Alla inlägg av Dan Adolphson Björck

Om Dan Adolphson Björck

Dan Adolphson Björck, Trygghetsekonom på AMF Som AMFs Trygghetsekonom kommer jag i kontakt med kunder från hela Sverige. Gemensamt för nästan alla jag träffar är att man upplever att pensionen är ett ämne som är svårt, tråkigt och avlägset. En allt annat än glädjefylld förening. Jag drivs av att göra pensionsfrågan enklare och roligare för oss som har många år kvar i arbetslivet. Jag tänker inte alls på vad som händer år 2050 när jag blir pensionär utan ser pensionen som en plånboksfråga som rör min privatekonomi redan idag. De flesta svenskar får en inbetalning av tjänstepension på 1000 kr i månaden (eller mer!). Pensionen är din viktigaste löneförmån vid sidan av din ordinarie lön. Självklart är det intressant för dig var dina pensionspengar hamnar, vad du kan påverka och vem som får din samlade pengapåse vid dödsfall. På fritiden tycker jag om att cykla, spela tennis och köra bil mot okänt mål. Kontakt: dan.adolphson@amf.se

En av tre tror inte de kommer kunna välja tidpunkten för sin pension

Från nästa år väntar stegvis höjda åldersgränser för när man kan och får ta ut sin allmänna pension. Vi på AMF har tillsammans med Demoskop undersökt hur man ser på arbete, arbetsmiljö och den högre pensionsåldern. Mer är hälften tror att de kommer kunna välja själv, helt eller delvis, när och hur de går i pension. Men en tredjedel tror inte att de kommer att äga detta beslut själva.

Bland privatanställda arbetare är det fyra av tio som tror att de inte kommer att kunna välja själv jämfört med en av fem privatanställda tjänstemän. Drygt hälften av de privatanställda arbetarna har haft fysiska besvär någon gång under yrkeslivet vilket är klart högre än för andra yrkesgrupper. I offentligfinansierade branscher är det vanligare att man har andra typer av besvär än fysiska till följd av yrket. Möjlighet att kunna gå ner i arbetstid de sista åren av yrkeslivet anses vara den viktigaste åtgärden för att orka jobba längre följt av möjlighet till utbildning för karriärväxling. Andra viktiga åtgärder är bättre rehabiliteringsstöd vid sjukdom eller arbetsskada samt tillgången till bra företagshälsovård. Få menar att arbetsmiljörelaterade åtgärder inte gör någon skillnad.


I takt med att medellivslängden ökar är tanken att vi ska arbeta två tredjedelar av medellivslängdsökningen för att få samma pensionsnivå som den äldre generationen. Så om jag lever tre år längre ska jag alltså jobba två år extra och ett år till som pensionär. För att kalkylen ska gå ihop. Men här går uppfattningarna isär. Drygt en tredjedel kan tänka sig att arbeta fram till denna ålder, helt eller delvis. Men fyra av tio anser att det är mindre troligt eller otänkbart. Unga är generellt mer positiva men det är också många som inte kan ta ställning, förmodligen för att pensionsfrågan är avlägsen. I åldersgruppen 51-64 år anser mer än hälften att det är otänkbart eller mindre troligt att arbeta fram till denna tidpunkt för att kompensera för medellivslängdsökningen.

Tyvärr finns det fördomar mot äldre i yrkeslivet och det kan påverka när man går i pension. De flesta tror inte att den högre pensionsåldern förändrar synen på arbetslivets längd eller attityderna till äldre arbetskraft. Men även här är bilden delad. Var femte tror att de negativa attityderna till äldre arbetskraft kommer att minska med en högre pensionsålder och ungefär lika många tror precis tvärtom. Yngre är mer positiva än äldre. Bland privatanställda tjänstemän, statligt anställda samt kommun- och landstingsanställda tror fler på minskad åldersdiskriminering. Hos privatanställda arbetare är tongångarna annorlunda och tre av tio tror att de negativa attityderna till äldre arbetskraft kommer att öka som ett resultat av den högre pensionsåldern.

Fem tips om hur man kan tänka i dessa frågor:

1. Avsluta inte ditt arbetsliv för tidigt eftersom det i de flesta fall leder till en lägre livsinkomst livet ut.

2. Om man har ett fysiskt eller psykiskt krävande jobb bör man ställa frågan om arbetet kan anpassas efter den egna situationen. Prata med din chef eller ditt skyddsombud.

3. Det handlar inte om allt eller inget. På vissa arbetsplatser kan man gå ner i arbetstid de sista åren innan pension, från t.ex. 60 eller 61 års ålder. I vissa fall kan arbetsgivaren bekosta delar av denna nedtrappning men det kan också vara så att man finansierar hela arbetstidsförkortningen själv. Kolla vilka möjligheter som finns och hur det skulle påverka din ekonomi. Både lön och pension. Inte minst om du har en förmånsbestämd tjänstepension.

4. Att gå ner i arbetstid behöver inte vara detsamma som att börja ta ut pension. Ett alternativ kan vara att finna sig i att lönen minskar under denna period samtidigt som man väntar med pensionen eftersom månadsbeloppen för den då räknas om och blir högre (gäller ej garantipension, bostadstillägg och/eller äldreförsörjningsstöd).

5. Pension bör inte vara en alternativ försörjning vid arbetsoförmåga eller arbetslöshet om man faller mellan stolarna för sjukpenning eller a-kassa. För de flesta är det en dålig affär att ersätta sjukpenning med ett tidigt pensionsuttag. Kolla istället vilka möjligheter du har till ersättning från Försäkringskassan.

Dan Adolphson Björck

Vem står utan tjänstepension?

Idag omfattas de allra flesta anställda, 96 procent i åldrarna 25–64 år, av tjänstepension enligt Inspektionen för Socialförsäkringen. Framför allt beror det på att många jobbar på arbetsplatser med kollektivavtal. Har man kollektivavtal på arbetsplatsen så får man också tjänstepension. Om kollektivavtal saknas kan man omfattas av tjänstepension ändå. Men vissa står utan.

Små snabbväxande företag i storstadsregionerna upp till 50 anställda, tycks vara överrepresenterade bland de som saknar tjänstepension. Min bild är att det ofta handlar om att vare sig arbetsgivare eller anställd har ägnat pensionen något större intresse. Men vid någon tidpunkt blir jämförelsen till kollektivavtalen ofrånkomlig, både ur arbetstagar- och arbetsgivarperspektiv.

En annan grupp som ofta står utan tjänstepension är egenföretagare. Företagare kan spara till pension på olika sätt. Men det är ändå tydligt att företagare står utan avsättningar till tjänstepension eller annat pensionssparande i betydligt större omfattning än anställda. Och det är inte bara pensionen man missar. Småföretagarnas riksförbund menar att var femte svensk småföretagare saknar försäkring för sin verksamhet eller är felförsäkrade. Förklaringar som anges är att man inte har råd, att man chansar på att ingenting ska hända eller att det har med okunskap att göra.

Kopplingen mellan lön och tjänstepension är otydlig för många. En undersökning bland 25–50 åringar som AMF genomförde ifjol tillsammans med Demoskop, visade att 5 av 10 inte vet hur mycket som sätts av till deras tjänstepension varje månad eller år. Ungefär lika många tänker sällan eller aldrig på sin pension. Närmare hälften (48 procent) uppger att de aldrig har fått information om tjänstepensionen från sin arbetsgivare. Tillsammans med den stora andel som inte vet eller minns om de fått information utgör de 65 procent av de tillfrågade. En anledning till att så få känner till hur mycket som betalas in till tjänstepension är att få arbetsgivare skriver ut det i lönebeskedet. Endast 7 procent av de svarande uppger att tjänstepensionen syns på deras lönebesked.

Som anställd på ett mindre företag gäller det att vara vaksam på vilka förmåner som man omfattas av. Vissa får tjänstepension, andra inte. Som egenföretagare gäller det att ha ett sparande till pensionen som motsvarar tjänstepensionen i storlek. Tjänstepensionen är för stor och viktig för att glömmas bort.

Dan Adolphson Björck

Högre pensionsålder – Hur påverkar det mig?

Medellivslängden fortsätter att stiga mer än vad man hade räknat med när den allmänna pensionen trädde i kraft i mitten på 1990-talet. Samtidigt har arbetslivet inte förlängts nämnvärt vilket gör att den allmänna pensionen faller i förhållande till lönen för kommande generationer. Även om det saknas en formell pensionsålder i Sverige så finns det tydliga åldersgränser som avgör när de flesta går i pension. Riksdagen väntas fatta beslut i höst om att gradvis höja de åldersgränser som finns för att säkra framtidens pensionsnivåer.

Det är alltså intervallet för när de flesta kan och får gå i pension som höjs. Idag är det oftast mellan 61-67 år och 2026 är tanken att det är mellan 64-69 år. För många som går i pension de närmsta åren innebär detta ingen större skillnad. Men längre fram blir förändringarna mer påtagliga.

Lägsta uttagsålder för allmän pension (inkomstpension och premiepension):
År 2019 – 61 år
År 2020 – 62 år
År 2023 – 63 år
År 2026 – 64 år*

Garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd:
År 2019 – 65 år
År 2023 – 66 år
År 2026 – 67 år*

De som har arbetat i 44 år eller längre kommer fortsatt kunna gå få garantipension och bostadstillägg från 65 år. Åldersgränserna för sjukersättning och arbetslöshetsersättning förväntas höjas från 65 till 66 år år 2023.

Åldersgränsen för hur länge man har rätt att jobba kvar, LAS-åldern:
År 2019 – 67 år
År 2020 – 68 år
År 2023 – 69 år

En undersökning som AMF genomfört tillsammans med Demoskop visar att bland de som är yrkesverksamma idag och är 55 år och äldre upplever var fjärde att de kommer att tvingas jobba längre än planerat. Hälften tror inte att det kommer att påverka när de väljer att gå i pension och en av sju tror att de kommer få större möjligheter att jobba längre än vad de annars hade gjort. Frågan är kopplad till ålder och livssituation. Män och kvinnor skiljer sig åt – 22 procent av männen tror att de kommer att tvingas gå i pension senare än de själva önskar och 32 procent av kvinnorna. Bland de som är 60–64 år tror 65 procent att förslaget inte kommer att påverka dem medan endast 32 procent delar denna uppfattning i åldersgruppen 55–59 år. I just åldersgruppen 55–59 år tror 43 procent att de kommer att tvingas gå i pension senare än vad de vill. Arbetsmiljön uppfattas som den viktigaste faktorn för att möjliggöra ett längre arbetsliv. En god hälsa och ett flexiblare arbete gör att fler skulle kunna tänka sig att arbeta längre. Var fjärde storstadsbo anger åldersdiskriminering som ett problem för att nå ett längre arbetsliv. I övriga landet är motsvarande siffra 15 procent.

Senare pensionsutbetalningar resulterar i högre pensioner (eftersom pensionspengarna ska räcka i färre år). Samtidigt är det långt ifrån alla som orkar med en högre pensionsålder fullt ut. Risken finns att stora grupper hamnar i sjukpenning/sjukersättning eller att vissa tar ut sin tjänstepension tidigare. Det hade varit en mindre bra utveckling. Förmodligen kommer just möjligheterna att gå ner i arbetstid vara avgörande för att få fler att orka med ett längre yrkesliv.

Dan Adolphson Björck

*Ej klart när detta skrivs, beror på införandet av riktåldern.

När såg du över dina PPM-fonder senast?

De senaste åren har det varit svarta rubriker i media om missförhållanden och regelrätta oegentligheter begångna av företag verksamma inom premiepensionen (PPM). Dessa händelser har skadat förtroendet för pensionssystemet i stort. Staten har därför skärpt kraven främst för att få bort oseriösa aktörer men också för att få ner antalet fonder.

Värt att betona, och som tyvärr sällan framkommer, är att den stora majoriteten av spararna har fått en avkastning på sin premiepension som överstiger inkomstutvecklingen. Det var också målet med premiepensionen när den infördes. PPM-pengarna har alltså vuxit bra men för många sparare är det hög tid att se över sitt fondval.

Nu i vår får cirka 630 000 sparare brev om att en eller flera av deras PPM-fonder försvinner. Många fonder ersätts av förvalsfonden, AP7 Såfa, medan andra fonder överförs till nya eller slås ihop. Här gäller det att sätta sig in i vad som gäller så att pengarna inte flyttas till fonder med högre avgifter och/eller en annan risknivå än den man önskar.

Fyra tips:

1. Kolla upp vad du har idag
Ta reda på om du har en eller flera fonder, om de byts ut och i så fall till vad. Kom ihåg att PPM-fonderna inte är detsamma som tjänstepensionen. Nästan alla omfattas av två pensionsval, både PPM-fonderna och tjänstepensionen. Det går som vattentäta skott mellan dessa val. Du ser hela din pension via minPension.se

2. Välj PPM-fonder med låga avgifter
Den genomsnittliga fondavgiften för PPM-fonderna är 0,23 procent. I dagsläget finns det fonder där avgifterna är mellan 0 – 0,89 procent. Höga avgifter äter upp din pension och det finns gott om billiga alternativ. Se här hur avgifterna påverkar.

3. Välj din risknivå
Fonder går upp och ner i värde. Och fonder med hög risk svänger mer medan de med låg risk har en mer stabil värdeutveckling. Över tid har fonderna haft olika avkastning och det gör att man kan ha en annan riskfördelning än den man hade från början. Generellt är inställningen till risk även kopplat till ålder. I unga år kan många tänka sig en högre risk men med stigande ålder vill många ha lägre risk. Smaken är som baken. Fundera över vad som passar dig.

4. Ta ställning till om du vill vara aktiv eller inte
Man sparar till premiepensionen under hela yrkeslivet och får vara med om både börsuppgångar och börsfall. Att tajma dessa händelser genom fondval kan vara svårt. Om man väljer fonder med en smalare inriktning, t.ex. viss bransch, kan man behöva se över sitt val oftare. Breda fonder har en större riskspridning inbyggt. Själva fondvalet gör du genom att logga in hos Pensionsmyndigheten. Det kostar ingenting att byta fonder och du kan enkelt genomföra det med Bank-ID.

Lycka till!

Dan Adolphson Björck

Var fjärde pensionär kan tänka sig att jobba i någon form


Vi frågade pensionärer med utbetalning från AMF om vad man tyckte om sin ekonomi ifjol, vad man förväntar sig av 2019 och om man har lagt tankarna på arbetslivet bakom sig. Vi fick mer än 30 000 svar!

Pensionsåldern kommer att öka och vi förväntas jobba längre upp i åren. Gränsen mellan att vara yrkesverksam och pensionär blir allt mer flytande i åldersgruppen 61-67 år. Var tionde av de svarande kombinerar redan idag jobb och pension. Var fjärde pensionär uppger att de har funderat på att återgå till jobb i någon form efter att de lämnat arbetslivet. Knappt hälften av dem svarar att anledningen är att dryga ut pensionen med extrapengar. Men det är försvinnande få som vill tillbaka till ett nio till fem jobb. Man vill jobba då och då på egna villkor. Det sociala utbytet lockar också och känslan av att man vill göra nytta. Samtidigt får man inte glömma bort att för många med tunga jobb kommer pensionen som en välsignelse och att jobba igen finns inte på kartan. Det är under de första åren som pensionär där funderingarna finns på att arbeta lite extra. Sedan sjunker intresset med stigande ålder vilket är naturligt. För de äldre pensionärerna är tanken på att jobba avlägsen.

Att jobba lite grann är ovanligt lönsamt från det 66 levnadsåret och framåt. På arbetsinkomster upp till 225 000 kr om året (motsvarande cirka 18 750 kr/mån) kan man komma ner i en mycket låg skatt. Man får med andra ord behålla en stor del av pengarna från ett extraknäck. Det beror på det förhöjda jobbskatteavdrag och det förhöjda grundavdraget.

Hälften upplever att deras ekonomi har varit bra eller ganska bra under 2018. Samtidigt svarar var femte att ekonomin varit dålig eller ganska dålig. När AMF ställde samma fråga till pensionärerna 2015 ansåg 15 procent att den varit dålig. En majoritet av de svarande (62 procent) tror dock inte på några större förändringar för sin ekonomi 2019 samtidigt som en fjärdedel tror att den blir på sämre. Sveriges ekonomi målas inte i ljusa färger, hälften av de svarande tror den bli sämre och var tredje tror att den blir oförändrad. Bara 5 procent tror att Sveriges ekonomi blir bättre 2019 och 10 procent vet inte.

Generellt ökar pensionerna något nu i början av 2019 samtidigt som detta kan ätas upp av högre omkostnader. Det skiljer sig naturligtvis åt mellan olika individer. Skattesänkningen för pensionärer verkar inte uppfattas som ett plus i plånboken. I långa loppet finns det ett samband mellan den egna ekonomi och hur det går för Sverige. Börs-, pris- och inkomstutvecklingen påverkar pensionerna med viss eftersläpning. Det är en gummibandseffekt.

Dan Adolphson Björck

Enkäten, som genomfördes i november-december 2018, skickades via mail till AMFs kunder som har pensionsutbetalning. Av de 105 585 personer som öppnade mailet valde cirka 32 573 att svara. Det ger en svarsfrekvens på 31 procent. De flesta var i åldersgruppen 65-69 år (56 procent), därefter 70-74 år (24 procent).

Kollektivavtalen skyddar tjänstepensionen vid sjukdom och arbetsskada


Få känner till vad som händer med tjänstepensionen om de blir sjuka eller skadar sig i arbetet. Färre än två av tio tror att de får inbetalning till tjänstepensionen. Men den som är sjukskriven och har kollektivavtal får både ekonomisk ersättning under sjukperioden och inbetalningar till tjänstepensionen. Här gäller det att ta reda på vad som gäller så att man inte missar den ersättning som man har rätt till.

Tre tips:

  1. Kolla vad du omfattas av. Både från Försäkringskassan och via avtal på jobbet.
  2. Besök ersattningskollen.se för att få uppgift om belopp som du kan vara berättigad till under tiden du är sjukskriven.
  3. Se till att anmälan blir gjord till försäkringsbolaget. Som privatanställd arbetare behöver man anmäla detta själv till AFA. För egen maskin eller med hjälp från facket eller arbetsgivaren. På andra arbetsplatser kan det handla om att det är arbetsgivaren som anmäler. I samtliga fall är det är viktigt att anmälan görs så att man inte missar den ersättning som man har rätt till. Det går att anmäla i efterhand.

Beräkningar från AFA och AMF visar att det handlar om stora belopp som betalas in till tjänstepensionen vid långa sjukfall (se bild). Det kan vara viktiga hundralappar varje månad livet ut som pensionär.

Inspektionen för Socialförsäkringen publicerade en rapport tidigare i år, Försäkrad men utan ersättning, som visar att försäkringsskyddet är underutnyttjat. Det handlar om okunskap, både hos anställda och hos arbetsgivare. Såväl arbetsmarknadens parter som försäkringsbolagen arbetar aktivt med att sprida information men det är svårt att nå ut till rätt person vid rätt tidpunkt. Det är viktigt att anmälan görs så att man får ersättning under tiden man är sjukskriven och att inbetalningarna till tjänstepensionen fortsätter.

Dan Adolphson Björck

Stort stöd för att avstå delar av löneökning för pension


En högre pensionsålder behövs för att möta utmaningen med att vi lever allt längre. Men det är inte det enda sättet att trygga framtidens pensioner. Det går att sätta av mer pengar också. Och på allt fler arbetsplatser och det precis vad som sker genom avtal om deltidspension/flexpension som ger extra inbetalningar till tjänstepensionen. En ny undersökning som vi på AMF har genomfört visar att stödet för denna reform är stort. Förmodligen har debatten om stigande medellivslängd och fallande allmän pension gjort intryck. Två av tre (69 procent) som omfattas av tjänstepension kan tänka sig att avstå från delar av löneökningar för att förstärka sin pension. Samtidigt menar var fjärde (25 procent) att de inte önskar en sådan lösning.

Tanken med deltidspension/flexpension är att den anställde får ökad flexibilitet att gå ner i arbetstid i slutet av yrkeslivet utan att drabbas av ett för stort inkomstbortfall alternativ fortsätta arbeta i samma omfattning och få en högre pension. En annan fördel är att deltidspension/flexpension betalas in tillsammans med tjänstepensionen, vilket ger låga avgifter för de anställda och en enkel och kostnadseffektiv administration för arbetsgivarna. Högre pension och bättre möjligheter att orka med ett längre arbetsliv är vad det handlar om.

Samtidigt finns det nackdelar också. Det finns som sagt grupper som inte vill avsätta mer pengar till pensionen. Att förstärka pensionerna tar dessutom tid. Deltidspension/flexpension är inte en ”quick fix” utan framför allt en reform för dagens unga som med många år kvar till pension som hinner spara ihop ett tillräckligt stort kapital. Att sätta av mer pengar till pensionen påverkar löneutrymmet och ökar kostnaderna för kollektivavtal. Man ska också komma ihåg att lönen ligger till grund för vad man får ut från socialförsäkringen.

Arbetsmarknadens parter har i etapper satt av allt mer pengar till tjänstepensionen på senare år medan inbetalningarna till den allmänna pensionen inte har förändrats sedan det nya allmänna pensionssystemet lanserades i mitten på 1990-talet. Höjd inbetalning till den allmänna pensionen utreds just nu av Socialdepartementet. Förmodligen kommer vi till en punkt där balansen mellan lön idag och pension imorgon kommer diskuteras mer ingående.

De tre viktigaste faktorerna för att få en bra pension är lönen, tiden i arbetslivet och att man får tjänstepension i sin anställning. Samtidigt gör införandet av deltidspension/flexpension att frågan om hur mycket arbetsgivaren betalar in också blir viktig. För det skiljer sig åt mellan olika arbetsplatser.

Dan Adolphson Björck

Vilken roll ska den allmänna pensionen spela i framtiden?

Medellivslängden har ökat successivt sedan mitten av 1800-talet. År 2015 var den 84,0 år för kvinnor och 80,4 år för män. Enligt SCBs befolkningsprognos kommer medellivslängden att fortsätta öka. Fram till år 2060 tros ökningen vara fem år för kvinnor och med drygt sex år för män. Ökningen av medellivslängden gör att pensionen ska räcka under fler år. Utvecklingen kan mötas genom att förlänga arbetslivet (i början och/eller i slutet) eller genom att sätta av mer pengar till pensionen. Politikerna har presenterat förslag för att förlänga arbetslivet. Att sätta av mer pengar är man däremot inte lika pigg på. Den allmänna pensionen står och stampar på samma inbetalning sedan det nya allmänna pensionssystemet lanserades i mitten på 1990-talet. Under tiden har arbetsmarknadens parter satt av allt mer pengar till tjänstepensionen. Det gör att tjänstepensionen ökar i betydelse. Förr om åren var tjänstepensionen grädden på moset. Numera är det en stor del av själva moset.

Med en högre pensionsålder beräknas den s.k. kompensationsgraden (förhållandet mellan slutlön och pension) kunna höjas avsevärt men för många kommer pensionen ändå att understiga 70 procent av lönen, en nivå som bland annat LO anser är för låg. Samtidigt är grundskyddet påtagligt i det allmänna pensionssystemet. Många med låga inkomster omfattas till viss del av garantipension eller bostadstillägg trots ett långt yrkesliv. Det var inte tanken med det nya allmänna pensionssystemet. Istället fanns det en tilltro hos politikerna om att arbetsmarknaden skulle förbättras, inte minst för kvinnor, men det har inte skett i den takt man trodde. Kvinnor har lägre livsinkomster än män och får därför lägre pensioner. Den allmänna pensionen baseras på de inkomster man har haft under arbetslivet, den så kallade livsinkomstprincipen. Men många av de förslag som diskuteras politiskt är frånsteg från denna princip (som förstärkt grundskydd, utökad barnårsrätt och bodelning av pensionsrätt). Om inte mer pengar sätts av till den allmänna pensionen här och nu finns en stor risk att framtidens politiker får göra brandkårsutryckningar genom att skjuta till ännu mer medel via statsbudgeten till fattiga pensionärer.

Samtidigt är balansen mellan lön idag och pension i framtiden inte helt enkel. Större inbetalningar kommer, på ett eller annat sätt, behöva tas ur löneutrymmet. Mindre löneökningar i utbyte mot mer pengar i framtiden. Vi behöver en diskussion om hur framtidens allmänna pension ska tryggas. Som inte bara handlar om högre pensionsålder. Ska den allmänna pensionen vara en grundinkomst eller har politikerna större ambitioner? Och hur säkerställer man att fler får en pension som man kan leva på (med minskat beroende till garantipension och bostadstillägg)?

Dan Adolphson Björck

PS. Beräkningen ovan är från januari 2018. Sedan dess har Pensionsmyndigheten höjt den alternativa pensionsåldern. Läs mer här. DS.

Lägre skatt samma år man fyller 66 år

Mellan 2007 och 2011 infördes jobbskatteavdragen stegvis vilket resulterade i att lön och pension beskattas olika. Den som fortsätter att arbeta efter sin 66-årsdag betalar lägre skatt på lönen (beroende på dubbelt jobbskatteavdrag och höjt grundavdrag) och den som väntar med att ta ut pensionen till efter den 1 januari samma år som denne fyller 66 år får lägre skatt på pensionen (beroende på höjt grundavdrag). Skatteskillnaden är som störst för de som har låga inkomster. Förhållandevis få pensionärer betalar statlig inkomstskatt eftersom inkomsterna oftast ligger under brytpunkten.

Under 2018 har skatten sänkts ytterligare för de allra flesta som har fyllt 65 år. Mest påtaglig är förändringen för de som har inkomster nära genomsnittet. I åldersgruppen 61–67 år blir det också allt vanligare att arbeta och samtidigt ta ut en del av pensionen. Skatten dras då enligt olika skattetabeller (arbete respektive pension), vilket gör det svårt att överblicka hur mycket skatt man faktiskt betalar.

Så här får du koll på skatten:

1. Gör en pensionsprognos via Minpension.se. Jämför olika alternativ med varandra och skriv ner beloppen vid olika tidpunkter, t.ex. pensionering vid 65 respektive 66 år. Alla belopp är före skatt (brutto).

2. Räkna på skatten via Skatteverkets räknesnurra där du skriver in födelseår, skatten i din kommun (titta på senaste deklaration) och vilken pension du förväntas få, räknat på helår. Och du kan räkna även på din lön. Beloppen som visas är efter skatt (netto). Som du märker är skatten lägre från 1 januari det år man fyller 66 år.

PS. De som omfattas av garantipension/bostadstillägg/äldreförsörjningsstöd saknar drivkraft att senarelägga sin pensionering eftersom man då går miste om utbetalningar (det är inte förmåner som räknas upp). DS.

Dan Adolphson Björck

Trenden att ta ut tjänstepensionen på kort tid fortsätter

De senaste åren har en tydlig trend etablerats att en allt större andel sparare tar ut sin tjänstepension på kort tid. Möjligheten att kunna välja utbetalningstid själv är viktigt och det är något som blivande pensionärer värdesätter. Att ta ut vissa delar av sin tjänstepension på kort tid är tämligen odramatiskt. Men att ta ut hela sin tjänstepension på några få år kan få långtgående konsekvenser.

Bland AMFs kunder som under 2017 påbörjade utbetalning från sin tjänstepension togs 52 procent av tjänstepensionskapitalet ut på kort tid. Merparten av detta på fem och tio år. Bland de som själv väljer uttagstid för sin tjänstepension är den genomsnittliga uttagstiden 7,7 år. Det ska jämföras med att den som går i pension idag lever i snitt drygt 20 år efter pensionering. Samtidigt blir medellivslängden allt högre och högre. För många är tjänstepensionen en ansenlig del av inkomsten. Bland de som har fått sin första utbetalning uppger en av fyra att tjänstepensionen utgör mer än 25 procent av deras totala inkomst. Med andra ord ett stort inkomstbortfall som väntar när utbetalningen är slut. I synnerhet om man sedan ska klara sin försörjning med endast den allmänna pensionen.

Så vad ligger bakom trenden med kortare utbetalningstider? AMF har undersökt hur privatanställda arbetare (med Avtalspension SAF-LO) som valt att ta ut sin tjänstepension på fem år resonerade. De främsta anledningarna till att man väljer en snabb utbetalningstakt är att man vill ha pengarna när man är pigg och frisk, att man vill placera om pengarna själv samt att man vill ha en högre inkomst.

Risken finns att man underskattar hur länge pensionen ska räcka och överskattar förmågan att förvalta pengarna bättre själv. Enligt Ingmar Skoog vid Göteborgs Universitet är dagens 70-åringar lika pigga och aktiva som 50-åringar var förr. Och att ta ut sin tjänstepension i syfte att placera om pengarna kan vara både svårt och dyrt. För att det ska löna sig förutsätter det att man får en överavkastning jämfört med att låta pengarna stå kvar där de är.

Hur man ska ta ut sin pension är ett stort beslut. Därför är det glädjande att initiativet verkar komma från individen själv, majoriteten av dem hos AMF som nyligen börjat ta ut tjänstepension uppger att idén om snabb utbetalningstakt var något som de själva kom på och det är även vanligt att familj eller vänner väckte tanken. Flertalet tyckte också att beslutet var mycket eller ganska lätt, detta trots att bara en av fem använde sig av Min Pension där spararen kan få ordentliga prognoser helt kostnadsfritt. Istället är det vanligt att man räknar och jämför på egen hand, något som är krångligt även för den som är väl insatt i pensionsfrågan. Nio av tio är nöjda eller mycket nöjda med sitt beslut – en siffra som har minskat till drygt sju av tio när pengarna är slutbetalda.

Att tjänstepensionen byggs upp under ett 40-årigt yrkesliv för sedan betalas ut på fem år är inte långsiktigt hållbart varken för individen eller samhället. Framförallt inte om vi är friskare, piggare och lever allt längre. Samtidigt är valfriheten att själv få välja utbetalningstid viktig att slå vakt om. Men den kräver att man är medveten om vad valen innebär. Annars kan man hamna snett. Fler borde göra en ordentlig pensionsprognos via Min Pension innan de fattar sitt beslut. Det borde vara möjligt att pausa utbetalningar av tjänstepension (vilket även 2017 års politiska pensionsöverenskommelse betonar). Man borde även kunna byta utbetalningstid i efterhand (förslagsvis inom tre månader efter första utbetalning).

Dan Adolphson Björck