Gästbloggare Benedikte Akker: Kundanpassat bemötande

Denna veckan är AMF pensionären och gästbloggaren Benedikte Akker tillbaka hos oss igen med en spännande utblick. Välkommen tillbaka till pensionsbloggen säger vi!
Här kan du läsa Benediktes tidigare inlägg.

Kundanpassat bemötande

Har alltid varit fascinerad av hur jag som kund blir bemött i olika butiker, både i Sverige och utomlands. Hur man ser på just mig som kund. Kan med lätthet konstatera att den svenska servicen i butikerna ofta skulle kunna vara mer välkomnande. Visst finns det undantag och visst skiljer det sig mellan olika affärer och mellan storstad och landsort, helt klart. Men som Beijingbo, åtminstone periodvis, är detta något jag ofta tänker på.

Hastar fram på kvällskvisten ner till min lokala, kinesiska, ”ICA butik” i Beijing, Jinkelong. En butikskedja som säljer det mesta av det man kan tänkas behöva i sin dagliga tillvaro. Denna afton skulle jag koncentrera mig på inköp av tandkräm, tvättmedel, yoghurt, apelsinjuice och mjölk. Utbudet är gigantiskt, milt sagt. Jag räknar till 32 olika sorters tandkrämer, 23 olika märken på tvättmedel, yoghurt i alla tänkbara och otänkbara förpackningar och smaker, för att inte nämna apelsinjuicen. Orkar inte ens räkna. Var helst jag stannar till och tittar kommer två butiksanställda fram till mig för att rekommendera vad som kan vara lämpligt att köpa. Nej då, de har ingen som helst provision.

Det finns gott om västerländska märken och ibland tar jag något jag känner till. Men just idag vill jag vara lite nytänkande och samtidigt få chans att träna mig i att både förstå och prata kinesiska. Jag ger mig glatt in

Benedikte i kassan för att betala.
Benedikte i kassan för att betala.

i samtal med de pigga damerna. En tub tandkräm läggs i min korg, så dags för tvättmedel. Knepigare. Jag kan inte läsa några kinesiska tecken och då kan det köra ihop sig. Lyckades förklara att jag skulle tvätta jeans och genast kommer ytterligare en anställd fram för att hjälpa till.

Blundar och tar ett paket för motsvarande 8 kr och hoppas på att det inte är blekmedel i tvättpulvret. Men det återstår att se.  Passerar på vägen mot kassorna öl och vinavdelningen. Jodå, det finns både kinesiskt och västerländska märken att tillgå. Plötsligt står det ännu en försäljare framför mig och håller två flaskor vin i händerna. Jag ser antagligen förvånad ut. Men det är det ”märket” som vi brukar köpa och jag känner igen damen i fråga. Vinet åkte med i korgen.

En liknande episod utspelar sig på mjölkavdelningen. Jag är igenkänd och personalen minns vad jag brukar köpa i mjölk och yoghurtväg, fantastiskt. Vilken känsla! Att i Beijing, denna stad med ca 18 miljoner invånare, bli igenkänd i affären. Och det är inte så att jag handlar här mer än en till två gånger i veckan. (Nåja, jag är förvisso västerlänning, men inte den enda västerlänning som handlar i butiken.)Detta bemötande har i alla fall aldrig fått i Stockholm. (Att någon på den ICA butik eller Hemköp där jag handlar flera gånger i veckan skulle ha en susning om vilken sorts mjölk eller yoghurt jag brukar köpa.Men å andra sidan är det inte lika gott om personal ute på golvet i butikerna här hemma, vilket är mer en ekonomisk fråga.

Mitt nästa besök blir på April Gourmet, områdets västerländska butik.

Här är jag också igenkänd och blir hejad på med flera glada ”nihao” ( hej/god dag på kinesiska) och vid delikatessdisken vet personalen exakt vilken ost jag vill ha uppskivad och vilken sorts skinka. Det skall vara.Tur jag inte ändrar mig så ofta. Min shoppingtur börjar närma sig slutet och jag går in till den ”franske slaktaren”. Även här är jag igenkänd och blir tillfrågad om jag vill ha en stor eller liten paj och om det skall vara den med bara grönsaker eller den med ost och skinka. Vad gäller köttet väljer jag precis den del jag vill ha. Här talas det ingen kinesiska, utan det blir franska och det tycker både han och jag om.

Sista stoppet blir hos fruktförsäljaren på gatan. Han tar genast fram en fin och skalad ananas. För det vet han att jag vill ha.

Annanas försäljare i Bejing.
Annanas försäljare i Bejing.

Snittblommorna får vänta till en annan dag.

Jag kan inte påstå något annat än att jag tycker om småskaligheten och ofta det personliga bemötandet jag får och fått i Beijing. För mig är det ett roligt äventyr att efter en arbetsdag ge mig i kast med den vardagliga handlingen. Jag väntar på att den känslan också skall infinna sig när jag går runt och gör mina inköp i matvarubutikerna i Stockholm. Och jag väntar fortfarande.

Benedikte Akker

En reaktion på ”Gästbloggare Benedikte Akker: Kundanpassat bemötande

  1. Kul att läsa! Har aldrig varit i Kina men rest mycket! Dessutom tror jag att vi en gång
    var klasskamrater! Gick i Huvudsta skolan i Solna! Hette du inte Mann i efternamn?
    Mvh/ Ann-Evy

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *