Vi möter AMFs pensionärer ett antal måndagar under hösten, idag bloggar Benedikte Akker från Stockholm. Benedikte har tidigare jobbat som lärare och älskar att resa. Här skriver hon om lyxen av att kunna välja.
ATT VÄLJA…
Valfrihet, friheten att kunna välja, åtminstone inom vissa givna ramar, vilken otrolig förmån. Och så många olika val man kan göra. Givetvis med många begränsningar, men det är själva känslan som är så befriande och skön. Mycket kan jag förstås inte välja eller välja bort och jag är helt klart medveten om att världen och tillvaron för andra, både här hemma och runt om i världen, ser annorlunda ut. Tycker att jag har det så bra att jag ibland tar saker och ting för givna.
Utan att fundera så mycket. Så ibland, för att väckas upp ur min slummer av förnöjsamhet, frågar jag mig vad som är viktigt för mig här och nu. Svaren kan variera, men familjen, upplevelser, vänner och resor finns

alltid med på listan och att försöka göra det bästa av den dag jag vaknar upp till och ta vara på möjligheterna som erbjuds. För de kommer kanske inte tillbaka.
Så…Efter att ha funderat ett kort tag gjorde vi slag i saken. Hösten 2012 inköptes en segelbåt, modell mindre, en Maxi 77, (7,70 m lång och 2,5 bred) och i våras återupptogs seglandet som i många år legat i träda. Och i våras, efter
diverse pyssel, kom vi i gång med den nya familjemedlemmen. I sommar, under sammanlagt 37 dagar, från maj till augusti, har vi kajkat runt i Stockholms skärgård och planerat turerna efter väder och vind. Inser att det är just känslan av frihet som gör att jag tycker så mycket om båtlivet. Och att komforten i båten kunde vara bättre, det har jag överseende med. Oftast!
För det behöver ju inte vara som hemma….
Många val i livet har det blivit, en del lättare och andra svårare, men jag har för länge sedan slutat att fundera på vad jag kunde gjort annorlunda. ”Gårdagen kan jag inte göra något åt, men morgondagen ger mig nya möjligheter”…
Ett val, som verkligen betytt mycket, var att tillsammans med min man tillbringa några år i ”Mittens Rike”. Jag fick ett infall när jag arbetat i 37 år som lärare i Sverige, att söka arbete på Svenska Skolan i Peking. Och

jag fick det! Så i den aktningsvärda åldern av 57 pigga år, kom min man och jag 2007, en kylig januaridag, till Peking.Vilka upplevelser och erfarenheter! Fantastiskt! Så mycket nytt att lära sig, se och förstå och så mycket roligt vi hade under våra år i Kina. Och många resor blev det, både inom Kina och till andra länder i Asien. Tiden gick och vi blev vi kvar fram till sommaren 2010. Tiden och tillfället kändes rätt och det blev dags för en ny fas i livet och ett nytt val; att gå i pension.
Och med tanken ”det är inte inkomsterna jag blir rik på…”, så fortsätter jag att välja upplevelser.
Benedikte Akker
Ps. Sedan september 2007 har jag skrivit en blogg om livet i Peking, resor, tankar vardag och upplevelser; Mitt i, möten och vardagsbetraktelser adress: akker.blogg.se
Tack för intressant läsning! Så häftigt att jobba några år i Kina! Och så sant – detta med att det är upplevelserna man blir rik av………inte inkomsterna!
Hej! Jag tittar in här. Trevlig blogg,,
Tack! Och att arbeta och leva i Kina är fantastiska upplevelser som jag bär med mig resten av livet. Så många möten, erfarenheter och upplevelser! Jag blir glad vid blotta tanken på det jag haft förmånen om att få vara med om.
Kära Benedikte! Så trevligt du skriver. Det var intressant och innehållsrikt. Det var också väldigt roligt att träffa dej i dag ute i Waxholm. Kramar från Lillebil.