta som en tidslinje med två tydliga faser – när man jobbar och tjänar in till pensionen, och då man förhoppningsvis får njuta av sin tid som pensionär. Men vad som händer med själva pensionspengarna däremellan är lite oklart.

AMF är en av de största förvaltarna av pensioner i Sverige sett till storlek på kapital och vi har mer än 4 miljoner kunder. Det förtroendet vi fått känner vi också ett ansvar för att förvalta. Om jag enkelt ska beskriva hur vi ser på vår roll ser jag ingen tidslinje. Jag utgår istället från ett positivt kretslopp av pengar. Där varje krona kan öka i värde på många sätt.

Det börjar med att våra kunder jobbar och varje månad sparar till sin pension. De lämnar över pensionspengarna till oss på AMF för att de litar på att vi hittar rätt i marknadens svängningar, tar risk vid rätt tillfälle och agerar ansvarsfullt. Vi investerar i vår tur spararnas pengar i bolag som vi tror har framtiden för sig. Just fokus på framtiden är extra viktigt eftersom pensionen ofta ska betalas ut först om 40 år. Vi väljer ut de bolag vi ser har en gynnsam affär, antingen nya innovativa bolag med stor tillväxtpotential eller etablerade företag som exempelvis är beredda att ställa om sin verksamhet för att möta tuffare krav på klimat och hållbarhet.

När vi går in med våra sparares kapital i bolag är vi också beredda att stötta dem för att möta framtidens krav på omställning. Vi vill att de ska förbli konkurrenskraftiga så att våra sparare får en så bra avkastning som möjligt på sina pensionspengar. Men vi ser också att vi har en viktig möjlighet att bidra till en mer hållbar värld. Och det går hand i hand, företag som hänger med i nya tiders krav är också de som sannolikt blir mest lönsamma över tid.

Den sista komponenten i kretsloppet är att många av våra sparare jobbar inom de sektorer vi investerar i. När de går till jobbet varje dag, tjänar de samtidigt in till sin pension – pensionspengarna ger oss som förvaltare möjlighet att stötta bolagens fortsatta utveckling mot mer innovation och konkurrenskraft, och vara en bra arbetsgivare.

Inte ens vi som jobbar med pension tänker på vår egen varje dag. Och som tur är finns det många bra pensionsbolag, så att vi inte behöver tänka på hur våra pengar förvaltas. Men en sak är säker, pension är inte något som kommer långt fram på en diffus tidslinje. Den är här och nu, och bidrar till samhällets framtida utveckling och välstånd.

Anna Viefhues
Hållbarhetsansvarig

Jämför alltid innan du flyttar din tjänstepension

Det är oerhört viktigt att man som sparare kan välja pensionsbolag och flytta sin tjänstepension. Det är så man kan utöva konsumentmakt och få den lösning som man önskar. Men ingen ska flytta mot sin vilja eller utan att veta om det. Samtidigt visar AMFs undersökningar, år efter år, att många sparare är omedvetna om att de har flyttat sin tjänstepension. När tjänstepensionen blir en allt större och viktigare del av den samlade pensionen är det oroväckande att omedvetenheten är så stor.

Och efter flytten är det vanligt att man hamnar i en sparform som inte motsvarar ens önskemål. Drygt fyra av tio av de som flyttar till fondförsäkring uppger att de föredrar traditionell försäkring. Detta är en ökning med 7 procentenheter sedan året innan. Fler uppger att de föredrar traditionell försäkring framför fondförsäkring, vilket är en omsvängning jämfört med de senaste åren. Pandemin och allmän börsoro under 2020 kan vara en faktor.

Tjänstepensionsflytten sker ofta i samband med att man haft kontakt med sin bank eller försäkringsbolag i annat ärende. Inledningsvis handlar samtalet om bolån, försäkringar eller sparande för att sedan glida in på tjänstepension. Bolånet är inte villkorat av att man flyttar tjänstepensionen men bolåneräntan kan vara det. Spararen befinner sig ofta i ett enormt informationsunderläge så det finns ett stort arbete att göra för att öka kunskapen och intresset kring tjänstepensionen. För många är det först när brevet om påbörjad flytt kommer som man förstår att tjänstepensionen ska flyttas. AMFs kundservice vittnar om att oroliga sparare ringer för att ångra och stoppa en flytt när de inte längre riktigt vet var deras tjänstepension har tagit vägen. Många vill samla sitt sparande och bankförehavanden på ett ställe men inser inte att tjänstepensionen också kan bakas in i detta beslut. Det tyder på att tjänstepensionen inte får den uppmärksamheten som den förtjänar.

Det ska alltid vara ett aktivt val att byta förvaltare och sparform. Som sparare måste man därför vara extra vaksam, göra egna jämförelser och ta reda på vad man flyttar från och vad man flyttar till. Du kan jämföra avgifter, sparformer, villkor och historisk avkastning mellan olika bolag hos Konsumenternas försäkringsbyrå. Valcentralen som sköter själva flytten kan också upplysa om skillnaderna mellan olika bolag och sparformer. Denna information finns alltså inte hos minPension som många tror. Jämför alltid innan du flyttar din tjänstepension.

Dan Adolphson Björck

PS. En sak som ofta försvinner i mediebruset är att det är viktigt att skilja på kollektivavtalad respektive individuell tjänstepension. Inom kollektivavtalad tjänstepension har arbetsmarknadens parter pressat avgifterna, man flyttar med e-legitimation och betalar några hundralappar för själva flytten. Problemet är att många är omedvetna och att flytten sker till en annan sparform än den man önskar (eftersom långt ifrån alla jämför olika alternativ). De höga avgifterna finns däremot inom individuell tjänstepension, flytten är ofta krånglig, dyr och i vissa fall går det inte ens att flytta. Från april 2021 väntas flyttavgifterna sjunka för individuell tjänstepension tecknad efter 2007. DS.

Tjänstepension för unga privatanställda arbetare


I samhällsdebatten talas det mycket om att förbättra förutsättningarna att kunna jobba längre upp i åren. Men många privatanställda arbetare börjar arbeta tidigt och har ett långt yrkesliv. En vanlig fråga i vår kundtjänst är varför man inte fick någon tjänstepension i sin ungdom. På senare år har åldersgränserna letat sig ner i nya avtal i offentlig sektor. Det gäller för anställda inom stat, kommun och region men även privatanställda arbetare med deltidspension. Många jämför också med den allmänna pensionen där hela livets inkomster räknas. Men det kan bli tidigare inbetalningar till tjänstepensionen för privatanställda arbetare förutsatt att det blir långa löneavtal i höstens/vinterns avtalsförhandlingar.

Tre års tidigare pensionsinbetalning, 22 år istället för 25 år, skulle i exemplet ovan höja tjänstepensionen med 770 kr/mån livet ut. Om inbetalningarna skulle starta redan från 19 år, alltså sex år tidigare än idag, skulle ökningen bli cirka 1 340 kr/mån livet ut medan inbetalningar mellan 65 och 67 år skulle innebär ungefär 300 kr/mån livet ut. Tidiga inbetalningar ger en snöbollseffekt. Pensionen växer varje gång man får avkastning och det växer mer över tid. Precis som en liten snöboll som rullar ner för en kulle och får mer snö packad vid varje rull (kallas även ränta-på-ränta). Mellan 19 och 25 år betalas det in sammanlagt 76 430 kr och värdet på de pengarna är 327 630 kr vid 67 år (här är snöbollseffekten tydlig).

Vi har räknat på oförändrad lön och arbetssituation fram till pension. Det brukar vara enklast att tolka och som de flesta kan relatera till. Samtidigt får man ta långsiktiga kalkyler med en nypa salt. Mycket kan hända på 40 år. Både med pensioner, arbetsmarknad och skattesystem. Siffrorna är en indikation på hur det framtida utfallet kan bli. Men det är tydligt att tidiga inbetalningar har en mycket positiv effekt på tjänstepensionen. Och även mindre belopp i unga år kan vara mycket värda den dag man lämnar yrkeslivet. Samtidigt är det är ju inte gratis att förstärka tjänstepensionen. Kostnaden för en sådan reform tas ju ur löneutrymmet för kommande år.

Dan Adolphson Björck

Vad hamnar på museum – snön eller kolet?

Årets julkalender handlar om livet i samma hus, fast i två olika århundraden: Rakel, som lever 1920, och Mira, som lever 2020. Jag satt häromdagen och skalade apelsiner framför TVn med barnen och slogs av hur klimatet skildrades. I Rakels värld faller stora, mjuka snöflingor. Huset och skogen runtomkring är inlindade i ett vitt täcke. År 2020 är snön borta och vädret är milt, grått och inte alls särskilt vintrigt. Samma som utanför vårt fönster i Stockholm, vilket känns sådär.

Att julkalendern i år har tydlig koppling till klimatet märks också i diskussionerna mellan Rakels pappa, som blivit rik på kol och har en kolklimp på piedestal hemma, och hans bror, som ser framtiden helt annorlunda – där el driver motorer, järnvägar och glödlampor. Konflikten mellan de båda är tydlig.

Vi har kommit längre idag och det är alltid lätt att vara efterklok. Även om världen nästlat in sig i ett kolberoende så är det inte långsiktigt hållbart. Knappt kortsiktigt heller, med tanke på att användningen av kol behöver minska med 7 procent per år, för att vi ska nå Parisavtalet.

Hur hade de båda bröderna tänkt om de hade varit långsiktiga placerare av kapital 1920?

Hade de tagit hög risk och satsat allt på elektrifieringen eller hade de tänkt säkert och fortsatt investera i det välkända? I praktiken säkert en kombination i avsaknad av glaskula.

Pensionsförvaltning handlar om att kombinera risk och säkerhet, att skapa avkastning men också trygghet. En av nycklarna är att investera i olika tillgångar, som aktier, krediter och fastigheter. En annan är att försöka se långsiktiga skiften och hur samhället kommer förändras. Som placerare gäller det att hitta såväl nya innovativa bolag som driver utveckling framåt, som att lista ut vilka väletablerade bolag som har kapacitet att utveckla sin verksamhet i rätt riktning. Inte minst för att möta klimatomställningen.

Om bara fyrtio år ska vi enligt Parisavtalet ha noll utsläpp av koldioxid globalt. Att EU-ledarna igår gemensamt beslutade om skärpta klimatmål inom unionen är ett viktigt steg. Likaså att stora förvaltare av pengar kommit överens om att stötta bolag i omställningen mot en mer hållbar värld.

Nu kan jag inte avslöja hur julkalendern slutar men jag hoppas att Rakels farbror får rätt. Att innovationskraften får blomma ut. Att den hjälper oss att överge det gamla. Att det är kolet som hamnar på museum och inte snön.

Anna Viefhues
Hållbarhetsansvarig