Jämför alltid innan du flyttar din tjänstepension

Det är oerhört viktigt att man som sparare kan välja pensionsbolag och flytta sin tjänstepension. Det är så man kan utöva konsumentmakt och få den lösning som man önskar. Men ingen ska flytta mot sin vilja eller utan att veta om det. Samtidigt visar AMFs undersökningar, år efter år, att många sparare är omedvetna om att de har flyttat sin tjänstepension. När tjänstepensionen blir en allt större och viktigare del av den samlade pensionen är det oroväckande att omedvetenheten är så stor.

Och efter flytten är det vanligt att man hamnar i en sparform som inte motsvarar ens önskemål. Drygt fyra av tio av de som flyttar till fondförsäkring uppger att de föredrar traditionell försäkring. Detta är en ökning med 7 procentenheter sedan året innan. Fler uppger att de föredrar traditionell försäkring framför fondförsäkring, vilket är en omsvängning jämfört med de senaste åren. Pandemin och allmän börsoro under 2020 kan vara en faktor.

Tjänstepensionsflytten sker ofta i samband med att man haft kontakt med sin bank eller försäkringsbolag i annat ärende. Inledningsvis handlar samtalet om bolån, försäkringar eller sparande för att sedan glida in på tjänstepension. Bolånet är inte villkorat av att man flyttar tjänstepensionen men bolåneräntan kan vara det. Spararen befinner sig ofta i ett enormt informationsunderläge så det finns ett stort arbete att göra för att öka kunskapen och intresset kring tjänstepensionen. För många är det först när brevet om påbörjad flytt kommer som man förstår att tjänstepensionen ska flyttas. AMFs kundservice vittnar om att oroliga sparare ringer för att ångra och stoppa en flytt när de inte längre riktigt vet var deras tjänstepension har tagit vägen. Många vill samla sitt sparande och bankförehavanden på ett ställe men inser inte att tjänstepensionen också kan bakas in i detta beslut. Det tyder på att tjänstepensionen inte får den uppmärksamheten som den förtjänar.

Det ska alltid vara ett aktivt val att byta förvaltare och sparform. Som sparare måste man därför vara extra vaksam, göra egna jämförelser och ta reda på vad man flyttar från och vad man flyttar till. Du kan jämföra avgifter, sparformer, villkor och historisk avkastning mellan olika bolag hos Konsumenternas försäkringsbyrå. Valcentralen som sköter själva flytten kan också upplysa om skillnaderna mellan olika bolag och sparformer. Denna information finns alltså inte hos minPension som många tror. Jämför alltid innan du flyttar din tjänstepension.

Dan Adolphson Björck

PS. En sak som ofta försvinner i mediebruset är att det är viktigt att skilja på kollektivavtalad respektive individuell tjänstepension. Inom kollektivavtalad tjänstepension har arbetsmarknadens parter pressat avgifterna, man flyttar med e-legitimation och betalar några hundralappar för själva flytten. Problemet är att många är omedvetna och att flytten sker till en annan sparform än den man önskar (eftersom långt ifrån alla jämför olika alternativ). De höga avgifterna finns däremot inom individuell tjänstepension, flytten är ofta krånglig, dyr och i vissa fall går det inte ens att flytta. Från april 2021 väntas flyttavgifterna sjunka för individuell tjänstepension tecknad efter 2007. DS.

Tjänstepension för unga privatanställda arbetare


I samhällsdebatten talas det mycket om att förbättra förutsättningarna att kunna jobba längre upp i åren. Men många privatanställda arbetare börjar arbeta tidigt och har ett långt yrkesliv. En vanlig fråga i vår kundtjänst är varför man inte fick någon tjänstepension i sin ungdom. På senare år har åldersgränserna letat sig ner i nya avtal i offentlig sektor. Det gäller för anställda inom stat, kommun och region men även privatanställda arbetare med deltidspension. Många jämför också med den allmänna pensionen där hela livets inkomster räknas. Men det kan bli tidigare inbetalningar till tjänstepensionen för privatanställda arbetare förutsatt att det blir långa löneavtal i höstens/vinterns avtalsförhandlingar.

Tre års tidigare pensionsinbetalning, 22 år istället för 25 år, skulle i exemplet ovan höja tjänstepensionen med 770 kr/mån livet ut. Om inbetalningarna skulle starta redan från 19 år, alltså sex år tidigare än idag, skulle ökningen bli cirka 1 340 kr/mån livet ut medan inbetalningar mellan 65 och 67 år skulle innebär ungefär 300 kr/mån livet ut. Tidiga inbetalningar ger en snöbollseffekt. Pensionen växer varje gång man får avkastning och det växer mer över tid. Precis som en liten snöboll som rullar ner för en kulle och får mer snö packad vid varje rull (kallas även ränta-på-ränta). Mellan 19 och 25 år betalas det in sammanlagt 76 430 kr och värdet på de pengarna är 327 630 kr vid 67 år (här är snöbollseffekten tydlig).

Vi har räknat på oförändrad lön och arbetssituation fram till pension. Det brukar vara enklast att tolka och som de flesta kan relatera till. Samtidigt får man ta långsiktiga kalkyler med en nypa salt. Mycket kan hända på 40 år. Både med pensioner, arbetsmarknad och skattesystem. Siffrorna är en indikation på hur det framtida utfallet kan bli. Men det är tydligt att tidiga inbetalningar har en mycket positiv effekt på tjänstepensionen. Och även mindre belopp i unga år kan vara mycket värda den dag man lämnar yrkeslivet. Samtidigt är det är ju inte gratis att förstärka tjänstepensionen. Kostnaden för en sådan reform tas ju ur löneutrymmet för kommande år.

Dan Adolphson Björck

Vad hamnar på museum – snön eller kolet?

Årets julkalender handlar om livet i samma hus, fast i två olika århundraden: Rakel, som lever 1920, och Mira, som lever 2020. Jag satt häromdagen och skalade apelsiner framför TVn med barnen och slogs av hur klimatet skildrades. I Rakels värld faller stora, mjuka snöflingor. Huset och skogen runtomkring är inlindade i ett vitt täcke. År 2020 är snön borta och vädret är milt, grått och inte alls särskilt vintrigt. Samma som utanför vårt fönster i Stockholm, vilket känns sådär.

Att julkalendern i år har tydlig koppling till klimatet märks också i diskussionerna mellan Rakels pappa, som blivit rik på kol och har en kolklimp på piedestal hemma, och hans bror, som ser framtiden helt annorlunda – där el driver motorer, järnvägar och glödlampor. Konflikten mellan de båda är tydlig.

Vi har kommit längre idag och det är alltid lätt att vara efterklok. Även om världen nästlat in sig i ett kolberoende så är det inte långsiktigt hållbart. Knappt kortsiktigt heller, med tanke på att användningen av kol behöver minska med 7 procent per år, för att vi ska nå Parisavtalet.

Hur hade de båda bröderna tänkt om de hade varit långsiktiga placerare av kapital 1920?

Hade de tagit hög risk och satsat allt på elektrifieringen eller hade de tänkt säkert och fortsatt investera i det välkända? I praktiken säkert en kombination i avsaknad av glaskula.

Pensionsförvaltning handlar om att kombinera risk och säkerhet, att skapa avkastning men också trygghet. En av nycklarna är att investera i olika tillgångar, som aktier, krediter och fastigheter. En annan är att försöka se långsiktiga skiften och hur samhället kommer förändras. Som placerare gäller det att hitta såväl nya innovativa bolag som driver utveckling framåt, som att lista ut vilka väletablerade bolag som har kapacitet att utveckla sin verksamhet i rätt riktning. Inte minst för att möta klimatomställningen.

Om bara fyrtio år ska vi enligt Parisavtalet ha noll utsläpp av koldioxid globalt. Att EU-ledarna igår gemensamt beslutade om skärpta klimatmål inom unionen är ett viktigt steg. Likaså att stora förvaltare av pengar kommit överens om att stötta bolag i omställningen mot en mer hållbar värld.

Nu kan jag inte avslöja hur julkalendern slutar men jag hoppas att Rakels farbror får rätt. Att innovationskraften får blomma ut. Att den hjälper oss att överge det gamla. Att det är kolet som hamnar på museum och inte snön.

Anna Viefhues
Hållbarhetsansvarig

Batterier och skog var heta ämnen under AMFs klimatvecka

Visste du att massor med elbilar kommer att rulla på gatorna med batterier från Skellefteå inom ett par år? När fabriken är i full gång har den kapacitet för batterier för upp till 400 000 elbilar om året. I ett första steg, sen dubbelt så många. Batterier som produceras med hjälp av vattenkraft och därmed har väldigt lågt klimatavtryck. Det berättade Peter Carlsson, vd för företaget Northvolt när han gästföreläste under AMFs klimatvecka. Eftersom AMF har investerat i Northvolt för våra kunders räkning, var det extra intressant för oss att få lyssna på Peters vision för företaget.

Att vi väljer att investera i företag som Northvolt ligger i linje med den omställning vi vill vara med och bidra till. För AMF är det självklart att följa Parisavtalet, både utifrån att Sverige som land står bakom det, men också för att tror vi att det skapar värde för våra 4 miljoner kunder och deras pensioner. Både när vi hanterar risker som klimatförändringarna medför för bolag vi investerar i, men också när vi investerar i bolag som bidrar med lösningar på klimatutmaningarna. Vi tror att bolag som utvecklas och tänker nytt också kommer vara lönsamma genom omställningen av samhället mot lägre koldioxidutsläpp.

Den här veckan har vi digitalt samlat våra drygt 300 medarbetare kring klimatfrågan för att inspireras och lära av varandra i klimatarbetet.

Något som i dessa tider av hemarbete behövs extra mycket. En ytterligare highlight under veckan var att lyssna på när kommunikations- och hållbarhetschefen Sofia Lilja, från vårt innehavsbolag Bergvik Skog Öst, berättade om hur skog och klimat hänger ihop. Som kuriosa nämnde hon bland annat att den svenska skogen på bara 60 sekunder har producerat allt det material som behövs för att bygga ett åttavåningshus i trä.

Vi lever i händelserika tider på många sätt. Vilka konsekvenser Coronapandemin får i slutändan står ännu oklart men desto viktigare är att vi på alla plan investerar för framtiden. Klimatet angår oss alla, och vi vet av undersökningar att frågan blir viktigare för svenska pensionssparare. Förväntningarna ökar på att vi som pensionsförvaltare ska vara med och göra skillnad. Efter den här veckan känns det som att vi är på rätt väg och vi ser fram emot att ta vårt klimatarbete till nästa nivå, för att skapa den bästa pensionen för våra kunder.

Anna Viefhues
Hållbarhetsansvarig

Kommer våra barn få det som vi?

Jag är nog inte ensam om att i stunder se ut över en vacker plats och tänka, kommer mina barn få njuta av samma utsikt som jag om 30 år? Kommer de att kunna bada med sina barn i sjön nedanför och sila vatten mellan fingrarna? Som hållbarhetsanvarig på AMF känner jag ett stort ansvar för att de ska kunna det. Idag kickar AMF igång en kampanj kring just detta med filmer som ni kanske kommer att stöta på i olika sammanhang. För oss stannar det dock inte vid att göra reklam. Vi vill vara med och förändra och bidra på det sätt vi kan, som både är bra för våra kunders pensioner och för samhället i stort.


Vi har åtagit oss att följa Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen. Som ett led i det gick vi i våras med i Netto-noll-alliansen vars syfte är att få stora förvaltare av pengar att se till att det samlade koldioxidavtrycket för deras investeringar når den låga nivån som krävs för att Parisavtalets mål ska uppfyllas, nämligen netto-noll. Netto-noll-alliansen samlar 30 globala pensions- och försäkringsbolag med tillsammans drygt 44 000 miljarder kronor i förvaltat kapital. Bara för att sätta detta i relation: Det är cirka 44 gånger mer än en normal svensk statsbudget. De fyra svenska medlemmarna i Netto-noll-Alliansen -Alecta, AMF, Folksamgruppen och Nordea Liv och Pension, står för 2 500 miljarder, varav AMF förvaltar 514 miljarder.

Varför är det så viktigt med  miljarder hit och dit? Jo, för att pengar i den här storleken innebär också makt att påverka och förändra, och den makten ska vi använda för att göra skillnad. Konkret så ska vi se till att alla våra investeringar, via olika delmål, successivt minskar sitt klimatavtryck, samtidigt som vi levererar på vårt kundlöfte om en bra pension.

Det låter svårt, men faktum är att det svåra är inte att få ner avtrycket. I teorin skulle man enkelt kunna sälja av sina aktier och obligationer i bolag som släpper ut mycket idag och sen vara i hamn imorgon. Men det skulle inte förändra världen på riktigt. Utmaningen ligger i att påverka bolag över hela världen att ta sitt ansvar genom att som ägare i dessa bolag stötta och driva på för omställning och nya tankesätt. Vi i netto-noll-alliansen har under året arbetat fram ett ramverk  för hur vi kan börja ta oss mot målet om netto-noll-utsläpp. I veckan har ett utkast till ramverket publicerats och skickats på remiss världen över till bland annat forskningsinstitut och miljöorganisationer för att få deras input.

För ska vi klara vårt mål krävs samarbeten med alla som på olika sätt är kunniga och engagerade i frågan.

Igår hade vi möte med ett antal svenska organisationer som vi tillfrågat om inspel vårt ramverk. Det mynnade ut i en konstruktiv dialog som vi gärna fullföljer och det kändes jätteroligt med det samlade engagemanget. Ett tydligt medskick var att vi aktivt ska stötta våra innehavsbolag för att inte bara lösa problem kortsiktigt utan för att få till långsiktiga lösningar, vilket är helt rätt. Vi inväntar nu vidare inspel på remissen och i januari 2021 ska ramverket vara klart och tydligt visa på bästa praxis i hur kapitalägare kan jobba framåt.

Jag tänker vidare på barnen. Med stor sannolikhet kommer våra barn inte att få det precis som vi. Världen kommer att se annorlunda ut om 30 år. Men min förhoppning är ändå att de värden vi uppskattar idag ska finnas kvar och nya lösningar ska ha gjort samhället mer hållbart.

Anna Viefhues
Hållbarhetsansvarig

Lönar det sig verkligen att arbeta längre?

Hela livets inkomster räknas till din allmänna pension. Så brukar det låta. Men på senare år har denna princip utmanats. För den allmänna pensionen innehåller även ett grundskydd för de som har haft låga eller inga inkomster. Det är naturligt att den allmänna pensionen bygger på dessa båda principer men det leder också till en målkonflikt mellan inkomst-­ och grundskydd. Många omfattas av grundskyddet (garantipension och/eller bostadstillägg) till viss del trots ett långt yrkesliv vilket bidrar till en minskad drivkraft att senarelägga sin pension. I själva verket kan man förlora på det. Däremot kan det vara lönsamt att fortsätta arbeta samtidigt som man får sin pension utbetalad.

Den allmänna pensionen har vilat på en stabil konstruktion men det är inte det väloljade maskineriet i sig som är intressant utan vad som kommer ut av det. Om systemet levererar en pensionsnivå som är rimlig. De flesta tycker inte det och därför finns det ett politiskt tryck i frågan. Och politikerna har, sedan den allmänna pensionens omstöpning på 90-talet, varit betydligt mer intresserade av att värna om grundskyddet än inkomstskyddet. Både garantipension och bostadstillägg har förbättrats. Behjärtansvärt men inte oproblematiskt. Genom så kallade typfallsberäkningar har flera aktörer, bl.a. annat AMF, Forena och Pensionsmyndigheten, visat att det är en liten skillnad för den med låg inkomst att ha arbetat ett helt yrkesliv jämfört med att inte ha arbetat alls. När inkomstpensionstillägget införs 2021 förstärks denna trend. Det handlar om en brandkårsutryckning för att rätta till pensionerna här och nu. Som ett resultat kommer fler märka av att det inte lönar sig att senarelägga sin pension.

Samtidigt pågår det en diskussion om att förstärka den allmänna pensionen genom att höja inbetalningarna. Det kan t.ex. ske genom att omdisponera arbetsgivaravgifterna. Idag går en tredjedel av arbetsgivaravgifterna inte till pensioner och socialförsäkringar utan till statens budget. Det är alltså möjligt att förstärka den allmänna pensionen utan att skicka räkningen till löntagare eller arbetsgivare. Men det innebär i så fall att staten förlorar stora intäkter och tvingas till förändrade prioriteringar inom andra områden. Röster höjs från vänster till höger för en ny skattereform och då bör man även diskutera hur mycket som går till den allmänna pensionen. Annars riskerar kopplingen mellan ett långt yrkesliv och en rimlig pension att minska för stora grupper med förhållandevis låga löner.

För tjänstepensionen råder en annan logik. Yrkeslivet har en direkt effekt för vilken tjänstepension du får. Och tjänstepensionen har dessutom ökat år för år, bl.a. för att fler omfattas av extra inbetalningar (deltidspension/flexpension). Senare pension resulterar i högre månadsinkomst, främst beroende på att man har kortare tid som pensionär men också för att man kan få fortsatta inbetalningar (beroende på avtal efter 65 år). Generellt tjänar man på att gå längre tid med lön eftersom man skjuter upp tidpunkten för när inkomstbortfallet sker. Det blir också allt vanligare att arbeta och samtidigt ta ut en del av sin pension. Skatten sänks för de som är inne på sitt 66:e levnadsår (65 år eller äldre den 1 januari) och den dras enligt olika skattetabeller (arbete respektive pension), vilket gör det svårt att överblicka hur mycket skatt man faktiskt betalar.

Ett längre arbetsliv krävs för att trygga framtidens pensioner. Men det handlar inte bara om att ha kraften, lusten och orken. Det måste finnas en ekonomisk morot också. Om det lönar sig för dig? Kolla själv via minPension.se. Numera kan du även se hur senare pension ger lägre skatt genom uttagsplaneraren. Där kan du planera och jämföra olika pensionsuttag.

Dan Adolphson Björck

Pensionärer håller kontakt med nära och kära via videosamtal

Vi lever i en mycket speciell tid. Och mest påtagligt är det för pensionärerna. Nästan alla pensionärer har vidtagit försiktighetsåtgärder med anledning av coronaviruset. Framför allt att undvika folksamlingar, aktiviteter och sociala sammanhang. Två av tre har ändrat sina resplaner. Fyra av tio träffar inte släktingar och familj som barn eller barnbarn. I Stockholm tycks man vara extra försiktig. Informationen om var smittspridningen sker verkar påverka hur man resonerar. Videosamtal har blivit ett sätt att hålla kontakt med närstående. Det visar svaren i AMFs sommarundersökning från drygt 34 000 pensionärer som får tjänstepension från AMF.

En av tre uppger att de följer sin egen ekonomi mer ofta med anledning av coronaviruset (t.ex. loggar in via Internetbank, besöker Pensionsmyndighetens eller pensionsbolagens hemsidor). Mest intresserade är de som är i 60-årsåldern och som kanske tar ut delar av sin pension samtidigt som de jobbar. Här finns det ju ofta en möjlighet att påverka sin framtida inkomst genom att hålla sig kvar lite längre i arbetslivet. Generellt är kvinnorna mest oroliga för sin ekonomi vilket inte är så konstigt eftersom de har mindre marginaler än män.

I början av pandemin fick vi pensionsbolag en del frågor om hur tjänstepensionen påverkas av coronaviruset. Men i takt med att börsen har återhämtat sig under sommaren har detta avtagit. Dessutom har de flesta traditionell försäkring för sin tjänstepension där månadsbeloppet aldrig kan bli lägre än det garanterade beloppet. Många är dock mer bekymrade för svensk ekonomi än för sin egen. Mest orolig är man för ungdomar som ska ut i arbetslivet. Samtidigt hänger ju dessa frågor ihop till viss del. Den allmänna pensionen utvecklas med inkomsterna i samhället även om det sker med viss eftersläpning.

Dan Adolphson Björck

Enklare att gå i pension – och förstå konsekvenserna av olika val

Blivande pensionärer tror ofta att det är för sent att påverka sin pension. Samtidigt står de inför beslut kring att gå i pension tidigare, senare eller trappa ner och ta ut delar av sin pension. Beslut som får effekt på hur stor inkomst det blir varje månad livet ut.

Många tycker att det är krångligt att gå i pension. Det kan lätt förvandlas till en prövning med papper, penna och ekonomipärm. Men idag har åtta av tio blivande pensionärer BankID och vår undersökning från ifjol visar att de flesta gör en pensionsprognos via minPension.se. Allt fler väljer också att ta ut sin pension digitalt. Fördelarna är många. Man får en helt annan överblick och det är lättare att sätta sig in i olika alternativ och vad de innebär. Har man gjort en pensionsprognos via minPension så har man också bättre koll. Förmodligen söker man information även på annat håll. Via arbetsgivare och fackförbund samt via pensionsbolag och banker.

Fram till idag har blivande pensionärer fått bruttobeloppen och sedan har man fått räkna på skatten själv. Tyvärr är det få som känner till att senare pension ger lägre skatt. Men minPension har numera en uttagsplanerare för dig som snart ska ta ut din pension. Med uttagsplaneraren kan du jämföra och förstå skillnader mellan olika uttag och få uppgift om vad du får i pension efter skatt. Dessutom finns det en checklista med vilka du behöver kontakta för att börja ta ut din pension. Det är bra att det blir enklare att gå i pension och förstå konsekvenserna av olika val.

Dan Adolphson Björck

Pension och klimat – hur hänger det ihop?

Det finns ett mycket stort engagemang för klimatfrågan i Sverige, och 8 av 10 tycker det är viktigt att samhället agerar för att minska klimatförändringarna. Under veckan har FN:s Climate Action Summit i New York, som ska visa på ledarskap och goda exempel i klimatfrågan, engagerat människor över hela jorden, vilket syns inte minst på klimatmanifestationer och andra initiativ från privatpersoner och näringsliv.

Även om intresset för hållbarhet vad gäller sparande och pension har ökat de senaste åren, så är klimatfrågan fortfarande inte så närvarande ur spararnas perspektiv, som i samhället i stort. Men oavsett detta växer behovet för pensionsbolagen att förhålla sig till klimatförändringarna. De ska placera pensionen under lång tid – ibland flera decennier. Då blir det naturligt att titta på hur klimatförändringarna kommer förändra vårt samhälle och se vilka branscher som blir vinnare och vilka investeringar som inte ter sig lika lönsamma i ett längre perspektiv. Pensionsbolagen kan också vara med och påverka bolag för att förbättra sitt klimatarbete eller anpassa sin affärsmodell bättre till omställningen i samhället.

Hur pensionsförvaltarna arbetar med klimatfrågan, beror lite på hur investeringsstrategin ser ut. Ta förvaltningen av AMFs traditionella försäkring och våra fonder som exempel. Vi har som utgångspunkt att investera i bolag med ett bra hållbarhets- och klimatarbete och vi undviker att investera i utvinning av kol. I branscher som har stort klimatavtryck är vi extra försiktiga och letar bolag som arbetar aktivt med omställningen mot lägre utsläpp. Som långsiktig ägare är vi också med och stöttar bolagen i den omställningen. Inom ramen för den traditionella försäkringen har vi också möjlighet att investera direkt i lösningar på klimatfrågan, exempelvis i batteriteknik, skog och solcellsteknik. I veckan gick AMF även med i ett FN-lett initiativ med det gemensamma målet att klimatavtrycket från investeringarna ska vara netto noll, år 2050.

Allt detta gör vi för att vi tror att det gynnar våra kunder – ju bättre rustade vi är med kunskap och insikt om klimatförändringarna, desto bättre kan vi placera kundernas pengar långsiktigt – i den omställning av samhället som kommer krävas. Så även om spararnas intresse för klimatfrågan kanske ännu är slumrande, så har pensionsbolagen en viktig roll i klimatfrågan redan idag – till nytta för både nuvarande och kommande pensionärer.

Anna Viefhues

En av tre tror inte de kommer kunna välja tidpunkten för sin pension

Från nästa år väntar stegvis höjda åldersgränser för när man kan och får ta ut sin allmänna pension. Vi på AMF har tillsammans med Demoskop undersökt hur man ser på arbete, arbetsmiljö och den högre pensionsåldern. Mer är hälften tror att de kommer kunna välja själv, helt eller delvis, när och hur de går i pension. Men en tredjedel tror inte att de kommer att äga detta beslut själva.

Bland privatanställda arbetare är det fyra av tio som tror att de inte kommer att kunna välja själv jämfört med en av fem privatanställda tjänstemän. Drygt hälften av de privatanställda arbetarna har haft fysiska besvär någon gång under yrkeslivet vilket är klart högre än för andra yrkesgrupper. I offentligfinansierade branscher är det vanligare att man har andra typer av besvär än fysiska till följd av yrket. Möjlighet att kunna gå ner i arbetstid de sista åren av yrkeslivet anses vara den viktigaste åtgärden för att orka jobba längre följt av möjlighet till utbildning för karriärväxling. Andra viktiga åtgärder är bättre rehabiliteringsstöd vid sjukdom eller arbetsskada samt tillgången till bra företagshälsovård. Få menar att arbetsmiljörelaterade åtgärder inte gör någon skillnad.


I takt med att medellivslängden ökar är tanken att vi ska arbeta två tredjedelar av medellivslängdsökningen för att få samma pensionsnivå som den äldre generationen. Så om jag lever tre år längre ska jag alltså jobba två år extra och ett år till som pensionär. För att kalkylen ska gå ihop. Men här går uppfattningarna isär. Drygt en tredjedel kan tänka sig att arbeta fram till denna ålder, helt eller delvis. Men fyra av tio anser att det är mindre troligt eller otänkbart. Unga är generellt mer positiva men det är också många som inte kan ta ställning, förmodligen för att pensionsfrågan är avlägsen. I åldersgruppen 51-64 år anser mer än hälften att det är otänkbart eller mindre troligt att arbeta fram till denna tidpunkt för att kompensera för medellivslängdsökningen.

Tyvärr finns det fördomar mot äldre i yrkeslivet och det kan påverka när man går i pension. De flesta tror inte att den högre pensionsåldern förändrar synen på arbetslivets längd eller attityderna till äldre arbetskraft. Men även här är bilden delad. Var femte tror att de negativa attityderna till äldre arbetskraft kommer att minska med en högre pensionsålder och ungefär lika många tror precis tvärtom. Yngre är mer positiva än äldre. Bland privatanställda tjänstemän, statligt anställda samt kommun- och landstingsanställda tror fler på minskad åldersdiskriminering. Hos privatanställda arbetare är tongångarna annorlunda och tre av tio tror att de negativa attityderna till äldre arbetskraft kommer att öka som ett resultat av den högre pensionsåldern.

Fem tips om hur man kan tänka i dessa frågor:

1. Avsluta inte ditt arbetsliv för tidigt eftersom det i de flesta fall leder till en lägre livsinkomst livet ut.

2. Om man har ett fysiskt eller psykiskt krävande jobb bör man ställa frågan om arbetet kan anpassas efter den egna situationen. Prata med din chef eller ditt skyddsombud.

3. Det handlar inte om allt eller inget. På vissa arbetsplatser kan man gå ner i arbetstid de sista åren innan pension, från t.ex. 60 eller 61 års ålder. I vissa fall kan arbetsgivaren bekosta delar av denna nedtrappning men det kan också vara så att man finansierar hela arbetstidsförkortningen själv. Kolla vilka möjligheter som finns och hur det skulle påverka din ekonomi. Både lön och pension. Inte minst om du har en förmånsbestämd tjänstepension.

4. Att gå ner i arbetstid behöver inte vara detsamma som att börja ta ut pension. Ett alternativ kan vara att finna sig i att lönen minskar under denna period samtidigt som man väntar med pensionen eftersom månadsbeloppen för den då räknas om och blir högre (gäller ej garantipension, bostadstillägg och/eller äldreförsörjningsstöd).

5. Pension bör inte vara en alternativ försörjning vid arbetsoförmåga eller arbetslöshet om man faller mellan stolarna för sjukpenning eller a-kassa. För de flesta är det en dålig affär att ersätta sjukpenning med ett tidigt pensionsuttag. Kolla istället vilka möjligheter du har till ersättning från Försäkringskassan.

Dan Adolphson Björck