Låg kunskap om avgifter och placeringsmöjligheter för tjänstepensionen

Vi använder pris- och produktjämförelsesajter som aldrig förr. Många är också kostnadsmedvetna när det gäller bolån, försäkringar och de fonder som man sparar i privat. Men tjänstepensionen har man inte samma koll på. Generellt finns det stor okunskap om tjänstepensionen och de olika sparformerna, traditionell försäkring (med garanti där pensionsbolaget sköter förvaltningen) och fondförsäkring (där man väljer själv vilka fonder som pengarna ska placeras i). Det är svårt att avgöra vad som är en låg avgift eller vilken sparform, traditionell försäkring eller fondförsäkring, som kostar mest. Den visar en undersökning som vi på AMF har gjort tillsammans med Demoskop.

Samtidigt är just låga avgifter otroligt viktigt för ett långsiktigt sparande som tjänstepensionen eftersom höga avgifter gröper ur sparandet år efter år. Därför är det olyckligt att en av fyra tror att traditionell försäkring är dyrare än fondförsäkring, när förhållandet oftast är det omvända. Den upplevda kunskapsnivån om de två sparformerna är relativt låg med något högre kunskap om fondförsäkring.

För tio år sedan var de traditionella försäkringar placerade i noterade aktier, räntebärande tillgångar och en mindre del i fastigheter. I takt med att räntorna har fallit har pensionsbolagen skiftat över till att investera på fler sätt. Idag utgör fastigheter och andra alternativa investeringar en större del, och andelen räntebärande tillgångar har successivt minskats. Detta bredare sätt att investera har gått spararna obemärkt förbi. Man förstår att tjänstepensionen investeras i aktier och räntebärande papper. Kanske även fastigheter. Men sedan är det svajigare med kunskapen. Man känner inte till att livbolagen också kan placera i onoterade tillgångar, skog, vindkraft och infrastruktur. Tillgångsslag som är mycket svåra eller i vissa fall omöjliga att få i fondförsäkring.

Intresset för att göra egna placeringsval för pensionen har sjunkit sedan millennieskiftet. En automatisk anpassning av risknivån i sin tjänstepension efter ålder, vare sig den sker i traditionell försäkring eller i fondförsäkring, är nog den lösning som passar de flesta. Ju närmare pensionen man är desto större blir önskemålet om en traditionell försäkring med garanterade pensionsbelopp som ger stabilitet vid utbetalning. Generellt behöver spararna bli bättre på att syna pris och innehåll för tjänstepensionen. Hur ser det ut för dig?

Dan Adolphson Björck

Om Dan Adolphson Björck

Dan Adolphson Björck, Trygghetsekonom på AMF Som AMFs Trygghetsekonom kommer jag i kontakt med kunder från hela Sverige. Gemensamt för nästan alla jag träffar är att man upplever att pensionen är ett ämne som är svårt, tråkigt och avlägset. En allt annat än glädjefylld förening. Jag drivs av att göra pensionsfrågan enklare och roligare för oss som har många år kvar i arbetslivet. Jag tänker inte alls på vad som händer år 2050 när jag blir pensionär utan ser pensionen som en plånboksfråga som rör min privatekonomi redan idag. De flesta svenskar får en inbetalning av tjänstepension på 1000 kr i månaden (eller mer!). Pensionen är din viktigaste löneförmån vid sidan av din ordinarie lön. Självklart är det intressant för dig var dina pensionspengar hamnar, vad du kan påverka och vem som får din samlade pengapåse vid dödsfall. På fritiden tycker jag om att cykla, spela tennis och köra bil mot okänt mål. Kontakt: dan.adolphson@amf.se

En reaktion på ”Låg kunskap om avgifter och placeringsmöjligheter för tjänstepensionen

  1. Hej,
    Intressant artikel för en 47a som nu pga att jag som 27 årig civ ing förstod att avsättning från arbetsgivaren till en statlig pension inte ens med en god avkastning kan bli nåt vidare. Som 28 åring när pengar började avsättas till ITP förstod jag
    också att börja kolla på hur dom förvaltades och av vem. Alla ynka gratifikationer jag fick av mina arbetsgivare omvandlades till pensionsförsäkringar.
    Och slutligen när premiepensionen infördes så gällde det att inte försätta dom möjligheter den innebar. Det tråkiga i det svenska pensionssystämet som Parnevik säger, är att jag inte kan ta ut alla mina pengar NU, betala dom skatter som det skulle innebära och dra härifrån och ta konsekvenserna av mitt beslut.
    Jag skulle dra med 10 m på fickan, placera pengarna med lätt 10 % avkastning
    bo lagom köpa vad jag behöver mat sjukvård mm. Men se det går inte.
    Nä systämet ska ha sitt i form av div smygavgifter, det pratas om att se efter höga fondavgifter, men titta på småskatterna som finns överallt.
    Jag gifte om mig för 2 år sen vid 72 år, med en kvinna i min ålder, vad hände då
    med pensionen ? Jo netto sänktes den för oss två med 260 kr per mån.
    På sådär 15 år blir det sådär knappt 50000. Min snittavkastning på min ITPK ligger
    Över 20 års tid per år på 10 %. Vi pratar enkelt räknat om en avgift för oss som
    sammanboendeg gifta på uppåt 150000 över ev 15 år framåt.
    Nu är min pension efter skatt 30000 per mån men inte fan beror det på statens
    pensionssystem då hade den varit hälften.Så, man kan säga det rakt ut i Sverige
    Med alla byråkrater som skor sig blir det för alldeles för många en dyster tid när dom blir äldre. Och sen har vi ju alla andra som behöver våra skattepengar.
    Ingen nämnd eller glömd.
    Det är ingen konst att hantera andras pengar. Konst är att kunna hantera sina egna.
    Jenn Johansson

Kommentarer inaktiverade.