Kategoriarkiv: Allmän pension

Du får allmän pension från staten.

Utsliten efter ett hårt arbetsliv – sjukersättning eller pension?

Allmän pension, AMFs pensionärer, Deltidspension/Flexpension, Hållbarhet, Kundfrågor, Tjänstepension

Arbetslivet har inte förlängts i samma utsträckning som ökningen av medellivslängden vilket gör att den allmänna pensionen faller i förhållande till lönen för kommande generationer. Säkert har du hört det förut.

Åldersgränserna höjs därför gradvis för att säkra framtidens pensionsnivåer. Alltså det intervall för när de flesta kan och får gå i pension. Idag är det vanligen mellan 62-68 år och 2027 är tanken att det är mellan 64-69 år. Det handlar om lägsta ålder för uttag av allmän pension, ålder för rätt till garantipension, rätten att ha kvar sin anställning (LAS-åldern) m.m. För många som går i pension det närmsta året innebär detta ingen större skillnad. Men längre fram blir förändringarna mer påtagliga. Och det långt ifrån alla som orkar med en högre pensionsålder fullt ut. Man är utsliten efter ett långt arbetsliv. Även om åldersgränserna i socialförsäkringssystemen följer med justeringarna i pensionssystemet så finns det många som inte kvalificerar sig för sjukersättning.

Nyligen presenterade en statlig utredning förslag om särskilda regler i sjuk- och aktivitetsersättningen för äldre som närmar sig pension. I korthet handlar det om att arbetsförmågan ska bedömas mot yrken som man har erfarenhet av eller lämpliga arbeten som är tillgängliga (inte alla arbeten på arbetsmarknaden). En slags äldreventil för sjukersättningen. Samtidigt ska socialförsäkringarna fortsatt vara utformade på ett sätt som bidrar till att så många som möjligt försörjer sig genom arbete (tryggheten ska finnas för den där rehabiliteringsmöjligheterna tillbaka till arbete är uttömda). Bevisligen är detta en knäckfråga för politikerna.

Ett annat förslag som har diskuterats är en ”Arne-pension” enligt dansk modell. En sänkt pensionsålder för de som har jobbat längst. Tanken är att man efter att ha arbetat i 44 år har möjlighet till tidigare pension. Problemet är att man kan drabbas av arbetsoförmåga men inte kommer upp i ett tillräckligt antal yrkesår. Det kan upplevas som orättvist. Dessutom kan det sända signaler om att en tidigare pension är möjlig för stora grupper människor (vilket är den raka motsatsen till vad staten önskar för att ekvationen ska gå ihop).

Av allt att döma är det bättre att man löser frågan om arbetsoförmåga inom socialförsäkringen. Tidig pension är inte bra för vare sig samhälle eller individ. Förmodligen kommer möjligheterna att gå ner i arbetstid vara avgörande för att få fler att orka med ett längre yrkesliv.

Dan Adolphson Björck

Lönar det sig verkligen att arbeta längre?

Allmän pension, Deltidspension/Flexpension, Kundfrågor, Pensionstips, Tjänstepension

Hela livets inkomster räknas till din allmänna pension. Så brukar det låta. Men på senare år har denna princip utmanats. För den allmänna pensionen innehåller även ett grundskydd för de som har haft låga eller inga inkomster. Det är naturligt att den allmänna pensionen bygger på dessa båda principer men det leder också till en målkonflikt mellan inkomst-­ och grundskydd. Många omfattas av grundskyddet (garantipension och/eller bostadstillägg) till viss del trots ett långt yrkesliv vilket bidrar till en minskad drivkraft att senarelägga sin pension. I själva verket kan man förlora på det. Däremot kan det vara lönsamt att fortsätta arbeta samtidigt som man får sin pension utbetalad.

Den allmänna pensionen har vilat på en stabil konstruktion men det är inte det väloljade maskineriet i sig som är intressant utan vad som kommer ut av det. Om systemet levererar en pensionsnivå som är rimlig. De flesta tycker inte det och därför finns det ett politiskt tryck i frågan. Och politikerna har, sedan den allmänna pensionens omstöpning på 90-talet, varit betydligt mer intresserade av att värna om grundskyddet än inkomstskyddet. Både garantipension och bostadstillägg har förbättrats. Behjärtansvärt men inte oproblematiskt. Genom så kallade typfallsberäkningar har flera aktörer, bl.a. annat AMF, Forena och Pensionsmyndigheten, visat att det är en liten skillnad för den med låg inkomst att ha arbetat ett helt yrkesliv jämfört med att inte ha arbetat alls. När inkomstpensionstillägget införs 2021 förstärks denna trend. Det handlar om en brandkårsutryckning för att rätta till pensionerna här och nu. Som ett resultat kommer fler märka av att det inte lönar sig att senarelägga sin pension.

Samtidigt pågår det en diskussion om att förstärka den allmänna pensionen genom att höja inbetalningarna. Det kan t.ex. ske genom att omdisponera arbetsgivaravgifterna. Idag går en tredjedel av arbetsgivaravgifterna inte till pensioner och socialförsäkringar utan till statens budget. Det är alltså möjligt att förstärka den allmänna pensionen utan att skicka räkningen till löntagare eller arbetsgivare. Men det innebär i så fall att staten förlorar stora intäkter och tvingas till förändrade prioriteringar inom andra områden. Röster höjs från vänster till höger för en ny skattereform och då bör man även diskutera hur mycket som går till den allmänna pensionen. Annars riskerar kopplingen mellan ett långt yrkesliv och en rimlig pension att minska för stora grupper med förhållandevis låga löner.

För tjänstepensionen råder en annan logik. Yrkeslivet har en direkt effekt för vilken tjänstepension du får. Och tjänstepensionen har dessutom ökat år för år, bl.a. för att fler omfattas av extra inbetalningar (deltidspension/flexpension). Senare pension resulterar i högre månadsinkomst, främst beroende på att man har kortare tid som pensionär men också för att man kan få fortsatta inbetalningar (beroende på avtal efter 65 år). Generellt tjänar man på att gå längre tid med lön eftersom man skjuter upp tidpunkten för när inkomstbortfallet sker. Det blir också allt vanligare att arbeta och samtidigt ta ut en del av sin pension. Skatten sänks för de som är inne på sitt 66:e levnadsår (65 år eller äldre den 1 januari) och den dras enligt olika skattetabeller (arbete respektive pension), vilket gör det svårt att överblicka hur mycket skatt man faktiskt betalar.

Ett längre arbetsliv krävs för att trygga framtidens pensioner. Men det handlar inte bara om att ha kraften, lusten och orken. Det måste finnas en ekonomisk morot också. Om det lönar sig för dig? Kolla själv via minPension.se. Numera kan du även se hur senare pension ger lägre skatt genom uttagsplaneraren. Där kan du planera och jämföra olika pensionsuttag.

Dan Adolphson Björck

Pensionärer håller kontakt med nära och kära via videosamtal

Allmän pension, AMFs pensionärer, Kundfrågor, Tjänstepension

Vi lever i en mycket speciell tid. Och mest påtagligt är det för pensionärerna. Nästan alla pensionärer har vidtagit försiktighetsåtgärder med anledning av coronaviruset. Framför allt att undvika folksamlingar, aktiviteter och sociala sammanhang. Två av tre har ändrat sina resplaner. Fyra av tio träffar inte släktingar och familj som barn eller barnbarn. I Stockholm tycks man vara extra försiktig. Informationen om var smittspridningen sker verkar påverka hur man resonerar. Videosamtal har blivit ett sätt att hålla kontakt med närstående. Det visar svaren i AMFs sommarundersökning från drygt 34 000 pensionärer som får tjänstepension från AMF.

En av tre uppger att de följer sin egen ekonomi mer ofta med anledning av coronaviruset (t.ex. loggar in via Internetbank, besöker Pensionsmyndighetens eller pensionsbolagens hemsidor). Mest intresserade är de som är i 60-årsåldern och som kanske tar ut delar av sin pension samtidigt som de jobbar. Här finns det ju ofta en möjlighet att påverka sin framtida inkomst genom att hålla sig kvar lite längre i arbetslivet. Generellt är kvinnorna mest oroliga för sin ekonomi vilket inte är så konstigt eftersom de har mindre marginaler än män.

I början av pandemin fick vi pensionsbolag en del frågor om hur tjänstepensionen påverkas av coronaviruset. Men i takt med att börsen har återhämtat sig under sommaren har detta avtagit. Dessutom har de flesta traditionell försäkring för sin tjänstepension där månadsbeloppet aldrig kan bli lägre än det garanterade beloppet. Många är dock mer bekymrade för svensk ekonomi än för sin egen. Mest orolig är man för ungdomar som ska ut i arbetslivet. Samtidigt hänger ju dessa frågor ihop till viss del. Den allmänna pensionen utvecklas med inkomsterna i samhället även om det sker med viss eftersläpning.

Dan Adolphson Björck

Enklare att gå i pension – och förstå konsekvenserna av olika val

Allmän pension, AMFs pensionärer, Kundfrågor, Pensionstips, Premiepension, Privat pensionssparande, Tjänstepension

Blivande pensionärer tror ofta att det är för sent att påverka sin pension. Samtidigt står de inför beslut kring att gå i pension tidigare, senare eller trappa ner och ta ut delar av sin pension. Beslut som får effekt på hur stor inkomst det blir varje månad livet ut.

Många tycker att det är krångligt att gå i pension. Det kan lätt förvandlas till en prövning med papper, penna och ekonomipärm. Men idag har åtta av tio blivande pensionärer BankID och vår undersökning från ifjol visar att de flesta gör en pensionsprognos via minPension.se. Allt fler väljer också att ta ut sin pension digitalt. Fördelarna är många. Man får en helt annan överblick och det är lättare att sätta sig in i olika alternativ och vad de innebär. Har man gjort en pensionsprognos via minPension så har man också bättre koll. Förmodligen söker man information även på annat håll. Via arbetsgivare och fackförbund samt via pensionsbolag och banker.

Fram till idag har blivande pensionärer fått bruttobeloppen och sedan har man fått räkna på skatten själv. Tyvärr är det få som känner till att senare pension ger lägre skatt. Men minPension har numera en uttagsplanerare för dig som snart ska ta ut din pension. Med uttagsplaneraren kan du jämföra och förstå skillnader mellan olika uttag och få uppgift om vad du får i pension efter skatt. Dessutom finns det en checklista med vilka du behöver kontakta för att börja ta ut din pension. Det är bra att det blir enklare att gå i pension och förstå konsekvenserna av olika val.

Dan Adolphson Björck

En av tre tror inte de kommer kunna välja tidpunkten för sin pension

Allmän pension, AMFs pensionärer, Kundfrågor, Pensionstips, Premiepension, Tjänstepension

Från nästa år väntar stegvis höjda åldersgränser för när man kan och får ta ut sin allmänna pension. Vi på AMF har tillsammans med Demoskop undersökt hur man ser på arbete, arbetsmiljö och den högre pensionsåldern. Mer är hälften tror att de kommer kunna välja själv, helt eller delvis, när och hur de går i pension. Men en tredjedel tror inte att de kommer att äga detta beslut själva.

Bland privatanställda arbetare är det fyra av tio som tror att de inte kommer att kunna välja själv jämfört med en av fem privatanställda tjänstemän. Drygt hälften av de privatanställda arbetarna har haft fysiska besvär någon gång under yrkeslivet vilket är klart högre än för andra yrkesgrupper. I offentligfinansierade branscher är det vanligare att man har andra typer av besvär än fysiska till följd av yrket. Möjlighet att kunna gå ner i arbetstid de sista åren av yrkeslivet anses vara den viktigaste åtgärden för att orka jobba längre följt av möjlighet till utbildning för karriärväxling. Andra viktiga åtgärder är bättre rehabiliteringsstöd vid sjukdom eller arbetsskada samt tillgången till bra företagshälsovård. Få menar att arbetsmiljörelaterade åtgärder inte gör någon skillnad.


I takt med att medellivslängden ökar är tanken att vi ska arbeta två tredjedelar av medellivslängdsökningen för att få samma pensionsnivå som den äldre generationen. Så om jag lever tre år längre ska jag alltså jobba två år extra och ett år till som pensionär. För att kalkylen ska gå ihop. Men här går uppfattningarna isär. Drygt en tredjedel kan tänka sig att arbeta fram till denna ålder, helt eller delvis. Men fyra av tio anser att det är mindre troligt eller otänkbart. Unga är generellt mer positiva men det är också många som inte kan ta ställning, förmodligen för att pensionsfrågan är avlägsen. I åldersgruppen 51-64 år anser mer än hälften att det är otänkbart eller mindre troligt att arbeta fram till denna tidpunkt för att kompensera för medellivslängdsökningen.

Tyvärr finns det fördomar mot äldre i yrkeslivet och det kan påverka när man går i pension. De flesta tror inte att den högre pensionsåldern förändrar synen på arbetslivets längd eller attityderna till äldre arbetskraft. Men även här är bilden delad. Var femte tror att de negativa attityderna till äldre arbetskraft kommer att minska med en högre pensionsålder och ungefär lika många tror precis tvärtom. Yngre är mer positiva än äldre. Bland privatanställda tjänstemän, statligt anställda samt kommun- och landstingsanställda tror fler på minskad åldersdiskriminering. Hos privatanställda arbetare är tongångarna annorlunda och tre av tio tror att de negativa attityderna till äldre arbetskraft kommer att öka som ett resultat av den högre pensionsåldern.

Fem tips om hur man kan tänka i dessa frågor:

1. Avsluta inte ditt arbetsliv för tidigt eftersom det i de flesta fall leder till en lägre livsinkomst livet ut.

2. Om man har ett fysiskt eller psykiskt krävande jobb bör man ställa frågan om arbetet kan anpassas efter den egna situationen. Prata med din chef eller ditt skyddsombud.

3. Det handlar inte om allt eller inget. På vissa arbetsplatser kan man gå ner i arbetstid de sista åren innan pension, från t.ex. 60 eller 61 års ålder. I vissa fall kan arbetsgivaren bekosta delar av denna nedtrappning men det kan också vara så att man finansierar hela arbetstidsförkortningen själv. Kolla vilka möjligheter som finns och hur det skulle påverka din ekonomi. Både lön och pension. Inte minst om du har en förmånsbestämd tjänstepension.

4. Att gå ner i arbetstid behöver inte vara detsamma som att börja ta ut pension. Ett alternativ kan vara att finna sig i att lönen minskar under denna period samtidigt som man väntar med pensionen eftersom månadsbeloppen för den då räknas om och blir högre (gäller ej garantipension, bostadstillägg och/eller äldreförsörjningsstöd).

5. Pension bör inte vara en alternativ försörjning vid arbetsoförmåga eller arbetslöshet om man faller mellan stolarna för sjukpenning eller a-kassa. För de flesta är det en dålig affär att ersätta sjukpenning med ett tidigt pensionsuttag. Kolla istället vilka möjligheter du har till ersättning från Försäkringskassan.

Dan Adolphson Björck

Högre pensionsålder – Hur påverkar det mig?

Allmän pension, AMFs pensionärer, Kundfrågor, Pensionstips, Premiepension, Tjänstepension

Medellivslängden fortsätter att stiga mer än vad man hade räknat med när den allmänna pensionen trädde i kraft i mitten på 1990-talet. Samtidigt har arbetslivet inte förlängts nämnvärt vilket gör att den allmänna pensionen faller i förhållande till lönen för kommande generationer. Även om det saknas en formell pensionsålder i Sverige så finns det tydliga åldersgränser som avgör när de flesta går i pension. Riksdagen väntas fatta beslut i höst om att gradvis höja de åldersgränser som finns för att säkra framtidens pensionsnivåer.

Det är alltså intervallet för när de flesta kan och får gå i pension som höjs. Idag är det oftast mellan 61-67 år och 2026 är tanken att det är mellan 64-69 år. För många som går i pension de närmsta åren innebär detta ingen större skillnad. Men längre fram blir förändringarna mer påtagliga.

Lägsta uttagsålder för allmän pension (inkomstpension och premiepension):
År 2019 – 61 år
År 2020 – 62 år
År 2023 – 63 år
År 2026 – 64 år*

Garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd:
År 2019 – 65 år
År 2023 – 66 år
År 2026 – 67 år*

De som har arbetat i 44 år eller längre kommer fortsatt kunna gå få garantipension och bostadstillägg från 65 år. Åldersgränserna för sjukersättning och arbetslöshetsersättning förväntas höjas från 65 till 66 år år 2023.

Åldersgränsen för hur länge man har rätt att jobba kvar, LAS-åldern:
År 2019 – 67 år
År 2020 – 68 år
År 2023 – 69 år

En undersökning som AMF genomfört tillsammans med Demoskop visar att bland de som är yrkesverksamma idag och är 55 år och äldre upplever var fjärde att de kommer att tvingas jobba längre än planerat. Hälften tror inte att det kommer att påverka när de väljer att gå i pension och en av sju tror att de kommer få större möjligheter att jobba längre än vad de annars hade gjort. Frågan är kopplad till ålder och livssituation. Män och kvinnor skiljer sig åt – 22 procent av männen tror att de kommer att tvingas gå i pension senare än de själva önskar och 32 procent av kvinnorna. Bland de som är 60–64 år tror 65 procent att förslaget inte kommer att påverka dem medan endast 32 procent delar denna uppfattning i åldersgruppen 55–59 år. I just åldersgruppen 55–59 år tror 43 procent att de kommer att tvingas gå i pension senare än vad de vill. Arbetsmiljön uppfattas som den viktigaste faktorn för att möjliggöra ett längre arbetsliv. En god hälsa och ett flexiblare arbete gör att fler skulle kunna tänka sig att arbeta längre. Var fjärde storstadsbo anger åldersdiskriminering som ett problem för att nå ett längre arbetsliv. I övriga landet är motsvarande siffra 15 procent.

Senare pensionsutbetalningar resulterar i högre pensioner (eftersom pensionspengarna ska räcka i färre år). Samtidigt är det långt ifrån alla som orkar med en högre pensionsålder fullt ut. Risken finns att stora grupper hamnar i sjukpenning/sjukersättning eller att vissa tar ut sin tjänstepension tidigare. Det hade varit en mindre bra utveckling. Förmodligen kommer just möjligheterna att gå ner i arbetstid vara avgörande för att få fler att orka med ett längre yrkesliv.

Dan Adolphson Björck

*Ej klart när detta skrivs, beror på införandet av riktåldern.

När såg du över dina PPM-fonder senast?

Allmän pension, Fonder, Kundfrågor, Pensionstips, Premiepension

De senaste åren har det varit svarta rubriker i media om missförhållanden och regelrätta oegentligheter begångna av företag verksamma inom premiepensionen (PPM). Dessa händelser har skadat förtroendet för pensionssystemet i stort. Staten har därför skärpt kraven främst för att få bort oseriösa aktörer men också för att få ner antalet fonder.

Värt att betona, och som tyvärr sällan framkommer, är att den stora majoriteten av spararna har fått en avkastning på sin premiepension som överstiger inkomstutvecklingen. Det var också målet med premiepensionen när den infördes. PPM-pengarna har alltså vuxit bra men för många sparare är det hög tid att se över sitt fondval.

Nu i vår får cirka 630 000 sparare brev om att en eller flera av deras PPM-fonder försvinner. Många fonder ersätts av förvalsfonden, AP7 Såfa, medan andra fonder överförs till nya eller slås ihop. Här gäller det att sätta sig in i vad som gäller så att pengarna inte flyttas till fonder med högre avgifter och/eller en annan risknivå än den man önskar.

Fyra tips:

1. Kolla upp vad du har idag
Ta reda på om du har en eller flera fonder, om de byts ut och i så fall till vad. Kom ihåg att PPM-fonderna inte är detsamma som tjänstepensionen. Nästan alla omfattas av två pensionsval, både PPM-fonderna och tjänstepensionen. Det går som vattentäta skott mellan dessa val. Du ser hela din pension via minPension.se

2. Välj PPM-fonder med låga avgifter
Den genomsnittliga fondavgiften för PPM-fonderna är 0,23 procent. I dagsläget finns det fonder där avgifterna är mellan 0 – 0,89 procent. Höga avgifter äter upp din pension och det finns gott om billiga alternativ. Se här hur avgifterna påverkar.

3. Välj din risknivå
Fonder går upp och ner i värde. Och fonder med hög risk svänger mer medan de med låg risk har en mer stabil värdeutveckling. Över tid har fonderna haft olika avkastning och det gör att man kan ha en annan riskfördelning än den man hade från början. Generellt är inställningen till risk även kopplat till ålder. I unga år kan många tänka sig en högre risk men med stigande ålder vill många ha lägre risk. Smaken är som baken. Fundera över vad som passar dig.

4. Ta ställning till om du vill vara aktiv eller inte
Man sparar till premiepensionen under hela yrkeslivet och får vara med om både börsuppgångar och börsfall. Att tajma dessa händelser genom fondval kan vara svårt. Om man väljer fonder med en smalare inriktning, t.ex. viss bransch, kan man behöva se över sitt val oftare. Breda fonder har en större riskspridning inbyggt. Själva fondvalet gör du genom att logga in hos Pensionsmyndigheten. Det kostar ingenting att byta fonder och du kan enkelt genomföra det med Bank-ID.

Lycka till!

Dan Adolphson Björck

Stort stöd för att avstå delar av löneökning för pension

Allmän pension, Deltidspension/Flexpension, Tjänstepension


En högre pensionsålder behövs för att möta utmaningen med att vi lever allt längre. Men det är inte det enda sättet att trygga framtidens pensioner. Det går att sätta av mer pengar också. Och på allt fler arbetsplatser och det precis vad som sker genom avtal om deltidspension/flexpension som ger extra inbetalningar till tjänstepensionen. En ny undersökning som vi på AMF har genomfört visar att stödet för denna reform är stort. Förmodligen har debatten om stigande medellivslängd och fallande allmän pension gjort intryck. Två av tre (69 procent) som omfattas av tjänstepension kan tänka sig att avstå från delar av löneökningar för att förstärka sin pension. Samtidigt menar var fjärde (25 procent) att de inte önskar en sådan lösning.

Tanken med deltidspension/flexpension är att den anställde får ökad flexibilitet att gå ner i arbetstid i slutet av yrkeslivet utan att drabbas av ett för stort inkomstbortfall alternativ fortsätta arbeta i samma omfattning och få en högre pension. En annan fördel är att deltidspension/flexpension betalas in tillsammans med tjänstepensionen, vilket ger låga avgifter för de anställda och en enkel och kostnadseffektiv administration för arbetsgivarna. Högre pension och bättre möjligheter att orka med ett längre arbetsliv är vad det handlar om.

Samtidigt finns det nackdelar också. Det finns som sagt grupper som inte vill avsätta mer pengar till pensionen. Att förstärka pensionerna tar dessutom tid. Deltidspension/flexpension är inte en ”quick fix” utan framför allt en reform för dagens unga som med många år kvar till pension som hinner spara ihop ett tillräckligt stort kapital. Att sätta av mer pengar till pensionen påverkar löneutrymmet och ökar kostnaderna för kollektivavtal. Man ska också komma ihåg att lönen ligger till grund för vad man får ut från socialförsäkringen.

Arbetsmarknadens parter har i etapper satt av allt mer pengar till tjänstepensionen på senare år medan inbetalningarna till den allmänna pensionen inte har förändrats sedan det nya allmänna pensionssystemet lanserades i mitten på 1990-talet. Höjd inbetalning till den allmänna pensionen utreds just nu av Socialdepartementet. Förmodligen kommer vi till en punkt där balansen mellan lön idag och pension imorgon kommer diskuteras mer ingående.

De tre viktigaste faktorerna för att få en bra pension är lönen, tiden i arbetslivet och att man får tjänstepension i sin anställning. Samtidigt gör införandet av deltidspension/flexpension att frågan om hur mycket arbetsgivaren betalar in också blir viktig. För det skiljer sig åt mellan olika arbetsplatser.

Dan Adolphson Björck

Vilken roll ska den allmänna pensionen spela i framtiden?

Allmän pension, Tjänstepension

Medellivslängden har ökat successivt sedan mitten av 1800-talet. År 2015 var den 84,0 år för kvinnor och 80,4 år för män. Enligt SCBs befolkningsprognos kommer medellivslängden att fortsätta öka. Fram till år 2060 tros ökningen vara fem år för kvinnor och med drygt sex år för män. Ökningen av medellivslängden gör att pensionen ska räcka under fler år. Utvecklingen kan mötas genom att förlänga arbetslivet (i början och/eller i slutet) eller genom att sätta av mer pengar till pensionen. Politikerna har presenterat förslag för att förlänga arbetslivet. Att sätta av mer pengar är man däremot inte lika pigg på. Den allmänna pensionen står och stampar på samma inbetalning sedan det nya allmänna pensionssystemet lanserades i mitten på 1990-talet. Under tiden har arbetsmarknadens parter satt av allt mer pengar till tjänstepensionen. Det gör att tjänstepensionen ökar i betydelse. Förr om åren var tjänstepensionen grädden på moset. Numera är det en stor del av själva moset.

Med en högre pensionsålder beräknas den s.k. kompensationsgraden (förhållandet mellan slutlön och pension) kunna höjas avsevärt men för många kommer pensionen ändå att understiga 70 procent av lönen, en nivå som bland annat LO anser är för låg. Samtidigt är grundskyddet påtagligt i det allmänna pensionssystemet. Många med låga inkomster omfattas till viss del av garantipension eller bostadstillägg trots ett långt yrkesliv. Det var inte tanken med det nya allmänna pensionssystemet. Istället fanns det en tilltro hos politikerna om att arbetsmarknaden skulle förbättras, inte minst för kvinnor, men det har inte skett i den takt man trodde. Kvinnor har lägre livsinkomster än män och får därför lägre pensioner. Den allmänna pensionen baseras på de inkomster man har haft under arbetslivet, den så kallade livsinkomstprincipen. Men många av de förslag som diskuteras politiskt är frånsteg från denna princip (som förstärkt grundskydd, utökad barnårsrätt och bodelning av pensionsrätt). Om inte mer pengar sätts av till den allmänna pensionen här och nu finns en stor risk att framtidens politiker får göra brandkårsutryckningar genom att skjuta till ännu mer medel via statsbudgeten till fattiga pensionärer.

Samtidigt är balansen mellan lön idag och pension i framtiden inte helt enkel. Större inbetalningar kommer, på ett eller annat sätt, behöva tas ur löneutrymmet. Mindre löneökningar i utbyte mot mer pengar i framtiden. Vi behöver en diskussion om hur framtidens allmänna pension ska tryggas. Som inte bara handlar om högre pensionsålder. Ska den allmänna pensionen vara en grundinkomst eller har politikerna större ambitioner? Och hur säkerställer man att fler får en pension som man kan leva på (med minskat beroende till garantipension och bostadstillägg)?

Dan Adolphson Björck

PS. Beräkningen ovan är från januari 2018. Sedan dess har Pensionsmyndigheten höjt den alternativa pensionsåldern. Läs mer här. DS.

Lägre skatt samma år man fyller 66 år

Allmän pension, AMFs pensionärer, Pensionstips, Tjänstepension

Mellan 2007 och 2011 infördes jobbskatteavdragen stegvis vilket resulterade i att lön och pension beskattas olika. Den som fortsätter att arbeta efter sin 66-årsdag betalar lägre skatt på lönen (beroende på dubbelt jobbskatteavdrag och höjt grundavdrag) och den som väntar med att ta ut pensionen till efter den 1 januari samma år som denne fyller 66 år får lägre skatt på pensionen (beroende på höjt grundavdrag). Skatteskillnaden är som störst för de som har låga inkomster. Förhållandevis få pensionärer betalar statlig inkomstskatt eftersom inkomsterna oftast ligger under brytpunkten.

Under 2018 har skatten sänkts ytterligare för de allra flesta som har fyllt 65 år. Mest påtaglig är förändringen för de som har inkomster nära genomsnittet. I åldersgruppen 61–67 år blir det också allt vanligare att arbeta och samtidigt ta ut en del av pensionen. Skatten dras då enligt olika skattetabeller (arbete respektive pension), vilket gör det svårt att överblicka hur mycket skatt man faktiskt betalar.

Så här får du koll på skatten:

1. Gör en pensionsprognos via Minpension.se. Jämför olika alternativ med varandra och skriv ner beloppen vid olika tidpunkter, t.ex. pensionering vid 65 respektive 66 år. Alla belopp är före skatt (brutto).

2. Räkna på skatten via Skatteverkets räknesnurra där du skriver in födelseår, skatten i din kommun (titta på senaste deklaration) och vilken pension du förväntas få, räknat på helår. Och du kan räkna även på din lön. Beloppen som visas är efter skatt (netto). Som du märker är skatten lägre från 1 januari det år man fyller 66 år.

PS. De som omfattas av garantipension/bostadstillägg/äldreförsörjningsstöd saknar drivkraft att senarelägga sin pensionering eftersom man då går miste om utbetalningar (det är inte förmåner som räknas upp). DS.

Dan Adolphson Björck