Våra AMF pensionärer har i olika omgångar gästat oss här på bloggen. De har skrivit om sin vardag, recenserat böcker och gett oss sommartips – vill du läsa deras tidigare texter klicka här.
Nu är det dags igen! Det nalkas mot jul och vi har låtit våra AMF pensionärer blogga om julen. Först ut är Eva Asp från Sandviken som skriver om Julen förr och nu. Välkommen till Pensionsbloggen.se Eva!

Julen förr och nu

Nu lackar det mot jul igen och i min lilla stad har girlangerna och stadens stora julgran mitt på torget kommit upp. Så långt är allt sig likt från t.ex. slutet av 50-talet och jag var 8-9 år. För att fira advent då hade vi en pappersstjärna , en sån där orange-röd och en bordsljusstake med 4 vita stearin ljus och mossa. Idag har nästan alla elektriska ljusstakar eller stjärnor i alla sina fönster och även ljusdekorationer på balkonger, på altaner och i trädgårdar.

Julskyltningssöndagen minns jag att vi åkte buss in till stan och där ,  åhhh, vad vackert med alla lampor och vad spännande att titta i leksaksaffärens skyltfönster där små mekaniska leksakstomtar lekte med dockor och bilar. Idag finns ingen leksaksaffär kvar här i stan. Och på stadens torg hade den lokala lottakåren en jättestort stånd med hemlagad mat som man fick ta lotter på och hade vi tur kunde vi åka hem med sylta eller nåt annat gott. Man sålde glögg och varm korv som luktade och smakade så gott. Idag står torget helt öde förutom den stora granen. Luciakandidaterna visades upp åkandes i släde dragen av en häst och flickorna var klädda i pälsar och höll varsin fackla. Och så går det faktiskt till än idag!!

Jag har namnsdag på julafton och har så långt jag kan minnas fått en bok i present på morronen och den traditionen har min man tagit vara på och jag får fortfarande en bok varje julaftonsmorron.

Julaftonen firades ihop med stora delar av släkten och vad spännande det var att vänta på tomten och skulle han ha några klappar med sig..? Idag är vi bara 6 personer som vi firar tillsammans med och inga små barn finns för tillfället. Julklapparna består mest av olika presentkort och det blir det inga roliga paket av. Förr var ju paketens storlek och form en del av den stora förväntan man kände. Och visst känner säkert dagens barn också förväntan men skillnaden idag är väl att nu för tiden får barnen saker året om och behöver sällan längta eller önska sig nåt.

På julbordet har det inte hänt några större förändringar även om en och annan ytterligare sillsort smugit sig in och de ekologiska inslagen fanns ju inte förr. Julottan är också lika som för 50 år sen , samma psalmer , samma lästa texter men levande ljus har man slutat med i vår lilla träkyrka pga  brandrisken förstås . Och vi tänder ljus på gravarna som förr men även där har moderna saker kommit till, nu finns ljus med batterier som räcker flera månader.

Mest upplever jag mina barndomsjular när jag plockar fram de gamla kära julsakerna och fast det tillkommit mycket nytt julpynt hos oss så har de gamla hedersplatsen varje år.

God Jul på er allesammans !
Önskar Eva Asp