Dag 255 som pensionär – första vårtecknet

var2016En sådan lycka det är att hitta de allra första vårtecknen. Och den här gången blev det hemma i rabatten. Några små snödroppar hade vågat sig upp intill husväggen. Alltså kan vi hoppas på att det kommer en vår i år också. Ett annat vårtecken är att jag har klart med guidning en säsong till och det ska bli så kul. =)

Den här veckan har jag ägnat mycket tid åt min kurs och läst på om funktionalismen. Funktionalismen slog igenom på 1930-talet och innebar för arkitekturen att husen skulle vara ljusa, praktiska och skulle medföra en bättre livsmiljö för dem som bodde där. Ett sätt var att bygga lamellhus, de smala hus som står på rad och som vi fortfarande kan se idag. Då skulle nämligen solen hitta ner mellan husen och bidra till både ljusa lägenheter och en bättre utemiljö.

Ljus och luft var alltså ledorden på 30-talet. Men frågan är om pendeln svängt igen och vi är på väg att skapa sämre miljöer framför allt för barnen. Igår läste jag en artikel om hur man skär ner på utegårdarna för förskolorna. Fler barn, mindre ytor och gärna hårda underlag så man slipper skötsel. Trenden går mot allt mindre ytor och ett nytt ord är ”utsläppsgård”. Det är en liten yta på en innergår som hägnas av för barnen.

Det betyder att där släpps barnen mer ut för att vädras än för att leka för det finns det inte plats för! De dagar personalen klarar det kan man ta sig iväg till en park men annars får det duga med ”utsläppsgården”.

Nu varnar hälsoforskare för att mindre ytor leder till mindre lek som leder till att barnen rör sig mindre och också får koncentrationssvårigheter. Något som man kommer att se effekterna av när dessa barn blir vuxna. Att dra paralleller till pensioner känns lite långsökt men är inte det här helt fel utveckling?

Carina Blomberg

Tjänstepensionen allt viktigare i pensionspyramiden

hieroglyf

Redan de gamla grekerna hade en trygg och bra pension. Man har till och med funnit spår av kollektivavtalad tjänstepension i hieroglyferna på tempelväggarna i Egypten. Eller hur var det nu?

Även om pyramiderna har funnits i tusentals år är pensionspyramiden inte alls lika gammal. I Sverige införde man allmän pension 1913. Pensionsåldern var 67 år och den fick många inte uppleva eftersom medellivslängden var 57 år för män samt 59 år för kvinnor. Pensionen var låg och livet som pensionär var svårt. Man kunde hamna på fattighuset som Astrid Lindgren skriver om i Emil i Lönneberga. Efter en vild politisk debatt infördes ATP på 60-talet och på 90-talet gjordes det allmänna pensionssystemet om igen för att vara långsiktigt hållbart för dagens och morgondagens pensionärer.

För hundra år sedan fanns det dem som fick tjänstepension (utöver sin allmänna pension). Men den var ofta en belöning efter lång och trogen tjänst. Om man bytte jobb eller kom på kant med sin arbetsgivare kunde man se sig i stjärnorna efter tjänstepensionen. Och till en början var det långt ifrån alla som berördes. Det var först på 60- och 70-talet som stora grupper i Sverige började omfattas av tjänstepension i sin anställning genom kollektivavtal. Min mormor jobbade som sekreterare på ett amerikanskt rederi på 60-talet och när det gick upp för henne och hennes kollegor att de inte fick tjänstepension stegade de fram till chefen. Chefen förklarade att det enbart var de manliga medarbetarna som fick tjänstepension. Kvinnorna kunde ju leva på sina mäns pensioner var budskapet. Allt var inte bättre förr. Vissa saker blir bättre med tiden.

Den allmänna pensionen står fortsatt för den största delen av den samlade pensionen men på senare år har insättningarna till tjänstepensionen blivit större inom många branscher. Trenden är att den allmänna pensionen minskar i betydelse medan tjänstepensionen ökar.

Har du tjänstepension i din anställning? Fråga din arbetsgivare eller ditt fackförbund om du är osäker!

Dan Adolphson

Dag 248 som pensionär – pluggdags igen

bild160208Nu har jag börjat en efterlängtad kurs om mode och interiör på 1900-talet. Allt läser jag härhemma och sedan möts vi i ett chattforum då och då. Lite bekväm har jag säkert blivit med åren för det är rätt skönt att inte lämna hemmet på vinterkvällarna. Böckerna jag läser har också levererats direkt till min dörr från olika håll. Den billigaste gav jag 20 pence för, borde väl vara knappt två kronor. Det var en fin och hel begagnad bok från ett engelskt bibliotek.

Åldersdiskriminering av äldre har jag skrivit om många gånger de senaste åren. Men på nätkurser är alla med på samma villkor. Vem som är gammal och vem som är ung kan man möjligen lista sig till via förnamnen men varför skulle man göra det? Om det nu är mest yngre personer med på kursen tycker jag att de är väldigt mogna och kloka. Roliga och intressanta diskussioner blir det alltid och det ger energi när man ska läsa mycket själv. Men att träffas i verkliga livet kan också vara kul. Den här föreningen fick jag tips om nyligen:

www.folkuniversitetet.se/Skolor/Senioruniversitet/

Det är Senioruniversitetet som finns i samma städer som universiteten och högskolorna. Det drivs som föreningar för alla som fyllt 55 år och anordnar många intressanta kurser och föreläsningar. Enligt hemsidan är det av pensionärer och för pensionärer. Låter som ett bra sätt att ta tillvara lite av all den kunskap som finns hos äldre. Kanske skulle man hänga med på några arkitekturvandringar till våren? Blir ju lite motion också antar jag. Men än så är det långt till vår…..

Carina Blomberg

Dag 240 som pensionär – i städtagen

Januari är lite av en nystart. När julen väl är utstädad börjar åtminstone jag att se mig omkring och fundera på vad som ska rensas ut. Det finns en hel del i skåpen som borde vara någon annanstans. Länge levde vi i tron att våra barn skulle befria oss från en massa onödiga saker när de flyttade hemifrån. Så var inte fallet kan jag säga! Vi får nog själva lösa problemet.

Men de saker du inte behöver eller har tröttnat på behöver inte bara kastas bort. Det finns alltid någon annan som vill ha dina grejor. Sedan ett år jobbar jag som volontär på en secondhand butik. Där ser vi varje lördag hur prylar blir upptäckta på nytt och någon glad köpare tar med sig fynden hem. Även böcker går bra att skänka bort, åtminstone där jag jobbar. I ärlighetens namn blir det väl en och annan sak som får följa med hem till mig också =)

Så här hemma finns alltid en kasse med saker som ska skänkas bort nästa gång jag jobbar. Jag har också provat facebooksgruppen på vår ö för ge bort eller sälja billigt.

Januari brukar också vara en månad när man ser över sin ekonomi. 2016 är året då man inte längre ska spara i ett privat pensionssparande eller i IPS när avdragen har försvunnit. Så det kan vara värt att kolla att du inte längre har avdrag från lönekontot till privat pensionssparande.

En annan nyhet för i år är att du kan få ut mindre summor som du sparat i privat pensionssparande redan nu i stället för att vänta tills du fyller 55 år. Det gäller belopp på högst 44 300 kronor. Då kan du ansöka om att få ut pengarna på en gång hos ditt försäkringsbolag eller din bank. Är det små summor du sparat är risken stor att avgifterna äter upp en stor bit av kapitalet innan du börjar ta ut dem.

Carina Blomberg

Dag 233 som pensionär – depp eller pepp

carina160121Nu ska vi ha passerat årets deppigaste dag, som tydligen inföll i måndags den 18 januari. Ja, visst talar en del för just den måndagen. Årets fattigaste vecka fram till nästa pension eller lön, kallt som sjutton och ljuset kommer bara långsamt tillbaks. Själv tycker jag att den här första vintern som pensionär är ganska lätta att stå ut med. Jag tror det beror på att jag har möjlighet att vara ute när det är ljust och kan ta till vara de korta stunder som solen tittar fram. Förresten har jag inget val, vovven struntar blankt i kyla, snö och mörker, Han tycker bara det är toppen att vara ute.
När vi passar barnbarnet blir det mer inomhus än utomhus. Men då kan man passa på och lära honom lite gammaldags tricks som hur kul man kan ha det med ett förstoringsglas. Mycket uppskattat!

AMF har gjort en undersökning om hur vi pensionärer ser på ekonomin, både den egna och Sveriges i stort. Och här får man väl säga att det var lite mer pepp än depp. Det är klart att det finns stora skillnader i hur ekonomin ser ut men totalt sett tyckte över hälften av alla som svarat att den egna ekonomin varit bra eller mycket bra under 2015. För 2016 tror de flesta att den egna ekonomin blir oförändrad. Däremot är man inte lika optimistisk när det gäller Sveriges ekonomi. Där tror istället över hälften att Sveriges ekonomi blir sämre eller mycket sämre under 2016.

Ha det gott, trots vinterkylan!

Carina Blomberg

Dag 224 som pensionär – Vinterlov

Härligt med snö och pulkaväder för barnen. Jag hör hur man leker och stojar i pulkabacken långt efter att det blivit mörkt. Vi tog en sväng till landet, här lägger sig mörkret tidigt och det är väldigt tyst. Det blir gott om tid att läsa julklappsböcker och slappa framför brasan.

I tidningarna läser jag bra artiklar om att äldre ska ha rätt att jobba vidare. Helt rätt förstås och viktigt både för den enskilde och för samhället i stort. Jag träffar både de som längtar efter 65-årsdagen som en befrielse men också de som väldigt gärna vill jobba vidare. Om man ska jobba vidare efter 65-årsdagen krävs att man kan sätta en del av spelreglerna själv, hur mycket vill jag jobba och när. Att kunna arbeta deltid och flexibelt står högt på önskelistan för att fortsätta jobba.

När AMF frågade nyblivna pensionärer varför de hade gått i pension var det vanligaste svaret att man uppnått pensionsåldern, det vill säga fyllt 65 år och då fanns förväntningarna att man skulle ta sin pension och gå. Det borde inte vara omgivningens förväntningar som styr oss utan våra egna beslut. Förhoppningsvis kommer Pensionsgruppen fram till något beslut om pensionsålder och då även en höjning av LAS-gränsen från 67 år till 69 år. Ger möjligheten att jobba längre utan att vara tvingande.

Januari är en bra månad att leta efter gratisnöjen, i väntan på nästa pensionsutbetalning. Då är det bra att många statliga museer får fritt inträde i år. Nu är ju Stockholm lyckligt lottat när det gäller museer men det gäller även Marinmuseum i Karlskrona, Världskulturmuseet i Göteborg och Flygvapenmuseet i Linköping. Det fria inträdet införs 1 februari så det är värt att vänta på. Moderna museet står överst på min önskelista.

Carina Blomberg

I framtiden kommer alla gå i pension digitalt

enklarepen

Utvecklingen inom digitala ekonomitjänster går fort. Enligt Internetstiftelsen använder hälften av svenskarna betalappen Swish. I dagsläget har över 7 miljoner svenskar Bank-ID. Och i fjol deklarerade 70% elektroniskt. Det som är krångligt att sköta med papper kan bli befriande enkelt med ny teknik.

På pensionsområdet går det inte lika snabbt. Pensionsmyndigheten har gjort om sin hemsida sedan en tid tillbaka och styr i första hand mot att ansöka om sin allmänna pension genom e-legitimation (istället för via blanketter). I oktober 2015 var det 35% av de blivande pensionärerna som ansökte om sin allmänna pension med e-legitimation (jämfört med 30% i början på året). Året innan var det drygt 20%. Man behöver inte vara Elon Musk för att förstå att detta är framtiden.

När det gäller tjänstepensionen är det fortfarande en enda stor pappershög. Många försäkringar som är spridda hos flera pensionsbolag blir lika många blanketter. Blanketter som är kämpiga att fylla i och svåra att minnas om man har skickat in dem. Blivande pensionärer undrar om breven har kommit fram och om man har kontaktat alla bolag. Ofta är man glad när de praktiska knutarna med själva postgången är lösta. Men risken finns att man får ut sin pension på ett sådant sätt som man inte önskar eller är medveten om.

Minpension.se är den enda tjänst som är gratis, oberoende och tillgänglig för alla där man kan överblicka både sin allmänna pension och sin tjänstepension. Dessutom har Minpension både staten och pensionsbranschen bakom sig. Försäkringsbranschen har ett ansvar att hjälpa staten så att Minpension kan ta nästa steg i utvecklingen. Försäkringsbolag och banker behöver även göra det möjligt att ta ut sin tjänstepension med e-legitimation. Det är 2016 nu.

Dan Adolphson

Dag 219 som pensionär – Planering pågår

carinabild10Jul och nyår har passerat, vintern har kommit och så även det nya året. Det känns spännande att ha ett helt nytt år att se fram emot där vi faktiskt kan göra vad vi vill.

På kylskåpsdörren sitter de nya gymkorten och blänger surt på oss när vi istället tar något gott ur kylskåpet. Men förra veckan blev det både spinning och ett varv på träningsmaskinerna och det är planen för den här veckan också.

Jag är så glad över att jag äntligen, äntligen, kommit in på den konstkurs jag sökt så många gånger. Men trägen vinner och nu börjar kursen i interiör och design under 1900-talet om några veckor. Bekvämt också att läsa på distans nu under vintern, det räcker med att ta sig till datorn och få all undervisning där. Häromdagen fyllde vårt barnbarn Samuel 10 månader och mycket tid med honom står förstås högt upp på önskelistan. Andra förhoppningar inför 2016 är att få fortsätta visa och berätta historier ute på några av våra fina slott. Är det förresten fler än jag som skriver 2015 fortfarande? Tänk att det ska vara så svårt vartenda år!

Hur ser din planering ut för 2016? Funderar du över hur du ska göra med pensionen och bor i Stockholm så kommer jag att köra ett par studiecirklar i konsten att ”Planera din pension” hos ABF nu under våren.

Ha en god fortsättning på det nya året!

Carina Blomberg

Dag 210 som pensionär – med 2016 i sikte

Äntligen kom den då, snön som vi väntat på. Idag blev det en långpromenad långt ute på landet i finvädret. Vi var alldeles ensamma, kanske var alla andra redan på mellandagsrean?

Med bara ett par dagar kvar till 2016 kan det vara dags att fundera över hur ekonomin som pensionär ser ut nästa år. För den allmänna pensionen gäller att inkomstpensionen kommer att höjas med 4,2 procent nästa år och det gör cirka 400 kronor per månad. För den som enbart har garantipension kommer den att minska med 0,4 procent. Samtidigt sänks skatten för dem som har lägst pension så det kommer att landa på plus/minus 0. Att garantipensionen (och även studiebidragen) sänks beror på att prisbasbeloppet sänks med 200 kronor 2016. Och det i sin tur hänger ihop med årets låga inflation.

Hur beloppen blir på tjänstepensionerna får vi inte besked om förrän i slutet på januari. Kan vi hoppas på att alla bolag nu kan kalla utbetalningarna för pension och inte ”lön” eller ”övrigt” på kontoutdraget?

När det gäller tjänstepensioner som betalas ut är det inte så mycket man kan påverka. Det som går att göra är att ta bort återbetalningsskydd på dem. Då får du själv en högre pension men dina anhöriga får inte pengar om du skulle avlida. Har du tagit bort återbetalningsskyddet när utbetalningarna startat går det inte att få tillbaks det. Kolla gärna med ditt pensionsbolag hur stor skillnaden blir utan återbetalningsskydd.

Önskar dig ett Gott Nytt År!

Carina Blomberg

Dag 198 som pensionär – bara mat i tankarna

julolNu finns inga tankar om pensioner i mitt huvud, bara tankar på mat, julmat alltså. Det börjar bli tid att få hem all mat till julbordet och det är lika roligt varje år. I vår familj kör vi på en lista på julmat som är från 1994. På punkt 1 står ”Inte pytt-i-panna!” Sedan kommer allt det vanliga med lite rätter som vi lagt till och dragit ifrån under åren. Pytt-i-pannan kommer från vår yngsta dotter som verkligen inte tyckte om den rätten och ville vara helt säker på att den inte dök upp på julbordet också. Några år skulle det vara vegetariskt julbord med kållådor och allt vad det var men nu räcker det med några sallader.

Risgrynsgröten verkar ha hoppat in och ut på listan under åren men i år får den vara med igen. Sillsalladen platsar också i en väldigt liten portion. På kul tittar jag i min mammas gamla kokbok från 1941. Där finns inget särskilt avsnitt om julmat, kanske var det självklart vad julbordet skulle innehålla. Två recept som börjar med ”jul” finns med, julskinkan, som märkligt nog ska griljeras i en hel timme, och julöl. Julölen ska man blanda till själv av svagdricka, sockerdricka, pilsner och porter. I kokboken finns också receptet på kalvaladåb som mamma alltid gjorde. Så mycket godare än kalvsylta men där är familjens smak delad, Hunden och jag brukar dela på en bit aladåb medan resten av familjen rynkar på näsan.

Jag har inget minne av när julmusten serverades första gången i mitt föräldrahem. Kanske var det svagdricka blandad med sockerdricka vi fick. Däremot finns ett väldigt tydligt minne av lutfisken med vitsås. Att smaka på den var ett krav för att tomten skulle komma och det smakade lika illa varje år. Den har inte kommit med på någon julmatslista här hemma och julmusten är förstås alltid med.

Carina Blomberg