Kategoriarkiv: AMFs pensionärer

Högre pensionsålder – Hur påverkar det mig?

Medellivslängden fortsätter att stiga mer än vad man hade räknat med när den allmänna pensionen trädde i kraft i mitten på 1990-talet. Samtidigt har arbetslivet inte förlängts nämnvärt vilket gör att den allmänna pensionen faller i förhållande till lönen för kommande generationer. Även om det saknas en formell pensionsålder i Sverige så finns det tydliga åldersgränser som avgör när de flesta går i pension. Riksdagen väntas fatta beslut i höst om att gradvis höja de åldersgränser som finns för att säkra framtidens pensionsnivåer.

Det är alltså intervallet för när de flesta kan och får gå i pension som höjs. Idag är det oftast mellan 61-67 år och 2026 är tanken att det är mellan 64-69 år. För många som går i pension de närmsta åren innebär detta ingen större skillnad. Men längre fram blir förändringarna mer påtagliga.

Lägsta uttagsålder för allmän pension (inkomstpension och premiepension):
År 2019 – 61 år
År 2020 – 62 år
År 2023 – 63 år
År 2026 – 64 år*

Garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd:
År 2019 – 65 år
År 2023 – 66 år
År 2026 – 67 år*

De som har arbetat i 44 år eller längre kommer fortsatt kunna gå få garantipension och bostadstillägg från 65 år. Åldersgränserna för sjukersättning och arbetslöshetsersättning förväntas höjas från 65 till 66 år år 2023.

Åldersgränsen för hur länge man har rätt att jobba kvar, LAS-åldern:
År 2019 – 67 år
År 2020 – 68 år
År 2023 – 69 år

En undersökning som AMF genomfört tillsammans med Demoskop visar att bland de som är yrkesverksamma idag och är 55 år och äldre upplever var fjärde att de kommer att tvingas jobba längre än planerat. Hälften tror inte att det kommer att påverka när de väljer att gå i pension och en av sju tror att de kommer få större möjligheter att jobba längre än vad de annars hade gjort. Frågan är kopplad till ålder och livssituation. Män och kvinnor skiljer sig åt – 22 procent av männen tror att de kommer att tvingas gå i pension senare än de själva önskar och 32 procent av kvinnorna. Bland de som är 60–64 år tror 65 procent att förslaget inte kommer att påverka dem medan endast 32 procent delar denna uppfattning i åldersgruppen 55–59 år. I just åldersgruppen 55–59 år tror 43 procent att de kommer att tvingas gå i pension senare än vad de vill. Arbetsmiljön uppfattas som den viktigaste faktorn för att möjliggöra ett längre arbetsliv. En god hälsa och ett flexiblare arbete gör att fler skulle kunna tänka sig att arbeta längre. Var fjärde storstadsbo anger åldersdiskriminering som ett problem för att nå ett längre arbetsliv. I övriga landet är motsvarande siffra 15 procent.

Senare pensionsutbetalningar resulterar i högre pensioner (eftersom pensionspengarna ska räcka i färre år). Samtidigt är det långt ifrån alla som orkar med en högre pensionsålder fullt ut. Risken finns att stora grupper hamnar i sjukpenning/sjukersättning eller att vissa tar ut sin tjänstepension tidigare. Det hade varit en mindre bra utveckling. Förmodligen kommer just möjligheterna att gå ner i arbetstid vara avgörande för att få fler att orka med ett längre yrkesliv.

Dan Adolphson Björck

*Ej klart när detta skrivs, beror på införandet av riktåldern.

Var fjärde pensionär kan tänka sig att jobba i någon form


Vi frågade pensionärer med utbetalning från AMF om vad man tyckte om sin ekonomi ifjol, vad man förväntar sig av 2019 och om man har lagt tankarna på arbetslivet bakom sig. Vi fick mer än 30 000 svar!

Pensionsåldern kommer att öka och vi förväntas jobba längre upp i åren. Gränsen mellan att vara yrkesverksam och pensionär blir allt mer flytande i åldersgruppen 61-67 år. Var tionde av de svarande kombinerar redan idag jobb och pension. Var fjärde pensionär uppger att de har funderat på att återgå till jobb i någon form efter att de lämnat arbetslivet. Knappt hälften av dem svarar att anledningen är att dryga ut pensionen med extrapengar. Men det är försvinnande få som vill tillbaka till ett nio till fem jobb. Man vill jobba då och då på egna villkor. Det sociala utbytet lockar också och känslan av att man vill göra nytta. Samtidigt får man inte glömma bort att för många med tunga jobb kommer pensionen som en välsignelse och att jobba igen finns inte på kartan. Det är under de första åren som pensionär där funderingarna finns på att arbeta lite extra. Sedan sjunker intresset med stigande ålder vilket är naturligt. För de äldre pensionärerna är tanken på att jobba avlägsen.

Att jobba lite grann är ovanligt lönsamt från det 66 levnadsåret och framåt. På arbetsinkomster upp till 225 000 kr om året (motsvarande cirka 18 750 kr/mån) kan man komma ner i en mycket låg skatt. Man får med andra ord behålla en stor del av pengarna från ett extraknäck. Det beror på det förhöjda jobbskatteavdrag och det förhöjda grundavdraget.

Hälften upplever att deras ekonomi har varit bra eller ganska bra under 2018. Samtidigt svarar var femte att ekonomin varit dålig eller ganska dålig. När AMF ställde samma fråga till pensionärerna 2015 ansåg 15 procent att den varit dålig. En majoritet av de svarande (62 procent) tror dock inte på några större förändringar för sin ekonomi 2019 samtidigt som en fjärdedel tror att den blir på sämre. Sveriges ekonomi målas inte i ljusa färger, hälften av de svarande tror den bli sämre och var tredje tror att den blir oförändrad. Bara 5 procent tror att Sveriges ekonomi blir bättre 2019 och 10 procent vet inte.

Generellt ökar pensionerna något nu i början av 2019 samtidigt som detta kan ätas upp av högre omkostnader. Det skiljer sig naturligtvis åt mellan olika individer. Skattesänkningen för pensionärer verkar inte uppfattas som ett plus i plånboken. I långa loppet finns det ett samband mellan den egna ekonomi och hur det går för Sverige. Börs-, pris- och inkomstutvecklingen påverkar pensionerna med viss eftersläpning. Det är en gummibandseffekt.

Dan Adolphson Björck

Enkäten, som genomfördes i november-december 2018, skickades via mail till AMFs kunder som har pensionsutbetalning. Av de 105 585 personer som öppnade mailet valde cirka 32 573 att svara. Det ger en svarsfrekvens på 31 procent. De flesta var i åldersgruppen 65-69 år (56 procent), därefter 70-74 år (24 procent).

Lägre skatt samma år man fyller 66 år

Mellan 2007 och 2011 infördes jobbskatteavdragen stegvis vilket resulterade i att lön och pension beskattas olika. Den som fortsätter att arbeta efter sin 66-årsdag betalar lägre skatt på lönen (beroende på dubbelt jobbskatteavdrag och höjt grundavdrag) och den som väntar med att ta ut pensionen till efter den 1 januari samma år som denne fyller 66 år får lägre skatt på pensionen (beroende på höjt grundavdrag). Skatteskillnaden är som störst för de som har låga inkomster. Förhållandevis få pensionärer betalar statlig inkomstskatt eftersom inkomsterna oftast ligger under brytpunkten.

Under 2018 har skatten sänkts ytterligare för de allra flesta som har fyllt 65 år. Mest påtaglig är förändringen för de som har inkomster nära genomsnittet. I åldersgruppen 61–67 år blir det också allt vanligare att arbeta och samtidigt ta ut en del av pensionen. Skatten dras då enligt olika skattetabeller (arbete respektive pension), vilket gör det svårt att överblicka hur mycket skatt man faktiskt betalar.

Så här får du koll på skatten:

1. Gör en pensionsprognos via Minpension.se. Jämför olika alternativ med varandra och skriv ner beloppen vid olika tidpunkter, t.ex. pensionering vid 65 respektive 66 år. Alla belopp är före skatt (brutto).

2. Räkna på skatten via Skatteverkets räknesnurra där du skriver in födelseår, skatten i din kommun (titta på senaste deklaration) och vilken pension du förväntas få, räknat på helår. Och du kan räkna även på din lön. Beloppen som visas är efter skatt (netto). Som du märker är skatten lägre från 1 januari det år man fyller 66 år.

PS. De som omfattas av garantipension/bostadstillägg/äldreförsörjningsstöd saknar drivkraft att senarelägga sin pensionering eftersom man då går miste om utbetalningar (det är inte förmåner som räknas upp). DS.

Dan Adolphson Björck

Trenden att ta ut tjänstepensionen på kort tid fortsätter

De senaste åren har en tydlig trend etablerats att en allt större andel sparare tar ut sin tjänstepension på kort tid. Möjligheten att kunna välja utbetalningstid själv är viktigt och det är något som blivande pensionärer värdesätter. Att ta ut vissa delar av sin tjänstepension på kort tid är tämligen odramatiskt. Men att ta ut hela sin tjänstepension på några få år kan få långtgående konsekvenser.

Bland AMFs kunder som under 2017 påbörjade utbetalning från sin tjänstepension togs 52 procent av tjänstepensionskapitalet ut på kort tid. Merparten av detta på fem och tio år. Bland de som själv väljer uttagstid för sin tjänstepension är den genomsnittliga uttagstiden 7,7 år. Det ska jämföras med att den som går i pension idag lever i snitt drygt 20 år efter pensionering. Samtidigt blir medellivslängden allt högre och högre. För många är tjänstepensionen en ansenlig del av inkomsten. Bland de som har fått sin första utbetalning uppger en av fyra att tjänstepensionen utgör mer än 25 procent av deras totala inkomst. Med andra ord ett stort inkomstbortfall som väntar när utbetalningen är slut. I synnerhet om man sedan ska klara sin försörjning med endast den allmänna pensionen.

Så vad ligger bakom trenden med kortare utbetalningstider? AMF har undersökt hur privatanställda arbetare (med Avtalspension SAF-LO) som valt att ta ut sin tjänstepension på fem år resonerade. De främsta anledningarna till att man väljer en snabb utbetalningstakt är att man vill ha pengarna när man är pigg och frisk, att man vill placera om pengarna själv samt att man vill ha en högre inkomst.

Risken finns att man underskattar hur länge pensionen ska räcka och överskattar förmågan att förvalta pengarna bättre själv. Enligt Ingmar Skoog vid Göteborgs Universitet är dagens 70-åringar lika pigga och aktiva som 50-åringar var förr. Och att ta ut sin tjänstepension i syfte att placera om pengarna kan vara både svårt och dyrt. För att det ska löna sig förutsätter det att man får en överavkastning jämfört med att låta pengarna stå kvar där de är.

Hur man ska ta ut sin pension är ett stort beslut. Därför är det glädjande att initiativet verkar komma från individen själv, majoriteten av dem hos AMF som nyligen börjat ta ut tjänstepension uppger att idén om snabb utbetalningstakt var något som de själva kom på och det är även vanligt att familj eller vänner väckte tanken. Flertalet tyckte också att beslutet var mycket eller ganska lätt, detta trots att bara en av fem använde sig av Min Pension där spararen kan få ordentliga prognoser helt kostnadsfritt. Istället är det vanligt att man räknar och jämför på egen hand, något som är krångligt även för den som är väl insatt i pensionsfrågan. Nio av tio är nöjda eller mycket nöjda med sitt beslut – en siffra som har minskat till drygt sju av tio när pengarna är slutbetalda.

Att tjänstepensionen byggs upp under ett 40-årigt yrkesliv för sedan betalas ut på fem år är inte långsiktigt hållbart varken för individen eller samhället. Framförallt inte om vi är friskare, piggare och lever allt längre. Samtidigt är valfriheten att själv få välja utbetalningstid viktig att slå vakt om. Men den kräver att man är medveten om vad valen innebär. Annars kan man hamna snett. Fler borde göra en ordentlig pensionsprognos via Min Pension innan de fattar sitt beslut. Det borde vara möjligt att pausa utbetalningar av tjänstepension (vilket även 2017 års politiska pensionsöverenskommelse betonar). Man borde även kunna byta utbetalningstid i efterhand (förslagsvis inom tre månader efter första utbetalning).

Dan Adolphson Björck

Pensionssystemet förändras – värt att veta

Idag presenterades efter lång väntan Pensionsgruppens överenskommelse kring hur pensionssystemet ska vara utformat i framtiden. Ett efterlängtat helhetsgrepp som ska ge dig som sparare förutsättningar för en trygg och bra pension. (Pensionsgruppen består av företrädare för regeringspartierna, M, L, C och KD)

Vi lever allt längre och för att säkerställa de framtida pensionsnivåerna föreslås en höjning av pensionsåldern. Idag har man rätt att börja ta ut sin allmänna pension vid 61 års ålder och nu höjs åldersgränsen i flera steg, för att år 2026 landa på 64 år. Idag går vi snitt i pension vid 64,5 år. Enligt överenskommelsen ska också gränsen för hur länge en anställd har rätt att jobba kvar (LAS) höjas från 67 till 69 år (år 2026).

Samtidigt som vi måste arbeta längre är problemet med åldersdiskriminering utbrett på arbetsmarknaden. Undersökningar från AMF visar att många pensionärer hade velat jobbat längre men att de upplevt att det finns förväntningar och attityder i samhället om att de skulle gå i pension vid 65 år. Här behövs ett attitydskifte och nu tillsätts en delegation som ska se över hur vi bättre tar tillvara på äldres kompetens. Eftersom pensionssystemet hänger ihop med övriga trygghetssystem som sjukförsäkring och a-kassa, är det viktigt att åldersgränserna följer med uppåt i alla delar, vilket överenskommelsen också poängterar.

Men mycket tyder på att ett längre arbetsliv inte är för alla. De med fysiskt och psykiskt krävande jobb anger ofta hälsoskäl som anledning till pension. Arbetsmarknadens parter är medvetna om att förutsättningarna att mäkta med ett längre yrkesliv skiljer sig åt, varför vissa branscher kommit överens om att öka inbetalningarna till tjänstepensionen i form av deltidspension/flexpension. Detta omfattar idag allt fler på arbetsmarknaden och med en högre pensionsålder blir det än viktigare. Tanken är att man efter ett långt yrkesliv själv ska kunna styra sin arbetstid de sista åren. Det är framför allt en reform för dagens unga som hinner spara ihop ett tillräckligt stort kapital för att ha råd att gå ned i arbetstid.

Pensionsgruppen planerar att i nästa steg analysera hur mycket som sätts av till pensionen och om den nivån behöver justeras uppåt. Man är också överens om att åldern för att ta ut garantipension höjs från 65 år till 66 år från och med år 2023, undantaget de som jobbat 44 år eller längre. Vidare införs ett behovsprövat tillägg för garantipensionen och en ytterligare höjning av bostadstillägget. Grundskyddet förstärks alltså för de med lägst inkomster, inte sällan kvinnor. Principen är dock att arbete ska löna sig och det trycker överenskommelsen på, men exakt hur det kommer att utformas återstår att se. Här är det viktigt att man hittar en balans som är rimlig.

Slutligen har man beslutat att renovera PPM-systemet i grunden, bland annat åtgärder för att säkerställa ett tryggt och hållbart fondtorg med ett mer överblickbart utbud. Efter vårens uppmärksammade händelser var det både väntat och efterlängtat. Ingen ska kunna utnyttja det kunskapsunderläge man som konsument befinner sig i när det finns över 800 fonder med varierande kvalitet att välja på. Konsumenterna måste kunna göra medvetna val kring sin pension, något som också årets Nobelpristagare i ekonomi Richard Thaler lyfte vid sitt besök i Sverige. Under dagens pressträff nämnde finansmarknadsminister Per Bolund att det finns goda exempel på hur hög kvalitet kan uppnås, detta i form av regelbundna upphandlingar som sker inom de kollektivavtalade tjänstepensionerna.

Detta större grepp i pensionsfrågan är mycket välkommet. Inriktningen är tydlig och det finns en stor ambition. Fortsättning följer.

Dan Adolphson

Pension ger tid för familj, släkt & vänner

Pensionen beskrivs ofta som en ekonomisk omställning. Men man pratar inte lika mycket om den sociala biten. Många ser fram emot pensionen medan andra känner en oro för att förlora det sammanhang man är van vid. I efterhand verkar inte denna oro vara befogad. Det visar svar från över 22 000 pensionärer som har utbetalning från AMF.

Hur spenderar du din tid som pensionär? (flera svar möjliga) Totalt Kvinnor Män
Tid själv för personliga intressen/hobbies 74% 73% 75%
Träffar familj 50% 62% 40%
Träffar vänner 48% 61% 38%
Reser 49% 54% 45%
Läser 45% 63% 31%
Volontärarbete 6% 8% 4%
Engagerar mig i förening 20% 19% 21%
Engagerar mig i politiska, sociala eller religiösa organisationer 5% 5% 5%
Tränar (eller annan fysisk aktivitet) 48% 55% 43%
Hantverk och skapande (t.ex. bild och keramik) 12% 17% 8%
Kurs och distansutbildning (t.ex. språk och dans) 5% 8% 3%
Tar hand om andra (äldre, yngre familjemedlemmar, vänner) 16% 23% 10%
Arbetar (heltid eller deltid) 16% 16% 17%
Deltar i pensionärsorganisation 10% 13% 8%
Dejtar 2% 1% 2%
Annat 15% 13% 16%
Vet ej 0% 0% 0%
Genomsnittligt antal aktiviteter   4,9 3,7

 

De flesta verkar inte ha några problem att sysselsätta sig och livet som pensionär är i linje med förväntningarna eller bättre än vad man trodde innan. Pensioneringen innebär också att man har tid för dem man inte hann träffa tidigare. Vår undersökning visar att många får bättre relationer till barnbarn, barn och vänner. Men också till sin partner. Däremot har man inte samma kontakt med sina f.d. kollegor i och med att man inte träffas genom jobbet längre.

 

Pensionärer som har ett rikt socialt liv och många hobbies är mest nöjda med tillvaron. Och har man dagarna fulla med aktiviteter så verkar man även sova bättre på natten!

Dan Adolphson

Undersökningen låg som en länk i ett informationsmail som i juni 2017 skickades till AMF-kunder som får pensionsutbetalning och är 55 år äldre. Totalt svarade 22 703 personer (varav 56 procent män och 44 procent kvinnor) vilket motsvarar en svarsfrekvens på 14 procent.

Återbetalningsskydd – en fråga om behov

Högre tjänstepension eller skydd för efterlevande. Det är vad återbetalningsskydd handlar om (eller efterlevandeskydd som det också kallas). Återbetalningsskyddet innebär att din familj (maka/maka/sambo/registrerad partner eller barn) får en efterlevandepension om du skulle avlida. Utan återbetalningsskydd blir din pension högre eftersom du är med och delar på arvsvinster från andra i din åldersgrupp som inte heller har återbetalningsskydd.

Det är alltid klokt att tänka över om man behöver återbetalningsskydd när familjesituationen förändras. När man börjat ta ut sin pension så kan man inte lägga till något skydd, men man kan ta bort det om man inte har behov av det. Och på så sätt få en högre pension.

Hur stor kan skillnaden då bli? Om man är 65 år, och har en tjänstepension som kommer att betalas ut livet ut, blir pensionen utan återbetalningsskydd successivt högre jämfört med om man väljer att ha skyddet. Efter ungefär 10 år kan man ha några hundralappar extra i plånboken varje månad. Exakt hur mycket högre pensionen blir beror på hur stor den är från början. Omräknat till procent handlar det över en längre tid om ungefär 10-20% högre pension utan återbetalningsskydd. Ju äldre man blir, desto större blir arvsvinsterna.

 

Om du är osäker på vad som gäller för din tjänstepension så kan du besöka Dina Sidor hos AMF (när du är inloggad klickar du på Dina pensionsförsäkringar sedan undermenyn Återbetalningsskydd). Observera att detta rör din tjänstepension hos AMF. Du kan även ha tjänstepension hos andra bolag eller banker.

Den som har behov av återbetalningsskydd ska naturligtvis ha det kvar, men den som saknar närstående bör definitivt välja bort skyddet. Utan skyddet blir den egna pensionen högre över tid.

Dan Adolphson

PS. De flesta tjänstepensioner har regler som gör att återbetalningsskyddet gäller maximalt 20 år efter det att pensionsutbetalningarna påbörjades. Detta gör att återbetalningsskydd är ovanligt för personer som är äldre än 85 år. DS.

Inte så tokigt att jobba som 66-åring

När du väljer att gå i pension får stora följder för storleken på din pension. Har man kraften, lusten och orken att arbeta längre så kan man plussa på sin ekonomi. Det beror på att man är längre tid som yrkesverksam och kortare tid som pensionär. Men det finns ytterligare en anledning. Lägre skatt.

Från och med det år man fyller 66 år får man lägre skatt på arbetsinkomster och lägre skatt på pension. Det beror på det dubbla jobbskatteavdraget och höjt grundavdrag. Den sammantagna effekten är att den som väntar med att ta ut sin pension till 66 år och/eller fortsätter arbeta får behålla mer i plånboken. Det rör sig om en tusenlapp eller två – varje månad. Skatteskillnaden är störst för dem med låga inkomster. Här behöver informationen bli bättre så att spararna kan dra rätt slutsatser om de ska fortsätta arbeta eller gå i pension. En analys av AMFs pensionärer visar att det är få, bara 4 av 100, som anpassar sitt pensionsuttag och arbetsinkomster efter dessa skatteeffekter. En möjlig förklaring är att kännedomen om skatteeffekterna är låg.

Som blivande pensionär kan man själv bilda sig en uppfattning om hur mycket det lönar sig att arbeta längre (efter skatt):

1. Gör en pensionsprognos via Minpension.se. Jämför olika alternativ med varandra och skriv ner beloppen vid olika tidpunkter, t.ex. pensionering vid 65 respektive 66 år. Alla belopp är före skatt (brutto).

2. Räkna på skatten via Skatteverkets räknesnurra där du skriver in födelseår, skatten i din kommun (titta på senaste deklaration) och vilken pension du förväntas få, räknat på helår. Och du kan räkna även på din lön. Beloppen som visas är efter skatt (netto). Som du märker är skatten lägre från 1 januari det år man fyller 66 år.

PS. De som omfattas av garantipension/bostadstillägg/äldreförsörjningsstöd saknar drivkraft att senarelägga sin pensionering eftersom man då går miste om utbetalningar (det är inte förmåner som räknas upp). DS.

Dan Adolphson

Pensionärer uppkopplade som aldrig förr – men vissa är fortsatt offline

Internetstiftelsen i Sverige har i sin årliga genomgång konstaterat att 675 000 människor (7%) inte använder internet. Den främsta anledningen är att man tycker att det är ointressant följt av att det är krångligt. Att man saknar uppkoppling är sällan ett problem idag. De högljudda, långsamma och otillförlitliga modemen från ”Årets julklapp 1996” är ett minne blott.

Vår sommarundersökning bland pensionärer på nätet, med mer än 19 000 svar, visade att många har en blandad inställning till e-tjänster i ärenden som kräver identifiering. Användarvänligheten är ett problem. Om det är lättare att fylla i en blankett så väljer man hellre det än en svårnavigerad hemsida. Men om e-tjänsterna upplevs som smidiga så är de allra flesta nöjda. Och när man väl tar steget över till internetbank så tittar man inte tillbaka.

ny_teknik

Under 2015-2017 byter Riksbanken ut sedlar och mynt. Med nya betalningsmedel på nätet och utbredd kortanvändning pratas det om att Sverige kan bli ett kontantfritt samhälle. Idag är det bara 2 procent av alla betalningar som sker med kontanter. Samtidigt visar pensionärsorganisationernas kontantuppror att alla inte är med på tåget.

När jag kommer i kontakt med pensionärer märks det att Mobilt Bank-ID och Swish håller på att bli vardagsmat. Förhoppningsvis sker teknikskiftet med hänsyn till dem som fortfarande är offline.

Dan Adolphson

Döden och pension – var börjar man när en nära anhörig går bort?

När en nära anhörig går bort har man en sorg att hantera men också en hel del praktiska saker som måste ordnas. Finns det återbetalningsskydd för tjänstepensionen? Får man ersättning från tjänstegruppliv? Finns det andra försäkringar eller pensioner som den avlidne omfattades av? Vi har tidigare gått igenom vad man har för efterlevandeskydd som pensionär här på bloggen. Men pensionen är bara en sak av flera. Som närstående kan det vara svårt att veta var man ska börja. Inte minst om sådant som rör bouppteckning och arvsskifte.

Efterlevandeguiden.se är ett samarbete mellan Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket som samlar information om vad man bör tänka på som efterlevande. Så att man ska slippa gå vilse i kontakten med myndigheter. Där finns det även en checklista som hjälper dig att komma ihåg alla praktiska saker. De påminner även om att fokusera på det viktigaste: Ta det i din takt och ta en sak i taget.

Dan Adolphson