Kollektivavtalen skyddar tjänstepensionen vid sjukdom och arbetsskada


Få känner till vad som händer med tjänstepensionen om de blir sjuka eller skadar sig i arbetet. Färre än två av tio tror att de får inbetalning till tjänstepensionen. Men den som är sjukskriven och har kollektivavtal får både ekonomisk ersättning under sjukperioden och inbetalningar till tjänstepensionen. Här gäller det att ta reda på vad som gäller så att man inte missar den ersättning som man har rätt till.

Tre tips:

  1. Kolla vad du omfattas av. Både från Försäkringskassan och via avtal på jobbet.
  2. Besök ersattningskollen.se för att få uppgift om belopp som du kan vara berättigad till under tiden du är sjukskriven.
  3. Se till att anmälan blir gjord till försäkringsbolaget. Som privatanställd arbetare behöver man anmäla detta själv till AFA. För egen maskin eller med hjälp från facket eller arbetsgivaren. På andra arbetsplatser kan det handla om att det är arbetsgivaren som anmäler. I samtliga fall är det är viktigt att anmälan görs så att man inte missar den ersättning som man har rätt till. Det går att anmäla i efterhand.

Beräkningar från AFA och AMF visar att det handlar om stora belopp som betalas in till tjänstepensionen vid långa sjukfall (se bild). Det kan vara viktiga hundralappar varje månad livet ut som pensionär.

Inspektionen för Socialförsäkringen publicerade en rapport tidigare i år, Försäkrad men utan ersättning, som visar att försäkringsskyddet är underutnyttjat. Det handlar om okunskap, både hos anställda och hos arbetsgivare. Såväl arbetsmarknadens parter som försäkringsbolagen arbetar aktivt med att sprida information men det är svårt att nå ut till rätt person vid rätt tidpunkt. Det är viktigt att anmälan görs så att man får ersättning under tiden man är sjukskriven och att inbetalningarna till tjänstepensionen fortsätter.

Dan Adolphson Björck

Stort stöd för att avstå delar av löneökning för pension


En högre pensionsålder behövs för att möta utmaningen med att vi lever allt längre. Men det är inte det enda sättet att trygga framtidens pensioner. Det går att sätta av mer pengar också. Och på allt fler arbetsplatser och det precis vad som sker genom avtal om deltidspension/flexpension som ger extra inbetalningar till tjänstepensionen. En ny undersökning som vi på AMF har genomfört visar att stödet för denna reform är stort. Förmodligen har debatten om stigande medellivslängd och fallande allmän pension gjort intryck. Två av tre (69 procent) som omfattas av tjänstepension kan tänka sig att avstå från delar av löneökningar för att förstärka sin pension. Samtidigt menar var fjärde (25 procent) att de inte önskar en sådan lösning.

Tanken med deltidspension/flexpension är att den anställde får ökad flexibilitet att gå ner i arbetstid i slutet av yrkeslivet utan att drabbas av ett för stort inkomstbortfall alternativ fortsätta arbeta i samma omfattning och få en högre pension. En annan fördel är att deltidspension/flexpension betalas in tillsammans med tjänstepensionen, vilket ger låga avgifter för de anställda och en enkel och kostnadseffektiv administration för arbetsgivarna. Högre pension och bättre möjligheter att orka med ett längre arbetsliv är vad det handlar om.

Samtidigt finns det nackdelar också. Det finns som sagt grupper som inte vill avsätta mer pengar till pensionen. Att förstärka pensionerna tar dessutom tid. Deltidspension/flexpension är inte en ”quick fix” utan framför allt en reform för dagens unga som med många år kvar till pension som hinner spara ihop ett tillräckligt stort kapital. Att sätta av mer pengar till pensionen påverkar löneutrymmet och ökar kostnaderna för kollektivavtal. Man ska också komma ihåg att lönen ligger till grund för vad man får ut från socialförsäkringen.

Arbetsmarknadens parter har i etapper satt av allt mer pengar till tjänstepensionen på senare år medan inbetalningarna till den allmänna pensionen inte har förändrats sedan det nya allmänna pensionssystemet lanserades i mitten på 1990-talet. Höjd inbetalning till den allmänna pensionen utreds just nu av Socialdepartementet. Förmodligen kommer vi till en punkt där balansen mellan lön idag och pension imorgon kommer diskuteras mer ingående.

De tre viktigaste faktorerna för att få en bra pension är lönen, tiden i arbetslivet och att man får tjänstepension i sin anställning. Samtidigt gör införandet av deltidspension/flexpension att frågan om hur mycket arbetsgivaren betalar in också blir viktig. För det skiljer sig åt mellan olika arbetsplatser.

Dan Adolphson Björck

Vilken roll ska den allmänna pensionen spela i framtiden?

Medellivslängden har ökat successivt sedan mitten av 1800-talet. År 2015 var den 84,0 år för kvinnor och 80,4 år för män. Enligt SCBs befolkningsprognos kommer medellivslängden att fortsätta öka. Fram till år 2060 tros ökningen vara fem år för kvinnor och med drygt sex år för män. Ökningen av medellivslängden gör att pensionen ska räcka under fler år. Utvecklingen kan mötas genom att förlänga arbetslivet (i början och/eller i slutet) eller genom att sätta av mer pengar till pensionen. Politikerna har presenterat förslag för att förlänga arbetslivet. Att sätta av mer pengar är man däremot inte lika pigg på. Den allmänna pensionen står och stampar på samma inbetalning sedan det nya allmänna pensionssystemet lanserades i mitten på 1990-talet. Under tiden har arbetsmarknadens parter satt av allt mer pengar till tjänstepensionen. Det gör att tjänstepensionen ökar i betydelse. Förr om åren var tjänstepensionen grädden på moset. Numera är det en stor del av själva moset.

Med en högre pensionsålder beräknas den s.k. kompensationsgraden (förhållandet mellan slutlön och pension) kunna höjas avsevärt men för många kommer pensionen ändå att understiga 70 procent av lönen, en nivå som bland annat LO anser är för låg. Samtidigt är grundskyddet påtagligt i det allmänna pensionssystemet. Många med låga inkomster omfattas till viss del av garantipension eller bostadstillägg trots ett långt yrkesliv. Det var inte tanken med det nya allmänna pensionssystemet. Istället fanns det en tilltro hos politikerna om att arbetsmarknaden skulle förbättras, inte minst för kvinnor, men det har inte skett i den takt man trodde. Kvinnor har lägre livsinkomster än män och får därför lägre pensioner. Den allmänna pensionen baseras på de inkomster man har haft under arbetslivet, den så kallade livsinkomstprincipen. Men många av de förslag som diskuteras politiskt är frånsteg från denna princip (som förstärkt grundskydd, utökad barnårsrätt och bodelning av pensionsrätt). Om inte mer pengar sätts av till den allmänna pensionen här och nu finns en stor risk att framtidens politiker får göra brandkårsutryckningar genom att skjuta till ännu mer medel via statsbudgeten till fattiga pensionärer.

Samtidigt är balansen mellan lön idag och pension i framtiden inte helt enkel. Större inbetalningar kommer, på ett eller annat sätt, behöva tas ur löneutrymmet. Mindre löneökningar i utbyte mot mer pengar i framtiden. Vi behöver en diskussion om hur framtidens allmänna pension ska tryggas. Som inte bara handlar om högre pensionsålder. Ska den allmänna pensionen vara en grundinkomst eller har politikerna större ambitioner? Och hur säkerställer man att fler får en pension som man kan leva på (med minskat beroende till garantipension och bostadstillägg)?

Dan Adolphson Björck

PS. Beräkningen ovan är från januari 2018. Sedan dess har Pensionsmyndigheten höjt den alternativa pensionsåldern. Läs mer här. DS.

Lägre skatt samma år man fyller 66 år

Mellan 2007 och 2011 infördes jobbskatteavdragen stegvis vilket resulterade i att lön och pension beskattas olika. Den som fortsätter att arbeta efter sin 66-årsdag betalar lägre skatt på lönen (beroende på dubbelt jobbskatteavdrag och höjt grundavdrag) och den som väntar med att ta ut pensionen till efter den 1 januari samma år som denne fyller 66 år får lägre skatt på pensionen (beroende på höjt grundavdrag). Skatteskillnaden är som störst för de som har låga inkomster. Förhållandevis få pensionärer betalar statlig inkomstskatt eftersom inkomsterna oftast ligger under brytpunkten.

Under 2018 har skatten sänkts ytterligare för de allra flesta som har fyllt 65 år. Mest påtaglig är förändringen för de som har inkomster nära genomsnittet. I åldersgruppen 61–67 år blir det också allt vanligare att arbeta och samtidigt ta ut en del av pensionen. Skatten dras då enligt olika skattetabeller (arbete respektive pension), vilket gör det svårt att överblicka hur mycket skatt man faktiskt betalar.

Så här får du koll på skatten:

1. Gör en pensionsprognos via Minpension.se. Jämför olika alternativ med varandra och skriv ner beloppen vid olika tidpunkter, t.ex. pensionering vid 65 respektive 66 år. Alla belopp är före skatt (brutto).

2. Räkna på skatten via Skatteverkets räknesnurra där du skriver in födelseår, skatten i din kommun (titta på senaste deklaration) och vilken pension du förväntas få, räknat på helår. Och du kan räkna även på din lön. Beloppen som visas är efter skatt (netto). Som du märker är skatten lägre från 1 januari det år man fyller 66 år.

PS. De som omfattas av garantipension/bostadstillägg/äldreförsörjningsstöd saknar drivkraft att senarelägga sin pensionering eftersom man då går miste om utbetalningar (det är inte förmåner som räknas upp). DS.

Dan Adolphson Björck

Trenden att ta ut tjänstepensionen på kort tid fortsätter

De senaste åren har en tydlig trend etablerats att en allt större andel sparare tar ut sin tjänstepension på kort tid. Möjligheten att kunna välja utbetalningstid själv är viktigt och det är något som blivande pensionärer värdesätter. Att ta ut vissa delar av sin tjänstepension på kort tid är tämligen odramatiskt. Men att ta ut hela sin tjänstepension på några få år kan få långtgående konsekvenser.

Bland AMFs kunder som under 2017 påbörjade utbetalning från sin tjänstepension togs 52 procent av tjänstepensionskapitalet ut på kort tid. Merparten av detta på fem och tio år. Bland de som själv väljer uttagstid för sin tjänstepension är den genomsnittliga uttagstiden 7,7 år. Det ska jämföras med att den som går i pension idag lever i snitt drygt 20 år efter pensionering. Samtidigt blir medellivslängden allt högre och högre. För många är tjänstepensionen en ansenlig del av inkomsten. Bland de som har fått sin första utbetalning uppger en av fyra att tjänstepensionen utgör mer än 25 procent av deras totala inkomst. Med andra ord ett stort inkomstbortfall som väntar när utbetalningen är slut. I synnerhet om man sedan ska klara sin försörjning med endast den allmänna pensionen.

Så vad ligger bakom trenden med kortare utbetalningstider? AMF har undersökt hur privatanställda arbetare (med Avtalspension SAF-LO) som valt att ta ut sin tjänstepension på fem år resonerade. De främsta anledningarna till att man väljer en snabb utbetalningstakt är att man vill ha pengarna när man är pigg och frisk, att man vill placera om pengarna själv samt att man vill ha en högre inkomst.

Risken finns att man underskattar hur länge pensionen ska räcka och överskattar förmågan att förvalta pengarna bättre själv. Enligt Ingmar Skoog vid Göteborgs Universitet är dagens 70-åringar lika pigga och aktiva som 50-åringar var förr. Och att ta ut sin tjänstepension i syfte att placera om pengarna kan vara både svårt och dyrt. För att det ska löna sig förutsätter det att man får en överavkastning jämfört med att låta pengarna stå kvar där de är.

Hur man ska ta ut sin pension är ett stort beslut. Därför är det glädjande att initiativet verkar komma från individen själv, majoriteten av dem hos AMF som nyligen börjat ta ut tjänstepension uppger att idén om snabb utbetalningstakt var något som de själva kom på och det är även vanligt att familj eller vänner väckte tanken. Flertalet tyckte också att beslutet var mycket eller ganska lätt, detta trots att bara en av fem använde sig av Min Pension där spararen kan få ordentliga prognoser helt kostnadsfritt. Istället är det vanligt att man räknar och jämför på egen hand, något som är krångligt även för den som är väl insatt i pensionsfrågan. Nio av tio är nöjda eller mycket nöjda med sitt beslut – en siffra som har minskat till drygt sju av tio när pengarna är slutbetalda.

Att tjänstepensionen byggs upp under ett 40-årigt yrkesliv för sedan betalas ut på fem år är inte långsiktigt hållbart varken för individen eller samhället. Framförallt inte om vi är friskare, piggare och lever allt längre. Samtidigt är valfriheten att själv få välja utbetalningstid viktig att slå vakt om. Men den kräver att man är medveten om vad valen innebär. Annars kan man hamna snett. Fler borde göra en ordentlig pensionsprognos via Min Pension innan de fattar sitt beslut. Det borde vara möjligt att pausa utbetalningar av tjänstepension (vilket även 2017 års politiska pensionsöverenskommelse betonar). Man borde även kunna byta utbetalningstid i efterhand (förslagsvis inom tre månader efter första utbetalning).

Dan Adolphson Björck

Grattis, äntligen lön! Nu är det dags för tjänstepension igen

I fredags var det den 25e och då får 4 655 700 svenskar lön*. Samtidigt får cirka 90 procent av dem tjänstepension genom kollektivavtal. Men de flesta har inte koll på hur mycket.

Hur mycket sätter din arbetsgivare av till din tjänstepension? Kolla själv på amf.se

Den 25e är det löning för de flesta med jobb i Sverige. Såsom Magnus Uggla sjunger i sin sång ”Kung för en dag” är vi många med det något irrationella beteendet att känna oss lite extra rika just den dagen när lönen trillar in. Lönen ska ju helst räcka hela månaden, något som ibland kan vara tufft med hyran, räkningarna, kläder till barnen och mat. Och utöver det gärna sparande till såväl det oförutsedda som guldkanten och framtiden.

Därför känner jag ibland en tacksamhet över att om man jobbar på en arbetsplats med kollektivavtal så sätts det av pengar till tjänstepensionen. Utan att jag ens kan bli frestad att röra de förrän jag går i pension.

Så när de närmare 4 655 700 svenskar med anställning får lön* får cirka 90 procent av de även tjänstepension genom kollektivavtal. Det är pengar som många är omedvetna om. I en undersökning som AMF gjorde tidigare i år svarade hälften av de tillfrågade att de aldrig eller sällan tänker på sin pension. Hälften har heller ingen uppfattning om hur mycket pengar som sätts av till deras tjänstepension.

Det är pengar som kommer att bli viktiga när det är dags för pension. När man går i pension har man ofta miljonbelopp i total tjänstepension. I framtiden beräknas tjänstepensionen utgöra cirka en tredjedel av den sammanlagda pensionen för låg- och medelinkomsttagare med ett långt yrkesliv. De med höga inkomster kan få mer än halva sin framtida pension från tjänstepensionen. (Jag undrar om det inte hade varit risk för att man hade betett sig ännu mer som en kung för en dag om det inte varit för tjänstepensionen om man fått lite mer i plånboken redan nu.) Ibland kan det vara svårt att uppskatta långsiktigt sparande här och nu eftersom det är så diffust och långt fram i tiden jämfört med alla de inköp man gör till vardags.

Så sätt av en kvart och logga in på Min Pension för att se hur mycket pension du har sparat ihop och få en prognos över din pension! Och om du undrar hur mycket som sätts av varje månad, gå in på amf.se och skriv in din lön i vår räknesnurra för att se hur mycket din arbetsgivare sätter av till dig varje månad.

Åsa Ambuhm, AMF

*SCB Antal anställda (KS) kv 1 2018

Tjänstepensionen ökar i betydelse

Tjänstepensionen blir allt viktigare och är direkt avgörande för att man ska få en pension som man kan leva på i framtiden. Den allmänna pensionen utgör den största delen av den samlade pensionen för de flesta svenskar men tjänstepensionen ökar i betydelse. Det beror på att allt mer pengar sätts av till tjänstepensionen då fler omfattas av deltids-/flexpension och att fler år, både tidiga och sena, ger tjänstepension i nya avtal.

Tjänstepensionen kompletterar den allmänna pensionen och avlastar staten från dess försörjningsansvar. Tjänstepensionen växer år för år och spelar en allt viktigare roll både för pensionärernas ekonomi och för samhället som helhet. Statistik från Svensk Försäkring visar att mellan år 2011 och 2016 ökade andelen av utbetalningarna som utgörs av tjänstepension från 16 till 18 procent. Under samma period ökade de utbetalda tjänstepensionerna med totalt 20 miljarder kronor.

När man går i pension har man ofta miljonbelopp i total tjänstepension. I framtiden beräknas tjänstepensionen utgöra cirka en tredjedel av den sammanlagda pensionen för låg- och medelinkomsttagare med ett långt yrkesliv. De med höga inkomster kan få mer än halva sin framtida pension från tjänstepensionen. I Sverige har nio av tio arbetstagare kollektivavtalad tjänstepension. Den har vuxit fram genom ett framgångsrikt och på många sätt unikt samarbete mellan arbetsmarknadens parter, fackförbund, lagstiftare, myndigheter och bolag.

Men många vet inte hur mycket som sätts av till deras tjänstepension. Enligt en undersökning vi på AMF nyligen genomfört syns ett samband mellan att vara orolig för sin pension och hur bra kunskap man har över hur mycket som sätts av till sin tjänstepension. Med större kunskap minskar oron. Alla borde besöka minpension.se åtminstone en gång om året. Gå gärna in på amf.se och skriv in din lön för att få en förståelse för hur mycket tjänstepension som sätts av för just dig.

Dan Adolphson Björck

Vet du hur mycket som betalas in till din tjänstepension?


De flesta har nog bra koll på hur mycket de får i lönekuvertet men när det gäller tjänstepensionen är kunskapen sämre. Trots att tjänstepensionen också kommer från jobbet. Enligt AMFs nya undersökning vet hälften inte hur mycket som betalas in till deras tjänstepension. Samtidigt ökar tjänstepensionen i betydelse och den är avgörande för att man ska få en pension som man kan leva på i framtiden. Vi har därför sammanställt hur mycket som sätts av till tjänstepension för olika yrken baserat på LOs Lönerapport 2017.

Inbetalningen till tjänstepensionen beror på vilket avtal som gäller på arbetsplatsen och vilken lön man har. För många handlar det om en inbetalning på en tusenlapp eller två i månaden och efter ett långt yrkesliv blir det väldigt mycket pengar som man har sparat ihop. När man går i pension är den samlade pengapåsen för tjänstepensionen ofta på miljonbelopp. Att ta reda på hur mycket som betalas in och hur mycket man har sparat ihop är enklare än vad man kan tro. Gå gärna in på amf.se och skriv in din lön i vår räknesnurra för att få en förståelse för hur mycket som sätts av för just dig.

Tre tips för bättre koll på din pension

  1. Gå in på minpension.se en gång per år och skapa dig en överblick över din pension.
  2. Fråga din personalavdelning eller fackförbund hur mycket som betalas in till din tjänstepension månads- eller årsvis. Kolla om du dessutom får extra inbetalningar i form av deltids-/flexpension.
  3. Om du vill vara aktiv kan du göra egna placeringsval men alla pensionspengar tas hand om oavsett om du väljer eller inte. Det är bra att ha ett privat sparande men det ersätter inte tjänstepensionen. Tjänstepensionen är för stor och viktig för det.

Dan Adolphson Björck

Beräkningen avser premiebestämd tjänstepension och baseras på genomsnittlig månadslön för olika yrkeskategorier (LO Lönerapport 2017). Avsättningen till tjänstepension är vanligtvis 4,5 procent av lön upp till 39 063 kronor (2018). På lönedelar över 39 063 kronor är inbetalningen ofta 30 procent. Vissa får inbetalningen till sin tjänstepension varje månad medan andra får en större inbetalning en gång på år (beroende på avtal). Många omfattas även av deltids-/flexpension som kan ge mellan 0,2 – 1,95 procent i extra inbetalning till tjänstepensionen (2018). Avtalen ser olika ut beroende på inom vilken bransch man arbetar. Figuren ovan är exklusive denna extra avsättning.

7,9 procent avkastning på pensionen – och mer hållbar

När jag var på IKEA senast såg jag att de börjat märka produkter med ”mer hållbar” – som ett sätt att visa på en förbättring, snarare än att hela prylen skulle vara 100 procent hållbar. Ett både mer öppet och ärligt sätt att förhålla sig till hållbarhetsarbete tycker jag, och en ödmjuk signal om att man aldrig blir färdig utan alltid kan vässa sig lite till. Som hållbarhetsansvarig på AMF kan jag sympatisera med förhållningssättet. Jag tror på att ständigt mäta, analysera förändringarna, sätta nya mål och förbättra. Rent krasst, så blir ofta det som mäts, gjort.

På AMF har vi ambitionen att bli lite mer hållbara för varje år som går, inte minst för att vi tror det i slutändan ger dig som sparare en bättre pension. Och vi har ett rätt omfattande sätt att se på hållbarhet eftersom det inkluderar alltifrån att ta till vara medarbetares kunskaper och erfarenheter, för att utveckla vårt erbjudande, till en strävan efter att investera i de mest hållbara bolagen inom varje bransch.

Allt kokar ner till vad vi bedömer ger bäst avkastning till våra kunder, idag och på längre sikt.

Hållbarhetsarbetet hos oss tog fart för några år sedan, och sedan dess har vi varje år redovisat de olika stegen på vår förändringsresa, i den så kallade hållbarhetsredovisningen. Där kan du som kund följa hur de olika indikatorerna vi satt upp utvecklar sig och hur det går för oss.

Det är framförallt roligt att se att vi faktiskt blir bättre på det vi fokuserar på. Vi har exempelvis haft fokus på jämställdhet bland våra medarbetare under flera år, vilket nu resulterat i mer jämställda arbetsgrupper. Inte minst kan vi se att löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskar inom AMF oavsett yrke. Men vi är inte färdiga än – målet är att alla arbetsgrupper ska ha en jämn fördelning mellan kvinnor och män.

Koldioxidavtrycket från våra aktier är en annan indikator som går åt rätt håll. Särskilt positivt är att avtrycket från våra utländska aktier har minskat de senaste åren, i linje med jämförelseindex. En bidragande faktor är att vi sedan en tid tillbaka arbetar med ett hållbarhetsurval, och att vi aktivt väljer bolag att investera i utifrån detta. Det är förstås bra att avtrycket går ner, men samtidigt vet vi att detta bara är ett steg på vägen. Vi behöver till exempel bli bättre på att analysera hur den globala uppvärmningen kan påverka risken i våra investeringar.

Så i likhet med IKEA får vi säga att vi blivit ”Lite mer hållbara” under året som gått, men vi är inte färdiga. AMFs ambition om att inkludera ett hållbart förhållningssätt i allt vi gör, gav förra året en avkastning på 7,9 procent på pensionskapitalet. Att vi ligger i toppen bland jämförliga bolag är vi såklart också glada för.

Vi har lagt ribban högt för att du som sparare ska få en bra pension, till en låg kostnad, och för att du ska kunna luta dig tillbaka med känslan av att vi hela tiden utveckla och förbättra vårt erbjudande till dig. För en krona som betalas in till AMF idag, förvaltar vi i genomsnitt i 30 år, innan den betalas ut som pension. Det medför ett stort ansvar och höga krav på långsiktighet och hållbarhet.

Anna Viefhues
Hållbarhetsansvarig

Läs AMFs Hållbarhetsredovisning 2017 här.

Som AMF-kund äger du lite Spotify, en del av Volvo och en gnutta ABB

Hur är dina pensionspengar investerade? Om du är osäker på det, så är du inte ensam, många har dålig koll på hur deras pensionskapital förvaltas. Tiden räcker inte till och pensionen upplevs som krånglig. Får man sedan frågan om ens pension förvaltas hållbart blir det ännu mer förvirrande. Hur ska man veta det? Vissa pensionsbolag pratar om Svanen-märkning, andra om gröna obligationer.

På AMF tar vi hänsyn till hållbarhet i alla investeringsbeslut, det är en naturlig del i vår förvaltning. Vi tror att företag som arbetar aktivt med hållbarhet presterar bättre på lång sikt.

Ok, men sen då? Jo, ditt pensionskapital placeras till en rätt stor del i svenska aktier – alltså i bolag som ABB, Sandvik och Skanska. Men även i en hel del utländska bolag som Sony, Siemens och Nike. Totalt hade AMF vid senaste årsskiftet investerat ditt och andra kunders pensionskapital över 400 bolag. Utöver det även i räntebärande värdepapper, i fastigheter som exempelvis Gallerian i centrala Stockholm, och i företag som inte finns på börsen, som Spotify och Volvo Cars.

Se hela listan på bolag du som kund är delägare i.

Och du som sparare kan se tillbaka på ett år med god avkastning på din pension. Under förra året (2017) var AMFs totalavkastning 7,9 procent. Det som speciellt bidrog till den fina siffran var våra investeringar i fastigheter men även att vi har en bra blandning av bolag i portföljen.

Men kan du som sparare känna dig trygg med att ditt pensionskapital hanteras ansvarsfullt? Ja, i Sverige räknas vi som en stor aktieägare och i många svenska bolag är vi aktiva både på bolagsstämmor och i valberedningar. Där gör vi vårt bästa för att påverka bolagen i en positiv riktning. För våra investeringar i aktier och företagsobligationer, både svenska och utländska, strävar vi hela tiden efter att investera i de bolag som kommit långt i sitt hållbarhetsarbete, exempelvis inom miljöarbete och sociala frågor.

Så är du kund hos AMF kan du känna dig som en ansvarsfull sparare!

Anna Viefhues
Hållbarhetsansvarig