Alla inlägg av Anna Allerstrand

Om Anna Allerstrand

Anna Allerstrand har jobbat på AMF som trygghetsekonom 2000-2010. Vi hänvisar istället till AMFs nuvarande trygghetsekonom Dan Adolphson (dan.adolphson@amf.se).

Jag ska gå – dock inte i pension

Övrigt,

Jag har skrivit på Pensionsbloggen i över fyra år och det har varit fantastiskt roligt. Jag tycker verkligen att det är kul att försöka förklara hur sakerna hänger ihop på ett sätt så att alla kan fatta bra beslut. Det har jag gjort nu under snart 10 år på AMF och nu är det dags för mig att hitta på något annat skojigt, inom samma ämne visserligen men med ett lite annat fokus.

Efter sportlovet börjar jag nämligen mitt nya jobb som försäkringsexpert på PTK. Förutom att sprida pensionskunskap därifrån har jag även planer på att fortsätta mitt bloggande i någon form, så vi kanske ses igen.

Även om det känns konstigt att lämna Pensionsbloggen är det med varm hand jag nu lämnar över ordet till Jessica Benninge som jobbar med fonder, Cecilia Ahlström som svarar på frågor i kundservice och Carina Blomberg som har kundinflytande i fokus.

Från och med nästa vecka är det de som ska förklara, inspirera och coacha i pensionsfrågor och annat långsiktigt sparande här på Pensionsbloggen.

Lycka till med pensionssparandet tills vi hörs igen!

hälsningar
Anna

Tufft att vara pensionär i Grekland

Övrigt,

Greklands ekonomi har varit ett stort samtalsämne i media den senaste tiden. Den usla ekonomin ställer krav på EU att agera och det finns många förslag på lösningar. Många av förslagen frånregeringen har mötts med demonstrationer eller strejker och situationen är uppenbarligen mycket problematisk.

 

Ett av förslagen från den grekiska regeringen för att bättra på den ekonomiska situationen är att höja pensionsåldern. Från dagens 61 år ska pensionsåldern 2015 istället vara 63 år.  

 

Att vara pensionär i Grekland verkar inte vara så kul. Europeiska kommissionen har frågat befolkningen i medlemsländerna hur man tror att de äldre i respektive land kommer att få det. Hela 78 procent av de tillfrågade i Grekland och Frankrike svarade att det finns en ganska eller mycket hög risk att dåliga sociala förhållanden skulle drabba landets äldre. Motsvarande andel för Sverige landar på 69 procent.

 

Överhuvudtaget ligger Grekland på nedre halvan i alla tabeller, och på frågan om man är lycklig över sin livssituation ligger grekerna sist bland de gamla medlemsländerna.

 

De diskussioner som nu förs om de äldres situation i Grekland lär väl knappast förbättra statistiken.

 

Anna Allerstrand

Efterlevandeskydd i den allmänna pensionen

Pensionstips, Premiepension,

Igår fick jag en fråga som handlade om efterlevandeskydd i den allmänna pensionen. Kvinnan jag pratade med hade blivit kontaktad av ett rådgivningsföretag som ville hjälpa henne med premiepensionen, mot betalning förstås.

Normalt brukar denna typ av försäljning inte alls tilltala henne. Men hon blev nyfiken eftersom säljaren hade pratat om bristen på efterlevandeskydd i den allmänna pensionen. Nu undrade hon om detta verkligen stämde.

Och det stämmer till viss del. Den allmänna pensionen består av två delar inkomstpensionen och premiepensionen. För inkomstpensionen finns inget efterlevandeskydd utan pensionspengarna tillfaller alla andra sparare när man dör.

Till premiepensionen däremot finns möjlighet att teckna ett efterlevandeskydd i samband med att man börjar ta ut pensionen.

De allra flesta som jobbar har en tjänstepension och där finns oftast skydd för efterlevande i form av till exempel tjänstegrupplivförsäkring, TGL. Finns privata pensionsförsäkringar kan det även där finnas efterlevandeskydd i form av familje- och/eller återbetalningsskydd. Det kan finnas andra försäkringar som gör att skyddet för efterlevande är fullt tillräckligt.

Mitt råd är att alltid kontrollera vad man har innan man köper något som låter lockande och bra. Annars är risken stor att man betalar dyrt för något man inte behöver och de pengarna gör bättre nytta för din egen pension.

Anna Allerstrand

Svenskar och danskar trivs med livet

Övrigt

Jag såg en liten blänkare i dagens DN om att svenskar och danskar är mest nöjda med livet i allmänhet. Enligt TT-meddelandet så visar en undersökning bland EUs medborgare att vi skandinaver är mer positiva över lag än övriga Europa. Även på det ekonomiska planet är vi mer positiva än våra kompisar ute i Europa.

Svenska pensionärer trivs också med livet. En undersökning vi gjorde för några år sedan bland pensionärer i åldern 62-80 år visade att 9 av 10 tillfrågade trivdes bra eller mycket bra med tillvaron.

Och svenska pensionärer inte bara trivs med livet, de har det bra också. I alla fall om man får tro statistiken från EU, även om danska pensionärer verkar vara lyckligast.

I samband med att vi publicerade statistiken fick jag många samtal från pensionärer som inte alls kände igen sig i statistiken, utan upplevde sin egen situation som svår av olika orsaker.

Och visst är det så, att vi har det bra jämfört med många andra, men allting är relativt och statistik och siffror säger faktiskt inte allt.

Anna Allerstrand

Vi blir äldre och äldre – och friskare

Övrigt, ,

Vi blir bara äldre och äldre – och dessutom friskare. Vissa rapporter säger att nästa generation kommer att innehålla väldigt många fler hundraåringar än idag.

Vi har ingen lagstadgad pensionsålder men 65 år lever ändå kvar hos de flesta som en slags bortre gräns för yrkeslivet. Många önskar dessutom att gå i pension redan vid 60 års ålder. I höstas gjorde vi en undersökning bland privatanställda arbetare där endast en av fem tillfrågade kan tänka sig att jobba längre än 65 år. Andra undersökningar i andra grupper säger ungefär likadant.

Om samma inställning till att arbeta på ålderns höst håller i sig kan det bli problem i framtiden.

Statistiska centralbyrån säger i ett pressmeddelande från 2009: ”SCB:s senaste befolkningsprognos utgör grunden för prognosen. Under prognosperioden fram till år 2030 väntas befolkningen öka med cirka 900 000. Större delen av ökningen utgörs av personer som är 65 år eller äldre. Antalet i yrkesaktiv ålder väntas endast att öka med 40 000. Vore det inte för invandringsöverskottet skulle antal personer i yrkesaktiv ålder minska”

I en färsk undersökning som AMF har gjort fick man frågan om vad man tror blir viktigast som pensionär. Det som kom högst var hälsan och den egna ekonomin.

Det som är lite förvånande och till viss del oroväckande är att nästan ingen tyckte att det var viktigt hur det går för Sverige.

Med tanke på det som händer just nu med bromsar och annat tycker jag det är beklagligt att så få sätter samband mellan den egna ekonomi och landets.

Om du funderar ett ögonblick på hur du vill ha det när du blir äldre och tar en stund till att sätta dig in i hur systemet fungerar, ökar möjligheten att framtiden blir så som du önskar.

Anna Allerstrand

Små barn ger rätt till pension

Pensionstips, ,

När man har små barn är det rätt ofta som inkomsterna blir lägre. Det kan bero på planerad föräldraledighet, vård av sjuka barn eller deltid som gör att ekonomin krymper något. Med lägre lön kommer oftast en lägre pension, men när orsaken beror på barnen gäller faktiskt andra regler än normalt.

I pensionssystemet finns nämligen något som heter pensionsrätt för barnår. Barnårsrätterna innebär att den förälder som har lägst inkomst får extra pensionsrätter under barnets fyra första år.

Pensionsmyndigheten räknar ut hur mycket det blir och det sker automatiskt. Det enda är om ni vill ändra, så att den andra föräldern ska få barnårsrätterna istället för den med lägst inkomst, då ska den anmälan in till Pensionsmyndigheten senast den 31 januari.

Anna Allerstrand

Jämna ut pensionsskillnaderna – passa på före 31 januari

Pensionstips, Premiepension, ,

Det ringde en kvinna i förmiddags som berättade att hennes man under flera år fört över sin premiepension till henne. Men nu skulle de skiljas och hon undrade om överföringen kunde fortsätta även efter skilsmässan.

Tyvärr är det inte möjligt. Det är bara maka/make/registrerar partner som kan ta emot överförd premiepension och skiljer man sig upphör överföringen. Men det som en gång har förts över kan aldrig tas tillbaka.

Tyvärr är det inte många som utnyttjar den här möjligheten att jämna ut pensionsskillnader. Under 2008 var det bara knappt 8 000 personer som gjorde överföringen. Om du i fortsättningen vill jämna ut pensionsskillnaderna i familjen ska du före den 31 januari meddela Pensionsmyndigheten, På deras hemsida laddar du hem en blankett som du fyller i och skickar tillbaka. 

Anna Allerstrand

Pensionärer först ut att få det orange kuvertet

Premiepension,

Förr om åren var det PPM och Försäkringskassan som stod som avsändare av det orange kuvertet. Men från och med årsskiftet är det istället den nya Pensionsmyndigheten som står för utskicket.

Den som är pensionär är först ut och får i dagarna sitt orange kuvert. I kuvertet finns uppgift om när pensionen betalas ut och hur stor den blir i år, samt information om premiepensionen.

Vi andra som fortfarande sparar till vår pension får våra pensionsbesked lite senare. Med start i Stockholm, första veckan i februari, börjar totalt drygt fem miljoner kuvert spridas ut över Sverige. Perioden avslutas med att de cirka 150 000 nytillkomna sparare får sitt första orange kuvert.

Jag träffade en ung man härom veckan som sa att han aldrig öppnar sitt orange kuvert, för han vet att det som står där är så trist läsning. Han är tyvärr inte ensam i sin uppfattning, men jag tycker inte att det är en bra strategi att sticka huvudet i sanden och tro det värsta utan att veta. Jag tror snarare att okunskapen och passiviteten spär på oron.

Min rekommendation är istället att ta reda på vad som gäller genom att öppna det orange kuvertet och alla andra värdebesked som dimper ner i brevlådan. Det är ju först när du får en uppfattning om vad du kan förvänta dig, som  du kan utnyttja  de möjligheter som finns att påverka.

Anna Allerstrand

Tips för dig som vill planera för pensionen

Pensionstips,

Förr gick man i pension vid 65 år, det var liksom inget att snacka om, pensionsbeskedet kom som ett brev på posten. Nu för tiden har vi ju ingen fastställd pensionsålder även om de allra flesta fortfarande vill sluta förvärvsarbeta vid 65.

Enligt statistik från SCB kommer cirka 125 000 personer i Sverige att fylla 65 år under 2010. En del av dem kommer sannolikt att vilja fortsätta jobba även efter 65-årsdagen. I en undersökning bland 40-talisterna som AMF gjorde för några år sedan sa ungefär en av fyra att de kunde tänka sig att jobba efter 65 år. De flesta ville jobba länge för att de tyckte att jobbet var intressant och kul.

Men de allra flesta ville inte jobba efter 65 år utan såg fram emot att ta det lugnt. För att man ska kunna njuta av tillvaron som pensionär krävs lite planering. Eftersom dagens system är flexibelt och mer anpassat för individuella önskemål måste man till exempel själv ansöka om allmän pension.

Här kan du få några tips på vad du bör tänka på när du funderar på om du ska gå i pension.

Anna Allerstrand

2010 blir ett händelserikt år

Övrigt, Premiepension, Tjänstepension, , ,

Nu är det slut på helgerna och det intensiva umgänget med nära och kära. Både jag och ungdomarna därhemma blir helt förvildade av för mycket ledighet. Så jag tycker att det kännas rätt skönt att vardagen börjar göra sig påmind igen och det finns ju mycket under året att se fram emot.

Året har knappt börjat men 2010 kommer att vara ett händelserikt år, förutom att det är valår händer det mycket på pensionsområdet.

Den nya Pensionsmyndigheten drog igång sin verksamhet på nyåret och har redan kastat sig ut i debatten genom att kräva en mer samlad bild av pensionen.

För premiepensionen kommer det i maj nya sparalternativ för de som inte väljer fonder aktivt. Premiesparfonden läggs ned och ersätts av flera nya.

Även på tjänstepensionsområdet händer det saker. Upphandlingen av de fondbolag som ska förvalta tjänstepensionen för de privatanställda tjänstemännen är inne i sitt slutskede. Och innan första halvåret 2010 är avslutat ska de som är berörda ha gjort sitt val.

Det blir som sagt ett spännande 2010 att se fram emot.

Anna Allerstrand