Lönar det sig verkligen att arbeta längre?

Hela livets inkomster räknas till din allmänna pension. Så brukar det låta. Men på senare år har denna princip utmanats. För den allmänna pensionen innehåller även ett grundskydd för de som har haft låga eller inga inkomster. Det är naturligt att den allmänna pensionen bygger på dessa båda principer men det leder också till en målkonflikt mellan inkomst-­ och grundskydd. Många omfattas av grundskyddet (garantipension och/eller bostadstillägg) till viss del trots ett långt yrkesliv vilket bidrar till en minskad drivkraft att senarelägga sin pension. I själva verket kan man förlora på det. Däremot kan det vara lönsamt att fortsätta arbeta samtidigt som man får sin pension utbetalad.

Den allmänna pensionen har vilat på en stabil konstruktion men det är inte det väloljade maskineriet i sig som är intressant utan vad som kommer ut av det. Om systemet levererar en pensionsnivå som är rimlig. De flesta tycker inte det och därför finns det ett politiskt tryck i frågan. Och politikerna har, sedan den allmänna pensionens omstöpning på 90-talet, varit betydligt mer intresserade av att värna om grundskyddet än inkomstskyddet. Både garantipension och bostadstillägg har förbättrats. Behjärtansvärt men inte oproblematiskt. Genom så kallade typfallsberäkningar har flera aktörer, bl.a. annat AMF, Forena och Pensionsmyndigheten, visat att det är en liten skillnad för den med låg inkomst att ha arbetat ett helt yrkesliv jämfört med att inte ha arbetat alls. När inkomstpensionstillägget införs 2021 förstärks denna trend. Det handlar om en brandkårsutryckning för att rätta till pensionerna här och nu. Som ett resultat kommer fler märka av att det inte lönar sig att senarelägga sin pension.

Samtidigt pågår det en diskussion om att förstärka den allmänna pensionen genom att höja inbetalningarna. Det kan t.ex. ske genom att omdisponera arbetsgivaravgifterna. Idag går en tredjedel av arbetsgivaravgifterna inte till pensioner och socialförsäkringar utan till statens budget. Det är alltså möjligt att förstärka den allmänna pensionen utan att skicka räkningen till löntagare eller arbetsgivare. Men det innebär i så fall att staten förlorar stora intäkter och tvingas till förändrade prioriteringar inom andra områden. Röster höjs från vänster till höger för en ny skattereform och då bör man även diskutera hur mycket som går till den allmänna pensionen. Annars riskerar kopplingen mellan ett långt yrkesliv och en rimlig pension att minska för stora grupper med förhållandevis låga löner.

För tjänstepensionen råder en annan logik. Yrkeslivet har en direkt effekt för vilken tjänstepension du får. Och tjänstepensionen har dessutom ökat år för år, bl.a. för att fler omfattas av extra inbetalningar (deltidspension/flexpension). Senare pension resulterar i högre månadsinkomst, främst beroende på att man har kortare tid som pensionär men också för att man kan få fortsatta inbetalningar (beroende på avtal efter 65 år). Generellt tjänar man på att gå längre tid med lön eftersom man skjuter upp tidpunkten för när inkomstbortfallet sker. Det blir också allt vanligare att arbeta och samtidigt ta ut en del av sin pension. Skatten sänks för de som är inne på sitt 66:e levnadsår (65 år eller äldre den 1 januari) och den dras enligt olika skattetabeller (arbete respektive pension), vilket gör det svårt att överblicka hur mycket skatt man faktiskt betalar.

Ett längre arbetsliv krävs för att trygga framtidens pensioner. Men det handlar inte bara om att ha kraften, lusten och orken. Det måste finnas en ekonomisk morot också. Om det lönar sig för dig? Kolla själv via minPension.se. Numera kan du även se hur senare pension ger lägre skatt genom uttagsplaneraren. Där kan du planera och jämföra olika pensionsuttag.

Dan Adolphson Björck

Om Dan Adolphson Björck

Dan Adolphson Björck, Trygghetsekonom på AMF Som AMFs Trygghetsekonom kommer jag i kontakt med kunder från hela Sverige. Gemensamt för nästan alla jag träffar är att man upplever att pensionen är ett ämne som är svårt, tråkigt och avlägset. En allt annat än glädjefylld förening. Jag drivs av att göra pensionsfrågan enklare och roligare för oss som har många år kvar i arbetslivet. Jag tänker inte alls på vad som händer år 2050 när jag blir pensionär utan ser pensionen som en plånboksfråga som rör min privatekonomi redan idag. De flesta svenskar får en inbetalning av tjänstepension på 1000 kr i månaden (eller mer!). Pensionen är din viktigaste löneförmån vid sidan av din ordinarie lön. Självklart är det intressant för dig var dina pensionspengar hamnar, vad du kan påverka och vem som får din samlade pengapåse vid dödsfall. På fritiden tycker jag om att cykla, spela tennis och köra bil mot okänt mål. Kontakt: dan.adolphson@amf.se

2 reaktioner på ”Lönar det sig verkligen att arbeta längre?

  1. Hej
    Tack för inlägget, har sökt efter info på hur kapitalstorleken och utbetalningen korrelerar och det är svårt att hitta. Har bara några följdfrågor. Enligt ditt inlägg så betalar AMF ut 4,652 % av det initiala tjänstepensionsbeloppet om man går vid 67 år.

    Enligt min nuvarande bank (Nordea) så betalar de ut 1961 kr på mitt kapital som fn är 550708 kr. Det är 3.560 %. Jag är född 1971 och utbetalningen beräknas starta 2039, alltså när jag är 68, ett år efter de siffror du presenterade. Är det så att AMF betalar mer än Nordea eller är det lagstadgat vad man ska betala. Varför diffar det?
    Det handlar om tjänstepension inom Kap-kl på Nordea.

    Återigen, tack för inlägget!

    Mvh Martin

  2. Hej Martin!

    Beräkningen ovan är för en privatanställd arbetare född 1958 enligt prognosstandard vilket är en metod framtagen av pensionsbranschen med enhetliga principer och av gemensamma antaganden.

    Antaganden om livslängd och vad man tror om det framtida avkastningen skiljer sig åt mellan olika bolag och det styr i vilken takt som de månadsvisa beloppen betalas ut. Det finns även skillnader mellan olika tjänstepensionsavtal. Jag skrev om det här på Pensionsbloggen 2014. Även om inlägget är daterat så gäller sambanden fortfarande:
    https://pensionsbloggen.se/2014/10/14/tva-saker-du-inte-visste-om-din-pensionsutbetalning/

    Läs mer om livslängdsantaganden och prognosräntor inom KAP-KL (och andra tjänstepensioner) hos Konsumenternas:
    https://www.konsumenternas.se/konsumentstod/jamforelser/pension/kollektivavtalade-tjanstepensioner/jamfor-avtalsomradet-kap-kl/hel-oversikt/

    Långsiktiga kalkyler ska alltid tas med en nypa salt. Mycket kan hända under flera decenniers sparande. Både med pensioner, arbetsmarknad och skattesystem.

    Vänligen

    Dan Adolphson Björck
    AMF

Kommentarer inaktiverade.