Kategoriarkiv: Allmän pension

Du får allmän pension från staten.

En av tre tror inte de kommer kunna välja tidpunkten för sin pension

Från nästa år väntar stegvis höjda åldersgränser för när man kan och får ta ut sin allmänna pension. Vi på AMF har tillsammans med Demoskop undersökt hur man ser på arbete, arbetsmiljö och den högre pensionsåldern. Mer är hälften tror att de kommer kunna välja själv, helt eller delvis, när och hur de går i pension. Men en tredjedel tror inte att de kommer att äga detta beslut själva.

Bland privatanställda arbetare är det fyra av tio som tror att de inte kommer att kunna välja själv jämfört med en av fem privatanställda tjänstemän. Drygt hälften av de privatanställda arbetarna har haft fysiska besvär någon gång under yrkeslivet vilket är klart högre än för andra yrkesgrupper. I offentligfinansierade branscher är det vanligare att man har andra typer av besvär än fysiska till följd av yrket. Möjlighet att kunna gå ner i arbetstid de sista åren av yrkeslivet anses vara den viktigaste åtgärden för att orka jobba längre följt av möjlighet till utbildning för karriärväxling. Andra viktiga åtgärder är bättre rehabiliteringsstöd vid sjukdom eller arbetsskada samt tillgången till bra företagshälsovård. Få menar att arbetsmiljörelaterade åtgärder inte gör någon skillnad.


I takt med att medellivslängden ökar är tanken att vi ska arbeta två tredjedelar av medellivslängdsökningen för att få samma pensionsnivå som den äldre generationen. Så om jag lever tre år längre ska jag alltså jobba två år extra och ett år till som pensionär. För att kalkylen ska gå ihop. Men här går uppfattningarna isär. Drygt en tredjedel kan tänka sig att arbeta fram till denna ålder, helt eller delvis. Men fyra av tio anser att det är mindre troligt eller otänkbart. Unga är generellt mer positiva men det är också många som inte kan ta ställning, förmodligen för att pensionsfrågan är avlägsen. I åldersgruppen 51-64 år anser mer än hälften att det är otänkbart eller mindre troligt att arbeta fram till denna tidpunkt för att kompensera för medellivslängdsökningen.

Tyvärr finns det fördomar mot äldre i yrkeslivet och det kan påverka när man går i pension. De flesta tror inte att den högre pensionsåldern förändrar synen på arbetslivets längd eller attityderna till äldre arbetskraft. Men även här är bilden delad. Var femte tror att de negativa attityderna till äldre arbetskraft kommer att minska med en högre pensionsålder och ungefär lika många tror precis tvärtom. Yngre är mer positiva än äldre. Bland privatanställda tjänstemän, statligt anställda samt kommun- och landstingsanställda tror fler på minskad åldersdiskriminering. Hos privatanställda arbetare är tongångarna annorlunda och tre av tio tror att de negativa attityderna till äldre arbetskraft kommer att öka som ett resultat av den högre pensionsåldern.

Fem tips om hur man kan tänka i dessa frågor:

1. Avsluta inte ditt arbetsliv för tidigt eftersom det i de flesta fall leder till en lägre livsinkomst livet ut.

2. Om man har ett fysiskt eller psykiskt krävande jobb bör man ställa frågan om arbetet kan anpassas efter den egna situationen. Prata med din chef eller ditt skyddsombud.

3. Det handlar inte om allt eller inget. På vissa arbetsplatser kan man gå ner i arbetstid de sista åren innan pension, från t.ex. 60 eller 61 års ålder. I vissa fall kan arbetsgivaren bekosta delar av denna nedtrappning men det kan också vara så att man finansierar hela arbetstidsförkortningen själv. Kolla vilka möjligheter som finns och hur det skulle påverka din ekonomi. Både lön och pension. Inte minst om du har en förmånsbestämd tjänstepension.

4. Att gå ner i arbetstid behöver inte vara detsamma som att börja ta ut pension. Ett alternativ kan vara att finna sig i att lönen minskar under denna period samtidigt som man väntar med pensionen eftersom månadsbeloppen för den då räknas om och blir högre (gäller ej garantipension, bostadstillägg och/eller äldreförsörjningsstöd).

5. Pension bör inte vara en alternativ försörjning vid arbetsoförmåga eller arbetslöshet om man faller mellan stolarna för sjukpenning eller a-kassa. För de flesta är det en dålig affär att ersätta sjukpenning med ett tidigt pensionsuttag. Kolla istället vilka möjligheter du har till ersättning från Försäkringskassan.

Dan Adolphson Björck

Högre pensionsålder – Hur påverkar det mig?

Medellivslängden fortsätter att stiga mer än vad man hade räknat med när den allmänna pensionen trädde i kraft i mitten på 1990-talet. Samtidigt har arbetslivet inte förlängts nämnvärt vilket gör att den allmänna pensionen faller i förhållande till lönen för kommande generationer. Även om det saknas en formell pensionsålder i Sverige så finns det tydliga åldersgränser som avgör när de flesta går i pension. Riksdagen väntas fatta beslut i höst om att gradvis höja de åldersgränser som finns för att säkra framtidens pensionsnivåer.

Det är alltså intervallet för när de flesta kan och får gå i pension som höjs. Idag är det oftast mellan 61-67 år och 2026 är tanken att det är mellan 64-69 år. För många som går i pension de närmsta åren innebär detta ingen större skillnad. Men längre fram blir förändringarna mer påtagliga.

Lägsta uttagsålder för allmän pension (inkomstpension och premiepension):
År 2019 – 61 år
År 2020 – 62 år
År 2023 – 63 år
År 2026 – 64 år*

Garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd:
År 2019 – 65 år
År 2023 – 66 år
År 2026 – 67 år*

De som har arbetat i 44 år eller längre kommer fortsatt kunna gå få garantipension och bostadstillägg från 65 år. Åldersgränserna för sjukersättning och arbetslöshetsersättning förväntas höjas från 65 till 66 år år 2023.

Åldersgränsen för hur länge man har rätt att jobba kvar, LAS-åldern:
År 2019 – 67 år
År 2020 – 68 år
År 2023 – 69 år

En undersökning som AMF genomfört tillsammans med Demoskop visar att bland de som är yrkesverksamma idag och är 55 år och äldre upplever var fjärde att de kommer att tvingas jobba längre än planerat. Hälften tror inte att det kommer att påverka när de väljer att gå i pension och en av sju tror att de kommer få större möjligheter att jobba längre än vad de annars hade gjort. Frågan är kopplad till ålder och livssituation. Män och kvinnor skiljer sig åt – 22 procent av männen tror att de kommer att tvingas gå i pension senare än de själva önskar och 32 procent av kvinnorna. Bland de som är 60–64 år tror 65 procent att förslaget inte kommer att påverka dem medan endast 32 procent delar denna uppfattning i åldersgruppen 55–59 år. I just åldersgruppen 55–59 år tror 43 procent att de kommer att tvingas gå i pension senare än vad de vill. Arbetsmiljön uppfattas som den viktigaste faktorn för att möjliggöra ett längre arbetsliv. En god hälsa och ett flexiblare arbete gör att fler skulle kunna tänka sig att arbeta längre. Var fjärde storstadsbo anger åldersdiskriminering som ett problem för att nå ett längre arbetsliv. I övriga landet är motsvarande siffra 15 procent.

Senare pensionsutbetalningar resulterar i högre pensioner (eftersom pensionspengarna ska räcka i färre år). Samtidigt är det långt ifrån alla som orkar med en högre pensionsålder fullt ut. Risken finns att stora grupper hamnar i sjukpenning/sjukersättning eller att vissa tar ut sin tjänstepension tidigare. Det hade varit en mindre bra utveckling. Förmodligen kommer just möjligheterna att gå ner i arbetstid vara avgörande för att få fler att orka med ett längre yrkesliv.

Dan Adolphson Björck

*Ej klart när detta skrivs, beror på införandet av riktåldern.

När såg du över dina PPM-fonder senast?

De senaste åren har det varit svarta rubriker i media om missförhållanden och regelrätta oegentligheter begångna av företag verksamma inom premiepensionen (PPM). Dessa händelser har skadat förtroendet för pensionssystemet i stort. Staten har därför skärpt kraven främst för att få bort oseriösa aktörer men också för att få ner antalet fonder.

Värt att betona, och som tyvärr sällan framkommer, är att den stora majoriteten av spararna har fått en avkastning på sin premiepension som överstiger inkomstutvecklingen. Det var också målet med premiepensionen när den infördes. PPM-pengarna har alltså vuxit bra men för många sparare är det hög tid att se över sitt fondval.

Nu i vår får cirka 630 000 sparare brev om att en eller flera av deras PPM-fonder försvinner. Många fonder ersätts av förvalsfonden, AP7 Såfa, medan andra fonder överförs till nya eller slås ihop. Här gäller det att sätta sig in i vad som gäller så att pengarna inte flyttas till fonder med högre avgifter och/eller en annan risknivå än den man önskar.

Fyra tips:

1. Kolla upp vad du har idag
Ta reda på om du har en eller flera fonder, om de byts ut och i så fall till vad. Kom ihåg att PPM-fonderna inte är detsamma som tjänstepensionen. Nästan alla omfattas av två pensionsval, både PPM-fonderna och tjänstepensionen. Det går som vattentäta skott mellan dessa val. Du ser hela din pension via minPension.se

2. Välj PPM-fonder med låga avgifter
Den genomsnittliga fondavgiften för PPM-fonderna är 0,23 procent. I dagsläget finns det fonder där avgifterna är mellan 0 – 0,89 procent. Höga avgifter äter upp din pension och det finns gott om billiga alternativ. Se här hur avgifterna påverkar.

3. Välj din risknivå
Fonder går upp och ner i värde. Och fonder med hög risk svänger mer medan de med låg risk har en mer stabil värdeutveckling. Över tid har fonderna haft olika avkastning och det gör att man kan ha en annan riskfördelning än den man hade från början. Generellt är inställningen till risk även kopplat till ålder. I unga år kan många tänka sig en högre risk men med stigande ålder vill många ha lägre risk. Smaken är som baken. Fundera över vad som passar dig.

4. Ta ställning till om du vill vara aktiv eller inte
Man sparar till premiepensionen under hela yrkeslivet och får vara med om både börsuppgångar och börsfall. Att tajma dessa händelser genom fondval kan vara svårt. Om man väljer fonder med en smalare inriktning, t.ex. viss bransch, kan man behöva se över sitt val oftare. Breda fonder har en större riskspridning inbyggt. Själva fondvalet gör du genom att logga in hos Pensionsmyndigheten. Det kostar ingenting att byta fonder och du kan enkelt genomföra det med Bank-ID.

Lycka till!

Dan Adolphson Björck

Stort stöd för att avstå delar av löneökning för pension


En högre pensionsålder behövs för att möta utmaningen med att vi lever allt längre. Men det är inte det enda sättet att trygga framtidens pensioner. Det går att sätta av mer pengar också. Och på allt fler arbetsplatser och det precis vad som sker genom avtal om deltidspension/flexpension som ger extra inbetalningar till tjänstepensionen. En ny undersökning som vi på AMF har genomfört visar att stödet för denna reform är stort. Förmodligen har debatten om stigande medellivslängd och fallande allmän pension gjort intryck. Två av tre (69 procent) som omfattas av tjänstepension kan tänka sig att avstå från delar av löneökningar för att förstärka sin pension. Samtidigt menar var fjärde (25 procent) att de inte önskar en sådan lösning.

Tanken med deltidspension/flexpension är att den anställde får ökad flexibilitet att gå ner i arbetstid i slutet av yrkeslivet utan att drabbas av ett för stort inkomstbortfall alternativ fortsätta arbeta i samma omfattning och få en högre pension. En annan fördel är att deltidspension/flexpension betalas in tillsammans med tjänstepensionen, vilket ger låga avgifter för de anställda och en enkel och kostnadseffektiv administration för arbetsgivarna. Högre pension och bättre möjligheter att orka med ett längre arbetsliv är vad det handlar om.

Samtidigt finns det nackdelar också. Det finns som sagt grupper som inte vill avsätta mer pengar till pensionen. Att förstärka pensionerna tar dessutom tid. Deltidspension/flexpension är inte en ”quick fix” utan framför allt en reform för dagens unga som med många år kvar till pension som hinner spara ihop ett tillräckligt stort kapital. Att sätta av mer pengar till pensionen påverkar löneutrymmet och ökar kostnaderna för kollektivavtal. Man ska också komma ihåg att lönen ligger till grund för vad man får ut från socialförsäkringen.

Arbetsmarknadens parter har i etapper satt av allt mer pengar till tjänstepensionen på senare år medan inbetalningarna till den allmänna pensionen inte har förändrats sedan det nya allmänna pensionssystemet lanserades i mitten på 1990-talet. Höjd inbetalning till den allmänna pensionen utreds just nu av Socialdepartementet. Förmodligen kommer vi till en punkt där balansen mellan lön idag och pension imorgon kommer diskuteras mer ingående.

De tre viktigaste faktorerna för att få en bra pension är lönen, tiden i arbetslivet och att man får tjänstepension i sin anställning. Samtidigt gör införandet av deltidspension/flexpension att frågan om hur mycket arbetsgivaren betalar in också blir viktig. För det skiljer sig åt mellan olika arbetsplatser.

Dan Adolphson Björck

Vilken roll ska den allmänna pensionen spela i framtiden?

Medellivslängden har ökat successivt sedan mitten av 1800-talet. År 2015 var den 84,0 år för kvinnor och 80,4 år för män. Enligt SCBs befolkningsprognos kommer medellivslängden att fortsätta öka. Fram till år 2060 tros ökningen vara fem år för kvinnor och med drygt sex år för män. Ökningen av medellivslängden gör att pensionen ska räcka under fler år. Utvecklingen kan mötas genom att förlänga arbetslivet (i början och/eller i slutet) eller genom att sätta av mer pengar till pensionen. Politikerna har presenterat förslag för att förlänga arbetslivet. Att sätta av mer pengar är man däremot inte lika pigg på. Den allmänna pensionen står och stampar på samma inbetalning sedan det nya allmänna pensionssystemet lanserades i mitten på 1990-talet. Under tiden har arbetsmarknadens parter satt av allt mer pengar till tjänstepensionen. Det gör att tjänstepensionen ökar i betydelse. Förr om åren var tjänstepensionen grädden på moset. Numera är det en stor del av själva moset.

Med en högre pensionsålder beräknas den s.k. kompensationsgraden (förhållandet mellan slutlön och pension) kunna höjas avsevärt men för många kommer pensionen ändå att understiga 70 procent av lönen, en nivå som bland annat LO anser är för låg. Samtidigt är grundskyddet påtagligt i det allmänna pensionssystemet. Många med låga inkomster omfattas till viss del av garantipension eller bostadstillägg trots ett långt yrkesliv. Det var inte tanken med det nya allmänna pensionssystemet. Istället fanns det en tilltro hos politikerna om att arbetsmarknaden skulle förbättras, inte minst för kvinnor, men det har inte skett i den takt man trodde. Kvinnor har lägre livsinkomster än män och får därför lägre pensioner. Den allmänna pensionen baseras på de inkomster man har haft under arbetslivet, den så kallade livsinkomstprincipen. Men många av de förslag som diskuteras politiskt är frånsteg från denna princip (som förstärkt grundskydd, utökad barnårsrätt och bodelning av pensionsrätt). Om inte mer pengar sätts av till den allmänna pensionen här och nu finns en stor risk att framtidens politiker får göra brandkårsutryckningar genom att skjuta till ännu mer medel via statsbudgeten till fattiga pensionärer.

Samtidigt är balansen mellan lön idag och pension i framtiden inte helt enkel. Större inbetalningar kommer, på ett eller annat sätt, behöva tas ur löneutrymmet. Mindre löneökningar i utbyte mot mer pengar i framtiden. Vi behöver en diskussion om hur framtidens allmänna pension ska tryggas. Som inte bara handlar om högre pensionsålder. Ska den allmänna pensionen vara en grundinkomst eller har politikerna större ambitioner? Och hur säkerställer man att fler får en pension som man kan leva på (med minskat beroende till garantipension och bostadstillägg)?

Dan Adolphson Björck

PS. Beräkningen ovan är från januari 2018. Sedan dess har Pensionsmyndigheten höjt den alternativa pensionsåldern. Läs mer här. DS.

Lägre skatt samma år man fyller 66 år

Mellan 2007 och 2011 infördes jobbskatteavdragen stegvis vilket resulterade i att lön och pension beskattas olika. Den som fortsätter att arbeta efter sin 66-årsdag betalar lägre skatt på lönen (beroende på dubbelt jobbskatteavdrag och höjt grundavdrag) och den som väntar med att ta ut pensionen till efter den 1 januari samma år som denne fyller 66 år får lägre skatt på pensionen (beroende på höjt grundavdrag). Skatteskillnaden är som störst för de som har låga inkomster. Förhållandevis få pensionärer betalar statlig inkomstskatt eftersom inkomsterna oftast ligger under brytpunkten.

Under 2018 har skatten sänkts ytterligare för de allra flesta som har fyllt 65 år. Mest påtaglig är förändringen för de som har inkomster nära genomsnittet. I åldersgruppen 61–67 år blir det också allt vanligare att arbeta och samtidigt ta ut en del av pensionen. Skatten dras då enligt olika skattetabeller (arbete respektive pension), vilket gör det svårt att överblicka hur mycket skatt man faktiskt betalar.

Så här får du koll på skatten:

1. Gör en pensionsprognos via Minpension.se. Jämför olika alternativ med varandra och skriv ner beloppen vid olika tidpunkter, t.ex. pensionering vid 65 respektive 66 år. Alla belopp är före skatt (brutto).

2. Räkna på skatten via Skatteverkets räknesnurra där du skriver in födelseår, skatten i din kommun (titta på senaste deklaration) och vilken pension du förväntas få, räknat på helår. Och du kan räkna även på din lön. Beloppen som visas är efter skatt (netto). Som du märker är skatten lägre från 1 januari det år man fyller 66 år.

PS. De som omfattas av garantipension/bostadstillägg/äldreförsörjningsstöd saknar drivkraft att senarelägga sin pensionering eftersom man då går miste om utbetalningar (det är inte förmåner som räknas upp). DS.

Dan Adolphson Björck

Tjänstepensionen ökar i betydelse

Tjänstepensionen blir allt viktigare och är direkt avgörande för att man ska få en pension som man kan leva på i framtiden. Den allmänna pensionen utgör den största delen av den samlade pensionen för de flesta svenskar men tjänstepensionen ökar i betydelse. Det beror på att allt mer pengar sätts av till tjänstepensionen då fler omfattas av deltids-/flexpension och att fler år, både tidiga och sena, ger tjänstepension i nya avtal.

Tjänstepensionen kompletterar den allmänna pensionen och avlastar staten från dess försörjningsansvar. Tjänstepensionen växer år för år och spelar en allt viktigare roll både för pensionärernas ekonomi och för samhället som helhet. Statistik från Svensk Försäkring visar att mellan år 2011 och 2016 ökade andelen av utbetalningarna som utgörs av tjänstepension från 16 till 18 procent. Under samma period ökade de utbetalda tjänstepensionerna med totalt 20 miljarder kronor.

När man går i pension har man ofta miljonbelopp i total tjänstepension. I framtiden beräknas tjänstepensionen utgöra cirka en tredjedel av den sammanlagda pensionen för låg- och medelinkomsttagare med ett långt yrkesliv. De med höga inkomster kan få mer än halva sin framtida pension från tjänstepensionen. I Sverige har nio av tio arbetstagare kollektivavtalad tjänstepension. Den har vuxit fram genom ett framgångsrikt och på många sätt unikt samarbete mellan arbetsmarknadens parter, fackförbund, lagstiftare, myndigheter och bolag.

Men många vet inte hur mycket som sätts av till deras tjänstepension. Enligt en undersökning vi på AMF nyligen genomfört syns ett samband mellan att vara orolig för sin pension och hur bra kunskap man har över hur mycket som sätts av till sin tjänstepension. Med större kunskap minskar oron. Alla borde besöka minpension.se åtminstone en gång om året. Gå gärna in på amf.se och skriv in din lön för att få en förståelse för hur mycket tjänstepension som sätts av för just dig.

Dan Adolphson Björck

Pensionssystemet förändras – värt att veta

Idag presenterades efter lång väntan Pensionsgruppens överenskommelse kring hur pensionssystemet ska vara utformat i framtiden. Ett efterlängtat helhetsgrepp som ska ge dig som sparare förutsättningar för en trygg och bra pension. (Pensionsgruppen består av företrädare för regeringspartierna, M, L, C och KD)

Vi lever allt längre och för att säkerställa de framtida pensionsnivåerna föreslås en höjning av pensionsåldern. Idag har man rätt att börja ta ut sin allmänna pension vid 61 års ålder och nu höjs åldersgränsen i flera steg, för att år 2026 landa på 64 år. Idag går vi snitt i pension vid 64,5 år. Enligt överenskommelsen ska också gränsen för hur länge en anställd har rätt att jobba kvar (LAS) höjas från 67 till 69 år (år 2026).

Samtidigt som vi måste arbeta längre är problemet med åldersdiskriminering utbrett på arbetsmarknaden. Undersökningar från AMF visar att många pensionärer hade velat jobbat längre men att de upplevt att det finns förväntningar och attityder i samhället om att de skulle gå i pension vid 65 år. Här behövs ett attitydskifte och nu tillsätts en delegation som ska se över hur vi bättre tar tillvara på äldres kompetens. Eftersom pensionssystemet hänger ihop med övriga trygghetssystem som sjukförsäkring och a-kassa, är det viktigt att åldersgränserna följer med uppåt i alla delar, vilket överenskommelsen också poängterar.

Men mycket tyder på att ett längre arbetsliv inte är för alla. De med fysiskt och psykiskt krävande jobb anger ofta hälsoskäl som anledning till pension. Arbetsmarknadens parter är medvetna om att förutsättningarna att mäkta med ett längre yrkesliv skiljer sig åt, varför vissa branscher kommit överens om att öka inbetalningarna till tjänstepensionen i form av deltidspension/flexpension. Detta omfattar idag allt fler på arbetsmarknaden och med en högre pensionsålder blir det än viktigare. Tanken är att man efter ett långt yrkesliv själv ska kunna styra sin arbetstid de sista åren. Det är framför allt en reform för dagens unga som hinner spara ihop ett tillräckligt stort kapital för att ha råd att gå ned i arbetstid.

Pensionsgruppen planerar att i nästa steg analysera hur mycket som sätts av till pensionen och om den nivån behöver justeras uppåt. Man är också överens om att åldern för att ta ut garantipension höjs från 65 år till 66 år från och med år 2023, undantaget de som jobbat 44 år eller längre. Vidare införs ett behovsprövat tillägg för garantipensionen och en ytterligare höjning av bostadstillägget. Grundskyddet förstärks alltså för de med lägst inkomster, inte sällan kvinnor. Principen är dock att arbete ska löna sig och det trycker överenskommelsen på, men exakt hur det kommer att utformas återstår att se. Här är det viktigt att man hittar en balans som är rimlig.

Slutligen har man beslutat att renovera PPM-systemet i grunden, bland annat åtgärder för att säkerställa ett tryggt och hållbart fondtorg med ett mer överblickbart utbud. Efter vårens uppmärksammade händelser var det både väntat och efterlängtat. Ingen ska kunna utnyttja det kunskapsunderläge man som konsument befinner sig i när det finns över 800 fonder med varierande kvalitet att välja på. Konsumenterna måste kunna göra medvetna val kring sin pension, något som också årets Nobelpristagare i ekonomi Richard Thaler lyfte vid sitt besök i Sverige. Under dagens pressträff nämnde finansmarknadsminister Per Bolund att det finns goda exempel på hur hög kvalitet kan uppnås, detta i form av regelbundna upphandlingar som sker inom de kollektivavtalade tjänstepensionerna.

Detta större grepp i pensionsfrågan är mycket välkommet. Inriktningen är tydlig och det finns en stor ambition. Fortsättning följer.

Dan Adolphson

Tips för en högre pension

När man är mitt uppe i livet känns pensionen ofta avlägsen. Det kan vara svårt att förmå sig själv att stanna upp och tänka på hur man kan göra för att få det så bra som möjligt när man blir äldre. Men det är bra att ha koll på några grundläggande saker.

Det är framför allt tre saker som har stor betydelse för hur mycket du kommer få i pension:

  • Hur mycket du jobbar under hela livet.
  • Din lön.
  • Och om din arbetsgivare betalar in till en tjänstepension för dig. Har du ett jobb med kollektivavtal har du automatiskt en tjänstepension med låg avgift. Bra, eller hur?

Ju mer du jobbar – och ju högre lön du har – desto fler pensionsrätter får du till din allmänna pension. Och desto mer betalar din arbetsgivare in till din tjänstepension.

Det här kan vara bra att tänka på:

  • Om du har möjlighet – jobba inte deltid under långa perioder.
  • Om du har små barn – försök att dela på de dagar du och din partner är borta från jobbet för föräldraledighet och när barnen är sjuka.
  • Ha alltid koll på om du har tjänstepension genom jobbet eller inte. Om du inte har det – se till att få så pass hög lön att du själv kan spara till din pension. Inbetalningen till tjänstepensionen brukar motsvara en till flera tusenlappar i månaden.

Om du har råd så kan även ett eget privat sparande till pensionen göra skillnad.

Mitt sista tips är att gå in på minpension.se för att få koll på hela din pension. Här kan du också göra en prognos för hur mycket det beräknas bli. Du loggar enkelt in med din e-legitimation.

Dina sidor på amf.se kan du se hur din tjänstepension hos AMF utvecklats.

Hoppas den här läsningen gav dig lite kunskap om hur du kan tänka kring din pension. Kontakta oss gärna om du har några frågor eller behöver hjälp. Vi finns här för dig!

Dan Adolphson

Missa inte extrapengarna som föräldraledig

Det finns en osäkerhet varifrån man får pengar när man är föräldraledig. Blivande föräldrar räknar med att barn är lika med inkomstförlust. Man har även negativa förväntningar på pensionen. Men det behöver inte bli så illa som man kan tro. Utöver föräldrapenning från Försäkringskassan får de flesta även föräldralön (eller föräldrapenningtillägg som det också kan heta) från jobbet. Många tror att de får ungefär 80 procent av sin gamla inkomst men extrapengarna från jobbet kan göra att man får 90 procent av sin lön under den första tiden som föräldraledig.

En vanlig uppfattning är att familjen förlorar på att dela på föräldraledigheten trots att det ofta är tvärtom. Föräldrarnas samlade inkomst kan faktiskt öka om man delar på dagarna. Förutsatt att båda föräldrarna omfattas av föräldralön. Det gäller att kolla upp vad vilka villkor som gäller på jobbet. Om man får föräldralön och i så fall hur länge.

Och själva föräldraledigheten behöver inte få så stor effekt på den framtida pensionen. Det finns kompensation både för allmän pension och tjänstepension under tiden man är föräldraledig. Men om föräldrarna har en ojämn fördelning från början så finns den en risk för att det mönstret håller i sig under barnens uppväxt. Halkar den ena föräldern efter i lön och karriär så påverkar det även pensionen i långa loppet. För även om man pusslar med arbete och familjeliv tillsammans så får man inte glömma bort att man samlar ihop till sin egen pension.

Tre tips till blivande föräldrar:

1. Kolla upp villkoren på jobbet
Sätt er inte bara in i Försäkringskassans regler utan även vilka villkor som gäller via jobbet. Kollektivavtal ger föräldralön och oftast även inbetalning till tjänstepensionen. Föräldralönen varar ofta mellan 3 månader upp till 1 år och inbetalning till tjänstepensionen är vanligen 11-18 månader eller i vissa fall längre. Det kan finnas krav om att man bara får ha föräldralön under en sammanhängande period. Skillnaden mellan olika avtal är stora. Ta reda på vad som gäller genom att kontakta arbetsgivare eller fackförbund.

2. Räkna på föräldraledigheten
I Försäkringskassans verktyg Föräldrakollen kan ni mata in förutsättningarna för föräldralönen. Om ena föräldern tar ut merparten av föräldraledigheten kommer denne att nå den bortre tidsgränsen för föräldralönen och då väntar en lägre inkomst. Därför lönar det sig ofta att dela lika om båda föräldrarna omfattas av föräldralön.

3. Anmäl föräldraledigheten
Föräldrapenningen sköts enklast med e-legitimation men när det gäller föräldraledighet via jobbet är det ofta papper som gäller. På vissa arbetsplatser behöver man som anställd anmäla föräldraledigheten för att man ska får föräldralön och inbetalningen till tjänstepensionen. Missa inte det!

Bra länkar:
fifty-­fifty.se
Föräldrakollen
lo.se/facketforsakrar
knegdeg.se
saco.se/deltidsfallan

Dan Adolphson