Skepsis bra när åsiktsmaskinerna går på högvarv

I nätupplagan för en svenska dagstidning möts jag av följande två rubriker ’Två heta köptips’ och ’Katastrofen i Japan: 11 000 tros ha dött’. I den elektroniska brevlådan ligger en analys som pekar på de ekonomiska fördelarna med utvecklingen i Japan. Konsekvenstänkandet innebär typ att ”Den japanska ekonomins tvärstopp leder till fallande oljepriser och lägre räntor.  Minskade räntekostnader och billigare bensin får den amerikanske konsumenten att shoppa mer, vilket är bra för amerikansk tillväxt. Efter en mindre svacka kommer världsekonomin sedan påverkas positivt av Japans återuppbyggnad. Hus, vägar och broar ska byggas, nya bilar köpas”.  De flesta bedömare verkar vara överens om att situationen i Japan inte kommer att påverka världens tillväxt negativt i det längre perspektivet.  Allt under förutsättning att kärnkraftverket i Fukushima inte drabbas av en katastrof. Och om detta vet vi i dagsläget lite.

Ekonomisk logik står i skarp kontrast mot mänskligt lidande. Lite tillspetsat går återuppbyggnadsresonemanget enligt följande: förstörelse är bra, för då måste vi spendera och investera mer vilket ökar tillväxten. Men om det är så enkelt, borde vi inte helt sonika rasera stora delar av västvärldens tillgångar snarast? Allt för att sätta fart på tillväxten. 

Det hela känns lite väl enkelt.

För det första äger någon tillgångarna som förstörts. I slutändan ska värden skrivas ner. Av banker, företag och privatpersoner.

För det andra. Om oljepriset och räntorna faller för att Japan stannar, så måste de rimligen stiga när Japan startar.  Med tanke på att nordöstra Japan måste byggas upp från grunden, måste risken för kraftigt stigande råvaru- och energipriser vara överhängande? Och speciellt när stora delar av den lokala kärnkraften fallit bort.

För det tredje. Någon måste betala kalaset. Den japanska staten lär få stå för större delen av notan. Redan idag uppgår den japanska statsskulden till över 200 procent av BNP vilket innebär att japanska räntor kan komma att stiga.

Jag ifrågasätter inte att återuppbyggnaden påverkar japansk tillväxt positivt. Men om det sker till kostnaden av högre råvaru- och energipriser, samt stigande räntor är jag betydligt mer skeptisk till att den globala tillväxten påverkas positivt. 

För många år sedan fick jag ett gott råd av en äldre kollega. Tänk på att marknaderna alltid överdriver effekten av stora händelser på kort sikt och alltid underskattar dem på lång sikt. Förhoppningsvis innebär det att vi ’överdriver’ risken för en katastrof  i Fukushima. Må vara till priset av att vi ’underskattar’ de negativa bieffekterna av Japans återuppbyggnad. Materiella ting kan alltid ersättas. Med människor är det annorlunda.  

Peder Hasslev

vVD AMF och gästbloggare

PS. Stor eloge till många medier som gör sitt bästa för att vi inte ska glömma bort de drabbade i Japan. Varför det sker på bekostnad av tragedierna som utspelar sig Bahrain och Libyen förstår jag däremot inte alls.

Om Carina Blomberg

Carina Blomberg har jobbat på AMF som trygghetsekonom 2010-2015. Vi hänvisar istället till AMFs nuvarande trygghetsekonom Dan Adolphson (dan.adolphson@amf.se).