Alla inlägg av Malin Strandvall

Om Malin Strandvall

Malin Strandvall, Kundtjänst på AMF Fikonspråk, byråkrati och obegripliga blanketter. Ungefär så ser den genomsnittlige kundens bild ut av det svenska pensionssystemet. Efter tre år på AMF vågar jag påstå att det finns ett enormt behov av dialog och diskussion kring det här med pensioner. Frågorna tar aldrig slut. Och vi som är i branschen måste sluta göra det krångligare än vad det faktiskt är. Parallellt med mitt jobb på kundtjänst pluggar jag kommunikation. Jag älskar att skriva, så för mig är bloggen som ett rejält smörgåsbord av möjligheter. Det finns så många ämnen jag vill lyfta fram, frågor jag vill diskutera och dialoger jag hoppas få föra med dig som läser. Frågan är bara: var ska man börja? När jag inte funderar på ämnen till bloggen gillar jag att dra igång överambitiösa inredningsprojekt, sukta efter vackra väskor på NK eller promenera runt Kungsholmen.

Därför får du högre pension utan återbetalningsskydd

Den här tiden på året är det inte bara dags för orange kuvertet från Pensionsmyndigheten, utan det skickas även ut värdebesked för fullt till de flesta som omfattas av tjänstepension. För ett par veckor sedan kikade vi tillsammans lite på grundläggande fakta kring återbetalningsskyddet. Jag tänkte ta mig friheten att fortsätta på det temat ett tag till. Igår pratade jag nämligen med en kund som hade förstått det mesta kring återbetalningsskydd, men han förstod fortfarande inte riktigt varför man får högre pension utan ett återbetalningsskydd? Helt klart en högst aktuell och välmotiverad fråga.

Exempel: Lisa, 45 år, sparar i en privat pensionsförsäkring utan återbetalningsskydd. Det innebär att hennes närstående inte tar del av hennes pensionspengar om hon skulle gå bort. Istället går pengarna tillbaka till andra sparare som också valt att avstå från återbetalningsskyddet. Tillsammans bildar alltså Lisa och de andra spararna utan återbetalningsskydd ett slags gemensamt sparkollektiv. När någon i kollektivet avlider fördelas den personens pengar ut till de övriga spararna. Det är detta som kallas för riskkompensation (tidigare kallades det även för arvsvinst).

Krasst sett kan man säga att ju äldre Lisa blir – desto mera riskkompensation tar hon del av i och med att det blir fler som går bort i kollektivet och därmed mera pengar som fördelas ut. Utbetalningslängden på hennes pensionsförsäkring påverkar också hur mycket högre pensionen blir. En livsvarig utbetalning innebär att hon får ta del av riskkompensation betydligt längre tid än om hon hade valt utbetalning på fem år.

I ditt värdebesked kan du se exakt hur mycket riskkompensation du fick tilldelat din försäkring under 2012. Du som har återbetalningsskydd tar inte del av någon riskkompensation.

Tips! I vårt medierum finns det gott om intressanta rapporter och pressmeddelanden för dig som vill läsa på lite mer. En sammanställning över alla blogginlägg om återbetalningsskydd hittar du givetvis också i vårt bloggarkiv.

/Malin Strandvall

Konsten att konsumera

De senaste åren har det nästan gått inflation i allt prat om att spara. Du har säkert också hört det till lust och leda vid det här laget; spara till buffert, spara till semestern och Gud nåde om du skulle glömma att ha ett särskilt sparkonto ifall att tvättmaskinen skulle få för sig att kasta in handduken. Icke att förglömma nationens kollektivt dåliga samvete nummer ett: pensionssparandet.

Jag tror att du som följer bloggen redan har ett intresse för sparande, och att du faktiskt också har ganska bra koll på din ekonomi. Därför ska vi idag unna oss en välförtjänt paus från sparhetsen och istället fokusera på vad du kan göra med dina pengar. Konsumera_amf_privatekonomi_pensionsbloggenJag vill slå ett ödmjukt slag för konsten att konsumera, eftersom det för många av oss faktiskt kan vara ganska svårt. När man väl kommit igång med sitt sparande och ser hur det växer finns risken att man istället blir dumsnål och gnidig.

Att konsumera behöver inte innebära att du gör av med summor motsvarandes USAs BNP. Tvärtom. Det behöver faktiskt inte vara svårare än att till exempel unna dig en god middag ute på restaurang eller att slå till på väskan/klockan/scarfen du suktat efter i ett halvår. Många gånger handlar ju sparande om uppoffringar vi gör, så glöm inte bort att belöna dina framgångar emellanåt också. Dessutom: att konsumera kan bli en lönsam investering på lång sikt om du köper varor av god kvalitét.

 

Planera för framtiden – lev i nuet!

/Malin Strandvall

Återbetalningsskydd – det här behöver du ha koll på

När bloggtorkan slår till brukar jag tacka Gud för lite hederlig statistik. Tack vare vår besöksstatistik vet jag till exempel att väldigt många av er som klickat er in på bloggen gör det i förhoppningen om att få läsa om återbetalningsskydd. De flesta brukar ha en ungefärlig uppfattning om vad ett återbetalningsskydd är, men kanske inte riktigt förstår hur det fungerar i praktiken. Det är helt förståeligt eftersom ämnet är väldigt brett. Min erfarenhet är att de vanligaste frågorna brukar handla om hur ett återbetalningsskydd betalas ut, vem som kan få ta del av utbetalningen av ett återbetalningsskydd samt hur man vet om man ska ha det eller inte.

Låt oss ta det från början: ett återbetalningsskydd kan enklast beskrivas som en form av tilläggsskydd för dina närstående. Om du sparar i en privat pensionsförsäkring eller i en tjänstepensionsförsäkring kan du välja att komplettera din försäkring med ett återbetalningsskydd. Ett återbetalningsskydd innebär helt enkelt att det totala kapital som finns i din försäkring betalas ut till dina efterlevande om du skulle avlida. Ett återbetalningsskydd betalas i de flesta fall ut under lika lång tid till dina efterlevande som du själv skulle ha fått ut din pension.återbetalningsskydd_amf

Exempel: Lars är 65 år när han börjar ta ut sin pension, han har valt att ta ut sin pension under en 10-års period och han har återbetalningsskydd på sin pensionsförsäkring. Det totala pensionskapitalet för Lars vid utbetalningsstarten är 350 000 kronor. Om Lars skulle gå bort när han är 70 år innebär det att den resterande utbetalningsperioden är fem år och att hans efterlevande i så fall kommer att få månatliga utbetalningar under fem år framöver. Hur stort det månatliga beloppet blir beror dels på det totala kapitalet i försäkringen vid tidpunkten för dödsfallet, dels på antalet förmånstagare – d.v.s. hur många det är som ska dela på pengarna. Om vi tänker oss att halva värdet av försäkringen skulle vara utbetalt och att det finns 175 000 kronor kvar i försäkringen kan man grovt sett (och väldigt förenklat) räkna ut månadsbeloppet genom att dela 175 000/60 (60=det totala antalet utbetalningsmånader under fem år).

Vem är det då som kan vara förmånstagare till ett återbetalningsskydd? Här skiljer sig återbetalningsskyddet från en vanlig livförsäkring på så vis att du inte kan välja helt fritt vem som ska få ta del av dina pengar. Lägger du till ett återbetalningsskydd gäller det automatiskt med något som kallas för ”generellt förmånstagarförordnande”. Det kanske låter krångligt, men det är det faktiskt inte. Med generellt förmånstagarförordnande menas helt enkelt att dina pengar betalas ut i första hand enligt den här ordningen: maka/make/registrerad partner eller sambo och i andra hand till barn. Inga andra personer kan vara förmånstagare i en pensionsförsäkring.

Ha eller inte ha återbetalningsskydd? Det här är en vanligt förekommande fråga och svaret beror helt och hållet på hur din livssituation ser ut. Har du närstående som är beroende av dina inkomster, till exempel minderåriga barn, och inte någon annan form av buffert som träder in om du skulle avlida kan ett återbetalningsskydd vara lämpligt för dig. Ett alternativ är också att ha återbetalningsskydd på dina försäkringar tills dina barn är vuxna och klarar sig själva – och därefter ta bort det. Vad som är viktigt att komma ihåg är att pensionen blir lägre med ett återbetalningsskydd och därför kan det vara värt att ta sig en funderare på om du verkligen behöver det?

Ganska ofta kommer jag i kontakt med kvinnor som uppger att de tjänar betydligt mindre än sin man, men ändå är det kvinnan som valt att få en lägre pension för att ge skydd till man och barn. Ser det ut så hemma hos dig kan det kanske vara en god idé att prata igenom de här frågorna tillsammans, och reda ut vad som passar bäst för just er?

 

/Malin Strandvall

Engagerade kunder skapar förändring

Kundvård i pensionsbranschen är ett ämne som fascinerar mig oerhört, speciellt eftersom vi lever i en tid där tidigare invanda konsumtionsmönster och konsumentbeteenden håller på att förändras. På gott och ont. Borta är den tiden när man klädde upp sig för att gå till banken eller försäkringsbolaget och diskutera sina ekonomiska ärenden. Borta är den tiden när det säljande företaget per automatik hade makten över den köpande kunden. I en värld av expanderande digitalisering blir den personliga servicen allt oftare ett strategiskt verktyg för att hävda sig i konkurrensen.

Det här utmanar och ställer nya krav på oss som arbetar med pensioner. Det är tacksamt att asymmetriska relationer mellan säljare och köpare luckras upp så att kunder idag själva kan bestämma över när, var och hur de vill kommunicera med oss. En stor utmaning ligger i att lyckas bemöta såväl de äldre som de yngre generationernas servicebehov på ett likvärdigt sätt. Många gånger är det en svår gränsdragning, bara för att man passerat 65 innebär det ju till exempel inte att man inte använder sig av dator. Inte heller kan man utgå ifrån att alla 25-åringar föredrar att chatta eller mejla in sina frågor, tvärtom är det faktiskt många som istället vill ringa och få prata med någon. 1308209-closeup

En sak är säker: engagerade kunder bidrar till förändring. Ett bra exempel på det är alla ni som hört av er till oss med synpunkter på internettjänsten och hur den kan förbättras och utvecklas. Jag vill passa på att poängtera att vi verkligen lyssnar på er. Därför är det också roligt att kunna meddela att det under våren dyker upp en hel del förbättringar i internettjänsten! Många funktioner som tidigare krävt blanketter går nu att utföra med bara ett par klick på datormusen. Bland annat kommer du att kunna ta bort återbetalningsskydd direkt i internettjänsten, ändra ditt konto för utbetalning samt ändra utbetalningsstart och utbetalningslängd. De här förändringarna förväntas dyka upp i slutet av februari/början av mars, så håll utkik!

 

PS. Du som föredrar personlig service och blanketter når oss så klart precis som vanligt på telefonnummer 020 – 696 320.

/Malin Strandvall

 

 

Mysteriet med övergångsreglerna

Det mesta vi undrar över år 2013 kan vi relativt enkelt googla oss fram till. Dock med reservation för vissa ämnesområden, som till exempel gamla pensionsavtal. Försök gärna – att googla på ”Belopp enligt övergångsregler” är som att irra runt i en evig återvändsgränd av kluriga frågor utan svar. I förra veckan skrev Carina om just de äldre pensionsavtalen för avtalsområdet SAF-LO. Eftersom de här avtalen ofta framstår som rena rama mysteriet för många kunder ska vi nu se lite närmare på vad de egentligen innebär.

Idag tänkte jag börja med att berätta om hur själva intjänandet av pension gick till för dig som omfattades av de här avtalen i din anställning. Belopp enligt övergångsreglerna/STP kunde du som privatanställd arbetare börja tjäna in tidigast från 28 års ålder. Det här innebär att även om du kanske arbetat på en och samma arbetsplats åren mellan 25-30, så är det bara för åren mellan 28-30 som du har fått tillgodoräkna dig avtalspension. Åren därförinnan räknas alltså inte. Vidare gällde också att för att få tillgodoräkna dig ett helt så kallat ”tjänsteår”, så krävdes att du hade arbetat minst 832 timmar under ett kalenderår och hos samma arbetsgivare.

Att du kanske arbetat mindre än 832 timmar något år innebär givetvis inte att du blir helt utan pension. Du tjänade fortfarande in till din avtalspension. Du tjänade förvisso inte ihop till ett helt tjänsteår, men hade du till exempel arbetat 624 timmar motsvarade det i alla fall 0,75 tjänsteår. Varför är det då så viktigt att hålla reda på sina tjänsteår? Jo, det beror på att din pensionsutbetalning baseras på ditt antal intjänade tjänsteår samt den pensionsgrundande lön du haft. För att vara berättigad till utbetalning enligt de här gamla avtalen krävdes också att du arbetat ihop minst tre hela tjänsteår.

Vad som ofta kan verka lite förvirrande är om du till exempel har pension både i de äldre avtalen och i det senast upphandlade SAF-LO-avtalet. Då redovisas nämligen de gamla och de nya försäkringarna på olika sätt både i ditt värdebesked och i internettjänsten. Behöver du kontrollera de inbetalningar som skett till dig gäller följande:

• premieinbetalningar mellan 1973-1995 kontrollerar du direkt med oss på AMF.
• premieinbetalningar från och med 1 januari 1996 kontrollerar du med din valcentral Fora

/Malin Strandvall

Långsiktighet? Jo, jag tackar…

Månadsskiftet januari/februari. Kära läsare, få tidpunkter är lika utmanande vad gäller personlig disciplin och långsiktighet. Missförstå mig rätt, jag tillhör inte ”nyårslöftena” som trängs på löpbanden på gymmet, utan motion har alltid haft och kommer fortsätta att ha en given plats i mitt liv. Därmed inte sagt att varje cykelpass 06.45 eller att de vindpinade Armageddon-promenaderna över Västerbron (i minus 17 grader) är njutningsfulla, euforiska adrenalinkickar. Tvärtom.

Sällan är det lika lockande som just nu att kasta alla goda ambitioner åt skogen, länsa sparkontot och beställa en biljett till solen. Det är svårt att tänka långsiktigt både vad gäller hälsa och ekonomi när mjölksyran pumpar ilsket i benen, eller hjärtat bultar lite extra för en ljuvlig (men fullständigt onödig) Marc Jacobs-clutch.

Lösningen? Ja, det är den gamla ramsan igen; disciplin, sunt förnuft och små delmål in absurdum. Det gäller att bita ihop så det nästan knakar i käkarna, och de dagarna när det känns som att inte ens det räcker får man kanske överdosera ”Lyxfällan” istället?

Nja. TV i all ära, men är du sugen på ekonomiska tips kring budgetering och sparande rekommenderar jag dig varmt att kolla in nätverket Gilla Din Ekonomi. Syftet med Gilla Din Ekonomi är nämligen att öka befolkningens privatekonomiska kunskaper. Väl värt att lyftas fram under årets fattigaste månad om du frågar mig.

 

Tills vi hörs igen, kämpa på i snöslasket. Snart vänder det!

 

/Malin Strandvall

Med eller utan återbetalningsskydd?

Just nu är det väldigt många av er kunder som undrar över var ni kan se om ni har återbetalningsskydd eller inte. Kanske inte så konstigt. Vi gjorde nämligen om vår internettjänst rejält under fjolåret och fräshade upp den ordentligt! Det brukar kunna ta ett tag innan man vänjer sig vid var man hittar alla funktioner igen, därför tänkte jag påminna lite om var du hittar vad som gäller för just dina försäkringar.

Information om återbetalningsskydd hittar du som kund numera enkelt när du är inloggad på dina egna sidor i vår internettjänst. Klicka bara på den försäkringen du vill kontrollera, så kommer du vidare till en översiktssida för din försäkring där du hittar information om återbetalningsskyddet.

Så här ser det alltså ut om din försäkring omfattas av återbetalningsskydd:

Och så här ser det ut om din försäkring inte har återbetalningsskydd:

Information om du har återbetalningsskydd eller inte hittar du så klart också i ditt senaste värdebesked. Behöver du ändra i återbetalningsskyddet hittar du blanketter på vår hemsida. Du är alltid välkommen att höra av dig till oss i kundtjänst om du vill prata om ditt återbetalningsskydd eller behöver hjälp med att hitta rätt blanketter.

/Malin Strandvall

 

Spartips inför julen

Plötsligt är det december igen utan att man har en aning om vart det här året har tagit vägen. Ett säkert jultecken är att ”högsäsongen” för pensioner och sparande drar igång igen. För oss som jobbar i kundtjänst innebär det full rulle just nu, och att det väller in massor med  frågor till oss. Många frågor handlar om hur man ska tänka när man placerar sina pengar och var man kan följa sina placeringar. Därför tänkte jag nu bjuda på lite bra tips som förhoppningsvis hjälper dig att komma igång!

Sparar du i AMFs fonder utan koppling till pension eller kanske i en fondförsäkring? Då kan du följa ditt sparande när du är inloggad på vår internettjänst. Här kan du enkelt kontrollera till exempel tidigare insättningar, din nuvarande placeringsfördelning och hur värdeutvecklingen har sett ut. För dig som tycker att det är viktigt att veta exakt i vilka aktier eller värdepapper dina pengar placeras, rekommenderar jag varmt Finansinspektionens register för fondinnehav. Finansinspektionen håller nämligen koll på fondbolagen och deras placeringar. I deras register kan du leta fram den fonden som du är intresserad av och se senast inrapporterade innehav, marknadsvärde och fondförmögenhet. Förutom fondregistret finns det också massor av bra och lättbegriplig information hos Finansinspektionen för dig som vill läsa på och lära dig mer i din egen takt.

Vill du byta fonder i din premiepension? Det gör du som vanligt hos Pensionsmyndigheten. Du kan välja våra fonder för din premiepension. Observera dock att vi inte kan svara på frågor som gäller ditt innehav i premiepensionen, eftersom de pengarna tillhör din allmänna pension. Vi kan alltså inte se det innehavet, även om du kanske är kund  hos oss med din tjänstepension.

Vill du göra en engångsinsättning och fylla på ditt privata pensionssparande? Sparar du i traditionell försäkring betalar du in önskat belopp till plusgiro 456 42 43-6. Sparar du i fondförsäkring är det plusgiro 85 75 62-3 som gäller. Uppge ditt försäkringsnummer som referens. En liten repetition: som anställd kan du dra av maximalt 12 000 kronor. Saknar du pensionsrätt i din anställning eller är egen företagare får du dra av 12 000 kronor plus högst 35 procent av din inkomst upp till 440 000 kronor.

Om du vill vara säker på att din inbetalning ska hinna komma med på kontrolluppgiften till Skatteverket behöver den vara oss tillhanda senast den 28 december. Var därför gärna ute i god tid när du gör din inbetalning.

/Malin Strandvall

Brist eller överflöd?

Idag tar jag över efter min kollega Ida här på Pensionsbloggen. Jag tänkte inleda med att spinna vidare lite på samma tema som min kollega Carina skrev om här i bloggen för ett par veckor sedan, nämligen kunskapen kring pensioner. Tyvärr är det väldigt lätt hänt att man blir yrkesskadad och så gott som blind för ”vanliga” människors frågeställningar och perspektiv när man jobbar med pensioner. På kontoret pratas det garantiräntor, aktiedippar och förvaltningsportföljer. Inga konstigheter där inte. Lagom till fredagsfikat avhandlas kanske solvens 2-regelverket eller hur det går med den senaste ITP-upphandlingen.

Tidningarnas helgbilagor svämmar över av goda tips och råd kring hur man ska placera sin tjänstepension eller sina PPM-fonder. Samtidigt: titt som tätt dyker det upp undersökningar eller rapporter som visar på hur dålig information konsumenterna upplever sig ha kring pension. Senast förra veckan var det dags igen när riksrevisor Jan Lindahl aktualiserade frågan på DN Debatt.

Frågan jag ställer mig är: är det verkligen informationsbrist det handlar om? Handlar det inte snarare om för mycket information? Fel information. Handlar det inte om att pensionsbranschen generellt sett (uppenbarligen) misslyckats med att målgruppsanpassa informationen till kundernas nivå och behov?

Pensionssystemet kritiseras ofta för att inte vara tillräckligt transparent. Samtidigt som medelsvensson blir överöst med information och har svårt att orientera sig i flödet. Ärligt talat: vad ska man egentligen med fondguider och avgiftsbilagor till, när man inte ens vet var pengarna är placerade någonstans?

Vad tycker du om den pensionsinformation du fått? Är det för mycket eller för lite?
Hör gärna av dig med dina synpunkter.

/Malin Strandvall