Alla inlägg av Anna Allerstrand

Om Anna Allerstrand

Anna Allerstrand har jobbat på AMF som trygghetsekonom 2000-2010. Vi hänvisar istället till AMFs nuvarande trygghetsekonom Dan Adolphson (dan.adolphson@amf.se).

God Jul och Gott Nytt År!

Jul_hos_anna

Snart väntar julledighet och jag ser fram emot några fridfulla dagar med nära och kära. 

Barnen är stora och jultomten är inte längre någon skräckinjagande mystisk figur som dyker upp från ingenstans. Men när dansen kring granen avstannar och vi pustar ut en stund, stängs dörrarna in till rummet och febril aktivitet börjar råda ute i hallen.

Jag brukar alltid utse en tomte i smyg som absolut inte får läcka hemligheten till någon annan. Hemlighetsmakeriet brukar leda till att alla försöker lista ut vem som saknas – vilket inte är det lättaste när närmare 25 personer rör sig i samma hus, men i princip aldrig i samma rum.

När middagen är avslutad och vi har sjungit alla julsånger blir det musikfrågesport för hela slanten. Diskussionerna går höga och en och annan högljudd protest brukar blixtsnabbt tystas ner av alla andra.

Senare på julaftonskvällen brukar ungar och föräldrar tävla i Singstar, medan de äldre lite försynt skruvar ner hörapparaten och njuter av tystnaden.

Jag ser verkligen fram emot julen och jag hoppas att unga och gamla även i framtiden kan njuta av och ha roligt i varandras sällskap. Jag tänker i alla fall inte sluta sjunga Singstar även om jag så blir hundra år.

God Jul & Gott Nytt År!
Önskar Anna

Anna Allerstrand

Snart dags för Pensionsmyndigheten

Idag fick jag en inbjudan till invigningen av den nya Pensionsmyndigheten som drar igång sin verksamhet den första januari.

Den nya myndigheten ska hantera de pensionsdelar, till exempel inkomstpensionen, som försäkringskassan tidigare hanterade och premiepensionen som PPM har haft ansvar för. PPM som myndighet försvinner alltså.

Det ska bli mycket intressant och se hur den nya myndigheten kommer att kommunicera med oss blivande- och varande pensionärer. Som det är idag så är det ju en oerhörd skillnad mellan www.forsakringskassan.se och www.ppm.nu när det gäller till exempel utseende och språk.

Den nya myndigheten har som en av sina viktigaste uppgifter att informera om pensionssystemet. Det kräver mycket tanke kring detta för att kunna göra det framgångsrikt men jag hoppas och tror att det kan bli bra.

Ju fler vi är som pratar på ett begripligt sätt om hur det fungerar, och visar på vilka möjligheter individen har att påverka sin ekonomiska framtid desto bättre är det tycker jag.

Anna Allerstrand

Ett tjänstepensionsval avlöser ett annat

Snart är 2009 till ända och höstens viktigaste pensionsval är snart avslutat. Alla privatanställda arbetare med Avtalspension SAF-LO har nämligen fram till årsskiftet på sig att välja förvaltare och sparform för sina tjänstepensionspengar. 

I en undersökning som SIFO genomförde i oktober visste nästan 3 av 4 med Avtalspension SAF-LO att det pågick ett tjänstepensionsval. Men tyvärr kan man i samma undersökning konstatera att det inte med automatik innebär att människor känner sig klokare och kan fatta beslut.

Hur många som engagerar sig och visar sin pension lite intresse kan vi antagligen aldrig få veta. Man kan ju faktiskt vara engagerad och intresserad utan att göra något aktivt. Men efter årsskiftet kommer vi i alla fall att få se hur många som aktivt har valt förvaltare och sparform.

Det ska bli intressant att se resultatet av det här tjänstepensionsvalet och sedan jämföra och dra slutsatser när nästa val sätter igång – valet som de privatanställda tjänstemännen ska göra under första halvan av 2010.
Anna Allerstrand

Varför betala extra för att vara passiv?

De senaste veckorna har det diskuterats om så kallad PPM-rådgivning och förvaltning är bra eller dålig. Hittills tycker jag att de flesta som har yttrat sig i frågan är rätt kritiska. På debattplats i gårdagens DI skriver till exempel några höjdare inom fondbranschen att ”PPM-förvaltamas fondbyten sänker spararnas avkastning”.

Att anlita en PPM-rådgivare kostar som regel pengar för den enskilde, ofta rätt mycket pengar dessutom i förhållande till det kapital som ska förvaltas. Alltså ska det till en högre avkastning på pengarna för att affären ska bli lönsam för spararen, än om rådgivaren inte hade anlitats. Dessutom brukar det normalt vara så att ju högre förväntad avkastning desto högre risktagande, och fonder med högre risk brukar som regel vara dyrare, vilket också måste vävas in i kalkylen.

Statistiken från PPM visar att de som varit aktiva i genomsnitt har fått en bättre avkastning på sina pengar än de som har varit passiva. Men även om man vet att egen aktivitet lönar sig i längden så kan det ju finnas tusen skäl till att inte vilja/kunna/orka intressera sig för sin pension.

De som lockas av att låta någon annan mot betalning ta hand om den egna pensionen är sannolikt sparare som inte vill engagera/intressera sig av någon anledning. Men för den som inte vill/kan/orkar lägga tid på sin premiepension finns ju ett bra ickevalsalternativ. Och det var som en klok person sa till mig alldeles nyligen ”varför betala extra för att vara passiv, när man billigt och bra kan få sin premiepension förvaltad av 7:e AP-fonden”.

Från och med årsskiftet gäller dessutom nya regler för PPM som kanske minskar behovet av rådgivning/förvaltning ytterligare. Då placeras nämligen ickeväljarnas premiepension i generationsfonder istället för i Premiesparfonden plus att de som byter fonder ofta får betala extra för det.

Det finns ju mycket gratishjälp och råd att få via till exempel tidningar eller morningstar.se, och på PPM:s hemsida finns också mycket matnyttig information. På ppm.nu kan du också hitta din egen riskprofil med hjälp av Lotsen.

Så innan du köper tjänsten hos en rådgivare eller förvaltare tycker jag att du ska ge dig själv chansen och försöka själv, det är faktiskt inte så svårt som du tror.

Anna Allerstrand

Dags för en framtida julklapp

I december kommer alltid frågan om privat pensionssparande upp. Anledningen är förstås att man måste sätta av pengarna före årsskiftet om man vill dra av det i sin deklaration nästa år.

Det är viktigt att inte sätta av mer pengar i pensionssparande än den summa som är avdragsgill. Gör man det så får man betala skatt två gånger – både nu och sen när pengarna betalas ut i form av pension, och det är ju tokigt.

För den vanliga löntagaren med tjänstepension gäller att avdraget är 12 000 kronor per år för det sammanlagda privata pensionssparandet.

Är du egen företagare eller saknar tjänstepension gäller andra regler. Då är avdragsrätten mycket större, det vill säga 440 000 för 2009.

Så om du har en slant över och vill utnyttja årets avdragsmöjlighet kan ett privat pensionssparande ge dig själv – eller någon annan en riktigt bra framtida julklapp.

Anna Allerstrand

Utvecklingen går snabbt

I går var jag och kollegan Ingela inbjudna att tala på ett seminarium som handlade om internetutvecklingen i försäkringsbranschen. Arrangören av seminariet konstaterar i inbjudan att ”Internet och sociala medier är de kanaler som kommer att dominera framtidens försäkringsbransch”.

Under rubriken ”Våra erfarenheter av att skapa en framgångsrik företagsblogg” fick vi berätta om hur vi jobbar och tänker kring sociala medier där ju Pensionsbloggen är ett redskap.

En annan talare under dagen var Trygg-Hansa som under sin presentation visade en film. Den handlar om hur snabbt utvecklingen går och visar på vilka utmaningar vi alla står inför när det handlar om kommunikation.

Anna Allerstrand

Trivs du på jobbet?

I jobbilagan i dagens DN finns en artikel med rubriken ”Nöjda människor lyckligast”. Det kan ju låta rätt självklart men det som rubriken syftar på är hur nöjd man är med jobbet.

Det är Robert A Emmons, professor i psykologi vid University of California, som kommer fram till slutsatsen efter att studerat positivt tänkande.

I en undersökning som AMF gjorde i våras frågade vi 3 300 privatanställda arbetare om trivsel på jobbet. Närmare tre fjärdedelar svarade att de trivs mycket bra eller bra, och kvinnor trivs lika bra som män. Den yrkesgrupps om trivs allra bäst på jobbet är de som jobbar inom transportsektorn.

I samband med att undersökningen gjordes pratade jag med en kille på Transportarbetareförbundet. Han förklarade trivseln hos hans medlemmar med att många har ett fritt jobb där man också har möjlighet att påverka sin egen arbetssituation.

Att kunna påverka sin pension är det inte riktigt lika många som trivs med. På frågan hur man ser på möjligheten att göra ett aktivt val svarar drygt hälften att de är positiva.

I höst har ju som bekant de privatanställda arbetarna kunnat välja till sin pension. Hur många som faktiskt har tagit tillfället i akt får vi nog inte reda på förrän en bit in på 2010, när valcentralen Fora har sammanställt alla val.

Anna Allerstrand

Få koll med hjälp av Min Pension

Jag pratade med en kompis i helgen som är hyfsat engagerad och intresserad av sin pension. Han undrade om det gick att få en samlad bild av pensionen, utan att själv behöva samla massa papper i en pärm.

Och det finns ju faktiskt ett ställe där informationen finns, www.minpension.se. Min Pension är ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen och hemsidan ger dig en samlad bild över pensionen.

Förutom att du kan få information om hur pensionssystemet fungerar kan du också se dina egna uppgifter. Alla bolag är dock inte med ännu och det går inte automatiskt att se vilket privat pensionssparande du har, men du kan lägga in det själv så att prognosen blir mer korrekt.

Där kan du också göra beräkningar och se hur resultatet förändras om du ändrar pensionsålder till exempel, eller ändrar antaganden om avkastningen.

Även om minpension.se ännu inte är fullt utvecklat med alla pensionsbolag och alla sparformer är hemsidan absolut värt ett besök.

Jag vet, både via undersökningar och egna erfarenheter, att många saknar information och kunskap och därmed kontroll över sin pension. Då kan ett besök på minpension.se vara ett första steg i rätt riktning.

Anna Allerstrand

Deltidsarbete ger lägre pension

På gårdagens DN debatt skriver kommunals ordförande Ylva Thörn och Ilija Batljan, kommunstyrelsens ordförande i Nynäshamn, om deltidsarbete.

Artikeln tar upp problemet med att många, framförallt kvinnor, saknar heltidstjänster men författarna berör bara flyktigt att deltidsarbete påverkar den framtida pensionen.

För något år sedan tog AMF fram en rapport som visade på vilka konsekvenser långvarigt deltidsarbete har tjänstepensionen. Våra beräkningar visade att en person som jobbade 75 procent av en heltid under 20 års tid kunde gå miste om nästan 1 000 kronor i månaden i tjänstepension. 

Enligt rapporten så visar statistik från 2006 att det är mer än tre gånger så vanligt att kvinnor deltidsarbetar än män. Så förutom att kvinnor generellt sett har lägre lön än män och därmed får en lägre pension, påverkar också deltidsarbetet negativt.

Det kanske inte är så lätt som enskild kvinna att höja sin lön i nivå med männens och det kanske inte heller är så lätt att kräva en heltidstjänst för att få en bra pension.

Men det finns andra enklare sätt. Genom att engagera sig och använda möjligheterna till aktiva val vad gäller pensionsbolag, sparform och efterlevandeskydd går det faktiskt att påverka den egna pensionen i rätt riktning.

Anna Allerstrand

Den allra första pensionen kom 1913

Jag läste en liten blänkare i Skånska Dagbladet som handlade om hur pensionen såg ut 1913 när den första allmänna pensionen kom till.

Försäkringskassans pensionsexpert berättar i artikeln att pensionen vid den tiden bestod av två delar. Den ena hängde ihop med hur mycket man hade betalat in och den andra var ett pensionstillägg från staten.

Det lägsta belopp som betalades in till pensionen var 3 kronor om året och det högsta var 13 kronor. En man med låg inkomst som hade betalat pensionsavgift i 20 år fick 14,60 kronor per månad i pension.

Det har ju hänt en del sedan början av 1900-talet vad gäller livsstil, levnadsstandard och konsumtionsvanor så det är väl inte riktigt jämförbart, men räknar man om dåtidens pension till dagens penningvärde blir pensionen drygt 600 kronor i månaden.

Det var alltså inga sötebrödsdagar som pensionärerna kunde se fram emot precis. Men å andra sidan var det många som aldrig ens blev pensionärer. Enligt SCB var medellivslängden i början av 1900-talet ungefär 56 år. Många dog ju så klart som barn och unga, men klarade man bara av de första kritiska 50 åren kunde man i alla fall se fram emot några decennier som pensionär.

Anna Allerstrand