Kategoriarkiv: AMFs pensionärer

Berör klimatkonferensen i Glasgow svenska pensioner?

AMFs pensionärer, Hållbarhet, Tjänstepension


Glasgow är känt för sin fina arkitektur och sin fotboll. Såg att någon utsett staden till den vänligaste i världen, inte illa. Min förhoppning är att vi i framtiden ska minnas Glasgow som staden där nya ambitiösa klimatmål sattes som fick världen att kraftfullt agera för omställning. Vi hör dagligen rapporter från den stora klimatkonferensen Cop26 som pågår där i detta nu. Världens samlade politiska elit är på plats tillsammans med en mängd organisationer och experter för att hitta gemensamma lösningar. Hur vi ska begränsa temperaturhöjningen och minska klimatförändringarnas konsekvenser på våra samhällen är den brännande frågan.

Forskningen är tydlig. Vi behöver halvera våra koldioxidutsläpp varje decennium, och till 2050 ska de ligga på nära noll. En tuff utmaning, minst sagt. Men inte omöjligt. Och är det något som pandemin har lärt oss så är det att vi kan genomföra långtgående och snabba åtgärder, om vi vill.

Den enskilt viktigaste åtgärden för att vi ska nå klimatmålet är att få på plats ett pris på koldioxid runt om i världen. Den som släpper ut ska betala för det. Men det är inte så enkelt som det kan låta, inte minst kan det drabba människor med redan små marginaler. Här har politikerna en av sina stora utmaningar, hur ställer vi om på ett rättvist sätt?

Men allt hänger inte på politikerna, vi har alla en roll att spela för att vi ska lyckas ställa om. Här kommer svenska pensionssparare in. Det samlade pensionskapitalet är stort, det är en maktfaktor. Och det investeras i företag som på olika sätt påverkar klimatet. Både företag som idag släpper ut mycket men som håller på att ställa om, och företag som levererar lösningar för hur vi kan minska vår klimatpåverkan.

På AMF har vi ett mål om nettonoll utsläpp till 2050. Det bygger på att de bolag vi investerar i ställer om och tänker nytt. Och som ägare stöttar vi och trycker på för att se till att bolag tar sin roll i omställningen på allvar. På det sättet tar vi ansvar – för en hållbar utveckling och för att våra sparare ska få en bra pension.

Ett FN-initiativ som är i linje med våra ambitioner är Asset Owner Alliance (AOA). Medlemmarna är investerare med ett samlat kapital på ofattbara 78 000 miljarder. Idén är att tillsammans sätta press och stötta de bolag vi äger att sätta klimatmål i linje med Parisavtalet. Våra branschkollegor Alecta, Nordea Liv och pension och Folksamgruppen är också med. Samarbete är centralt, för tillsammans kan vi påverka mer. Men också för att ingen av oss sitter på alla svaren. Nu senast gav vi tillsammans Stockholm Sustainable Finance Center i uppdrag att djupdyka i hur vi investerare på bästa sätt ska agera för att göra skillnad. Rapporten presenterades på ett ”välbesökt” webbinarium i slutet på oktober, den nyfikne kan se det i efterhand här. Under nästa år följer vi upp med en utbildningsserie med arbetsnamnet ”Klimatkapitalet”.

Klicka dig gärna vidare och läs om hur vi på AMF arbetar med hållbarhet för att du ska få en bra pension.

Suzanna Eckerhall

Utsliten efter ett hårt arbetsliv – sjukersättning eller pension?

Allmän pension, AMFs pensionärer, Deltidspension/Flexpension, Hållbarhet, Kundfrågor, Tjänstepension

Arbetslivet har inte förlängts i samma utsträckning som ökningen av medellivslängden vilket gör att den allmänna pensionen faller i förhållande till lönen för kommande generationer. Säkert har du hört det förut.

Åldersgränserna höjs därför gradvis för att säkra framtidens pensionsnivåer. Alltså det intervall för när de flesta kan och får gå i pension. Idag är det vanligen mellan 62-68 år och 2027 är tanken att det är mellan 64-69 år. Det handlar om lägsta ålder för uttag av allmän pension, ålder för rätt till garantipension, rätten att ha kvar sin anställning (LAS-åldern) m.m. För många som går i pension det närmsta året innebär detta ingen större skillnad. Men längre fram blir förändringarna mer påtagliga. Och det långt ifrån alla som orkar med en högre pensionsålder fullt ut. Man är utsliten efter ett långt arbetsliv. Även om åldersgränserna i socialförsäkringssystemen följer med justeringarna i pensionssystemet så finns det många som inte kvalificerar sig för sjukersättning.

Nyligen presenterade en statlig utredning förslag om särskilda regler i sjuk- och aktivitetsersättningen för äldre som närmar sig pension. I korthet handlar det om att arbetsförmågan ska bedömas mot yrken som man har erfarenhet av eller lämpliga arbeten som är tillgängliga (inte alla arbeten på arbetsmarknaden). En slags äldreventil för sjukersättningen. Samtidigt ska socialförsäkringarna fortsatt vara utformade på ett sätt som bidrar till att så många som möjligt försörjer sig genom arbete (tryggheten ska finnas för den där rehabiliteringsmöjligheterna tillbaka till arbete är uttömda). Bevisligen är detta en knäckfråga för politikerna.

Ett annat förslag som har diskuterats är en ”Arne-pension” enligt dansk modell. En sänkt pensionsålder för de som har jobbat längst. Tanken är att man efter att ha arbetat i 44 år har möjlighet till tidigare pension. Problemet är att man kan drabbas av arbetsoförmåga men inte kommer upp i ett tillräckligt antal yrkesår. Det kan upplevas som orättvist. Dessutom kan det sända signaler om att en tidigare pension är möjlig för stora grupper människor (vilket är den raka motsatsen till vad staten önskar för att ekvationen ska gå ihop).

Av allt att döma är det bättre att man löser frågan om arbetsoförmåga inom socialförsäkringen. Tidig pension är inte bra för vare sig samhälle eller individ. Förmodligen kommer möjligheterna att gå ner i arbetstid vara avgörande för att få fler att orka med ett längre yrkesliv.

Dan Adolphson Björck

Hur vill du ha din tjänstepension – 5, 10, 15 år eller livet ut?

AMFs pensionärer, Övrigt, Pensionstips, Tjänstepension

Man vet ju inte hur länge man lever. Bättre att ha mer pengar när man är pigg och frisk. Det brukar vara de främst anledningarna till att man väljer bort den livsvariga utbetalningen av tjänstepensionen för en utbetalning på 5, 10 eller 15 år. Bland AMFs kunder som under 2020 påbörjade utbetalning togs 60 procent av tjänstepensionskapitalet ut tidsbestämt. Ökningen är liten de två senaste åren vilket tyder på att de tidsbestämda uttagen planar ur på en hög nivå. Den genomsnittliga uttagstiden, för dem som väljer tidsbestämd utbetalning, är 9 år vilket är en ökning mot tidigare och beror på att fler väljer utbetalning om 10 snarare än 5 år. Det ska jämföras med att den som går i pension idag lever i snitt drygt 20 år efter sin 65-årsdag. Enligt SCBs prognoser är den långsiktiga trenden att vi lever allt längre. Medellivslängden förväntas öka med 7 år till 2070 (även om den minskade 2020 till följd av pandemin).

För- och nackdelar
Fördelarna med tidsbestämd utbetalning upplevs som konkreta medan nackdelarna är abstrakta. Om man väljer utbetalning på 5 år istället för livet ut blir månadsbeloppen cirka fyra gånger högre under de första 5 åren för att därefter upphöra. För den som lever länge kan en livsvarig eller en längre tidsbestämd utbetalning ge större ackumulerad inkomst. Motargumentet är förstås att en kort utbetalningstid kan vara fördelaktigt om man inte lever så länge och att man kan placera om pengarna själv. Samtidigt är tjänstepensionen inte vilken pengapåse som helst. Det handlar om en stabil inkomst, ofta med garanterade pensionsbelopp, som man kan räkna med även om man skulle bli riktigt gammal. Det kan givetvis vara befogat att ta ut en del av tjänstepensionen tidsbestämt, till exempel om man har ett mindre belopp som härrör från ett gammalt sommarjobb. Men tjänstepensionen är tänkt som en viktig del av försörjningen under ett långt liv som pensionär. Den dag den tidsbestämda utbetalningen upphör får man anpassa sina levnadsomkostnader, använda sina besparingar eller söka behovsprövade stöd. Informationen om baksidorna med tidsbestämd utbetalning blivit bättre på senare år och pensionsbolag och banker påminner också om fördelarna med att ha en jämn inkomst livet ut.

Tidsbestämd utbetalning är vanligt när man går ner i arbetstid
När man går ner i arbetstid i slutet av yrkeslivet påbörjar man ofta någon form av pensionsuttag för att täcka sin inkomstförlust. Här är det viktigt att man inte rundar av för tidigt eller tar ut tjänstepensionen i för snabb takt eftersom det kan få stora följder för den egna ekonomin. För den allmänna pensionen väntar gravis höjda åldersgränser och då är det viktigt att man kan arbeta längre på egna villkor. Många typiska LO-yrken i privat sektor är fysiskt och psykiskt krävande och man brottas med att orka jobba till 65 år. I offentlig sektor har man på senare år höjt den avtalade pensionsåldern i tjänstepensionsavtalen. Många har haft anledning att reflektera över arbetslivets längd, när och hur man ska gå i pension. Det har också skett en ökning av de som är 65 år och äldre som arbetar kvar, eller kommer tillbaka efter pensionering. Det finns en efterfrågan på välfärdstjänster som gör att kommuner och regioner vill säkra sin personalförsörjning. Generellt är det vanligare med tidsbestämd utbetalning om man har ett lägre kapital och/eller inom fondförsäkring samt mindre vanligt bland statsanställda.

Pensionsplanering allt viktigare
Det finns också betydande skillnader i kunskap och förutsättningar bland de som tar ut sin pension. Med pappersblanketter väljer man ofta med maggropen. Man räknar och jämför på egen hand, något som är krångligt även för den som är väl insatt i pensionsfrågan. Givetvis känner man till att inkomsten minskar den dag tjänstepensionen upphör men man vet inte alltid vilka storheter det handlar om. Beslutet föregås inte av djupare analys eller research. Ofta tycker man att det är ett lätt beslut att bestämma utbetalningstiden för sin tjänstepension och de flesta är nöjda med sitt beslut. Men glädjen avtar den dag pengarna är slut. Det förekommer att pensionärer hör av sig till pensionsbolagen och Pensionsmyndigheten och uttrycker förvåning och besvikelse över att tjänstepensionen är slut. Man minns inte alltid det beslut som man fattade för bara några år sedan.

Samtidigt hittar allt fler till minPension, gör en pensionsprognos och överväger olika alternativ. Då har man också en god uppfattning om hur mycket pengar man har att röra sig med idag, om några år och livet ut. Det är en glädjande utveckling. Här är det också vanligare att ta ut pensionen med hjälp av e-legitimation. Generellt är de känslomässiga argumenten vanligare bland de som ansöker med blankett medan de som sköter pensionen digitalt har mer rationella skäl till sitt beslut. Se till att väga både rationella och känslomässiga argument när du tar ut din tjänstepension. Och besök alltid minPension innan du bestämmer dig.

Dan Adolphson Björck

Pensionärer håller kontakt med nära och kära via videosamtal

Allmän pension, AMFs pensionärer, Kundfrågor, Tjänstepension

Vi lever i en mycket speciell tid. Och mest påtagligt är det för pensionärerna. Nästan alla pensionärer har vidtagit försiktighetsåtgärder med anledning av coronaviruset. Framför allt att undvika folksamlingar, aktiviteter och sociala sammanhang. Två av tre har ändrat sina resplaner. Fyra av tio träffar inte släktingar och familj som barn eller barnbarn. I Stockholm tycks man vara extra försiktig. Informationen om var smittspridningen sker verkar påverka hur man resonerar. Videosamtal har blivit ett sätt att hålla kontakt med närstående. Det visar svaren i AMFs sommarundersökning från drygt 34 000 pensionärer som får tjänstepension från AMF.

En av tre uppger att de följer sin egen ekonomi mer ofta med anledning av coronaviruset (t.ex. loggar in via Internetbank, besöker Pensionsmyndighetens eller pensionsbolagens hemsidor). Mest intresserade är de som är i 60-årsåldern och som kanske tar ut delar av sin pension samtidigt som de jobbar. Här finns det ju ofta en möjlighet att påverka sin framtida inkomst genom att hålla sig kvar lite längre i arbetslivet. Generellt är kvinnorna mest oroliga för sin ekonomi vilket inte är så konstigt eftersom de har mindre marginaler än män.

I början av pandemin fick vi pensionsbolag en del frågor om hur tjänstepensionen påverkas av coronaviruset. Men i takt med att börsen har återhämtat sig under sommaren har detta avtagit. Dessutom har de flesta traditionell försäkring för sin tjänstepension där månadsbeloppet aldrig kan bli lägre än det garanterade beloppet. Många är dock mer bekymrade för svensk ekonomi än för sin egen. Mest orolig är man för ungdomar som ska ut i arbetslivet. Samtidigt hänger ju dessa frågor ihop till viss del. Den allmänna pensionen utvecklas med inkomsterna i samhället även om det sker med viss eftersläpning.

Dan Adolphson Björck

Enklare att gå i pension – och förstå konsekvenserna av olika val

Allmän pension, AMFs pensionärer, Kundfrågor, Pensionstips, Premiepension, Privat pensionssparande, Tjänstepension

Blivande pensionärer tror ofta att det är för sent att påverka sin pension. Samtidigt står de inför beslut kring att gå i pension tidigare, senare eller trappa ner och ta ut delar av sin pension. Beslut som får effekt på hur stor inkomst det blir varje månad livet ut.

Många tycker att det är krångligt att gå i pension. Det kan lätt förvandlas till en prövning med papper, penna och ekonomipärm. Men idag har åtta av tio blivande pensionärer BankID och vår undersökning från ifjol visar att de flesta gör en pensionsprognos via minPension.se. Allt fler väljer också att ta ut sin pension digitalt. Fördelarna är många. Man får en helt annan överblick och det är lättare att sätta sig in i olika alternativ och vad de innebär. Har man gjort en pensionsprognos via minPension så har man också bättre koll. Förmodligen söker man information även på annat håll. Via arbetsgivare och fackförbund samt via pensionsbolag och banker.

Fram till idag har blivande pensionärer fått bruttobeloppen och sedan har man fått räkna på skatten själv. Tyvärr är det få som känner till att senare pension ger lägre skatt. Men minPension har numera en uttagsplanerare för dig som snart ska ta ut din pension. Med uttagsplaneraren kan du jämföra och förstå skillnader mellan olika uttag och få uppgift om vad du får i pension efter skatt. Dessutom finns det en checklista med vilka du behöver kontakta för att börja ta ut din pension. Det är bra att det blir enklare att gå i pension och förstå konsekvenserna av olika val.

Dan Adolphson Björck

En av tre tror inte de kommer kunna välja tidpunkten för sin pension

Allmän pension, AMFs pensionärer, Kundfrågor, Pensionstips, Premiepension, Tjänstepension

Från nästa år väntar stegvis höjda åldersgränser för när man kan och får ta ut sin allmänna pension. Vi på AMF har tillsammans med Demoskop undersökt hur man ser på arbete, arbetsmiljö och den högre pensionsåldern. Mer är hälften tror att de kommer kunna välja själv, helt eller delvis, när och hur de går i pension. Men en tredjedel tror inte att de kommer att äga detta beslut själva.

Bland privatanställda arbetare är det fyra av tio som tror att de inte kommer att kunna välja själv jämfört med en av fem privatanställda tjänstemän. Drygt hälften av de privatanställda arbetarna har haft fysiska besvär någon gång under yrkeslivet vilket är klart högre än för andra yrkesgrupper. I offentligfinansierade branscher är det vanligare att man har andra typer av besvär än fysiska till följd av yrket. Möjlighet att kunna gå ner i arbetstid de sista åren av yrkeslivet anses vara den viktigaste åtgärden för att orka jobba längre följt av möjlighet till utbildning för karriärväxling. Andra viktiga åtgärder är bättre rehabiliteringsstöd vid sjukdom eller arbetsskada samt tillgången till bra företagshälsovård. Få menar att arbetsmiljörelaterade åtgärder inte gör någon skillnad.


I takt med att medellivslängden ökar är tanken att vi ska arbeta två tredjedelar av medellivslängdsökningen för att få samma pensionsnivå som den äldre generationen. Så om jag lever tre år längre ska jag alltså jobba två år extra och ett år till som pensionär. För att kalkylen ska gå ihop. Men här går uppfattningarna isär. Drygt en tredjedel kan tänka sig att arbeta fram till denna ålder, helt eller delvis. Men fyra av tio anser att det är mindre troligt eller otänkbart. Unga är generellt mer positiva men det är också många som inte kan ta ställning, förmodligen för att pensionsfrågan är avlägsen. I åldersgruppen 51-64 år anser mer än hälften att det är otänkbart eller mindre troligt att arbeta fram till denna tidpunkt för att kompensera för medellivslängdsökningen.

Tyvärr finns det fördomar mot äldre i yrkeslivet och det kan påverka när man går i pension. De flesta tror inte att den högre pensionsåldern förändrar synen på arbetslivets längd eller attityderna till äldre arbetskraft. Men även här är bilden delad. Var femte tror att de negativa attityderna till äldre arbetskraft kommer att minska med en högre pensionsålder och ungefär lika många tror precis tvärtom. Yngre är mer positiva än äldre. Bland privatanställda tjänstemän, statligt anställda samt kommun- och landstingsanställda tror fler på minskad åldersdiskriminering. Hos privatanställda arbetare är tongångarna annorlunda och tre av tio tror att de negativa attityderna till äldre arbetskraft kommer att öka som ett resultat av den högre pensionsåldern.

Fem tips om hur man kan tänka i dessa frågor:

1. Avsluta inte ditt arbetsliv för tidigt eftersom det i de flesta fall leder till en lägre livsinkomst livet ut.

2. Om man har ett fysiskt eller psykiskt krävande jobb bör man ställa frågan om arbetet kan anpassas efter den egna situationen. Prata med din chef eller ditt skyddsombud.

3. Det handlar inte om allt eller inget. På vissa arbetsplatser kan man gå ner i arbetstid de sista åren innan pension, från t.ex. 60 eller 61 års ålder. I vissa fall kan arbetsgivaren bekosta delar av denna nedtrappning men det kan också vara så att man finansierar hela arbetstidsförkortningen själv. Kolla vilka möjligheter som finns och hur det skulle påverka din ekonomi. Både lön och pension. Inte minst om du har en förmånsbestämd tjänstepension.

4. Att gå ner i arbetstid behöver inte vara detsamma som att börja ta ut pension. Ett alternativ kan vara att finna sig i att lönen minskar under denna period samtidigt som man väntar med pensionen eftersom månadsbeloppen för den då räknas om och blir högre (gäller ej garantipension, bostadstillägg och/eller äldreförsörjningsstöd).

5. Pension bör inte vara en alternativ försörjning vid arbetsoförmåga eller arbetslöshet om man faller mellan stolarna för sjukpenning eller a-kassa. För de flesta är det en dålig affär att ersätta sjukpenning med ett tidigt pensionsuttag. Kolla istället vilka möjligheter du har till ersättning från Försäkringskassan.

Dan Adolphson Björck

Högre pensionsålder – Hur påverkar det mig?

Allmän pension, AMFs pensionärer, Kundfrågor, Pensionstips, Premiepension, Tjänstepension

Medellivslängden fortsätter att stiga mer än vad man hade räknat med när den allmänna pensionen trädde i kraft i mitten på 1990-talet. Samtidigt har arbetslivet inte förlängts nämnvärt vilket gör att den allmänna pensionen faller i förhållande till lönen för kommande generationer. Även om det saknas en formell pensionsålder i Sverige så finns det tydliga åldersgränser som avgör när de flesta går i pension. Riksdagen väntas fatta beslut i höst om att gradvis höja de åldersgränser som finns för att säkra framtidens pensionsnivåer.

Det är alltså intervallet för när de flesta kan och får gå i pension som höjs. Idag är det oftast mellan 61-67 år och 2026 är tanken att det är mellan 64-69 år. För många som går i pension de närmsta åren innebär detta ingen större skillnad. Men längre fram blir förändringarna mer påtagliga.

Lägsta uttagsålder för allmän pension (inkomstpension och premiepension):
År 2019 – 61 år
År 2020 – 62 år
År 2023 – 63 år
År 2026 – 64 år*

Garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd:
År 2019 – 65 år
År 2023 – 66 år
År 2026 – 67 år*

De som har arbetat i 44 år eller längre kommer fortsatt kunna gå få garantipension och bostadstillägg från 65 år. Åldersgränserna för sjukersättning och arbetslöshetsersättning förväntas höjas från 65 till 66 år år 2023.

Åldersgränsen för hur länge man har rätt att jobba kvar, LAS-åldern:
År 2019 – 67 år
År 2020 – 68 år
År 2023 – 69 år

En undersökning som AMF genomfört tillsammans med Demoskop visar att bland de som är yrkesverksamma idag och är 55 år och äldre upplever var fjärde att de kommer att tvingas jobba längre än planerat. Hälften tror inte att det kommer att påverka när de väljer att gå i pension och en av sju tror att de kommer få större möjligheter att jobba längre än vad de annars hade gjort. Frågan är kopplad till ålder och livssituation. Män och kvinnor skiljer sig åt – 22 procent av männen tror att de kommer att tvingas gå i pension senare än de själva önskar och 32 procent av kvinnorna. Bland de som är 60–64 år tror 65 procent att förslaget inte kommer att påverka dem medan endast 32 procent delar denna uppfattning i åldersgruppen 55–59 år. I just åldersgruppen 55–59 år tror 43 procent att de kommer att tvingas gå i pension senare än vad de vill. Arbetsmiljön uppfattas som den viktigaste faktorn för att möjliggöra ett längre arbetsliv. En god hälsa och ett flexiblare arbete gör att fler skulle kunna tänka sig att arbeta längre. Var fjärde storstadsbo anger åldersdiskriminering som ett problem för att nå ett längre arbetsliv. I övriga landet är motsvarande siffra 15 procent.

Senare pensionsutbetalningar resulterar i högre pensioner (eftersom pensionspengarna ska räcka i färre år). Samtidigt är det långt ifrån alla som orkar med en högre pensionsålder fullt ut. Risken finns att stora grupper hamnar i sjukpenning/sjukersättning eller att vissa tar ut sin tjänstepension tidigare. Det hade varit en mindre bra utveckling. Förmodligen kommer just möjligheterna att gå ner i arbetstid vara avgörande för att få fler att orka med ett längre yrkesliv.

Dan Adolphson Björck

*Ej klart när detta skrivs, beror på införandet av riktåldern.

Var fjärde pensionär kan tänka sig att jobba i någon form

AMFs pensionärer, Kundfrågor


Vi frågade pensionärer med utbetalning från AMF om vad man tyckte om sin ekonomi ifjol, vad man förväntar sig av 2019 och om man har lagt tankarna på arbetslivet bakom sig. Vi fick mer än 30 000 svar!

Pensionsåldern kommer att öka och vi förväntas jobba längre upp i åren. Gränsen mellan att vara yrkesverksam och pensionär blir allt mer flytande i åldersgruppen 61-67 år. Var tionde av de svarande kombinerar redan idag jobb och pension. Var fjärde pensionär uppger att de har funderat på att återgå till jobb i någon form efter att de lämnat arbetslivet. Knappt hälften av dem svarar att anledningen är att dryga ut pensionen med extrapengar. Men det är försvinnande få som vill tillbaka till ett nio till fem jobb. Man vill jobba då och då på egna villkor. Det sociala utbytet lockar också och känslan av att man vill göra nytta. Samtidigt får man inte glömma bort att för många med tunga jobb kommer pensionen som en välsignelse och att jobba igen finns inte på kartan. Det är under de första åren som pensionär där funderingarna finns på att arbeta lite extra. Sedan sjunker intresset med stigande ålder vilket är naturligt. För de äldre pensionärerna är tanken på att jobba avlägsen.

Att jobba lite grann är ovanligt lönsamt från det 66 levnadsåret och framåt. På arbetsinkomster upp till 225 000 kr om året (motsvarande cirka 18 750 kr/mån) kan man komma ner i en mycket låg skatt. Man får med andra ord behålla en stor del av pengarna från ett extraknäck. Det beror på det förhöjda jobbskatteavdrag och det förhöjda grundavdraget.

Hälften upplever att deras ekonomi har varit bra eller ganska bra under 2018. Samtidigt svarar var femte att ekonomin varit dålig eller ganska dålig. När AMF ställde samma fråga till pensionärerna 2015 ansåg 15 procent att den varit dålig. En majoritet av de svarande (62 procent) tror dock inte på några större förändringar för sin ekonomi 2019 samtidigt som en fjärdedel tror att den blir på sämre. Sveriges ekonomi målas inte i ljusa färger, hälften av de svarande tror den bli sämre och var tredje tror att den blir oförändrad. Bara 5 procent tror att Sveriges ekonomi blir bättre 2019 och 10 procent vet inte.

Generellt ökar pensionerna något nu i början av 2019 samtidigt som detta kan ätas upp av högre omkostnader. Det skiljer sig naturligtvis åt mellan olika individer. Skattesänkningen för pensionärer verkar inte uppfattas som ett plus i plånboken. I långa loppet finns det ett samband mellan den egna ekonomi och hur det går för Sverige. Börs-, pris- och inkomstutvecklingen påverkar pensionerna med viss eftersläpning. Det är en gummibandseffekt.

Dan Adolphson Björck

Enkäten, som genomfördes i november-december 2018, skickades via mail till AMFs kunder som har pensionsutbetalning. Av de 105 585 personer som öppnade mailet valde cirka 32 573 att svara. Det ger en svarsfrekvens på 31 procent. De flesta var i åldersgruppen 65-69 år (56 procent), därefter 70-74 år (24 procent).

Lägre skatt samma år man fyller 66 år

Allmän pension, AMFs pensionärer, Pensionstips, Tjänstepension

Mellan 2007 och 2011 infördes jobbskatteavdragen stegvis vilket resulterade i att lön och pension beskattas olika. Den som fortsätter att arbeta efter sin 66-årsdag betalar lägre skatt på lönen (beroende på dubbelt jobbskatteavdrag och höjt grundavdrag) och den som väntar med att ta ut pensionen till efter den 1 januari samma år som denne fyller 66 år får lägre skatt på pensionen (beroende på höjt grundavdrag). Skatteskillnaden är som störst för de som har låga inkomster. Förhållandevis få pensionärer betalar statlig inkomstskatt eftersom inkomsterna oftast ligger under brytpunkten.

Under 2018 har skatten sänkts ytterligare för de allra flesta som har fyllt 65 år. Mest påtaglig är förändringen för de som har inkomster nära genomsnittet. I åldersgruppen 61–67 år blir det också allt vanligare att arbeta och samtidigt ta ut en del av pensionen. Skatten dras då enligt olika skattetabeller (arbete respektive pension), vilket gör det svårt att överblicka hur mycket skatt man faktiskt betalar.

Så här får du koll på skatten:

1. Gör en pensionsprognos via Minpension.se. Jämför olika alternativ med varandra och skriv ner beloppen vid olika tidpunkter, t.ex. pensionering vid 65 respektive 66 år. Alla belopp är före skatt (brutto).

2. Räkna på skatten via Skatteverkets räknesnurra där du skriver in födelseår, skatten i din kommun (titta på senaste deklaration) och vilken pension du förväntas få, räknat på helår. Och du kan räkna även på din lön. Beloppen som visas är efter skatt (netto). Som du märker är skatten lägre från 1 januari det år man fyller 66 år.

PS. De som omfattas av garantipension/bostadstillägg/äldreförsörjningsstöd saknar drivkraft att senarelägga sin pensionering eftersom man då går miste om utbetalningar (det är inte förmåner som räknas upp). DS.

Dan Adolphson Björck

Trenden att ta ut tjänstepensionen på kort tid fortsätter

AMFs pensionärer, Pensionstips, Tjänstepension

De senaste åren har en tydlig trend etablerats att en allt större andel sparare tar ut sin tjänstepension på kort tid. Möjligheten att kunna välja utbetalningstid själv är viktigt och det är något som blivande pensionärer värdesätter. Att ta ut vissa delar av sin tjänstepension på kort tid är tämligen odramatiskt. Men att ta ut hela sin tjänstepension på några få år kan få långtgående konsekvenser.

Bland AMFs kunder som under 2017 påbörjade utbetalning från sin tjänstepension togs 52 procent av tjänstepensionskapitalet ut på kort tid. Merparten av detta på fem och tio år. Bland de som själv väljer uttagstid för sin tjänstepension är den genomsnittliga uttagstiden 7,7 år. Det ska jämföras med att den som går i pension idag lever i snitt drygt 20 år efter pensionering. Samtidigt blir medellivslängden allt högre och högre. För många är tjänstepensionen en ansenlig del av inkomsten. Bland de som har fått sin första utbetalning uppger en av fyra att tjänstepensionen utgör mer än 25 procent av deras totala inkomst. Med andra ord ett stort inkomstbortfall som väntar när utbetalningen är slut. I synnerhet om man sedan ska klara sin försörjning med endast den allmänna pensionen.

Så vad ligger bakom trenden med kortare utbetalningstider? AMF har undersökt hur privatanställda arbetare (med Avtalspension SAF-LO) som valt att ta ut sin tjänstepension på fem år resonerade. De främsta anledningarna till att man väljer en snabb utbetalningstakt är att man vill ha pengarna när man är pigg och frisk, att man vill placera om pengarna själv samt att man vill ha en högre inkomst.

Risken finns att man underskattar hur länge pensionen ska räcka och överskattar förmågan att förvalta pengarna bättre själv. Enligt Ingmar Skoog vid Göteborgs Universitet är dagens 70-åringar lika pigga och aktiva som 50-åringar var förr. Och att ta ut sin tjänstepension i syfte att placera om pengarna kan vara både svårt och dyrt. För att det ska löna sig förutsätter det att man får en överavkastning jämfört med att låta pengarna stå kvar där de är.

Hur man ska ta ut sin pension är ett stort beslut. Därför är det glädjande att initiativet verkar komma från individen själv, majoriteten av dem hos AMF som nyligen börjat ta ut tjänstepension uppger att idén om snabb utbetalningstakt var något som de själva kom på och det är även vanligt att familj eller vänner väckte tanken. Flertalet tyckte också att beslutet var mycket eller ganska lätt, detta trots att bara en av fem använde sig av Min Pension där spararen kan få ordentliga prognoser helt kostnadsfritt. Istället är det vanligt att man räknar och jämför på egen hand, något som är krångligt även för den som är väl insatt i pensionsfrågan. Nio av tio är nöjda eller mycket nöjda med sitt beslut – en siffra som har minskat till drygt sju av tio när pengarna är slutbetalda.

Att tjänstepensionen byggs upp under ett 40-årigt yrkesliv för sedan betalas ut på fem år är inte långsiktigt hållbart varken för individen eller samhället. Framförallt inte om vi är friskare, piggare och lever allt längre. Samtidigt är valfriheten att själv få välja utbetalningstid viktig att slå vakt om. Men den kräver att man är medveten om vad valen innebär. Annars kan man hamna snett. Fler borde göra en ordentlig pensionsprognos via Min Pension innan de fattar sitt beslut. Det borde vara möjligt att pausa utbetalningar av tjänstepension (vilket även 2017 års politiska pensionsöverenskommelse betonar). Man borde även kunna byta utbetalningstid i efterhand (förslagsvis inom tre månader efter första utbetalning).

Dan Adolphson Björck