Alla inlägg av Dan Adolphson

Om Dan Adolphson

Dan Adolphson, Trygghetsekonom på AMF Som AMFs Trygghetsekonom kommer jag i kontakt med kunder från hela Sverige. Gemensamt för nästan alla jag träffar är att man upplever att pensionen är ett ämne som är svårt, tråkigt och avlägset. En allt annat än glädjefylld förening. Jag drivs av att göra pensionsfrågan enklare och roligare för oss som har många år kvar i arbetslivet. Jag tänker inte alls på vad som händer år 2050 när jag blir pensionär utan ser pensionen som en plånboksfråga som rör min privatekonomi redan idag. De flesta svenskar får en inbetalning av tjänstepension på 1000 kr i månaden (eller mer!). Pensionen är din viktigaste löneförmån vid sidan av din ordinarie lön. Självklart är det intressant för dig var dina pensionspengar hamnar, vad du kan påverka och vem som får din samlade pengapåse vid dödsfall. På fritiden tycker jag om att cykla, spela tennis och köra bil mot okänt mål. Kontakt: dan.adolphson@amf.se

Efterlevandeskydd/återbetalningsskydd – en fråga om behov

Högre tjänstepension eller skydd för efterlevande. Det är vad återbetalningsskydd handlar om (eller efterlevandeskydd som det också kallas). När man jobbar är det vanligt att man ändrar detta skydd efter sin familjesituation. Men när man är pensionär så kan man inte lägga till återbetalningsskydd om man saknar det. Däremot kan man ta bort det om man inte har behov av det längre. Många pensionärer vet inte att detta. Bland AMFs pensionärer som avled under 2015 och hade återbetalningsskydd på sin tjänstepension saknade knappt 8 procent förmånstagare (ingen maka/maka/sambo/registrerad partner eller barn). Det motsvarar cirka 2 400 personer.

För en 65-åring med tjänstepension med utbetalning livet ut, utan återbetalningsskydd, handlar det om en successiv höjning av pensionen som gör skillnad i plånboken över tid. Efter tio år som pensionär har man några hundralappar mer i månaden (beroende på hur stor tjänstepensionen är). Anledningen till denna höjning är att man får arvsvinster om man står utan återbetalningsskydd. Arvsvinster är pengar från andra sparare i samma åldersgrupp som avlider och som inte heller har återbetalningsskydd. Arvsvinsterna blir högre med stigande ålder eftersom det är fler som avlider. Över tid kan din pension bli 10–20 procent högre (beroende på hur gammal du blir).

Om du är osäker på vad som gäller för din tjänstepension så kan du besöka Dina Sidor hos AMF (när du är inloggad klickar du på Dina pensionsförsäkringar sedan undermenyn Efterlevandeskydd). Observera att detta rör din tjänstepension hos AMF. Du kan även ha tjänstepension hos andra bolag eller banker.

Den som har behov av återbetalningsskydd ska naturligtvis ha det kvar, men den som saknar närstående bör definitivt välja bort skyddet. Utan skyddet blir den egna pensionen högre över tid.

Dan Adolphson

Har du låga eller höga avgifter för din pension?

Låga avgifter betyder mer i pension. Säkert har du hört det förut. Men de flesta vet inte hur mycket de betalar. Avgifterna minskar pensionskapitalet (i samma stund de tas ut), påverkar den framtida avkastningen (jämfört med om pengarna hade funnits kvar) och ska betalas i alla väder (både när man tjänar in sin pension och när den betalas ut). Och det handlar om större summor än vad man kan tro.

Beräkningar från AMF visar att en avgift på 1 procent minskar pensionskapitalet med över 100 000 kronor för en typisk pensionssparare efter 35 års sparande, jämfört med om avgiften är 0,2 procent då pensionskapitalet sjunker med endast 23 000 kronor.

Så här kollar du dina avgifter:

  1. Gå in på MinPension.se för att se hela din pension.
  2. Logga in hos bolagen där du har din pension och kolla vilka avgifter du har.
  3. Jämför avgifterna för tjänstepensionen hos Konsumenternas.se och premiepensionen (PPM-fonderna) hos Pensionsmyndigheten.se
  4. Om du betalar för mycket kan du byta sparform, fonder eller bolag själv. Det enda som krävs är e-legitimation. Mer info: Fora.se (tjänstepension för privatanställda arbetare), Collectum.se (tjänstepension för privatanställda tjänstemän), spv.se (tjänstepension för statligt anställda) samt Pensionsvalet.se eller Valcentralen.se (tjänstepension för kommun- och landstingsanställda), Pensionsmyndigheten.se (premiepensionen).

De som inte gör val för sin kollektivavtalade tjänstepension eller premiepension får automatiskt låga avgifter, runt 0,2 procent eller till och med lägre. För den som vill välja själv finns det gott om alternativ där avgiften är 0,4 procent. Väljer man någonting dyrare ska man känna till att det är just dyrare. Se till att ha så låga avgifter som möjligt så är du på väg mot en bra pension.

Dan Adolphson

Ta samtalet vid köksbordet – Minska pensionsgapet

Jämställdhet brukar definieras som att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Fina ord som har visat sig svåra att fylla med innehåll. Skillnaderna mellan könen minskar men det går i snigelfart. Kvinnor har fortfarande lägre löner, arbetar oftare deltid, tar ut längre föräldraledighet och vårdar sjuka barn i högre grad än män. LOs jämställdhetsbarometer visar dessutom att många kvinnor i arbetaryrken har extra svårt att kombinera just arbete och familj. Detta påverkar både lönen idag och de framtida möjligheterna på arbetsmarknaden. Och det blir tydligt den dag man går i pension. Idag har kvinnliga pensionärer drygt två tredjedelar av männens pension.

Naturligtvis finns det ett politiskt ansvar till varför det ser ut som det gör. Strukturer och attityder påverkar oss. Men för de som lever i en parrelation handlar det också om att ta diskussionen med sin livskamrat. Kvinnorna kommer aldrig komma ikapp männen om vi inte vågar prata om ekonomi och hur vi lägger upp våra liv. Det finns flera saker som du och din partner kan fundera på för att få mer jämställda pensioner:

1. Verka för att båda får ett bra yrkesliv
Under yrkeslivet bör man i möjligaste mån söka sig till anställningar som erbjuder heltid med kollektivavtal. Då får du tjänstepension och en större inbetalning till pensionen. Långa perioder med deltidsarbete påverkar pensionen negativt.

2. Dela på föräldraledighet och VAB
Själva VAB-dagarna gör kanske inte så stor skillnad idag men kan påverka den framtida löneutvecklingen.

3. Jämför era pensioner
Gå in på minpension.se tillsammans för att se om det är stora skillnader mellan er.

4. Kompensera den som tjänar mindre
Den med högre inkomst kan till exempel amortera mer på bolånen. Den som är gift eller registrerad partner kan kompensera sin äkta hälft genom att föra över sin premiepensionsrätt (via Pensionsmyndigheten). Man kan även spara åt sin partner privat i dennes namn genom t.ex. ett investeringssparkonto. I det senare fallet gäller det att tänka på att skriva äktenskapsförord.

Det finns en viss omfördelning i pensionssystemet för att rätta till skillnaderna mellan kvinnor och män. Både den allmänna pensionen och tjänstepensionen beräknas med en gemensam livslängd för kvinnor och män (trots att kvinnor förväntas leva längre). De allra flesta kollektivavtalade tjänstepensioner kompenserar vid föräldraledighet och det finns även inbyggt i den allmänna pensionen. Garantipension och bostadstillägg omfattar fler kvinnor än män. Men pensionssystemet som sådant kan inte korrigera problemet med kvinnors ställning på arbetsmarknaden och lägre lönenivåer, det vill säga själva orsakerna till varför mäns och kvinnors pensioner skiljer sig åt.

Så ta snacket om ekonomin och det obetalda hemarbetet. Att prata om dessa frågor är inte alltid friktionsfritt. Men förhoppningsvis får man en bättre relation i förlängningen.

Dan Adolphson

Inte så tokigt att jobba som 66-åring

När du väljer att gå i pension får stora följder för storleken på din pension. Har man kraften, lusten och orken att arbeta längre så kan man plussa på sin ekonomi. Det beror på att man är längre tid som yrkesverksam och kortare tid som pensionär. Men det finns ytterligare en anledning. Lägre skatt.

Från och med det år man fyller 66 år får man lägre skatt på arbetsinkomster och lägre skatt på pension. Det beror på det dubbla jobbskatteavdraget och höjt grundavdrag. Den sammantagna effekten är att den som väntar med att ta ut sin pension till 66 år och/eller fortsätter arbeta får behålla mer i plånboken. Det rör sig om en tusenlapp eller två – varje månad. Skatteskillnaden är störst för dem med låga inkomster. Här behöver informationen bli bättre så att spararna kan dra rätt slutsatser om de ska fortsätta arbeta eller gå i pension. En analys av AMFs pensionärer visar att det är få, bara 4 av 100, som anpassar sitt pensionsuttag och arbetsinkomster efter dessa skatteeffekter. En möjlig förklaring är att kännedomen om skatteeffekterna är låg.

Som blivande pensionär kan man själv bilda sig en uppfattning om hur mycket det lönar sig att arbeta längre (efter skatt):

1. Gör en pensionsprognos via Minpension.se. Jämför olika alternativ med varandra och skriv ner beloppen vid olika tidpunkter, t.ex. pensionering vid 65 respektive 66 år. Alla belopp är före skatt (brutto).

2. Räkna på skatten via Skatteverkets räknesnurra där du skriver in födelseår, skatten i din kommun (titta på senaste deklaration) och vilken pension du förväntas få, räknat på helår. Och du kan räkna även på din lön. Beloppen som visas är efter skatt (netto). Som du märker är skatten lägre från 1 januari det år man fyller 66 år.

PS. De som omfattas av garantipension/bostadstillägg/äldreförsörjningsstöd saknar drivkraft att senarelägga sin pensionering eftersom man då går miste om utbetalningar (det är inte förmåner som räknas upp). DS.

Dan Adolphson

Mellandagsrea på ekonomisk omtanke

.sale

Att inte tänka på den ekonomiska jämställdheten under arbetsåren kan få stora konsekvenser för pensionen. Men det är få som kompenserar olika ekonomiska förutsättningar, där den ena till exempel har lägre lön eller deltidsarbetar. Från tidigare undersökning hos AMF vet vi att det är ovanligt att ha ett privat sparande i sin partners namn. Det är betydligt vanligare att spara till barn och barnbarn.

Men äkta makar (maka/make/registrerad partner) har faktiskt ett sätt att kompensera varandra som inte borde sitta så långt inne. Man kan överföra sin premiepensionsrätt. I dagsläget är det endast några tusen av alla pensionssparare som överför sin premiepension till sin partner. Fram till nyligen minskade varje hundralapp som överfördes med 8 kronor för att kompensera att kvinnor förväntas leva längre än män. Men så stor är inte skillnaden i medellivslängd så numera minskar beloppet med 6 kronor istället. Billigare än tidigare alltså. Och det gäller att passa på. Blanketten ska in senast 31 januari annars får man vackert vänta till nästa år.

Skynda att fynda!

Dan Adolphson

PS. Egentligen borde det inte vara någon minskning alls för överföring av premiepensionsrätt. När premiepensionen infördes var tanken att överföringar inom systemet inte skulle belasta kollektivet. Men minskningen är ologisk eftersom den allmänna pensionen är könsneutral i andra avseenden. Dessutom är det väldigt få̊ som använder sig av denna möjlighet. Det går inte att genomföra några retroaktiva ändringar (bara framtida pengar överförs) så möjligheterna att spekulera på kollektivets bekostnad är liten. Lagen bör ändras på denna punkt så att överföringen sker utan minskning. Man bör även göra proceduren enklare så att man kan genomföra överföringen med hjälp av e-legitimation och inte bara som idag, via blankett. Och det skulle vara betydligt fler som omfattades om det även var tillåtet att ge bort sin premiepensionsrätt till sambo. DS.

Tidig pension? Räkna först!

När och hur vi går i pension är ett beslut som vi vill äga själva. Samtidigt upplever många att de inte går i pension frivilligt. Och det är inte bara en fråga om ekonomi. Man känner att man har mer att ge. En undersökning som vi på AMF har gjort tillsammans med Demoskop visar att nästan varannan person i åldersgruppen 55 år och uppåt känner någon som har gått i pension tidigare än vad de önskar.

En av tio har blivit uppmanad att gå i pension. Det kan vara arbetsgivare, kollegor och familj. Men även myndighetspersoner från t.ex. Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Det senare är extra problematiskt. Tanken är inte att sjukdom eller arbetslöshet ska lösas genom pension. Ofta är man i underläge och har svårt att skilja på sjukpension, eller sjukersättning som det egentligen heter, och ålderspension. I femtioårsåldern bedöms man som äldre och då blir det svårare att få nytt jobb.

Vi måste arbeta länge, snarare än kortare, för att få en bra pension och behöver flytta fram förväntningarna om arbetslivets längd. Det finns planer på att höja den lägsta åldern för när man får tar ut allmän pension, idag 61 år, vilket är den ålder då man börjar tänka på pensionering. Politiska beslut är inte fattade ännu men väntar runt hörnet. Allt som allt borde det ha en positiv effekt för attityderna till äldre arbetskraft.

Du som blir utsatt för påtryckningar, och har möjlighet att ta ställning till olika alternativ, bör kolla upp vad det innebär för plånboken. Just tidpunkten, när du går i pension, påverkar din framtida ekonomi som få andra saker. Gör en pensionsprognos via Minpension.se och jämför olika pensionsåldrar. På allt fler arbetsplatser är det möjligt att gå ner i arbetstid de sista åren. Det kan vara ett sätt att orka jobba längre.

Dan Adolphson

Pensionärer uppkopplade som aldrig förr – men vissa är fortsatt offline

Internetstiftelsen i Sverige har i sin årliga genomgång konstaterat att 675 000 människor (7%) inte använder internet. Den främsta anledningen är att man tycker att det är ointressant följt av att det är krångligt. Att man saknar uppkoppling är sällan ett problem idag. De högljudda, långsamma och otillförlitliga modemen från ”Årets julklapp 1996” är ett minne blott.

Vår sommarundersökning bland pensionärer på nätet, med mer än 19 000 svar, visade att många har en blandad inställning till e-tjänster i ärenden som kräver identifiering. Användarvänligheten är ett problem. Om det är lättare att fylla i en blankett så väljer man hellre det än en svårnavigerad hemsida. Men om e-tjänsterna upplevs som smidiga så är de allra flesta nöjda. Och när man väl tar steget över till internetbank så tittar man inte tillbaka.

ny_teknik

Under 2015-2017 byter Riksbanken ut sedlar och mynt. Med nya betalningsmedel på nätet och utbredd kortanvändning pratas det om att Sverige kan bli ett kontantfritt samhälle. Idag är det bara 2 procent av alla betalningar som sker med kontanter. Samtidigt visar pensionärsorganisationernas kontantuppror att alla inte är med på tåget.

När jag kommer i kontakt med pensionärer märks det att Mobilt Bank-ID och Swish håller på att bli vardagsmat. Förhoppningsvis sker teknikskiftet med hänsyn till dem som fortfarande är offline.

Dan Adolphson

Döden och pension – var börjar man när en nära anhörig går bort?

När en nära anhörig går bort har man en sorg att hantera men också en hel del praktiska saker som måste ordnas. Finns det återbetalningsskydd för tjänstepensionen? Får man ersättning från tjänstegruppliv? Finns det andra försäkringar eller pensioner som den avlidne omfattades av? Vi har tidigare gått igenom vad man har för efterlevandeskydd som pensionär här på bloggen. Men pensionen är bara en sak av flera. Som närstående kan det vara svårt att veta var man ska börja. Inte minst om sådant som rör bouppteckning och arvsskifte.

Efterlevandeguiden.se är ett samarbete mellan Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket som samlar information om vad man bör tänka på som efterlevande. Så att man ska slippa gå vilse i kontakten med myndigheter. Där finns det även en checklista som hjälper dig att komma ihåg alla praktiska saker. De påminner även om att fokusera på det viktigaste: Ta det i din takt och ta en sak i taget.

Dan Adolphson

Ett privat sparande ersätter inte tjänstepensionen

Överallt pumpas det ut. Ett privat sparande är viktigt för att få en bra pension. Jag slår gärna ett slag för amortering på bolån och sparande i investeringssparkonto (ISK) som bra och billiga sparformer. Men ibland möts jag av missuppfattningen att ett privat sparande kan ersätta tjänstepensionen. Det är här det blir tokigt.

Man måste förstå att det är svårt för en privatperson att spara så mycket pengar under så lång tid, utan uppehåll och öronmärkta för pensionen. Livet kommer helt enkelt emellan. Få har möjlighet att spara privat för att matcha inbetalningarna till tjänstepensionen:

Månadslön: Årlig inbetalning till tjänstepension (2016): Tjänstepensionskapital efter 30 år*:
20 000 kr 10 800 kr 412 700 kr
25 000 kr 13 500 kr 515 900 kr
30 000 kr 16 200 kr 619 000 kr
40 000 kr 30 600 kr 1 169 000 kr

Många pratar även om privat sparande som kompensation för att ens partner har lägre lön eller deltidsarbetar. Tanken är god men vår undersökning från ifjol visade att endast 1 av 10 män respektive 1 av 20 kvinnor sparar åt sin partner. Det är betydligt vanligare att spara till barn och barnbarn. Dessutom är det färre än 1 på 100 som överför sin premiepensionsrätt till sin make/maka/registrerad partner. Och det handlar om mindre belopp i sammanhanget. I praktiken är det viktigare att diskutera hur man ska dela på föräldraledighet, vård av barn och eventuellt deltidsarbete eftersom dessa beslut får större effekter på den framtida inkomsten (än ett privat sparande). Jag tror också att de flesta som lever i parrelationer vill leva så jämställt som möjligt snarare än att spara stora summor åt varandra.

Tre saker avgör hur stor pensionen blir: Hur mycket man jobbar, vilken lön man har och att man har tjänstepension i sin anställning. Sedan är det jättebra med ett privat sparande på toppen. Det kan absolut göra en skillnad för ekonomin i framtiden. Men ett privat sparande ersätter inte tjänstepensionen. Tjänstepensionen är för stor och viktig för det.

Dan Adolphson

* Tjänstepension beräknad på 35-åring enligt prognosstandard (framtagen av staten och pensionsbranschen) med ett försiktigt antagande om framtida avkasting. Alla uppgifter är i dagens penningvärde.

Pensionärer använder internetbank men är kluvna till e-tjänster

Sex av tio i åldersgruppen 61-70 år har tillgång till e-legitimation. Och de pensionärer som sköter sina bankärenden via internet är nöjda. Vår undersökning, med svar från nästan 19 000 seniorer med utbetalning från AMF, visar att nästan nio av tio (88 procent) tycker att det är enkelt. De allra flesta uppger att man sköter sin ekonomi med hjälp av datorn. Generellt är användningen av surfplatta och mobiltelefon vanligare bland kvinnor och yngre pensionärer.

Topplista över hur pensionärer på nätet sköter sin ekonomi:
1. Dator 75%
2. Surfplatta 7%
3. Mobiltelefon 6%
4. Bankkontor 4%
5. Partner eller närstående 4%

Men när e-tjänster kommer på tal är man mer kluven. Det är inte någon schweizisk armékniv som möter alla behov. I ärenden som kräver identifiering (hos t.ex. myndigheter och företag) uppger 44 procent att de föredrar e-tjänster. Här är skillnaderna mellan könen stora, hela 50 procent av männen föredrar e-tjänster jämfört med bara 38 procent bland kvinnorna. Genomgående gäller att ju äldre man är desto mindre sannolikt är det också att man föredrar e-tjänster. Tekniken måste vara lättanvänd. Annars väljer man andra kontaktvägar.

etjanster

Tre av tio anger att de föredrar brev när det gäller information om sin pension. Men med smidigare e-tjänster kommer de flesta välja bort telefonköer och krångliga blanketter. Blivande pensionärer är vana att använda e-legitimation och jag tror att det finns en förväntan om att kunna gå i pension digitalt. För alla delar av pensionen.

Dan Adolphson

Undersökningen låg som en länk i ett informationsmail som i juni 2016 skickades till AMF-kunder som får pensionsutbetalning och är 55 år äldre. Totalt 18 825 personer svarade (varav 54 procent män och 46 procent kvinnor) vilket motsvarar en svarsfrekvens på 14 procent. De som svarat på undersökningen har en aktiv mailadress och är sannolikt internetvana.