Kategoriarkiv: Allmän pension

Du får allmän pension från staten.

Pensionssystemet förändras – värt att veta

Idag presenterades efter lång väntan Pensionsgruppens överenskommelse kring hur pensionssystemet ska vara utformat i framtiden. Ett efterlängtat helhetsgrepp som ska ge dig som sparare förutsättningar för en trygg och bra pension. (Pensionsgruppen består av företrädare för regeringspartierna, M, L, C och KD)

Vi lever allt längre och för att säkerställa de framtida pensionsnivåerna föreslås en höjning av pensionsåldern. Idag har man rätt att börja ta ut sin allmänna pension vid 61 års ålder och nu höjs åldersgränsen i flera steg, för att år 2026 landa på 64 år. Idag går vi snitt i pension vid 64,5 år. Enligt överenskommelsen ska också gränsen för hur länge en anställd har rätt att jobba kvar (LAS) höjas från 67 till 69 år (år 2026).

Samtidigt som vi måste arbeta längre är problemet med åldersdiskriminering utbrett på arbetsmarknaden. Undersökningar från AMF visar att många pensionärer hade velat jobbat längre men att de upplevt att det finns förväntningar och attityder i samhället om att de skulle gå i pension vid 65 år. Här behövs ett attitydskifte och nu tillsätts en delegation som ska se över hur vi bättre tar tillvara på äldres kompetens. Eftersom pensionssystemet hänger ihop med övriga trygghetssystem som sjukförsäkring och a-kassa, är det viktigt att åldersgränserna följer med uppåt i alla delar, vilket överenskommelsen också poängterar.

Men mycket tyder på att ett längre arbetsliv inte är för alla. De med fysiskt och psykiskt krävande jobb anger ofta hälsoskäl som anledning till pension. Arbetsmarknadens parter är medvetna om att förutsättningarna att mäkta med ett längre yrkesliv skiljer sig åt, varför vissa branscher kommit överens om att öka inbetalningarna till tjänstepensionen i form av deltidspension/flexpension. Detta omfattar idag allt fler på arbetsmarknaden och med en högre pensionsålder blir det än viktigare. Tanken är att man efter ett långt yrkesliv själv ska kunna styra sin arbetstid de sista åren. Det är framför allt en reform för dagens unga som hinner spara ihop ett tillräckligt stort kapital för att ha råd att gå ned i arbetstid.

Pensionsgruppen planerar att i nästa steg analysera hur mycket som sätts av till pensionen och om den nivån behöver justeras uppåt. Man är också överens om att åldern för att ta ut garantipension höjs från 65 år till 66 år från och med år 2023, undantaget de som jobbat 44 år eller längre. Vidare införs ett behovsprövat tillägg för garantipensionen och en ytterligare höjning av bostadstillägget. Grundskyddet förstärks alltså för de med lägst inkomster, inte sällan kvinnor. Principen är dock att arbete ska löna sig och det trycker överenskommelsen på, men exakt hur det kommer att utformas återstår att se. Här är det viktigt att man hittar en balans som är rimlig.

Slutligen har man beslutat att renovera PPM-systemet i grunden, bland annat åtgärder för att säkerställa ett tryggt och hållbart fondtorg med ett mer överblickbart utbud. Efter vårens uppmärksammade händelser var det både väntat och efterlängtat. Ingen ska kunna utnyttja det kunskapsunderläge man som konsument befinner sig i när det finns över 800 fonder med varierande kvalitet att välja på. Konsumenterna måste kunna göra medvetna val kring sin pension, något som också årets Nobelpristagare i ekonomi Richard Thaler lyfte vid sitt besök i Sverige. Under dagens pressträff nämnde finansmarknadsminister Per Bolund att det finns goda exempel på hur hög kvalitet kan uppnås, detta i form av regelbundna upphandlingar som sker inom de kollektivavtalade tjänstepensionerna.

Detta större grepp i pensionsfrågan är mycket välkommet. Inriktningen är tydlig och det finns en stor ambition. Fortsättning följer.

Dan Adolphson

Tips för en högre pension

När man är mitt uppe i livet känns pensionen ofta avlägsen. Det kan vara svårt att förmå sig själv att stanna upp och tänka på hur man kan göra för att få det så bra som möjligt när man blir äldre. Men det är bra att ha koll på några grundläggande saker.

Det är framför allt tre saker som har stor betydelse för hur mycket du kommer få i pension:

  • Hur mycket du jobbar under hela livet.
  • Din lön.
  • Och om din arbetsgivare betalar in till en tjänstepension för dig. Har du ett jobb med kollektivavtal har du automatiskt en tjänstepension med låg avgift. Bra, eller hur?

Ju mer du jobbar – och ju högre lön du har – desto fler pensionsrätter får du till din allmänna pension. Och desto mer betalar din arbetsgivare in till din tjänstepension.

Det här kan vara bra att tänka på:

  • Om du har möjlighet – jobba inte deltid under långa perioder.
  • Om du har små barn – försök att dela på de dagar du och din partner är borta från jobbet för föräldraledighet och när barnen är sjuka.
  • Ha alltid koll på om du har tjänstepension genom jobbet eller inte. Om du inte har det – se till att få så pass hög lön att du själv kan spara till din pension. Inbetalningen till tjänstepensionen brukar motsvara en till flera tusenlappar i månaden.

Om du har råd så kan även ett eget privat sparande till pensionen göra skillnad.

Mitt sista tips är att gå in på minpension.se för att få koll på hela din pension. Här kan du också göra en prognos för hur mycket det beräknas bli. Du loggar enkelt in med din e-legitimation.

Dina sidor på amf.se kan du se hur din tjänstepension hos AMF utvecklats.

Hoppas den här läsningen gav dig lite kunskap om hur du kan tänka kring din pension. Kontakta oss gärna om du har några frågor eller behöver hjälp. Vi finns här för dig!

Dan Adolphson

Missa inte extrapengarna som föräldraledig

Det finns en osäkerhet varifrån man får pengar när man är föräldraledig. Blivande föräldrar räknar med att barn är lika med inkomstförlust. Man har även negativa förväntningar på pensionen. Men det behöver inte bli så illa som man kan tro. Utöver föräldrapenning från Försäkringskassan får de flesta även föräldralön (eller föräldrapenningtillägg som det också kan heta) från jobbet. Många tror att de får ungefär 80 procent av sin gamla inkomst men extrapengarna från jobbet kan göra att man får 90 procent av sin lön under den första tiden som föräldraledig.

En vanlig uppfattning är att familjen förlorar på att dela på föräldraledigheten trots att det ofta är tvärtom. Föräldrarnas samlade inkomst kan faktiskt öka om man delar på dagarna. Förutsatt att båda föräldrarna omfattas av föräldralön. Det gäller att kolla upp vad vilka villkor som gäller på jobbet. Om man får föräldralön och i så fall hur länge.

Och själva föräldraledigheten behöver inte få så stor effekt på den framtida pensionen. Det finns kompensation både för allmän pension och tjänstepension under tiden man är föräldraledig. Men om föräldrarna har en ojämn fördelning från början så finns den en risk för att det mönstret håller i sig under barnens uppväxt. Halkar den ena föräldern efter i lön och karriär så påverkar det även pensionen i långa loppet. För även om man pusslar med arbete och familjeliv tillsammans så får man inte glömma bort att man samlar ihop till sin egen pension.

Tre tips till blivande föräldrar:

1. Kolla upp villkoren på jobbet
Sätt er inte bara in i Försäkringskassans regler utan även vilka villkor som gäller via jobbet. Kollektivavtal ger föräldralön och oftast även inbetalning till tjänstepensionen. Föräldralönen varar ofta mellan 3 månader upp till 1 år och inbetalning till tjänstepensionen är vanligen 11-18 månader eller i vissa fall längre. Det kan finnas krav om att man bara får ha föräldralön under en sammanhängande period. Skillnaden mellan olika avtal är stora. Ta reda på vad som gäller genom att kontakta arbetsgivare eller fackförbund.

2. Räkna på föräldraledigheten
I Försäkringskassans verktyg Föräldrakollen kan ni mata in förutsättningarna för föräldralönen. Om ena föräldern tar ut merparten av föräldraledigheten kommer denne att nå den bortre tidsgränsen för föräldralönen och då väntar en lägre inkomst. Därför lönar det sig ofta att dela lika om båda föräldrarna omfattas av föräldralön.

3. Anmäl föräldraledigheten
Föräldrapenningen sköts enklast med e-legitimation men när det gäller föräldraledighet via jobbet är det ofta papper som gäller. På vissa arbetsplatser behöver man som anställd anmäla föräldraledigheten för att man ska får föräldralön och inbetalningen till tjänstepensionen. Missa inte det!

Bra länkar:
fifty-­fifty.se
Föräldrakollen
lo.se/facketforsakrar
knegdeg.se
saco.se/deltidsfallan

Dan Adolphson

Har du låga eller höga avgifter för din pension?

Låga avgifter betyder mer i pension. Säkert har du hört det förut. Men de flesta vet inte hur mycket de betalar. Avgifterna minskar pensionskapitalet (i samma stund de tas ut), påverkar den framtida avkastningen (jämfört med om pengarna hade funnits kvar) och ska betalas i alla väder (både när man tjänar in sin pension och när den betalas ut). Och det handlar om större summor än vad man kan tro.

Beräkningar från AMF visar att en avgift på 1 procent minskar pensionskapitalet med över 100 000 kronor för en typisk pensionssparare efter 35 års sparande, jämfört med om avgiften är 0,2 procent då pensionskapitalet sjunker med endast 23 000 kronor.

Så här kollar du dina avgifter:

  1. Gå in på MinPension.se för att se hela din pension.
  2. Logga in hos bolagen där du har din pension och kolla vilka avgifter du har.
  3. Jämför avgifterna för tjänstepensionen hos Konsumenternas.se och premiepensionen (PPM-fonderna) hos Pensionsmyndigheten.se
  4. Om du betalar för mycket kan du byta sparform, fonder eller bolag själv. Det enda som krävs är e-legitimation. Mer info: Fora.se (tjänstepension för privatanställda arbetare), Collectum.se (tjänstepension för privatanställda tjänstemän), spv.se (tjänstepension för statligt anställda) samt Pensionsvalet.se eller Valcentralen.se (tjänstepension för kommun- och landstingsanställda), Pensionsmyndigheten.se (premiepensionen).

De som inte gör val för sin kollektivavtalade tjänstepension eller premiepension får automatiskt låga avgifter, runt 0,2 procent eller till och med lägre. För den som vill välja själv finns det gott om alternativ där avgiften är 0,4 procent. Väljer man någonting dyrare ska man känna till att det är just dyrare. Se till att ha så låga avgifter som möjligt så är du på väg mot en bra pension.

Dan Adolphson

Ta samtalet vid köksbordet – Minska pensionsgapet

Jämställdhet brukar definieras som att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Fina ord som har visat sig svåra att fylla med innehåll. Skillnaderna mellan könen minskar men det går i snigelfart. Kvinnor har fortfarande lägre löner, arbetar oftare deltid, tar ut längre föräldraledighet och vårdar sjuka barn i högre grad än män. LOs jämställdhetsbarometer visar dessutom att många kvinnor i arbetaryrken har extra svårt att kombinera just arbete och familj. Detta påverkar både lönen idag och de framtida möjligheterna på arbetsmarknaden. Och det blir tydligt den dag man går i pension. Idag har kvinnliga pensionärer drygt två tredjedelar av männens pension.

Naturligtvis finns det ett politiskt ansvar till varför det ser ut som det gör. Strukturer och attityder påverkar oss. Men för de som lever i en parrelation handlar det också om att ta diskussionen med sin livskamrat. Kvinnorna kommer aldrig komma ikapp männen om vi inte vågar prata om ekonomi och hur vi lägger upp våra liv. Det finns flera saker som du och din partner kan fundera på för att få mer jämställda pensioner:

1. Verka för att båda får ett bra yrkesliv
Under yrkeslivet bör man i möjligaste mån söka sig till anställningar som erbjuder heltid med kollektivavtal. Då får du tjänstepension och en större inbetalning till pensionen. Långa perioder med deltidsarbete påverkar pensionen negativt.

2. Dela på föräldraledighet och VAB
Själva VAB-dagarna gör kanske inte så stor skillnad idag men kan påverka den framtida löneutvecklingen.

3. Jämför era pensioner
Gå in på minpension.se tillsammans för att se om det är stora skillnader mellan er.

4. Kompensera den som tjänar mindre
Den med högre inkomst kan till exempel amortera mer på bolånen. Den som är gift eller registrerad partner kan kompensera sin äkta hälft genom att föra över sin premiepensionsrätt (via Pensionsmyndigheten). Man kan även spara åt sin partner privat i dennes namn genom t.ex. ett investeringssparkonto. I det senare fallet gäller det att tänka på att skriva äktenskapsförord.

Det finns en viss omfördelning i pensionssystemet för att rätta till skillnaderna mellan kvinnor och män. Både den allmänna pensionen och tjänstepensionen beräknas med en gemensam livslängd för kvinnor och män (trots att kvinnor förväntas leva längre). De allra flesta kollektivavtalade tjänstepensioner kompenserar vid föräldraledighet och det finns även inbyggt i den allmänna pensionen. Garantipension och bostadstillägg omfattar fler kvinnor än män. Men pensionssystemet som sådant kan inte korrigera problemet med kvinnors ställning på arbetsmarknaden och lägre lönenivåer, det vill säga själva orsakerna till varför mäns och kvinnors pensioner skiljer sig åt.

Så ta snacket om ekonomin och det obetalda hemarbetet. Att prata om dessa frågor är inte alltid friktionsfritt. Men förhoppningsvis får man en bättre relation i förlängningen.

Dan Adolphson

Inte så tokigt att jobba som 66-åring

När du väljer att gå i pension får stora följder för storleken på din pension. Har man kraften, lusten och orken att arbeta längre så kan man plussa på sin ekonomi. Det beror på att man är längre tid som yrkesverksam och kortare tid som pensionär. Men det finns ytterligare en anledning. Lägre skatt.

Från och med det år man fyller 66 år får man lägre skatt på arbetsinkomster och lägre skatt på pension. Det beror på det dubbla jobbskatteavdraget och höjt grundavdrag. Den sammantagna effekten är att den som väntar med att ta ut sin pension till 66 år och/eller fortsätter arbeta får behålla mer i plånboken. Det rör sig om en tusenlapp eller två – varje månad. Skatteskillnaden är störst för dem med låga inkomster. Här behöver informationen bli bättre så att spararna kan dra rätt slutsatser om de ska fortsätta arbeta eller gå i pension. En analys av AMFs pensionärer visar att det är få, bara 4 av 100, som anpassar sitt pensionsuttag och arbetsinkomster efter dessa skatteeffekter. En möjlig förklaring är att kännedomen om skatteeffekterna är låg.

Som blivande pensionär kan man själv bilda sig en uppfattning om hur mycket det lönar sig att arbeta längre (efter skatt):

1. Gör en pensionsprognos via Minpension.se. Jämför olika alternativ med varandra och skriv ner beloppen vid olika tidpunkter, t.ex. pensionering vid 65 respektive 66 år. Alla belopp är före skatt (brutto).

2. Räkna på skatten via Skatteverkets räknesnurra där du skriver in födelseår, skatten i din kommun (titta på senaste deklaration) och vilken pension du förväntas få, räknat på helår. Och du kan räkna även på din lön. Beloppen som visas är efter skatt (netto). Som du märker är skatten lägre från 1 januari det år man fyller 66 år.

PS. De som omfattas av garantipension/bostadstillägg/äldreförsörjningsstöd saknar drivkraft att senarelägga sin pensionering eftersom man då går miste om utbetalningar (det är inte förmåner som räknas upp). DS.

Dan Adolphson

Mellandagsrea på ekonomisk omtanke

.sale

Att inte tänka på den ekonomiska jämställdheten under arbetsåren kan få stora konsekvenser för pensionen. Men det är få som kompenserar olika ekonomiska förutsättningar, där den ena till exempel har lägre lön eller deltidsarbetar. Från tidigare undersökning hos AMF vet vi att det är ovanligt att ha ett privat sparande i sin partners namn. Det är betydligt vanligare att spara till barn och barnbarn.

Men äkta makar (maka/make/registrerad partner) har faktiskt ett sätt att kompensera varandra som inte borde sitta så långt inne. Man kan överföra sin premiepensionsrätt. I dagsläget är det endast några tusen av alla pensionssparare som överför sin premiepension till sin partner. Fram till nyligen minskade varje hundralapp som överfördes med 8 kronor för att kompensera att kvinnor förväntas leva längre än män. Men så stor är inte skillnaden i medellivslängd så numera minskar beloppet med 6 kronor istället. Billigare än tidigare alltså. Och det gäller att passa på. Blanketten ska in senast 31 januari annars får man vackert vänta till nästa år.

Skynda att fynda!

Dan Adolphson

PS. Egentligen borde det inte vara någon minskning alls för överföring av premiepensionsrätt. När premiepensionen infördes var tanken att överföringar inom systemet inte skulle belasta kollektivet. Men minskningen är ologisk eftersom den allmänna pensionen är könsneutral i andra avseenden. Dessutom är det väldigt få̊ som använder sig av denna möjlighet. Det går inte att genomföra några retroaktiva ändringar (bara framtida pengar överförs) så möjligheterna att spekulera på kollektivets bekostnad är liten. Lagen bör ändras på denna punkt så att överföringen sker utan minskning. Man bör även göra proceduren enklare så att man kan genomföra överföringen med hjälp av e-legitimation och inte bara som idag, via blankett. Och det skulle vara betydligt fler som omfattades om det även var tillåtet att ge bort sin premiepensionsrätt till sambo. DS.

Tidig pension? Räkna först!

När och hur vi går i pension är ett beslut som vi vill äga själva. Samtidigt upplever många att de inte går i pension frivilligt. Och det är inte bara en fråga om ekonomi. Man känner att man har mer att ge. En undersökning som vi på AMF har gjort tillsammans med Demoskop visar att nästan varannan person i åldersgruppen 55 år och uppåt känner någon som har gått i pension tidigare än vad de önskar.

En av tio har blivit uppmanad att gå i pension. Det kan vara arbetsgivare, kollegor och familj. Men även myndighetspersoner från t.ex. Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Det senare är extra problematiskt. Tanken är inte att sjukdom eller arbetslöshet ska lösas genom pension. Ofta är man i underläge och har svårt att skilja på sjukpension, eller sjukersättning som det egentligen heter, och ålderspension. I femtioårsåldern bedöms man som äldre och då blir det svårare att få nytt jobb.

Vi måste arbeta länge, snarare än kortare, för att få en bra pension och behöver flytta fram förväntningarna om arbetslivets längd. Det finns planer på att höja den lägsta åldern för när man får tar ut allmän pension, idag 61 år, vilket är den ålder då man börjar tänka på pensionering. Politiska beslut är inte fattade ännu men väntar runt hörnet. Allt som allt borde det ha en positiv effekt för attityderna till äldre arbetskraft.

Du som blir utsatt för påtryckningar, och har möjlighet att ta ställning till olika alternativ, bör kolla upp vad det innebär för plånboken. Just tidpunkten, när du går i pension, påverkar din framtida ekonomi som få andra saker. Gör en pensionsprognos via Minpension.se och jämför olika pensionsåldrar. På allt fler arbetsplatser är det möjligt att gå ner i arbetstid de sista åren. Det kan vara ett sätt att orka jobba längre.

Dan Adolphson

Döden och pension – var börjar man när en nära anhörig går bort?

När en nära anhörig går bort har man en sorg att hantera men också en hel del praktiska saker som måste ordnas. Finns det återbetalningsskydd för tjänstepensionen? Får man ersättning från tjänstegruppliv? Finns det andra försäkringar eller pensioner som den avlidne omfattades av? Vi har tidigare gått igenom vad man har för efterlevandeskydd som pensionär här på bloggen. Men pensionen är bara en sak av flera. Som närstående kan det vara svårt att veta var man ska börja. Inte minst om sådant som rör bouppteckning och arvsskifte.

Efterlevandeguiden.se är ett samarbete mellan Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket som samlar information om vad man bör tänka på som efterlevande. Så att man ska slippa gå vilse i kontakten med myndigheter. Där finns det även en checklista som hjälper dig att komma ihåg alla praktiska saker. De påminner även om att fokusera på det viktigaste: Ta det i din takt och ta en sak i taget.

Dan Adolphson

Är pensionärer en grupp som växer hos Kronofogden?

Som pensionär får man klara sig med en mindre inkomst än när man jobbade. Vänder man redan på slantarna kan det bli ännu svårare att få sin ekonomi att gå ihop. Bland dem som är 66 år och uppåt har betalningsanmärkningarna ökat det senaste året. Även kommunernas budget- och skuldrådgivare vittnar om att äldre pensionärer kan hamna i en skuldfälla när partnern dör och inkomsten sjunker. Samtidigt ska man komma ihåg att andelen äldre (i förhållande till resten av befolkningen) också har ökat. Man får skilja på antal och andel.

I själva verket är det är cirka 1,9 procent av de över 65 år som har skulder hos Kronofogden och den siffran har hållit sig ganska konstant de senaste fem åren. Enligt Kronofogden själva. Och det är sällan pensioneringen i sig som orsakar att man hamnar i skuldsättning. Istället rör det sig ofta om personer som har en skuld sedan tidigare. Det är främst yngre som lockas av att köpa köksluckor, hemmabio och träningsredskap på avbetalning. Så Kronofogden gör nog rätt i att lägga informationsinsatserna på att hindra yngre (snarare än äldre) från att hamna i skuldproblem.

Men vi kan hamna i en annan situation i framtiden. Allt fler vill ha en kort utbetalning av sin tjänstepension. De 70-åringar som har levt upp sin tjänstepension ser ofta en räddning i bostadstillägg (som komplement till den allmänna pensionen). Det finns en fara med det. Framöver kommer tjänstepensionen stå för en allt större del av den samlade inkomsten. Alla kommer inte vara berättigade till bostadstillägg. Och bostadstillägget kan inte ersätta tjänstepensionen. I synnerhet inte när utvecklingen går mot att man jobbar och samtidigt tar ut pension i åldrarna 61-67 år.

Dan Adolphson