Alla inlägg av Dan Adolphson

Om Dan Adolphson

Dan Adolphson, Trygghetsekonom på AMF Som AMFs Trygghetsekonom kommer jag i kontakt med kunder från hela Sverige. Gemensamt för nästan alla jag träffar är att man upplever att pensionen är ett ämne som är svårt, tråkigt och avlägset. En allt annat än glädjefylld förening. Jag drivs av att göra pensionsfrågan enklare och roligare för oss som har många år kvar i arbetslivet. Jag tänker inte alls på vad som händer år 2050 när jag blir pensionär utan ser pensionen som en plånboksfråga som rör min privatekonomi redan idag. De flesta svenskar får en inbetalning av tjänstepension på 1000 kr i månaden (eller mer!). Pensionen är din viktigaste löneförmån vid sidan av din ordinarie lön. Självklart är det intressant för dig var dina pensionspengar hamnar, vad du kan påverka och vem som får din samlade pengapåse vid dödsfall. På fritiden tycker jag om att cykla, spela tennis och köra bil mot okänt mål. Kontakt: dan.adolphson@amf.se

Tips för en högre pension

När man är mitt uppe i livet känns pensionen ofta avlägsen. Det kan vara svårt att förmå sig själv att stanna upp och tänka på hur man kan göra för att få det så bra som möjligt när man blir äldre. Men det är bra att ha koll på några grundläggande saker.

Det är framför allt tre saker som har stor betydelse för hur mycket du kommer få i pension:

  • Hur mycket du jobbar under hela livet.
  • Din lön.
  • Och om din arbetsgivare betalar in till en tjänstepension för dig. Har du ett jobb med kollektivavtal har du automatiskt en tjänstepension med låg avgift. Bra, eller hur?

Ju mer du jobbar – och ju högre lön du har – desto fler pensionsrätter får du till din allmänna pension. Och desto mer betalar din arbetsgivare in till din tjänstepension.

Det här kan vara bra att tänka på:

  • Om du har möjlighet – jobba inte deltid under långa perioder.
  • Om du har små barn – försök att dela på de dagar du och din partner är borta från jobbet för föräldraledighet och när barnen är sjuka.
  • Ha alltid koll på om du har tjänstepension genom jobbet eller inte. Om du inte har det – se till att få så pass hög lön att du själv kan spara till din pension. Inbetalningen till tjänstepensionen brukar motsvara en till flera tusenlappar i månaden.

Om du har råd så kan även ett eget privat sparande till pensionen göra skillnad.

Mitt sista tips är att gå in på minpension.se för att få koll på hela din pension. Här kan du också göra en prognos för hur mycket det beräknas bli. Du loggar enkelt in med din e-legitimation.

Dina sidor på amf.se kan du se hur din tjänstepension hos AMF utvecklats.

Hoppas den här läsningen gav dig lite kunskap om hur du kan tänka kring din pension. Kontakta oss gärna om du har några frågor eller behöver hjälp. Vi finns här för dig!

Dan Adolphson

Missa inte extrapengarna som föräldraledig

Det finns en osäkerhet varifrån man får pengar när man är föräldraledig. Blivande föräldrar räknar med att barn är lika med inkomstförlust. Man har även negativa förväntningar på pensionen. Men det behöver inte bli så illa som man kan tro. Utöver föräldrapenning från Försäkringskassan får de flesta även föräldralön (eller föräldrapenningtillägg som det också kan heta) från jobbet. Många tror att de får ungefär 80 procent av sin gamla inkomst men extrapengarna från jobbet kan göra att man får 90 procent av sin lön under den första tiden som föräldraledig.

En vanlig uppfattning är att familjen förlorar på att dela på föräldraledigheten trots att det ofta är tvärtom. Föräldrarnas samlade inkomst kan faktiskt öka om man delar på dagarna. Förutsatt att båda föräldrarna omfattas av föräldralön. Det gäller att kolla upp vad vilka villkor som gäller på jobbet. Om man får föräldralön och i så fall hur länge.

Och själva föräldraledigheten behöver inte få så stor effekt på den framtida pensionen. Det finns kompensation både för allmän pension och tjänstepension under tiden man är föräldraledig. Men om föräldrarna har en ojämn fördelning från början så finns den en risk för att det mönstret håller i sig under barnens uppväxt. Halkar den ena föräldern efter i lön och karriär så påverkar det även pensionen i långa loppet. För även om man pusslar med arbete och familjeliv tillsammans så får man inte glömma bort att man samlar ihop till sin egen pension.

Tre tips till blivande föräldrar:

1. Kolla upp villkoren på jobbet
Sätt er inte bara in i Försäkringskassans regler utan även vilka villkor som gäller via jobbet. Kollektivavtal ger föräldralön och oftast även inbetalning till tjänstepensionen. Föräldralönen varar ofta mellan 3 månader upp till 1 år och inbetalning till tjänstepensionen är vanligen 11-18 månader eller i vissa fall längre. Det kan finnas krav om att man bara får ha föräldralön under en sammanhängande period. Skillnaden mellan olika avtal är stora. Ta reda på vad som gäller genom att kontakta arbetsgivare eller fackförbund.

2. Räkna på föräldraledigheten
I Försäkringskassans verktyg Föräldrakollen kan ni mata in förutsättningarna för föräldralönen. Om ena föräldern tar ut merparten av föräldraledigheten kommer denne att nå den bortre tidsgränsen för föräldralönen och då väntar en lägre inkomst. Därför lönar det sig ofta att dela lika om båda föräldrarna omfattas av föräldralön.

3. Anmäl föräldraledigheten
Föräldrapenningen sköts enklast med e-legitimation men när det gäller föräldraledighet via jobbet är det ofta papper som gäller. På vissa arbetsplatser behöver man som anställd anmäla föräldraledigheten för att man ska får föräldralön och inbetalningen till tjänstepensionen. Missa inte det!

Bra länkar:
fifty-­fifty.se
Föräldrakollen
lo.se/facketforsakrar
knegdeg.se
saco.se/deltidsfallan

Dan Adolphson

Pension ger tid för familj, släkt & vänner

Pensionen beskrivs ofta som en ekonomisk omställning. Men man pratar inte lika mycket om den sociala biten. Många ser fram emot pensionen medan andra känner en oro för att förlora det sammanhang man är van vid. I efterhand verkar inte denna oro vara befogad. Det visar svar från över 22 000 pensionärer som har utbetalning från AMF.

Hur spenderar du din tid som pensionär? (flera svar möjliga) Totalt Kvinnor Män
Tid själv för personliga intressen/hobbies 74% 73% 75%
Träffar familj 50% 62% 40%
Träffar vänner 48% 61% 38%
Reser 49% 54% 45%
Läser 45% 63% 31%
Volontärarbete 6% 8% 4%
Engagerar mig i förening 20% 19% 21%
Engagerar mig i politiska, sociala eller religiösa organisationer 5% 5% 5%
Tränar (eller annan fysisk aktivitet) 48% 55% 43%
Hantverk och skapande (t.ex. bild och keramik) 12% 17% 8%
Kurs och distansutbildning (t.ex. språk och dans) 5% 8% 3%
Tar hand om andra (äldre, yngre familjemedlemmar, vänner) 16% 23% 10%
Arbetar (heltid eller deltid) 16% 16% 17%
Deltar i pensionärsorganisation 10% 13% 8%
Dejtar 2% 1% 2%
Annat 15% 13% 16%
Vet ej 0% 0% 0%
Genomsnittligt antal aktiviteter   4,9 3,7

 

De flesta verkar inte ha några problem att sysselsätta sig och livet som pensionär är i linje med förväntningarna eller bättre än vad man trodde innan. Pensioneringen innebär också att man har tid för dem man inte hann träffa tidigare. Vår undersökning visar att många får bättre relationer till barnbarn, barn och vänner. Men också till sin partner. Däremot har man inte samma kontakt med sina f.d. kollegor i och med att man inte träffas genom jobbet längre.

 

Pensionärer som har ett rikt socialt liv och många hobbies är mest nöjda med tillvaron. Och har man dagarna fulla med aktiviteter så verkar man även sova bättre på natten!

Dan Adolphson

Undersökningen låg som en länk i ett informationsmail som i juni 2017 skickades till AMF-kunder som får pensionsutbetalning och är 55 år äldre. Totalt svarade 22 703 personer (varav 56 procent män och 44 procent kvinnor) vilket motsvarar en svarsfrekvens på 14 procent.

Flytträtten borde vara driven av spararna själva

Flytträtten för tjänstepensionen är oerhört viktig för att spararna ska få den lösning som passar dem bäst. AMF följer utvecklingen genom Flyttrapporten för andra året i rad. För tio år sedan flyttade man sin kollektivavtalade tjänstepension med blanketter. Det var krångligt, dyrt och inte för alla. Idag kan man göra det med e-legitimation istället vilket har gjort det enklare och billigare att flytta sin pension. Dessutom omfattas inte bara privatanställda utan även de som jobbar inom offentlig sektor. Det är en positiv utveckling.

Men många vet inte om att de har flyttat och det är även vanligt att man flyttar till en annan sparform än den man säger sig föredra. De flesta flyttar för att någon annan, oftast den bank eller det pensionsbolag som man flyttar till, berättar att det är en bra idé. Det är bara en av fem som flyttar sin tjänstepension själv. Att flytta sin tjänstepension kan innebära många fördelar. Man kan bli kvitt höga avgifter, dålig värdeutveckling, missnöje med villkor eller utbud. Men de motiven är mindre vanliga inom kollektivavtalad tjänstepension. Istället handlar det om att man vill samla allt, hela sin ekonomi, på ett ställe. Ett vanligt lockrop från rådgivare, bankman eller säljare är ”Samla ditt sparande hos oss” så får du lägre boränta eller bättre vilkor för andra delar av din ekonomi.

Men tjänstepensionen är inte som vilken pengapåse som helst. Det går inte att sätta likatecken mellan tjänstepension och privat sparande. Tjänstepensionen är en allt viktigare del av den samlade pensionen. Ofta finns det både för- och nackdelar med en flytt. En flytt från traditionell försäkring till fondförsäkring kan innebära en bättre värdeutveckling inte minst på senare år när börsutvecklingen har varit god. Men fonder kan också sjunka i värde på kort tid. En traditionell försäkring innebär stabilitet vid utbetalning och har generellt sett även lägre avgifter. Så det finns två sidor av myntet.

När man överväger en flytt av sin tjänstepension bör man ställa sig frågan vad flyttar jag från och vad flyttar jag till. Får jag bättre villkor? Innebär flytten lägre avgifter? Det är något som rådgivare/bankman/säljare bör kunna svara på. De som söker information om flytten själv styr blickarna mot Min Pension (det är den vanligaste informationskällan vid flytt för de som har gjort en egen jämförelse). Min Pension är jättebra för en överblick av pensionen. Men för att jämföra avgifter, historisk avkastning och villkor behöver man besöka Konsumenternas försäkringsbyrå. Om spararna hittade dit skulle vi få se fler medvetna flyttar.

Dan Adolphson

Spararna hittar till fonder med låga avgifter

Antalet fonder fortsätter att växa. Och spararna väljer aktie- och blandfonder med lägre avgifter än genomsnittet. AMF Fonder följer utvecklingen i den årliga Avgiftsrapporten. För tio år sedan var förvaltningsavgiften för Sverigeregistrerade fonder 1,33 procent i genomsnitt och kapitalviktat 1,23 procent (när hänsyn tas till hur stor förmögenheten är i varje fond). I slutet av 2016 hade dessa avgifter sjunkit till 1,28 procent respektive 0,93 procent.

Som konsument går det att byta till fonder med lägre avgifter. Men är det omöjligt att förhandla. Priset är fast. Men om man är en grupp som går samman så går det att få betydligt lägre avgifter. Därför är fondavgifterna ofta lägst inom premiepensionen och den kollektivavtalade tjänstepensionen. Det finns gott om alternativ där fondavgiften är 0,4 procent eller till och med lägre.

Procentsatser är samtidigt knepiga att relatera till. Bättre med kronor. På Morningstar kan du se kostnaden för att månadsspara 1000 kr i 10 år (det s.k. ”Norman-beloppet”). I snitt kostar det 12 691 kronor (när detta skrivs) men skillnaderna är stora. Det kan handla om hundralappar för ränte- och indexfonder till 30-40 000 kronor (herrejösses!) för dyra bransch- eller tillväxtmarknadsfonder.

Jämför alternativ och var prismedveten!

Dan Adolphson

Hur stor är inbetalningen till din tjänstepension?

Det är framför allt tre saker som avgör hur stor pensionen blir: hur mycket du jobbar, vilken lön du har och om du har tjänstepension. Men om man ska vara petnoga handlar det inte bara om du har tjänstepension utan även hur mycket tjänstepension du får.

Kollektivavtalad tjänstepension brukar vara på 4,5 procent av lönen (förutom de med höga löner som får mer mer eftersom den allmänna pensionen har ett tak). Men sedan 2013 omfattas allt fler av en extra inbetalning till tjänstepensionen som heter deltidspension (även kallad flexpension). Tanken är att den extra inbetalningen är att man ska kunna gå ner i arbetstid åren innan man lämnar yrkeslivet (bekosta sin egen arbetstidsförkortning utan ett för stort inkomstbortfall) eller att få en högre pension (om man är pigg och frisk hela vägen fram till pension). Idag är det cirka 800 000 på svensk arbetsmarknad som får denna extra inbetalning.

Hur mycket det handlar om beror på var du arbetar någonstans. Det skiljer sig åt mellan olika branscher. För en person med en månadslön på 25 000 kr kan det vara en inbetalning på 13 500 kr/år (4,5 procent i tjänstepension) eller 18 900 kr/år (6,3 procent med tjänstepension + deltidspension). Mycket pengar med andra ord. Om du är osäker på vad som gäller för dig bör du ställa frågan till din arbetsgivare eller fackförbund.

Dan Adolphson

Återbetalningsskydd – en fråga om behov

Högre tjänstepension eller skydd för efterlevande. Det är vad återbetalningsskydd handlar om (eller efterlevandeskydd som det också kallas). Återbetalningsskyddet innebär att din familj (maka/maka/sambo/registrerad partner eller barn) får en efterlevandepension om du skulle avlida. Utan återbetalningsskydd blir din pension högre eftersom du är med och delar på arvsvinster från andra i din åldersgrupp som inte heller har återbetalningsskydd.

Det är alltid klokt att tänka över om man behöver återbetalningsskydd när familjesituationen förändras. När man börjat ta ut sin pension så kan man inte lägga till något skydd, men man kan ta bort det om man inte har behov av det. Och på så sätt få en högre pension.

Hur stor kan skillnaden då bli? Om man är 65 år, och har en tjänstepension som kommer att betalas ut livet ut, blir pensionen utan återbetalningsskydd successivt högre jämfört med om man väljer att ha skyddet. Efter ungefär 10 år kan man ha några hundralappar extra i plånboken varje månad. Exakt hur mycket högre pensionen blir beror på hur stor den är från början. Omräknat till procent handlar det över en längre tid om ungefär 10-20% högre pension utan återbetalningsskydd. Ju äldre man blir, desto större blir arvsvinsterna.

 

Om du är osäker på vad som gäller för din tjänstepension så kan du besöka Dina Sidor hos AMF (när du är inloggad klickar du på Dina pensionsförsäkringar sedan undermenyn Efterlevandeskydd). Observera att detta rör din tjänstepension hos AMF. Du kan även ha tjänstepension hos andra bolag eller banker.

Den som har behov av återbetalningsskydd ska naturligtvis ha det kvar, men den som saknar närstående bör definitivt välja bort skyddet. Utan skyddet blir den egna pensionen högre över tid.

Dan Adolphson

PS. De flesta tjänstepensioner har regler som gör att återbetalningsskyddet gäller maximalt 20 år efter det att pensionsutbetalningarna påbörjades. Detta gör att återbetalningsskydd är ovanligt för personer som är äldre än 85 år. DS.

Har du låga eller höga avgifter för din pension?

Låga avgifter betyder mer i pension. Säkert har du hört det förut. Men de flesta vet inte hur mycket de betalar. Avgifterna minskar pensionskapitalet (i samma stund de tas ut), påverkar den framtida avkastningen (jämfört med om pengarna hade funnits kvar) och ska betalas i alla väder (både när man tjänar in sin pension och när den betalas ut). Och det handlar om större summor än vad man kan tro.

Beräkningar från AMF visar att en avgift på 1 procent minskar pensionskapitalet med över 100 000 kronor för en typisk pensionssparare efter 35 års sparande, jämfört med om avgiften är 0,2 procent då pensionskapitalet sjunker med endast 23 000 kronor.

Så här kollar du dina avgifter:

  1. Gå in på MinPension.se för att se hela din pension.
  2. Logga in hos bolagen där du har din pension och kolla vilka avgifter du har.
  3. Jämför avgifterna för tjänstepensionen hos Konsumenternas.se och premiepensionen (PPM-fonderna) hos Pensionsmyndigheten.se
  4. Om du betalar för mycket kan du byta sparform, fonder eller bolag själv. Det enda som krävs är e-legitimation. Mer info: Fora.se (tjänstepension för privatanställda arbetare), Collectum.se (tjänstepension för privatanställda tjänstemän), spv.se (tjänstepension för statligt anställda) samt Pensionsvalet.se eller Valcentralen.se (tjänstepension för kommun- och landstingsanställda), Pensionsmyndigheten.se (premiepensionen).

De som inte gör val för sin kollektivavtalade tjänstepension eller premiepension får automatiskt låga avgifter, runt 0,2 procent eller till och med lägre. För den som vill välja själv finns det gott om alternativ där avgiften är 0,4 procent. Väljer man någonting dyrare ska man känna till att det är just dyrare. Se till att ha så låga avgifter som möjligt så är du på väg mot en bra pension.

Dan Adolphson

Ta samtalet vid köksbordet – Minska pensionsgapet

Jämställdhet brukar definieras som att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Fina ord som har visat sig svåra att fylla med innehåll. Skillnaderna mellan könen minskar men det går i snigelfart. Kvinnor har fortfarande lägre löner, arbetar oftare deltid, tar ut längre föräldraledighet och vårdar sjuka barn i högre grad än män. LOs jämställdhetsbarometer visar dessutom att många kvinnor i arbetaryrken har extra svårt att kombinera just arbete och familj. Detta påverkar både lönen idag och de framtida möjligheterna på arbetsmarknaden. Och det blir tydligt den dag man går i pension. Idag har kvinnliga pensionärer drygt två tredjedelar av männens pension.

Naturligtvis finns det ett politiskt ansvar till varför det ser ut som det gör. Strukturer och attityder påverkar oss. Men för de som lever i en parrelation handlar det också om att ta diskussionen med sin livskamrat. Kvinnorna kommer aldrig komma ikapp männen om vi inte vågar prata om ekonomi och hur vi lägger upp våra liv. Det finns flera saker som du och din partner kan fundera på för att få mer jämställda pensioner:

1. Verka för att båda får ett bra yrkesliv
Under yrkeslivet bör man i möjligaste mån söka sig till anställningar som erbjuder heltid med kollektivavtal. Då får du tjänstepension och en större inbetalning till pensionen. Långa perioder med deltidsarbete påverkar pensionen negativt.

2. Dela på föräldraledighet och VAB
Själva VAB-dagarna gör kanske inte så stor skillnad idag men kan påverka den framtida löneutvecklingen.

3. Jämför era pensioner
Gå in på minpension.se tillsammans för att se om det är stora skillnader mellan er.

4. Kompensera den som tjänar mindre
Den med högre inkomst kan till exempel amortera mer på bolånen. Den som är gift eller registrerad partner kan kompensera sin äkta hälft genom att föra över sin premiepensionsrätt (via Pensionsmyndigheten). Man kan även spara åt sin partner privat i dennes namn genom t.ex. ett investeringssparkonto. I det senare fallet gäller det att tänka på att skriva äktenskapsförord.

Det finns en viss omfördelning i pensionssystemet för att rätta till skillnaderna mellan kvinnor och män. Både den allmänna pensionen och tjänstepensionen beräknas med en gemensam livslängd för kvinnor och män (trots att kvinnor förväntas leva längre). De allra flesta kollektivavtalade tjänstepensioner kompenserar vid föräldraledighet och det finns även inbyggt i den allmänna pensionen. Garantipension och bostadstillägg omfattar fler kvinnor än män. Men pensionssystemet som sådant kan inte korrigera problemet med kvinnors ställning på arbetsmarknaden och lägre lönenivåer, det vill säga själva orsakerna till varför mäns och kvinnors pensioner skiljer sig åt.

Så ta snacket om ekonomin och det obetalda hemarbetet. Att prata om dessa frågor är inte alltid friktionsfritt. Men förhoppningsvis får man en bättre relation i förlängningen.

Dan Adolphson

Inte så tokigt att jobba som 66-åring

När du väljer att gå i pension får stora följder för storleken på din pension. Har man kraften, lusten och orken att arbeta längre så kan man plussa på sin ekonomi. Det beror på att man är längre tid som yrkesverksam och kortare tid som pensionär. Men det finns ytterligare en anledning. Lägre skatt.

Från och med det år man fyller 66 år får man lägre skatt på arbetsinkomster och lägre skatt på pension. Det beror på det dubbla jobbskatteavdraget och höjt grundavdrag. Den sammantagna effekten är att den som väntar med att ta ut sin pension till 66 år och/eller fortsätter arbeta får behålla mer i plånboken. Det rör sig om en tusenlapp eller två – varje månad. Skatteskillnaden är störst för dem med låga inkomster. Här behöver informationen bli bättre så att spararna kan dra rätt slutsatser om de ska fortsätta arbeta eller gå i pension. En analys av AMFs pensionärer visar att det är få, bara 4 av 100, som anpassar sitt pensionsuttag och arbetsinkomster efter dessa skatteeffekter. En möjlig förklaring är att kännedomen om skatteeffekterna är låg.

Som blivande pensionär kan man själv bilda sig en uppfattning om hur mycket det lönar sig att arbeta längre (efter skatt):

1. Gör en pensionsprognos via Minpension.se. Jämför olika alternativ med varandra och skriv ner beloppen vid olika tidpunkter, t.ex. pensionering vid 65 respektive 66 år. Alla belopp är före skatt (brutto).

2. Räkna på skatten via Skatteverkets räknesnurra där du skriver in födelseår, skatten i din kommun (titta på senaste deklaration) och vilken pension du förväntas få, räknat på helår. Och du kan räkna även på din lön. Beloppen som visas är efter skatt (netto). Som du märker är skatten lägre från 1 januari det år man fyller 66 år.

PS. De som omfattas av garantipension/bostadstillägg/äldreförsörjningsstöd saknar drivkraft att senarelägga sin pensionering eftersom man då går miste om utbetalningar (det är inte förmåner som räknas upp). DS.

Dan Adolphson