Penningpolitik. Ordet på allas läppar. Varför har just detta blivit så hett på sistone?
Allt började enkelt. Ett möte. Ett beslut. 1971 bestämde USA sig för att låta dollarvalutan flyta och sedan dess har många av världens valutor också blivit flytande. Detta inledde en period i västerlandets historia då aktörer fritt kunde låna pengar, spekulera, investera . För att sätta det i ett svenskt perspektiv sätter riksbanken räntan som den vill låna ut till andra banker vilket i sin tur bestämmer hur mycket bankerna kan låna ut till gemene man. Om du exempelvis vill köpa hus är du beroende av vad riksbanken sätter för ränta.
I slutet av 1800 talet brukade man säga ”young men go west” då ekonomin växte så det knakade. Idag bör man istället säga ”young man – become a banker” då det är inom finans som en stor del av västvärldens jobb finns.
Nästa gång du hör någon tala om riksbankens ränta – spänn öronen, det kan påverka samhällets framtida utveckling.
Mikael Palm
Hallo, nja det är nog inte riktigt korrekt. Om du syftar på Bretton-Woods överenskommelsen så var det en utveckling av en samsyn med ”pegged exchange rates” och inte någon ”free float”. SEK är ju än idag ”pegged” eller snarare super pegged.
Just nu närmar vi oss det som hände när österrikiska riksbanken – Credit Anstalt – ställde in betalningarna 1931. Hur du ska klara dig undan super inflationen som kommer kan du läsa om i Hans Falladas ”Varg bland vargar”. Köp en USD och lös ditt svenska bostadslån. Så ”do not work for any Vicks corp.!”.
Lycka till med novisskrivandet!
Jag hittar inte mursleven – Birkut!
Bäste Staffan Lindskog,
Du verkar vara väl insatt i penningpolitik och det gläder mig att du visar ditt engagemang på pensionsbloggen. Innan vi börjar diskutera sanningsvärdet i mitt inlägg måste jag lägga in ett aber: pensionsbloggens mål är att skriva till en generell publik. Jag tolkar detta syfte i termer av folkbildning; vi bloggare ska informera om saker som kanske alla inte känner till. Med detta i åtanke blir jag illa tvungen att generalisera vilket innebär att man kanske ej undviker specialistens kritiska öga. Din kritik drar således Wittgensteins kritik av Russell till åtanke; W. tyckte att alla verk som Russell skrev i folkbildnings syfte kunde brännas.
Om vi nu återgår till din kritik. Du skriver att min blogg är inkorrekt och att SEK fortsatta att bli ”pegged” till dollarn. Du har helt rätt, dollarn slutade att vara knuten till guldet men de flesta av världens valutor bands till dollaren. Detta är anledningen till varför dollaren idag kallas för världens reservvaluta. Det jag tänkte när jag skrev var emellertid inte att vara så pass exakt som möjligt utan snarare visa på en utveckling – om utvecklingen från ”sound money” till ”fiatmoney”. Från 1992 efter mycket tryck från omvärlden lät riksbanken kronan flyta vilket idag innebär att vi har en flytande valuta. (Dessvärre har jag inte tid att gå in på det faktum att Sverige var det första landet som införde prisstabilitet som ett av penningpolitikens mål).
Det finns olika typer av växelkurs regimer (även om dessa begrepp ej är solklara måste man börja någonstans) men de vanligaste är:
1. Floating exchange rate. Detta innebär att valutans växelkurs sätts på en marknad. Penningvärdet bestäms i termer av den köpkraft valutan har i jämförelse med andra valutor. Detta är det vanligaste idag. (En lista över alla rörliga växelkurser hittar du här: http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_countries_with_floating_currencies där även svenska kronan är inkluderad).
2. . Fixed (eller pegged) exchange-rate system. Centralbanken (alternativt staten) sätter värdet på valutan. Centralbankens uppgift blir inom detta system att upprätthålla värdet på marknaden, vilket kan innebär att höja eller sänka reporäntan.
3 Pegged float. Detta innebär att valutans värde sätts inom en viss ram.
Det finns säkert saker som jag har missat i denna beskrivning av penningpolitiken men givet ramen för detta inlägg har jag inte tid att gå in i allt i detalj. Jag skulle däremot rekommendera Reinhart och Rogoffs bok om finanspolitikens historia: This time its different.
PS Om du gillar Hans Fallada kan jag rekommendera romanen ”Ensam i Berlin” (även om originalet är att föredra framför den nya svenska översättningen.) DS
Hallo, bloggaren det var ju ett mycket bra svar som du gav rörande ”free float”. Jag är imponerad. När det gäller ensam i Berlin så känns den lite outdated just nu och jag rekommenderar istället Ruben Jablonskis resa som sommarläsning.
Sommarhälsning,
Staffan L