Kategoriarkiv: Allmän pension

Du får allmän pension från staten.

Har du låga eller höga avgifter för din pension?

Låga avgifter betyder mer i pension. Säkert har du hört det förut. Men de flesta vet inte hur mycket de betalar. Avgifterna minskar pensionskapitalet (i samma stund de tas ut), påverkar den framtida avkastningen (jämfört med om pengarna hade funnits kvar) och ska betalas i alla väder (både när man tjänar in sin pension och när den betalas ut). Och det handlar om större summor än vad man kan tro.

Beräkningar från AMF visar att en avgift på 1 procent minskar pensionskapitalet med över 100 000 kronor för en typisk pensionssparare efter 35 års sparande, jämfört med om avgiften är 0,2 procent då pensionskapitalet sjunker med endast 23 000 kronor.

Så här kollar du dina avgifter:

  1. Gå in på MinPension.se för att se hela din pension.
  2. Logga in hos bolagen där du har din pension och kolla vilka avgifter du har.
  3. Jämför avgifterna för tjänstepensionen hos Konsumenternas.se och premiepensionen (PPM-fonderna) hos Pensionsmyndigheten.se
  4. Om du betalar för mycket kan du byta sparform, fonder eller bolag själv. Det enda som krävs är e-legitimation. Mer info: Fora.se (tjänstepension för privatanställda arbetare), Collectum.se (tjänstepension för privatanställda tjänstemän), spv.se (tjänstepension för statligt anställda) samt Pensionsvalet.se eller Valcentralen.se (tjänstepension för kommun- och landstingsanställda), Pensionsmyndigheten.se (premiepensionen).

De som inte gör val för sin kollektivavtalade tjänstepension eller premiepension får automatiskt låga avgifter, runt 0,2 procent eller till och med lägre. För den som vill välja själv finns det gott om alternativ där avgiften är 0,4 procent. Väljer man någonting dyrare ska man känna till att det är just dyrare. Se till att ha så låga avgifter som möjligt så är du på väg mot en bra pension.

Dan Adolphson

Ta samtalet vid köksbordet – Minska pensionsgapet

Jämställdhet brukar definieras som att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden. Fina ord som har visat sig svåra att fylla med innehåll. Skillnaderna mellan könen minskar men det går i snigelfart. Kvinnor har fortfarande lägre löner, arbetar oftare deltid, tar ut längre föräldraledighet och vårdar sjuka barn i högre grad än män. LOs jämställdhetsbarometer visar dessutom att många kvinnor i arbetaryrken har extra svårt att kombinera just arbete och familj. Detta påverkar både lönen idag och de framtida möjligheterna på arbetsmarknaden. Och det blir tydligt den dag man går i pension. Idag har kvinnliga pensionärer drygt två tredjedelar av männens pension.

Naturligtvis finns det ett politiskt ansvar till varför det ser ut som det gör. Strukturer och attityder påverkar oss. Men för de som lever i en parrelation handlar det också om att ta diskussionen med sin livskamrat. Kvinnorna kommer aldrig komma ikapp männen om vi inte vågar prata om ekonomi och hur vi lägger upp våra liv. Det finns flera saker som du och din partner kan fundera på för att få mer jämställda pensioner:

1. Verka för att båda får ett bra yrkesliv
Under yrkeslivet bör man i möjligaste mån söka sig till anställningar som erbjuder heltid med kollektivavtal. Då får du tjänstepension och en större inbetalning till pensionen. Långa perioder med deltidsarbete påverkar pensionen negativt.

2. Dela på föräldraledighet och VAB
Själva VAB-dagarna gör kanske inte så stor skillnad idag men kan påverka den framtida löneutvecklingen.

3. Jämför era pensioner
Gå in på minpension.se tillsammans för att se om det är stora skillnader mellan er.

4. Kompensera den som tjänar mindre
Den med högre inkomst kan till exempel amortera mer på bolånen. Den som är gift eller registrerad partner kan kompensera sin äkta hälft genom att föra över sin premiepensionsrätt (via Pensionsmyndigheten). Man kan även spara åt sin partner privat i dennes namn genom t.ex. ett investeringssparkonto. I det senare fallet gäller det att tänka på att skriva äktenskapsförord.

Det finns en viss omfördelning i pensionssystemet för att rätta till skillnaderna mellan kvinnor och män. Både den allmänna pensionen och tjänstepensionen beräknas med en gemensam livslängd för kvinnor och män (trots att kvinnor förväntas leva längre). De allra flesta kollektivavtalade tjänstepensioner kompenserar vid föräldraledighet och det finns även inbyggt i den allmänna pensionen. Garantipension och bostadstillägg omfattar fler kvinnor än män. Men pensionssystemet som sådant kan inte korrigera problemet med kvinnors ställning på arbetsmarknaden och lägre lönenivåer, det vill säga själva orsakerna till varför mäns och kvinnors pensioner skiljer sig åt.

Så ta snacket om ekonomin och det obetalda hemarbetet. Att prata om dessa frågor är inte alltid friktionsfritt. Men förhoppningsvis får man en bättre relation i förlängningen.

Dan Adolphson

Inte så tokigt att jobba som 66-åring

När du väljer att gå i pension får stora följder för storleken på din pension. Har man kraften, lusten och orken att arbeta längre så kan man plussa på sin ekonomi. Det beror på att man är längre tid som yrkesverksam och kortare tid som pensionär. Men det finns ytterligare en anledning. Lägre skatt.

Från och med det år man fyller 66 år får man lägre skatt på arbetsinkomster och lägre skatt på pension. Det beror på det dubbla jobbskatteavdraget och höjt grundavdrag. Den sammantagna effekten är att den som väntar med att ta ut sin pension till 66 år och/eller fortsätter arbeta får behålla mer i plånboken. Det rör sig om en tusenlapp eller två – varje månad. Skatteskillnaden är störst för dem med låga inkomster. Här behöver informationen bli bättre så att spararna kan dra rätt slutsatser om de ska fortsätta arbeta eller gå i pension. En analys av AMFs pensionärer visar att det är få, bara 4 av 100, som anpassar sitt pensionsuttag och arbetsinkomster efter dessa skatteeffekter. En möjlig förklaring är att kännedomen om skatteeffekterna är låg.

Som blivande pensionär kan man själv bilda sig en uppfattning om hur mycket det lönar sig att arbeta längre (efter skatt):

1. Gör en pensionsprognos via Minpension.se. Jämför olika alternativ med varandra och skriv ner beloppen vid olika tidpunkter, t.ex. pensionering vid 65 respektive 66 år. Alla belopp är före skatt (brutto).

2. Räkna på skatten via Skatteverkets räknesnurra där du skriver in födelseår, skatten i din kommun (titta på senaste deklaration) och vilken pension du förväntas få, räknat på helår. Och du kan räkna även på din lön. Beloppen som visas är efter skatt (netto). Som du märker är skatten lägre från 1 januari det år man fyller 66 år.

PS. De som omfattas av garantipension/bostadstillägg/äldreförsörjningsstöd saknar drivkraft att senarelägga sin pensionering eftersom man då går miste om utbetalningar (det är inte förmåner som räknas upp). DS.

Dan Adolphson

Mellandagsrea på ekonomisk omtanke

.sale

Att inte tänka på den ekonomiska jämställdheten under arbetsåren kan få stora konsekvenser för pensionen. Men det är få som kompenserar olika ekonomiska förutsättningar, där den ena till exempel har lägre lön eller deltidsarbetar. Från tidigare undersökning hos AMF vet vi att det är ovanligt att ha ett privat sparande i sin partners namn. Det är betydligt vanligare att spara till barn och barnbarn.

Men äkta makar (maka/make/registrerad partner) har faktiskt ett sätt att kompensera varandra som inte borde sitta så långt inne. Man kan överföra sin premiepensionsrätt. I dagsläget är det endast några tusen av alla pensionssparare som överför sin premiepension till sin partner. Fram till nyligen minskade varje hundralapp som överfördes med 8 kronor för att kompensera att kvinnor förväntas leva längre än män. Men så stor är inte skillnaden i medellivslängd så numera minskar beloppet med 6 kronor istället. Billigare än tidigare alltså. Och det gäller att passa på. Blanketten ska in senast 31 januari annars får man vackert vänta till nästa år.

Skynda att fynda!

Dan Adolphson

PS. Egentligen borde det inte vara någon minskning alls för överföring av premiepensionsrätt. När premiepensionen infördes var tanken att överföringar inom systemet inte skulle belasta kollektivet. Men minskningen är ologisk eftersom den allmänna pensionen är könsneutral i andra avseenden. Dessutom är det väldigt få̊ som använder sig av denna möjlighet. Det går inte att genomföra några retroaktiva ändringar (bara framtida pengar överförs) så möjligheterna att spekulera på kollektivets bekostnad är liten. Lagen bör ändras på denna punkt så att överföringen sker utan minskning. Man bör även göra proceduren enklare så att man kan genomföra överföringen med hjälp av e-legitimation och inte bara som idag, via blankett. Och det skulle vara betydligt fler som omfattades om det även var tillåtet att ge bort sin premiepensionsrätt till sambo. DS.

Tidig pension? Räkna först!

När och hur vi går i pension är ett beslut som vi vill äga själva. Samtidigt upplever många att de inte går i pension frivilligt. Och det är inte bara en fråga om ekonomi. Man känner att man har mer att ge. En undersökning som vi på AMF har gjort tillsammans med Demoskop visar att nästan varannan person i åldersgruppen 55 år och uppåt känner någon som har gått i pension tidigare än vad de önskar.

En av tio har blivit uppmanad att gå i pension. Det kan vara arbetsgivare, kollegor och familj. Men även myndighetspersoner från t.ex. Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Det senare är extra problematiskt. Tanken är inte att sjukdom eller arbetslöshet ska lösas genom pension. Ofta är man i underläge och har svårt att skilja på sjukpension, eller sjukersättning som det egentligen heter, och ålderspension. I femtioårsåldern bedöms man som äldre och då blir det svårare att få nytt jobb.

Vi måste arbeta länge, snarare än kortare, för att få en bra pension och behöver flytta fram förväntningarna om arbetslivets längd. Det finns planer på att höja den lägsta åldern för när man får tar ut allmän pension, idag 61 år, vilket är den ålder då man börjar tänka på pensionering. Politiska beslut är inte fattade ännu men väntar runt hörnet. Allt som allt borde det ha en positiv effekt för attityderna till äldre arbetskraft.

Du som blir utsatt för påtryckningar, och har möjlighet att ta ställning till olika alternativ, bör kolla upp vad det innebär för plånboken. Just tidpunkten, när du går i pension, påverkar din framtida ekonomi som få andra saker. Gör en pensionsprognos via Minpension.se och jämför olika pensionsåldrar. På allt fler arbetsplatser är det möjligt att gå ner i arbetstid de sista åren. Det kan vara ett sätt att orka jobba längre.

Dan Adolphson

Döden och pension – var börjar man när en nära anhörig går bort?

När en nära anhörig går bort har man en sorg att hantera men också en hel del praktiska saker som måste ordnas. Finns det återbetalningsskydd för tjänstepensionen? Får man ersättning från tjänstegruppliv? Finns det andra försäkringar eller pensioner som den avlidne omfattades av? Vi har tidigare gått igenom vad man har för efterlevandeskydd som pensionär här på bloggen. Men pensionen är bara en sak av flera. Som närstående kan det vara svårt att veta var man ska börja. Inte minst om sådant som rör bouppteckning och arvsskifte.

Efterlevandeguiden.se är ett samarbete mellan Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket som samlar information om vad man bör tänka på som efterlevande. Så att man ska slippa gå vilse i kontakten med myndigheter. Där finns det även en checklista som hjälper dig att komma ihåg alla praktiska saker. De påminner även om att fokusera på det viktigaste: Ta det i din takt och ta en sak i taget.

Dan Adolphson

Är pensionärer en grupp som växer hos Kronofogden?

Som pensionär får man klara sig med en mindre inkomst än när man jobbade. Vänder man redan på slantarna kan det bli ännu svårare att få sin ekonomi att gå ihop. Bland dem som är 66 år och uppåt har betalningsanmärkningarna ökat det senaste året. Även kommunernas budget- och skuldrådgivare vittnar om att äldre pensionärer kan hamna i en skuldfälla när partnern dör och inkomsten sjunker. Samtidigt ska man komma ihåg att andelen äldre (i förhållande till resten av befolkningen) också har ökat. Man får skilja på antal och andel.

I själva verket är det är cirka 1,9 procent av de över 65 år som har skulder hos Kronofogden och den siffran har hållit sig ganska konstant de senaste fem åren. Enligt Kronofogden själva. Och det är sällan pensioneringen i sig som orsakar att man hamnar i skuldsättning. Istället rör det sig ofta om personer som har en skuld sedan tidigare. Det är främst yngre som lockas av att köpa köksluckor, hemmabio och träningsredskap på avbetalning. Så Kronofogden gör nog rätt i att lägga informationsinsatserna på att hindra yngre (snarare än äldre) från att hamna i skuldproblem.

Men vi kan hamna i en annan situation i framtiden. Allt fler vill ha en kort utbetalning av sin tjänstepension. De 70-åringar som har levt upp sin tjänstepension ser ofta en räddning i bostadstillägg (som komplement till den allmänna pensionen). Det finns en fara med det. Framöver kommer tjänstepensionen stå för en allt större del av den samlade inkomsten. Alla kommer inte vara berättigade till bostadstillägg. Och bostadstillägget kan inte ersätta tjänstepensionen. I synnerhet inte när utvecklingen går mot att man jobbar och samtidigt tar ut pension i åldrarna 61-67 år.

Dan Adolphson

Utbetalning av pension – olika regler för de tre delarna

Du har stora möjligheter att styra din pensionsutbetalning själv. Oavsett om går i pension tidigare, senare eller jobbar och får pension samtidigt. Men det finns en del skillnader i uttagsregler mellan allmän pension, tjänstepension och privat pension (klicka på bilden nedan!). Därför är viktigt att känna till vilka alternativ som finns och vad de innebär. Så att du får din pension på det sätt som passar dig. För vissa delar är det inte möjligt att ångra sig i efterhand. Det går inte att pausa utbetalningar för tjänstepensionen eller ändra utbetalningstid efter att du har börjat få din pension.

utbetalning_pension

Tänk efter före. Och börja alltid med en pensionsprognos på Min Pension.

Dan Adolphson

PS. Många funderar även över vilket efterlevandeskydd man har som pensionär. Läs mer här! DS.

Viktigt att pensionen räcker hela livet

En undersökning som AMF genomförde nyligen visar att så många som fyra av tio svenskar är oroliga för att deras pension och privata besparingar inte ska räcka livet ut. Oron är större bland kvinnor och de med låga inkomster. I vår undersökning framkommer två frågor där LO-kollektivet står ut från allmänheten:

  1. Fler än hälften (55 procent) av de privatanställda arbetarna är oroliga för att deras pension och privata besparingar inte ska räcka livet ut (jämfört med 37 procent hos allmänheten i stort).
  2. Bland de privatanställda arbetarna vill var tredje göra ett tjänstepensionsval som räcker hela livet. Det är en större andel jämfört med övriga befolkningen. Bara en av fyra privatanställda arbetare vill göra regelbundna val för sin pension genom att till exempel byta fonder (jämfört med 35 procent av övriga befolkningen).

oro_saflo

Vad beror det på? Jag tror att kvinnor som jobbar deltid förstår att de inte kommer att få en hög pension i framtiden och att man därför är orolig för om pengarna kommer att räcka. Lyckligtvis har arbetsgivarna och fackförbunden kommit överens om att sätta av mer pengar, deltidspension, inom vissa branscher. För alla har inte möjlighet att jobba längre för att få en högre pension. I synnerhet inte de med fysiskt och psykiskt krävande jobb.

Ointresset att göra val för sin pension under yrkeslivet förvandlas till något mycket intressant när man väl ska gå i pension. AMF har i flera år uppmärksammat att det blir allt vanligare att ta ut sin tjänstepension på kort tid. Många vill ha en så liten förändring av sin ekonomi som möjligt. Det finns även de som väljer en kort utbetalning eftersom de sedan får bostadstillägg (när tjänstepensionen är slut). Det är ett problem för staten. Och det kan även bli ett problem för individen om det blir ändrade regler för bostadstillägg i framtiden.

Det pratas mycket om att vi måste jobba längre för att få en bra pension. Men vad som också behövs är en pension som räcker hela livet. För efter ett långt yrkesliv väntar en lång pension. Ofta längre än vad vi kan tänka oss. Innan du bestämmer dig för ett kort uttag av tjänstepensionen bör du göra en pensionsprognos via Min Pension.

Dan Adolphson

Vad har man för efterlevandeskydd som pensionär?

När man går i pension upphör en del av det efterlevandeskydd som man har som yrkesverksam. Gruppförsäkringar genom jobbet upphör i regel vid 65 år eller när man slutar jobba. Och även de skydd som man tecknar privat, som livförsäkringar och bolåneskydd, gäller fram till en viss ålder. Men vissa skydd för efterlevande finns kvar även när man är pensionär.

Så fungerar återbetalningsskyddet för tjänstepensionen
Återbetalningsskydd innebär att dina sparade pensionspengar betalas ut till din familj om du skulle avlida. Förmånstagare är make/maka/sambo/registrerad partner i första hand och barn i andra hand. Det kostar inget extra att ha återbetalningsskydd men det blir en indirekt kostnad eftersom du inte tar del av arvsvinster från andra sparare (i samma åldersgrupp) som inte heller har återbetalningsskydd. Utan återbetalningsskydd kan din pension bli 10-20 procent högre, beroende på din ålder och hur länge du har sparat.
amfatb
De flesta har flera olika tjänstepensioner och det är inte ovanligt att man har återbetalningsskydd på vissa tjänstepensioner men saknar det på andra. Du kan lägga till ett återbetalningsskydd fram till att utbetalning av din pension har startat. När utbetalning pågår kan du ta bort återbetalningsskydd (men inte lägga till det). Samma princip gäller även för privata pensionsförsäkringar. Läs mer om återbetalningsskydd för tjänstepensionen.

Så fungerar efterlevandeskydd för premiepensionen
När du för första gången ansöker om att ta ut din allmänna pension kan du ansöka om efterlevandeskydd för din premiepension (gäller endast premiepension, inte de andra delarna av den allmänna pensionen!). Skyddet innebär att din familj (maka, make, registrerade partner och i vissa fall sambo) får ta del av din premiepension vid dödsfall. När man väl har efterlevandeskydd för premiepensionen så går det inte att ta bort det, även om ens partner avlider. Men vid skilsmässa eller separation så upphör skyddet och då måste man anmäla det till Pensionsmyndigheten så att de kan räkna om premiepensionen till ett högre belopp. Läs mer om efterlevandeskydd för premiepensionen.

Så fungerar efterlevandepensionen inom allmänna pensionen
Inom den allmänna pensionen finns det tre olika typer av efterlevandepensioner: omställningspension, barnpension och änkepension. Omställningspensionen faller ut om man skulle avlida och har en partner som är under 65 år (make/maka/registrerad partner). Yngre efterlevande kan vara berättigade till barnpension om de är under 20 år. Kvinnor som var gifta innan 1990 kan i vissa fall få änkepension om maken går bort. Om du ska ha efterlevandeskydd eller inte för den allmänna pensionen är ingenting som du behöver tänka på. Det går inte att påverka. Läs mer om efterlevandepension inom allmänna pensionen.

Behålla eller välja bort – hur ska man tänka?
Många pensionärer hör av sig till mig och undrar om man ska ha kvar sitt återbetalningsskydd eller om man ska ta bort det för att maximera sin egen tjänstepension. Men det är något som bara du kan svara på. Behov, ekonomi och familjesituation skiljer sig åt mellan olika individer. Kontakta bolagen som du får pensionen ifrån för att ta reda på vilka återbetalningsskydd du har, fundera på om din familj behöver tryggheten av skyddet eller om du ska välja bort det för att få en högre pension. Ingen är bättre på att ta ställning i denna fråga än du själv.

Dan Adolphson

PS. På amf.se/dinasidor kan du se om du har återbetalningsskydd på din tjänstepension hos AMF. DS.