Dag 58 som pensionär

Att anpassa sig till att vara ledig går alldeles utmärkt, framför allt så här på sommaren! Fast jag vet inte riktigt om jag har semester eller om det här tillståndet ska gälla för gott.

Nu har vi haft stugan full med släkt och vänner. Full fart, grillning och sena kvällar. Allra roligast är nog när barnbarnet kommer på besök. bebisHan har hunnit bli fyra månader och är förstås världens finaste. Det är en helt annan känsla att bli mormor jämfört med när vi fick våra egna barn. Då kände man ansvaret tungt, funderade på hur allt skulle bli och planerade både för dagen och för framtiden. Som mormor kan man bara njuta, hjälpa till där det behövs och köpa lite saker han egentligen inte behöver. Behöver och behöver förresten, kanske hör hoppgungor och leksakståg till det nödvändigaste. Det kan man ju kosta på sig när föräldrarna står för mat och blöjor. Att få följa en ny liten kille på hans väg ut i världen ska bli så roligt. När det hinner gå några dagar emellan vi ses kan jag också se hur snabbt han utvecklas. Möjligheten att finnas där när det behövs är ju mycket större nu när vi är pensionärer och vi litar på att föräldrarna säger ifrån om det blir för mycket.

Det är ganska tunt med pensionärsnyheter så här under semestern men i förra veckan var prognosen för den allmänna pensionen klar för 2016. Det blir en bra höjning med 4,2 procent på inkomstpensionen. Faktiskt mer än många löneförhöjningar som jag minns det men då har ju pensionerna både sänkts något eller haft väldigt blygsamma höjningar de senaste åren.

Carina Blomberg

Sommarbloggare: Jöran och Elsa Magnusson

Dags för årets sista sommarbloggare Jöran och Elsa Magnusson. De berättar här på Pensionsbloggen om sin tid som pensionärer.

Vinter i Spanien och sommar i Sverige. De sista dryga tio åren har jag och min hustru drömt om hur vi ska tillbringa vår tid när vi själva kan bestämma över vår tid.

Vi började vårt pensionärsliv för några år sedan med att avveckla allt boende i hus, lägenhet och bor nu i vårt rullande hem. Tänk er att oavsett var vi stannar så är hemmet med, bara utsikten från fönstren som varierar. Skulle vädret vara allt för dåligt är det bara att ta beslut om att veva upp stödbenen och dra vidare.

Hösten 2014 gjorde vi slag i saken och kopplade vår husvagn efter bilen och resan gick söderut. Vi hade planerat för att tillbringa vintern någonstans i Spanien, var visste vi inte då utan vi skulle göra lite stopp på vägen på några campingar som vi tittat på via internet. Vi hamnade i Cabo de Palos intill den fantastiska Mar Menor ca 12 mil söder om Alicante. Har haft en underbar vinter med sol och värme mest hela tiden. Suttit i linne och shorts ute i solen, visst vi har haft lite blåst men varmt ändå. Vi har under våra månader i Spanien träffat många nya vänner, börjat spela boule, går ut och äter eller bara tar en tappas med ett glas vin oftare än vi någonsin kan göra i Sverige.

sommarblogg 6 spannien sommarblogg 6 spanien 2  sommarblogg 6 spanien 3

Sista april kom vi ”hem” till Sverige och har den sista månaden haft mer regn, blåst och kyla än på hela vintern.

sommarblogg 6 spanien 4Sommaren tillbringar vi vid en härlig insjö på Tydingesjönscamping i Broby. För er som har vägarna förbi kan vi berätta att här har man bil-café på tisdagarna, pensionärsdans varannan onsdag, MC-café på torsdagskvällarna och dans till orkester på fredagarna. Sen finns det mycket vackert att se runt om i Skåne.

Vi njuter nu av att träffa barn och barnbarn så mycket vi kan. Träffar vänner och umgås innan resan går söderut igen i slutet av september.

Vi lever vår dröm!

Jöran & Elsa Magnusson

Följ oss gärna på vår blogg

Sommarbloggare: Anita Högblom

Vår femte sommarbloggare för i år heter  Anita Högblom. Anita berättar här på Pensionsbloggen om sina fantastiska vandringar.

anita högblom sommarbloggare

Min man och jag är med i en vandringsgrupp inom fackföreningen Visions pensionärsförening. Vi är oftast 25-30 personer som träffas varje onsdag förmiddag för att vandra 7-8 km på olika platser inom kommunen eller ibland i närliggande kommuner. Under 10 år i följd har gruppen dessutom gjort en veckoresa till andra delar av landet och helt nyligen har vi genomfört årets resa till Öland.

För mig personligen var detta en stor upplevelse eftersom jag tidigare bara varit på Öland vid ett tillfälle 1976 och då bara besökte Solliden. Nu fick vi tillfälle att se en hel del av södra delen av denna blommande ö. Vilken blomsterprakt, inte minst minns man de överdådigt blommande syrener som så här i maj omgärdade minsta lilla villatomt.

Under vandringar på Jordtorpsåsen, på Alvaret och i Ottenby lund fick vi se olika naturtyper och dess växtlighet. Våra kunniga guider försökte tålmodigt pränta in namnen på många av de mer eller mindre vanliga växter som översvämmade marken, inte minst på Alvaret där man bitvis bara såg blått, gult och vitt så långt ögat nådde, här och där uppblandat med rosa och lila orkidéer. Ölandssolvända var lätt att lära sig men jag tror att vi alla dessutom lärde oss åtminstone krutbrännare och bergsskrabba (fantasieggande namn!).

Under vandringen på Alvaret gjorde vi ett annat möte när vi rastade vid Dröstorps ödegård. Där fanns ett gäng frigående ungdjur som blev så glada över att få besök. Lite blyga var dom nog men när vi sen gav oss iväg därifrån blev det fart. I sporrsträck kom hela skocken skenande efter oss och första tanken var ju hur vi nu skulle bli av med dom men dom kom på andra tankar och allt ordnade upp sig.

Något som var minst lika givande som de botaniska studierna under vandringarna var de avspända samtalen med kamraterna där ämnena flödade vilt och omväxlande. Vid det här laget känner vi varann ganska väl och kan prata om i stort sett vad som helst. Om man inte känner för att prata någon gång så är det ingen som har synpunkter på det heller. Man får vara som man är.

Nu har vi sommarlov från vandringarna och längtar redan till den 12 augusti när vi börjar igen. Att vandra är att leva!

Anita Högblom

Sommarbloggare: Hjördis Vennerholm

Vår fjärde sommarbloggare för i år heter Hjördis Vennerholm. Hon berättar här på Pensionsbloggen hur hon disponerar tiden mellan arbete och ledighet.

Tiden går fort nu är jag inne på mitt 71:a år. Jag älskar mitt arbete och blir lika glad när mobilen ringer och någon behöver min hjälp.

Jag är personlig assistent och i sommar jobbar jag ganska mycket då delar av personalen har semester. Då sommaren lider mot sitt slut tar jag semester och åker tillsammans med mannen i mitt liv sedan 31 år, till franska Rivieran, närmare bestämt Nice. Där njuter vi av långa promenader varvade med god mat och dryck.

Vi brukar hyra bil för att besöka Fontaine de Vaucluse. Vi vandrar i bergen och besöker vårt speciella smultronställe där intar vi bröd, ost och vin sittande på var sin sten.

Hemma igen, om inte arbetet kallar, tar vi långa promenader i skog och mark, plockar blåbär, lingon och svamp. Finns det något godare än en hemkokt lingonsylt? Min sambo anser att jag kokar den godaste sylten och jämför med sin mor som var väldigt duktig på detta.

Det finns mycket sevärt i Aneby, exempelvis en pyramid där adelsmannen Malte Liewen Stierngranat ligger begravd med sin familj. Söder om Aneby finns en tre och en halv meter hög fallossten, som är 2 000 år gammal, vilken vi besöker varje julafton medhavande ett mindre julbord oavsett väderlek. Och så har vi Stalpet, södra Sveriges högsta vattenfall med sina 20 meter.

Jag tycker att det fantastiskt att man fortfarande har förmånen att kunna arbeta och samtidigt få njuta av livet och ledigheten.

Hjördis Vennerholm


hjördis sommarblogg 1    hjördis sommarblogg

Dag 43 som pensionär

Under den här rubriken kommer AMFs tidigare trygghetsekonom Carina Blomberg att blogga under sitt första år som pensionär. Följ med på den resan och ge gärna dina tips som kommentar här i Pensionsbloggen.

Underbara sommar! Både sol och regn men ändå med tillräckligt många stunder att njuta. Gäster som kommer, gäster som åker. Kantarellerna är här och snart är blåbären klara att plocka. Långa cykelturer med hunden och ett och annat dopp. Den här sommaren är likadan som när vi jobbade men nu har vi möjlighet att stanna lite längre på landet.

AMFs sommarundersökning, där man frågar pensionärerna, har just kommit. Kul att se om jag håller med om resultaten nu när jag kan räkna mig själv till målgruppen. Årets undersökning handlar just om sommar och semester. Och ser man på, av de 18 000 som svarat tycker drygt hälften att sommaren är samma som semester. Det är ju det jag sagt, att alla behöver semester och omväxling oavsett om man jobbar eller inte.

Att ha semester kostar dock pengar och här kan man se att yngre pensionärer lägger lika mycket på semestern som de gjorde när de jobbade. Medan äldre pensionärer får lov att vara mer sparsamma med pengarna. Om trenden att ta ut pension på kort tid håller i sig kommer många att få en lägre total pension vid 70 år. Det är då de femåriga uttagen tar slut (om man började uttagen vid 65).

”Borta bra men hemma bäst” har också mer än hälften svarat. Själv tycker jag det är skönt att vara på landet så får familj och vänner komma hit istället. Sverige framför utlandsresor på sommaren verkar också gälla, bara sexton procent åker utomlands just på sommaren.

Nu kan jag konstatera att jag verkar vara en riktig genomsnittspensionär, håller med om det mesta i undersökningen. Maken ropar precis att det har börjat läcka under diskhon igen, så nu fick vi annat för oss. Skulle kanske ha bokat en charterresa trots allt?

Carina Blomberg

Sommarbloggare: Olle Olsson

Dags för tredje sommarbloggaren för i år. Vi välkomnar Olle Olsson som tipsar sevärdheter i norra Skåne här på Pensionsbloggen.

Bjärnums museum

I Bjärnum finns ett av Sveriges finaste landsortsmuseum. Här finns skolmuseum, lantbruksmuseum, snickerimuseum, teknik och biblioteksmuseum, här finns också över 300,000 föremål. Av föremålen finns t.ex. 24 stolar gjorda av 24 sorters träslag och många föremål i miniatyrer täljda av en i bygden boende på sin tid. Museet ligger vackert beläget i skogskanten 15 km. i Bjärnum norr om Hässleholm. Mer information.

Tykarpsgrottan

En annan verkligt intressant sevärdhet finns i utkanten av Hässleholm det är Tykarps grottan i Ingnaberga. Grottan är 12 meter under jord och i den bröts kalk från 1700-talet till år 1880. Nu är den ett populärt och unikt besöksvärt ställe. Gruvan är ca: 10.000 kvm. stor med labyrinter av gångar och pelarsalar, man kan få guidade turer. Ett besök här glömmer man inte så lätt. Se öppettider.

En av Sveriges största modelljärnvägar

Den finns i Hässleholm och är 40X15 meter stor med 1200 meter räls och 300 växlar. Själva anläggningen är uppbyggd som ett landskap i miniatyr av bygden och byarna kring Hässleholm, här finns bl.a. ett 100 tal hus och 3000 träd. Det är populärt för både vuxna o och barn. Det här kan ni också se på internet angående öppettider m.m.

Olle Olsson

Sommarbloggare: Nadja Blomqvist

Dags för andra sommarbloggaren för i år. Vi hälsar Nadja Blomqvist välkommen till Pensionsbloggen.

Spännande att renovera hus när man inte är på plats! Kommunicerar med snickaren med SMS och mobilbilder. Oj, blev fönstret så litet! Jag vecklar ut tumstocken och mäter dörren här hemma för jämförelse.

Jo, jag hade avsatt tio dagar för att kunna vara närvarande och följa arbetet, men under dessa dagar visade sig inte en enda hantverkare. Man måste vänta in golvläggaren som skulle lägga flytspackel på värmeslingorna i golvet. Innan dess fick ingen gå in i rummet, och allt arbete stannade av. Turligt nog var det rätt årstid och bra väder för naturvandringar. Den långdragna, kyliga våren gjorde att många växter blommade samtidigt; alltifrån blåsippor i norrsluttningarna till majviva och kattfot. Och med hjälp av Botaniska Föreningen har jag skådat och ”kryssat” alpnycklar, en orkidé som bara växer på några få platser på nordvästra Gotland.

En knipa med tio ungar simmade en morgon i vår damm! Nästa dag var hon försvunnen. Vi spårade henne till stenbrottet en halv kilometer bort. Där kunde vi bara räkna till nio ungar. Hon måste ha vandrat över landsvägen och längs grusvägen med alla sina barn, men förlorat en på vägen. Några dagar senare hade hon flyttat igen, till vattenreservoaren i skogen. Hur gick det till? Det måste vara mödosamt att flytta, men jag kan förstå henne. Med så många ungar att föda och gömma, behövs större ytor och ett mer ostört läge. Jag hoppas att hon får behålla sina nio tills de kan flyga till större vatten. Nästa gång vi kommer ska vi gå till vattenresevoaren för att se om vi kan upptäcka henne där.

Nästa gång vi kommer blir det också spännande att gå in i det nya badrummet…

Nadja Blomqvist

nadja blomqvist sommarbloggare

Dag 38 som pensionär

Under den här rubriken bloggar AMF:s tidigare trygghetsekonom Carina Blomberg om sitt första år som pensionär. Följ med på den resan och ge gärna dina tips som kommentar här i Pensionsbloggen.

Nu är det semester på riktigt. För det tycker jag pensionärer också ska ha! På den småländska landsbygden har vi tillbringat dagarna i solstolen och mest haft det skönt. Det är bra när värmen förhindrar både trädgårdsarbete och inomhusrenovering. Tyvärr verkar vädret ha ändrat sig så värmeargumentet spricker. Men allt går fortfarande lite långsamt och så kan det ju få vara.

loppis

Till sommaren fröjder hör definitivt loppisar. Tänk så kul att hitta något som man inte ens visste fanns. Eller behövde för den delen. Här i trakterna kring Glasriket behöver man inte åka så långt innan det dyker upp en loppisskylt. Vi har hittat våra favoriter som kräver åtminstone ett besök per sommar. På temat ”saker du inte visste fanns” hittade jag igår skoformar från en nerlagd skofabrik. Man ser märkena som skomakarna gjort när de tillverkat skor åt både stora och små fötter. Så snygga och rena i formerna att hos mig har de fått hedersplatsen på byrån.

spegel

Till hösten går jag tillbaks till mitt volontärjobb på en secondhandbutik. Allt som säljs har skänkts som gåva och på ett år blir det över en miljon som går till välgörenhetsprojekt. Det känns fint att kunna bidra med lite gratisarbete, göra lite nytta och få trevligt sällskap på köpet. När jag jobbade heltid räckte varken tiden eller orken till för att jobba på lördan också.

Carina Blomberg

Ett långsiktigt privat sparande är aldrig fel

För den allmänna pensionen och tjänstepensionen förs det en livaktig diskussion om hur man ska lösa de framtidsutmaningar som finns. Förutom tankar om att höja åldern för när vi kan (och vill) gå i pension har arbetsgivarna och fackförbunden inom vissa delar av arbetsmarknaden kommit överens om att sätta av mer pengar till tjänstepensionen. Gott så.

Men det finns en pusselbit till. Privat pensionssparande. Det allmänna avdraget för privat pensionssparande är kraftigt begränsat och försvinner förmodligen helt vid årsskiftet. Det finns även förslag om att tillåta att man tar ut pengarna i förtid. Det är lätt att förstå varför. Privat pensionssparande har med tiden, inte minst efter jobbskatteavdragen, blivit en mindre bra idé för låg- och medelinkomsttagare. Det finns flera alternativ som t.ex. investeringssparkonto eller att amortera på bolån. Men många sparare är villrådiga och vet inte vad de ska göra. På AMF har vi genom Norstat fått reda på att ungefär hälften av de med privat pensionssparande har hittat ett annat sätt att spara. Var femte person uppger ”Vet inte” och var tionde person kommer att fortsätta spara vidare precis som tidigare.*

Folksam har presenterat ett förslag om att kunna sätta in egna pengar till premiepensionen eller tjänstepensionen. Skandia menar att man bör minska ränteavdragen för bolån och istället subventionera sparande. Flera partier har funderingar om sparavdrag men skarpa initiativ saknas. Resonemanget tycks vara, låt oss tala om en senare pensionsålder för den allmänna pensionen och lita på att arbetsmarknadens parter tryggar tjänstepensionen. Men det ena förtar inte det andra. Är man från statens sida intresserad av att uppmuntra till ett långsiktigt privat sparande? Det är påfallande tyst.

Dan Adolphson

*Undersökningen genomfördes 23 april – 4 maj 2015 som en internetenkät i Norstats webpanel. 455 personer i åldrarna 25-64 år med ett privat pensionssparande svarade.

Sommarbloggare Björn Suneson

Det är dags för första sommarbloggaren för i år. Vi välkomnar Björn Suneson till Pensionsbloggen.

Som pensionär har du något som de flesta yrkesverksamma saknar; tid. Men tro inte att den tid du en gång saknade nu ska räcka till allt du vill göra som pensionär.

Som journalist hade jag ett fritt och bra jobb, hade möjlighet att ägna mig åt min passion- långdistanslöpning. Under många år sprang jag varje dag till och från arbetet och la också in en joggingrunda i anslutning till lunchen. Toppen och ännu mer skulle jag springa när jag gick i pension. Blev det så?

Nej. Det blev faktiskt bättre. Och väldigt annorlunda. För fem år sedan, vid 62 års ålder, gick jag i avtalspension. Hur skulle det nu bli med löpningen? Jodå, det har rullat på bra och jag har sedan dess hunnit med att springa två gånger över den amerikanska kontinenten. Jag hade visserligen som yrkesverksam gjort samma sak två gånger tidigare men pensionärslöpen sticker ändå ut.

Tidigare var livet mera inrutat. Det gällde också att springa när tillfälle bjöds. Och också att ha stenhård disciplin. Det gällde att få ihop en massa mil i veckan och prestera bra på tävlingar trots att jag bara var motionär. Den ende som ställde kraven var jag själv.

Som avtalspensionär och nu som ”riktig” pensionär har mycket ändrats. Jag springer visserligen ungefär lika mycket som tidigare- inte mera som jag först trodde- men löpningen har ändrat karaktär. Kraven på prestation har minskat och löpningen har blivit roligare. Det ständiga milnötandet har övergått till att jaga upplevelser. Mina joggingrundor är numera små dagsutflykter, sightseeingar till nya platser jag inte varit på. Bor du dessutom som jag i Stockholm finns det hur mycket som helst att se. Och jag har tiden på min sida, behöver heller knappt passa några tider. Det är först som pensionär jag känner mig riktigt fri.

Ändå räcker väl tiden inte riktigt till. Men det spelar ingen större roll. Det du inte hann med att göra idag kan du göra imorgon. Själv funderar jag på att våren 2016 göra ett femte löp över USA. Men skulle det inte passa just då, ja då är det bara att skjuta på saken.

Björn Suneson

Bildtext: BjörnGetAttachment Suneson har som pensionär sprungit tvärsöver USA. Våren 2016 planerar han sitt femte ensamlöp över den amerikanska kontinenten. Bilden är från Utah.