Kategoriarkiv: Allmän pension

Du får allmän pension från staten.

Stort stöd för att avstå delar av löneökning för pension


En högre pensionsålder behövs för att möta utmaningen med att vi lever allt längre. Men det är inte det enda sättet att trygga framtidens pensioner. Det går att sätta av mer pengar också. Och på allt fler arbetsplatser och det precis vad som sker genom avtal om deltidspension/flexpension som ger extra inbetalningar till tjänstepensionen. En ny undersökning som vi på AMF har genomfört visar att stödet för denna reform är stort. Förmodligen har debatten om stigande medellivslängd och fallande allmän pension gjort intryck. Två av tre (69 procent) som omfattas av tjänstepension kan tänka sig att avstå från delar av löneökningar för att förstärka sin pension. Samtidigt menar var fjärde (25 procent) att de inte önskar en sådan lösning.

Tanken med deltidspension/flexpension är att den anställde får ökad flexibilitet att gå ner i arbetstid i slutet av yrkeslivet utan att drabbas av ett för stort inkomstbortfall alternativ fortsätta arbeta i samma omfattning och få en högre pension. En annan fördel är att deltidspension/flexpension betalas in tillsammans med tjänstepensionen, vilket ger låga avgifter för de anställda och en enkel och kostnadseffektiv administration för arbetsgivarna. Högre pension och bättre möjligheter att orka med ett längre arbetsliv är vad det handlar om.

Samtidigt finns det nackdelar också. Det finns som sagt grupper som inte vill avsätta mer pengar till pensionen. Att förstärka pensionerna tar dessutom tid. Deltidspension/flexpension är inte en ”quick fix” utan framför allt en reform för dagens unga som med många år kvar till pension som hinner spara ihop ett tillräckligt stort kapital. Att sätta av mer pengar till pensionen påverkar löneutrymmet och ökar kostnaderna för kollektivavtal. Man ska också komma ihåg att lönen ligger till grund för vad man får ut från socialförsäkringen.

Arbetsmarknadens parter har i etapper satt av allt mer pengar till tjänstepensionen på senare år medan inbetalningarna till den allmänna pensionen inte har förändrats sedan det nya allmänna pensionssystemet lanserades i mitten på 1990-talet. Höjd inbetalning till den allmänna pensionen utreds just nu av Socialdepartementet. Förmodligen kommer vi till en punkt där balansen mellan lön idag och pension imorgon kommer diskuteras mer ingående.

De tre viktigaste faktorerna för att få en bra pension är lönen, tiden i arbetslivet och att man får tjänstepension i sin anställning. Samtidigt gör införandet av deltidspension/flexpension att frågan om hur mycket arbetsgivaren betalar in också blir viktig. För det skiljer sig åt mellan olika arbetsplatser.

Dan Adolphson Björck

Vilken roll ska den allmänna pensionen spela i framtiden?

Medellivslängden har ökat successivt sedan mitten av 1800-talet. År 2015 var den 84,0 år för kvinnor och 80,4 år för män. Enligt SCBs befolkningsprognos kommer medellivslängden att fortsätta öka. Fram till år 2060 tros ökningen vara fem år för kvinnor och med drygt sex år för män. Ökningen av medellivslängden gör att pensionen ska räcka under fler år. Utvecklingen kan mötas genom att förlänga arbetslivet (i början och/eller i slutet) eller genom att sätta av mer pengar till pensionen. Politikerna har presenterat förslag för att förlänga arbetslivet. Att sätta av mer pengar är man däremot inte lika pigg på. Den allmänna pensionen står och stampar på samma inbetalning sedan det nya allmänna pensionssystemet lanserades i mitten på 1990-talet. Under tiden har arbetsmarknadens parter satt av allt mer pengar till tjänstepensionen. Det gör att tjänstepensionen ökar i betydelse. Förr om åren var tjänstepensionen grädden på moset. Numera är det en stor del av själva moset.

Med en högre pensionsålder beräknas den s.k. kompensationsgraden (förhållandet mellan slutlön och pension) kunna höjas avsevärt men för många kommer pensionen ändå att understiga 70 procent av lönen, en nivå som bland annat LO anser är för låg. Samtidigt är grundskyddet påtagligt i det allmänna pensionssystemet. Många med låga inkomster omfattas till viss del av garantipension eller bostadstillägg trots ett långt yrkesliv. Det var inte tanken med det nya allmänna pensionssystemet. Istället fanns det en tilltro hos politikerna om att arbetsmarknaden skulle förbättras, inte minst för kvinnor, men det har inte skett i den takt man trodde. Kvinnor har lägre livsinkomster än män och får därför lägre pensioner. Den allmänna pensionen baseras på de inkomster man har haft under arbetslivet, den så kallade livsinkomstprincipen. Men många av de förslag som diskuteras politiskt är frånsteg från denna princip (som förstärkt grundskydd, utökad barnårsrätt och bodelning av pensionsrätt). Om inte mer pengar sätts av till den allmänna pensionen här och nu finns en stor risk att framtidens politiker får göra brandkårsutryckningar genom att skjuta till ännu mer medel via statsbudgeten till fattiga pensionärer.

Samtidigt är balansen mellan lön idag och pension i framtiden inte helt enkel. Större inbetalningar kommer, på ett eller annat sätt, behöva tas ur löneutrymmet. Mindre löneökningar i utbyte mot mer pengar i framtiden. Vi behöver en diskussion om hur framtidens allmänna pension ska tryggas. Som inte bara handlar om högre pensionsålder. Ska den allmänna pensionen vara en grundinkomst eller har politikerna större ambitioner? Och hur säkerställer man att fler får en pension som man kan leva på (med minskat beroende till garantipension och bostadstillägg)?

Dan Adolphson Björck

PS. Beräkningen ovan är från januari 2018. Sedan dess har Pensionsmyndigheten höjt den alternativa pensionsåldern. Läs mer här. DS.

Lägre skatt samma år man fyller 66 år

Mellan 2007 och 2011 infördes jobbskatteavdragen stegvis vilket resulterade i att lön och pension beskattas olika. Den som fortsätter att arbeta efter sin 66-årsdag betalar lägre skatt på lönen (beroende på dubbelt jobbskatteavdrag och höjt grundavdrag) och den som väntar med att ta ut pensionen till efter den 1 januari samma år som denne fyller 66 år får lägre skatt på pensionen (beroende på höjt grundavdrag). Skatteskillnaden är som störst för de som har låga inkomster. Förhållandevis få pensionärer betalar statlig inkomstskatt eftersom inkomsterna oftast ligger under brytpunkten för statlig inkomstskatt.

Under 2018 har skatten sänkts ytterligare för de allra flesta som har fyllt 65 år. Mest påtaglig är förändringen för de som har inkomster nära genomsnittet. I åldersgruppen 61–67 år blir det också allt vanligare att arbeta och samtidigt ta ut en del av pensionen. Skatten dras då enligt olika skattetabeller (arbete respektive pension), vilket gör det svårt att överblicka hur mycket skatt man faktiskt betalar.

Så här får du koll på skatten:

1. Gör en pensionsprognos via Minpension.se. Jämför olika alternativ med varandra och skriv ner beloppen vid olika tidpunkter, t.ex. pensionering vid 65 respektive 66 år. Alla belopp är före skatt (brutto).

2. Räkna på skatten via Skatteverkets räknesnurra där du skriver in födelseår, skatten i din kommun (titta på senaste deklaration) och vilken pension du förväntas få, räknat på helår. Och du kan räkna även på din lön. Beloppen som visas är efter skatt (netto). Som du märker är skatten lägre från 1 januari det år man fyller 66 år.

PS. De som omfattas av garantipension/bostadstillägg/äldreförsörjningsstöd saknar drivkraft att senarelägga sin pensionering eftersom man då går miste om utbetalningar (det är inte förmåner som räknas upp). DS.

Dan Adolphson Björck

Tjänstepensionen ökar i betydelse

Tjänstepensionen blir allt viktigare och är direkt avgörande för att man ska få en pension som man kan leva på i framtiden. Den allmänna pensionen utgör den största delen av den samlade pensionen för de flesta svenskar men tjänstepensionen ökar i betydelse. Det beror på att allt mer pengar sätts av till tjänstepensionen då fler omfattas av deltids-/flexpension och att fler år, både tidiga och sena, ger tjänstepension i nya avtal.

Tjänstepensionen kompletterar den allmänna pensionen och avlastar staten från dess försörjningsansvar. Tjänstepensionen växer år för år och spelar en allt viktigare roll både för pensionärernas ekonomi och för samhället som helhet. Statistik från Svensk Försäkring visar att mellan år 2011 och 2016 ökade andelen av utbetalningarna som utgörs av tjänstepension från 16 till 18 procent. Under samma period ökade de utbetalda tjänstepensionerna med totalt 20 miljarder kronor.

När man går i pension har man ofta miljonbelopp i total tjänstepension. I framtiden beräknas tjänstepensionen utgöra cirka en tredjedel av den sammanlagda pensionen för låg- och medelinkomsttagare med ett långt yrkesliv. De med höga inkomster kan få mer än halva sin framtida pension från tjänstepensionen. I Sverige har nio av tio arbetstagare kollektivavtalad tjänstepension. Den har vuxit fram genom ett framgångsrikt och på många sätt unikt samarbete mellan arbetsmarknadens parter, fackförbund, lagstiftare, myndigheter och bolag.

Men många vet inte hur mycket som sätts av till deras tjänstepension. Enligt en undersökning vi på AMF nyligen genomfört syns ett samband mellan att vara orolig för sin pension och hur bra kunskap man har över hur mycket som sätts av till sin tjänstepension. Med större kunskap minskar oron. Alla borde besöka minpension.se åtminstone en gång om året. Gå gärna in på amf.se och skriv in din lön för att få en förståelse för hur mycket tjänstepension som sätts av för just dig.

Dan Adolphson Björck

Pensionssystemet förändras – värt att veta

Idag presenterades efter lång väntan Pensionsgruppens överenskommelse kring hur pensionssystemet ska vara utformat i framtiden. Ett efterlängtat helhetsgrepp som ska ge dig som sparare förutsättningar för en trygg och bra pension. (Pensionsgruppen består av företrädare för regeringspartierna, M, L, C och KD)

Vi lever allt längre och för att säkerställa de framtida pensionsnivåerna föreslås en höjning av pensionsåldern. Idag har man rätt att börja ta ut sin allmänna pension vid 61 års ålder och nu höjs åldersgränsen i flera steg, för att år 2026 landa på 64 år. Idag går vi snitt i pension vid 64,5 år. Enligt överenskommelsen ska också gränsen för hur länge en anställd har rätt att jobba kvar (LAS) höjas från 67 till 69 år (år 2026).

Samtidigt som vi måste arbeta längre är problemet med åldersdiskriminering utbrett på arbetsmarknaden. Undersökningar från AMF visar att många pensionärer hade velat jobbat längre men att de upplevt att det finns förväntningar och attityder i samhället om att de skulle gå i pension vid 65 år. Här behövs ett attitydskifte och nu tillsätts en delegation som ska se över hur vi bättre tar tillvara på äldres kompetens. Eftersom pensionssystemet hänger ihop med övriga trygghetssystem som sjukförsäkring och a-kassa, är det viktigt att åldersgränserna följer med uppåt i alla delar, vilket överenskommelsen också poängterar.

Men mycket tyder på att ett längre arbetsliv inte är för alla. De med fysiskt och psykiskt krävande jobb anger ofta hälsoskäl som anledning till pension. Arbetsmarknadens parter är medvetna om att förutsättningarna att mäkta med ett längre yrkesliv skiljer sig åt, varför vissa branscher kommit överens om att öka inbetalningarna till tjänstepensionen i form av deltidspension/flexpension. Detta omfattar idag allt fler på arbetsmarknaden och med en högre pensionsålder blir det än viktigare. Tanken är att man efter ett långt yrkesliv själv ska kunna styra sin arbetstid de sista åren. Det är framför allt en reform för dagens unga som hinner spara ihop ett tillräckligt stort kapital för att ha råd att gå ned i arbetstid.

Pensionsgruppen planerar att i nästa steg analysera hur mycket som sätts av till pensionen och om den nivån behöver justeras uppåt. Man är också överens om att åldern för att ta ut garantipension höjs från 65 år till 66 år från och med år 2023, undantaget de som jobbat 44 år eller längre. Vidare införs ett behovsprövat tillägg för garantipensionen och en ytterligare höjning av bostadstillägget. Grundskyddet förstärks alltså för de med lägst inkomster, inte sällan kvinnor. Principen är dock att arbete ska löna sig och det trycker överenskommelsen på, men exakt hur det kommer att utformas återstår att se. Här är det viktigt att man hittar en balans som är rimlig.

Slutligen har man beslutat att renovera PPM-systemet i grunden, bland annat åtgärder för att säkerställa ett tryggt och hållbart fondtorg med ett mer överblickbart utbud. Efter vårens uppmärksammade händelser var det både väntat och efterlängtat. Ingen ska kunna utnyttja det kunskapsunderläge man som konsument befinner sig i när det finns över 800 fonder med varierande kvalitet att välja på. Konsumenterna måste kunna göra medvetna val kring sin pension, något som också årets Nobelpristagare i ekonomi Richard Thaler lyfte vid sitt besök i Sverige. Under dagens pressträff nämnde finansmarknadsminister Per Bolund att det finns goda exempel på hur hög kvalitet kan uppnås, detta i form av regelbundna upphandlingar som sker inom de kollektivavtalade tjänstepensionerna.

Detta större grepp i pensionsfrågan är mycket välkommet. Inriktningen är tydlig och det finns en stor ambition. Fortsättning följer.

Dan Adolphson

Tips för en högre pension

När man är mitt uppe i livet känns pensionen ofta avlägsen. Det kan vara svårt att förmå sig själv att stanna upp och tänka på hur man kan göra för att få det så bra som möjligt när man blir äldre. Men det är bra att ha koll på några grundläggande saker.

Det är framför allt tre saker som har stor betydelse för hur mycket du kommer få i pension:

  • Hur mycket du jobbar under hela livet.
  • Din lön.
  • Och om din arbetsgivare betalar in till en tjänstepension för dig. Har du ett jobb med kollektivavtal har du automatiskt en tjänstepension med låg avgift. Bra, eller hur?

Ju mer du jobbar – och ju högre lön du har – desto fler pensionsrätter får du till din allmänna pension. Och desto mer betalar din arbetsgivare in till din tjänstepension.

Det här kan vara bra att tänka på:

  • Om du har möjlighet – jobba inte deltid under långa perioder.
  • Om du har små barn – försök att dela på de dagar du och din partner är borta från jobbet för föräldraledighet och när barnen är sjuka.
  • Ha alltid koll på om du har tjänstepension genom jobbet eller inte. Om du inte har det – se till att få så pass hög lön att du själv kan spara till din pension. Inbetalningen till tjänstepensionen brukar motsvara en till flera tusenlappar i månaden.

Om du har råd så kan även ett eget privat sparande till pensionen göra skillnad.

Mitt sista tips är att gå in på minpension.se för att få koll på hela din pension. Här kan du också göra en prognos för hur mycket det beräknas bli. Du loggar enkelt in med din e-legitimation.

Dina sidor på amf.se kan du se hur din tjänstepension hos AMF utvecklats.

Hoppas den här läsningen gav dig lite kunskap om hur du kan tänka kring din pension. Kontakta oss gärna om du har några frågor eller behöver hjälp. Vi finns här för dig!

Dan Adolphson

Missa inte extrapengarna som föräldraledig

Det finns en osäkerhet varifrån man får pengar när man är föräldraledig. Blivande föräldrar räknar med att barn är lika med inkomstförlust. Man har även negativa förväntningar på pensionen. Men det behöver inte bli så illa som man kan tro. Utöver föräldrapenning från Försäkringskassan får de flesta även föräldralön (eller föräldrapenningtillägg som det också kan heta) från jobbet. Många tror att de får ungefär 80 procent av sin gamla inkomst men extrapengarna från jobbet kan göra att man får 90 procent av sin lön under den första tiden som föräldraledig.

En vanlig uppfattning är att familjen förlorar på att dela på föräldraledigheten trots att det ofta är tvärtom. Föräldrarnas samlade inkomst kan faktiskt öka om man delar på dagarna. Förutsatt att båda föräldrarna omfattas av föräldralön. Det gäller att kolla upp vad vilka villkor som gäller på jobbet. Om man får föräldralön och i så fall hur länge.

Och själva föräldraledigheten behöver inte få så stor effekt på den framtida pensionen. Det finns kompensation både för allmän pension och tjänstepension under tiden man är föräldraledig. Men om föräldrarna har en ojämn fördelning från början så finns den en risk för att det mönstret håller i sig under barnens uppväxt. Halkar den ena föräldern efter i lön och karriär så påverkar det även pensionen i långa loppet. För även om man pusslar med arbete och familjeliv tillsammans så får man inte glömma bort att man samlar ihop till sin egen pension.

Tre tips till blivande föräldrar:

1. Kolla upp villkoren på jobbet
Sätt er inte bara in i Försäkringskassans regler utan även vilka villkor som gäller via jobbet. Kollektivavtal ger föräldralön och oftast även inbetalning till tjänstepensionen. Föräldralönen varar ofta mellan 3 månader upp till 1 år och inbetalning till tjänstepensionen är vanligen 11-18 månader eller i vissa fall längre. Det kan finnas krav om att man bara får ha föräldralön under en sammanhängande period. Skillnaden mellan olika avtal är stora. Ta reda på vad som gäller genom att kontakta arbetsgivare eller fackförbund.

2. Räkna på föräldraledigheten
I Försäkringskassans verktyg Föräldrakollen kan ni mata in förutsättningarna för föräldralönen. Om ena föräldern tar ut merparten av föräldraledigheten kommer denne att nå den bortre tidsgränsen för föräldralönen och då väntar en lägre inkomst. Därför lönar det sig ofta att dela lika om båda föräldrarna omfattas av föräldralön.

3. Anmäl föräldraledigheten
Föräldrapenningen sköts enklast med e-legitimation men när det gäller föräldraledighet via jobbet är det ofta papper som gäller. På vissa arbetsplatser behöver man som anställd anmäla föräldraledigheten för att man ska får föräldralön och inbetalningen till tjänstepensionen. Missa inte det!

Bra länkar:
fifty-­fifty.se
Föräldrakollen
lo.se/facketforsakrar
knegdeg.se
saco.se/deltidsfallan

Dan Adolphson

Har du låga eller höga avgifter för din pension?

Låga avgifter betyder mer i pension. Säkert har du hört det förut. Men de flesta vet inte hur mycket de betalar. Avgifterna minskar pensionskapitalet (i samma stund de tas ut), påverkar den framtida avkastningen (jämfört med om pengarna hade funnits kvar) och ska betalas i alla väder (både när man tjänar in sin pension och när den betalas ut). Och det handlar om större summor än vad man kan tro.

Beräkningar från AMF visar att en avgift på 1 procent minskar pensionskapitalet med över 100 000 kronor för en typisk pensionssparare efter 35 års sparande, jämfört med om avgiften är 0,2 procent då pensionskapitalet sjunker med endast 23 000 kronor.

Så här kollar du dina avgifter:

  1. Gå in på MinPension.se för att se hela din pension.
  2. Logga in hos bolagen där du har din pension och kolla vilka avgifter du har.
  3. Jämför avgifterna för tjänstepensionen hos Konsumenternas.se och premiepensionen (PPM-fonderna) hos Pensionsmyndigheten.se
  4. Om du betalar för mycket kan du byta sparform, fonder eller bolag själv. Det enda som krävs är e-legitimation. Mer info: Fora.se (tjänstepension för privatanställda arbetare), Collectum.se (tjänstepension för privatanställda tjänstemän), spv.se (tjänstepension för statligt anställda) samt Pensionsvalet.se eller Valcentralen.se (tjänstepension för kommun- och landstingsanställda), Pensionsmyndigheten.se (premiepensionen).

De som inte gör val för sin kollektivavtalade tjänstepension eller premiepension får automatiskt låga avgifter, runt 0,2 procent eller till och med lägre. För den som vill välja själv finns det gott om alternativ där avgiften är 0,4 procent. Väljer man någonting dyrare ska man känna till att det är just dyrare. Se till att ha så låga avgifter som möjligt så är du på väg mot en bra pension.

Dan Adolphson

Ta samtalet vid köksbordet – Minska pensionsgapet

Jämställdhet brukar definieras som att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Fina ord som har visat sig svåra att fylla med innehåll. Skillnaderna mellan könen minskar men det går i snigelfart. Kvinnor har fortfarande lägre löner, arbetar oftare deltid, tar ut längre föräldraledighet och vårdar sjuka barn i högre grad än män. LOs jämställdhetsbarometer visar dessutom att många kvinnor i arbetaryrken har extra svårt att kombinera just arbete och familj. Detta påverkar både lönen idag och de framtida möjligheterna på arbetsmarknaden. Och det blir tydligt den dag man går i pension. Idag har kvinnliga pensionärer drygt två tredjedelar av männens pension.

Naturligtvis finns det ett politiskt ansvar till varför det ser ut som det gör. Strukturer och attityder påverkar oss. Men för de som lever i en parrelation handlar det också om att ta diskussionen med sin livskamrat. Kvinnorna kommer aldrig komma ikapp männen om vi inte vågar prata om ekonomi och hur vi lägger upp våra liv. Det finns flera saker som du och din partner kan fundera på för att få mer jämställda pensioner:

1. Verka för att båda får ett bra yrkesliv
Under yrkeslivet bör man i möjligaste mån söka sig till anställningar som erbjuder heltid med kollektivavtal. Då får du tjänstepension och en större inbetalning till pensionen. Långa perioder med deltidsarbete påverkar pensionen negativt.

2. Dela på föräldraledighet och VAB
Själva VAB-dagarna gör kanske inte så stor skillnad idag men kan påverka den framtida löneutvecklingen.

3. Jämför era pensioner
Gå in på minpension.se tillsammans för att se om det är stora skillnader mellan er.

4. Kompensera den som tjänar mindre
Den med högre inkomst kan till exempel amortera mer på bolånen. Den som är gift eller registrerad partner kan kompensera sin äkta hälft genom att föra över sin premiepensionsrätt (via Pensionsmyndigheten). Man kan även spara åt sin partner privat i dennes namn genom t.ex. ett investeringssparkonto. I det senare fallet gäller det att tänka på att skriva äktenskapsförord.

Det finns en viss omfördelning i pensionssystemet för att rätta till skillnaderna mellan kvinnor och män. Både den allmänna pensionen och tjänstepensionen beräknas med en gemensam livslängd för kvinnor och män (trots att kvinnor förväntas leva längre). De allra flesta kollektivavtalade tjänstepensioner kompenserar vid föräldraledighet och det finns även inbyggt i den allmänna pensionen. Garantipension och bostadstillägg omfattar fler kvinnor än män. Men pensionssystemet som sådant kan inte korrigera problemet med kvinnors ställning på arbetsmarknaden och lägre lönenivåer, det vill säga själva orsakerna till varför mäns och kvinnors pensioner skiljer sig åt.

Så ta snacket om ekonomin och det obetalda hemarbetet. Att prata om dessa frågor är inte alltid friktionsfritt. Men förhoppningsvis får man en bättre relation i förlängningen.

Dan Adolphson

Inte så tokigt att jobba som 66-åring

När du väljer att gå i pension får stora följder för storleken på din pension. Har man kraften, lusten och orken att arbeta längre så kan man plussa på sin ekonomi. Det beror på att man är längre tid som yrkesverksam och kortare tid som pensionär. Men det finns ytterligare en anledning. Lägre skatt.

Från och med det år man fyller 66 år får man lägre skatt på arbetsinkomster och lägre skatt på pension. Det beror på det dubbla jobbskatteavdraget och höjt grundavdrag. Den sammantagna effekten är att den som väntar med att ta ut sin pension till 66 år och/eller fortsätter arbeta får behålla mer i plånboken. Det rör sig om en tusenlapp eller två – varje månad. Skatteskillnaden är störst för dem med låga inkomster. Här behöver informationen bli bättre så att spararna kan dra rätt slutsatser om de ska fortsätta arbeta eller gå i pension. En analys av AMFs pensionärer visar att det är få, bara 4 av 100, som anpassar sitt pensionsuttag och arbetsinkomster efter dessa skatteeffekter. En möjlig förklaring är att kännedomen om skatteeffekterna är låg.

Som blivande pensionär kan man själv bilda sig en uppfattning om hur mycket det lönar sig att arbeta längre (efter skatt):

1. Gör en pensionsprognos via Minpension.se. Jämför olika alternativ med varandra och skriv ner beloppen vid olika tidpunkter, t.ex. pensionering vid 65 respektive 66 år. Alla belopp är före skatt (brutto).

2. Räkna på skatten via Skatteverkets räknesnurra där du skriver in födelseår, skatten i din kommun (titta på senaste deklaration) och vilken pension du förväntas få, räknat på helår. Och du kan räkna även på din lön. Beloppen som visas är efter skatt (netto). Som du märker är skatten lägre från 1 januari det år man fyller 66 år.

PS. De som omfattas av garantipension/bostadstillägg/äldreförsörjningsstöd saknar drivkraft att senarelägga sin pensionering eftersom man då går miste om utbetalningar (det är inte förmåner som räknas upp). DS.

Dan Adolphson