Det är framför allt tre saker som påverkar din pension. Hur mycket och länge du jobbar, vilken lön du har samt att du får tjänstepension. Låga avgifter finns både inom den kollektivavtalade tjänstepensionen och för premiepensionen i orange kuvert (ofta 0,15-0,5 procent av kapitalet). De som har möjlighet kan även spara privat i någon form som grädde på moset. Men inte i pensionsförsäkring eller IPS eftersom avdragsrätten slopas vid årsskiftet.

Sedan var det där med avkastningen. En fråga som påverkar alla pensionssparare utan att man kan påverka det själv. Under långa tidsperioder har avkastningen varit 5-8 procent om året och det har man även räknat med i många pensionsprognoser som visar vilka månadsbelopp som väntar i framtiden. Men det finns en fara med att lova guld och gröna skogar. Siffrorna kan lätt bli vilseledande. Som det ser ut nu är räntorna låga vilket påverkar möjligheterna att få pensionspengarna att växa.

Staten och pensionsbolagen har tagit fram prognosstandard där tanken är att alla ska räkna på samma sätt. Prognosstandarden innebär att avkastningen på kapitalet beräknas till 2,1 procent före skatter och avgifter. Samtidigt finns det en fara med att räkna för defensivt också. Man vill inte överskatta eller underskatta pensionen storlek även om det är svårt att pricka exakt rätt.

Prognoser blir intressanta när du är nära pension. För oss som har många år kvar i yrkeslivet är det bättre att titta på pensionskapitalet (hur mycket pengar man har samlat ihop totalt) eftersom prognoser är så osäkra och avlägsna.

Dan Adolphson