Kategoriarkiv: AMFs pensionärer

Trenden att ta ut tjänstepensionen på kort tid fortsätter

De senaste åren har en tydlig trend etablerats att en allt större andel sparare tar ut sin tjänstepension på kort tid. Möjligheten att kunna välja utbetalningstid själv är viktigt och det är något som blivande pensionärer värdesätter. Att ta ut vissa delar av sin tjänstepension på kort tid är tämligen odramatiskt. Men att ta ut hela sin tjänstepension på några få år kan få långtgående konsekvenser.

Bland AMFs kunder som under 2017 påbörjade utbetalning från sin tjänstepension togs 52 procent av tjänstepensionskapitalet ut på kort tid. Merparten av detta på fem och tio år. Bland de som själv väljer uttagstid för sin tjänstepension är den genomsnittliga uttagstiden 7,7 år. Det ska jämföras med att den som går i pension idag lever i snitt drygt 20 år efter pensionering. Samtidigt blir medellivslängden allt högre och högre. För många är tjänstepensionen en ansenlig del av inkomsten. Bland de som har fått sin första utbetalning uppger en av fyra att tjänstepensionen utgör mer än 25 procent av deras totala inkomst. Med andra ord ett stort inkomstbortfall som väntar när utbetalningen är slut. I synnerhet om man sedan ska klara sin försörjning med endast den allmänna pensionen.

Så vad ligger bakom trenden med kortare utbetalningstider? AMF har undersökt hur privatanställda arbetare (med Avtalspension SAF-LO) som valt att ta ut sin tjänstepension på fem år resonerade. De främsta anledningarna till att man väljer en snabb utbetalningstakt är att man vill ha pengarna när man är pigg och frisk, att man vill placera om pengarna själv samt att man vill ha en högre inkomst.

Risken finns att man underskattar hur länge pensionen ska räcka och överskattar förmågan att förvalta pengarna bättre själv. Enligt Ingmar Skoog vid Göteborgs Universitet är dagens 70-åringar lika pigga och aktiva som 50-åringar var förr. Och att ta ut sin tjänstepension i syfte att placera om pengarna kan vara både svårt och dyrt. För att det ska löna sig förutsätter det att man får en överavkastning jämfört med att låta pengarna stå kvar där de är.

Hur man ska ta ut sin pension är ett stort beslut. Därför är det glädjande att initiativet verkar komma från individen själv, majoriteten av dem hos AMF som nyligen börjat ta ut tjänstepension uppger att idén om snabb utbetalningstakt var något som de själva kom på och det är även vanligt att familj eller vänner väckte tanken. Flertalet tyckte också att beslutet var mycket eller ganska lätt, detta trots att bara en av fem använde sig av Min Pension där spararen kan få ordentliga prognoser helt kostnadsfritt. Istället är det vanligt att man räknar och jämför på egen hand, något som är krångligt även för den som är väl insatt i pensionsfrågan. Nio av tio är nöjda eller mycket nöjda med sitt beslut – en siffra som har minskat till drygt sju av tio när pengarna är slutbetalda.

Att tjänstepensionen byggs upp under ett 40-årigt yrkesliv för sedan betalas ut på fem år är inte långsiktigt hållbart varken för individen eller samhället. Framförallt inte om vi är friskare, piggare och lever allt längre. Samtidigt är valfriheten att själv få välja utbetalningstid viktig att slå vakt om. Men den kräver att man är medveten om vad valen innebär. Annars kan man hamna snett. Fler borde göra en ordentlig pensionsprognos via Min Pension innan de fattar sitt beslut. Det borde vara möjligt att pausa utbetalningar av tjänstepension (vilket även 2017 års politiska pensionsöverenskommelse betonar). Man borde även kunna byta utbetalningstid i efterhand (förslagsvis inom tre månader efter första utbetalning).

Dan Adolphson Björck

Pensionssystemet förändras – värt att veta

Idag presenterades efter lång väntan Pensionsgruppens överenskommelse kring hur pensionssystemet ska vara utformat i framtiden. Ett efterlängtat helhetsgrepp som ska ge dig som sparare förutsättningar för en trygg och bra pension. (Pensionsgruppen består av företrädare för regeringspartierna, M, L, C och KD)

Vi lever allt längre och för att säkerställa de framtida pensionsnivåerna föreslås en höjning av pensionsåldern. Idag har man rätt att börja ta ut sin allmänna pension vid 61 års ålder och nu höjs åldersgränsen i flera steg, för att år 2026 landa på 64 år. Idag går vi snitt i pension vid 64,5 år. Enligt överenskommelsen ska också gränsen för hur länge en anställd har rätt att jobba kvar (LAS) höjas från 67 till 69 år (år 2026).

Samtidigt som vi måste arbeta längre är problemet med åldersdiskriminering utbrett på arbetsmarknaden. Undersökningar från AMF visar att många pensionärer hade velat jobbat längre men att de upplevt att det finns förväntningar och attityder i samhället om att de skulle gå i pension vid 65 år. Här behövs ett attitydskifte och nu tillsätts en delegation som ska se över hur vi bättre tar tillvara på äldres kompetens. Eftersom pensionssystemet hänger ihop med övriga trygghetssystem som sjukförsäkring och a-kassa, är det viktigt att åldersgränserna följer med uppåt i alla delar, vilket överenskommelsen också poängterar.

Men mycket tyder på att ett längre arbetsliv inte är för alla. De med fysiskt och psykiskt krävande jobb anger ofta hälsoskäl som anledning till pension. Arbetsmarknadens parter är medvetna om att förutsättningarna att mäkta med ett längre yrkesliv skiljer sig åt, varför vissa branscher kommit överens om att öka inbetalningarna till tjänstepensionen i form av deltidspension/flexpension. Detta omfattar idag allt fler på arbetsmarknaden och med en högre pensionsålder blir det än viktigare. Tanken är att man efter ett långt yrkesliv själv ska kunna styra sin arbetstid de sista åren. Det är framför allt en reform för dagens unga som hinner spara ihop ett tillräckligt stort kapital för att ha råd att gå ned i arbetstid.

Pensionsgruppen planerar att i nästa steg analysera hur mycket som sätts av till pensionen och om den nivån behöver justeras uppåt. Man är också överens om att åldern för att ta ut garantipension höjs från 65 år till 66 år från och med år 2023, undantaget de som jobbat 44 år eller längre. Vidare införs ett behovsprövat tillägg för garantipensionen och en ytterligare höjning av bostadstillägget. Grundskyddet förstärks alltså för de med lägst inkomster, inte sällan kvinnor. Principen är dock att arbete ska löna sig och det trycker överenskommelsen på, men exakt hur det kommer att utformas återstår att se. Här är det viktigt att man hittar en balans som är rimlig.

Slutligen har man beslutat att renovera PPM-systemet i grunden, bland annat åtgärder för att säkerställa ett tryggt och hållbart fondtorg med ett mer överblickbart utbud. Efter vårens uppmärksammade händelser var det både väntat och efterlängtat. Ingen ska kunna utnyttja det kunskapsunderläge man som konsument befinner sig i när det finns över 800 fonder med varierande kvalitet att välja på. Konsumenterna måste kunna göra medvetna val kring sin pension, något som också årets Nobelpristagare i ekonomi Richard Thaler lyfte vid sitt besök i Sverige. Under dagens pressträff nämnde finansmarknadsminister Per Bolund att det finns goda exempel på hur hög kvalitet kan uppnås, detta i form av regelbundna upphandlingar som sker inom de kollektivavtalade tjänstepensionerna.

Detta större grepp i pensionsfrågan är mycket välkommet. Inriktningen är tydlig och det finns en stor ambition. Fortsättning följer.

Dan Adolphson

Pension ger tid för familj, släkt & vänner

Pensionen beskrivs ofta som en ekonomisk omställning. Men man pratar inte lika mycket om den sociala biten. Många ser fram emot pensionen medan andra känner en oro för att förlora det sammanhang man är van vid. I efterhand verkar inte denna oro vara befogad. Det visar svar från över 22 000 pensionärer som har utbetalning från AMF.

Hur spenderar du din tid som pensionär? (flera svar möjliga) Totalt Kvinnor Män
Tid själv för personliga intressen/hobbies 74% 73% 75%
Träffar familj 50% 62% 40%
Träffar vänner 48% 61% 38%
Reser 49% 54% 45%
Läser 45% 63% 31%
Volontärarbete 6% 8% 4%
Engagerar mig i förening 20% 19% 21%
Engagerar mig i politiska, sociala eller religiösa organisationer 5% 5% 5%
Tränar (eller annan fysisk aktivitet) 48% 55% 43%
Hantverk och skapande (t.ex. bild och keramik) 12% 17% 8%
Kurs och distansutbildning (t.ex. språk och dans) 5% 8% 3%
Tar hand om andra (äldre, yngre familjemedlemmar, vänner) 16% 23% 10%
Arbetar (heltid eller deltid) 16% 16% 17%
Deltar i pensionärsorganisation 10% 13% 8%
Dejtar 2% 1% 2%
Annat 15% 13% 16%
Vet ej 0% 0% 0%
Genomsnittligt antal aktiviteter   4,9 3,7

 

De flesta verkar inte ha några problem att sysselsätta sig och livet som pensionär är i linje med förväntningarna eller bättre än vad man trodde innan. Pensioneringen innebär också att man har tid för dem man inte hann träffa tidigare. Vår undersökning visar att många får bättre relationer till barnbarn, barn och vänner. Men också till sin partner. Däremot har man inte samma kontakt med sina f.d. kollegor i och med att man inte träffas genom jobbet längre.

 

Pensionärer som har ett rikt socialt liv och många hobbies är mest nöjda med tillvaron. Och har man dagarna fulla med aktiviteter så verkar man även sova bättre på natten!

Dan Adolphson

Undersökningen låg som en länk i ett informationsmail som i juni 2017 skickades till AMF-kunder som får pensionsutbetalning och är 55 år äldre. Totalt svarade 22 703 personer (varav 56 procent män och 44 procent kvinnor) vilket motsvarar en svarsfrekvens på 14 procent.

Återbetalningsskydd – en fråga om behov

Högre tjänstepension eller skydd för efterlevande. Det är vad återbetalningsskydd handlar om (eller efterlevandeskydd som det också kallas). Återbetalningsskyddet innebär att din familj (maka/maka/sambo/registrerad partner eller barn) får en efterlevandepension om du skulle avlida. Utan återbetalningsskydd blir din pension högre eftersom du är med och delar på arvsvinster från andra i din åldersgrupp som inte heller har återbetalningsskydd.

Det är alltid klokt att tänka över om man behöver återbetalningsskydd när familjesituationen förändras. När man börjat ta ut sin pension så kan man inte lägga till något skydd, men man kan ta bort det om man inte har behov av det. Och på så sätt få en högre pension.

Hur stor kan skillnaden då bli? Om man är 65 år, och har en tjänstepension som kommer att betalas ut livet ut, blir pensionen utan återbetalningsskydd successivt högre jämfört med om man väljer att ha skyddet. Efter ungefär 10 år kan man ha några hundralappar extra i plånboken varje månad. Exakt hur mycket högre pensionen blir beror på hur stor den är från början. Omräknat till procent handlar det över en längre tid om ungefär 10-20% högre pension utan återbetalningsskydd. Ju äldre man blir, desto större blir arvsvinsterna.

 

Om du är osäker på vad som gäller för din tjänstepension så kan du besöka Dina Sidor hos AMF (när du är inloggad klickar du på Dina pensionsförsäkringar sedan undermenyn Återbetalningsskydd). Observera att detta rör din tjänstepension hos AMF. Du kan även ha tjänstepension hos andra bolag eller banker.

Den som har behov av återbetalningsskydd ska naturligtvis ha det kvar, men den som saknar närstående bör definitivt välja bort skyddet. Utan skyddet blir den egna pensionen högre över tid.

Dan Adolphson

PS. De flesta tjänstepensioner har regler som gör att återbetalningsskyddet gäller maximalt 20 år efter det att pensionsutbetalningarna påbörjades. Detta gör att återbetalningsskydd är ovanligt för personer som är äldre än 85 år. DS.

Inte så tokigt att jobba som 66-åring

När du väljer att gå i pension får stora följder för storleken på din pension. Har man kraften, lusten och orken att arbeta längre så kan man plussa på sin ekonomi. Det beror på att man är längre tid som yrkesverksam och kortare tid som pensionär. Men det finns ytterligare en anledning. Lägre skatt.

Från och med det år man fyller 66 år får man lägre skatt på arbetsinkomster och lägre skatt på pension. Det beror på det dubbla jobbskatteavdraget och höjt grundavdrag. Den sammantagna effekten är att den som väntar med att ta ut sin pension till 66 år och/eller fortsätter arbeta får behålla mer i plånboken. Det rör sig om en tusenlapp eller två – varje månad. Skatteskillnaden är störst för dem med låga inkomster. Här behöver informationen bli bättre så att spararna kan dra rätt slutsatser om de ska fortsätta arbeta eller gå i pension. En analys av AMFs pensionärer visar att det är få, bara 4 av 100, som anpassar sitt pensionsuttag och arbetsinkomster efter dessa skatteeffekter. En möjlig förklaring är att kännedomen om skatteeffekterna är låg.

Som blivande pensionär kan man själv bilda sig en uppfattning om hur mycket det lönar sig att arbeta längre (efter skatt):

1. Gör en pensionsprognos via Minpension.se. Jämför olika alternativ med varandra och skriv ner beloppen vid olika tidpunkter, t.ex. pensionering vid 65 respektive 66 år. Alla belopp är före skatt (brutto).

2. Räkna på skatten via Skatteverkets räknesnurra där du skriver in födelseår, skatten i din kommun (titta på senaste deklaration) och vilken pension du förväntas få, räknat på helår. Och du kan räkna även på din lön. Beloppen som visas är efter skatt (netto). Som du märker är skatten lägre från 1 januari det år man fyller 66 år.

PS. De som omfattas av garantipension/bostadstillägg/äldreförsörjningsstöd saknar drivkraft att senarelägga sin pensionering eftersom man då går miste om utbetalningar (det är inte förmåner som räknas upp). DS.

Dan Adolphson

Pensionärer uppkopplade som aldrig förr – men vissa är fortsatt offline

Internetstiftelsen i Sverige har i sin årliga genomgång konstaterat att 675 000 människor (7%) inte använder internet. Den främsta anledningen är att man tycker att det är ointressant följt av att det är krångligt. Att man saknar uppkoppling är sällan ett problem idag. De högljudda, långsamma och otillförlitliga modemen från ”Årets julklapp 1996” är ett minne blott.

Vår sommarundersökning bland pensionärer på nätet, med mer än 19 000 svar, visade att många har en blandad inställning till e-tjänster i ärenden som kräver identifiering. Användarvänligheten är ett problem. Om det är lättare att fylla i en blankett så väljer man hellre det än en svårnavigerad hemsida. Men om e-tjänsterna upplevs som smidiga så är de allra flesta nöjda. Och när man väl tar steget över till internetbank så tittar man inte tillbaka.

ny_teknik

Under 2015-2017 byter Riksbanken ut sedlar och mynt. Med nya betalningsmedel på nätet och utbredd kortanvändning pratas det om att Sverige kan bli ett kontantfritt samhälle. Idag är det bara 2 procent av alla betalningar som sker med kontanter. Samtidigt visar pensionärsorganisationernas kontantuppror att alla inte är med på tåget.

När jag kommer i kontakt med pensionärer märks det att Mobilt Bank-ID och Swish håller på att bli vardagsmat. Förhoppningsvis sker teknikskiftet med hänsyn till dem som fortfarande är offline.

Dan Adolphson

Döden och pension – var börjar man när en nära anhörig går bort?

När en nära anhörig går bort har man en sorg att hantera men också en hel del praktiska saker som måste ordnas. Finns det återbetalningsskydd för tjänstepensionen? Får man ersättning från tjänstegruppliv? Finns det andra försäkringar eller pensioner som den avlidne omfattades av? Vi har tidigare gått igenom vad man har för efterlevandeskydd som pensionär här på bloggen. Men pensionen är bara en sak av flera. Som närstående kan det vara svårt att veta var man ska börja. Inte minst om sådant som rör bouppteckning och arvsskifte.

Efterlevandeguiden.se är ett samarbete mellan Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket som samlar information om vad man bör tänka på som efterlevande. Så att man ska slippa gå vilse i kontakten med myndigheter. Där finns det även en checklista som hjälper dig att komma ihåg alla praktiska saker. De påminner även om att fokusera på det viktigaste: Ta det i din takt och ta en sak i taget.

Dan Adolphson

Vad är viktigast inom hållbarhet och tjänstepension?

Hållbarhet är ett brett begrepp som innefattar många olika frågor och som kan betyda olika saker för olika individer. Vad gäller tjänstepension så kan hållbarhet täcka in allt ifrån frågor kring i vilka bolag och branscher pensionskapitalet investeras, till tjänstepensionsföretagets egna miljö- och personalarbete. Frågor kring ansvarstagande vad gäller produktutformningen brukar också räknas in i hållbarhetsarbetet, exempelvis att göra information om tjänstepension så enkel som möjlig.

Att hållbarhet är viktigt är det många som skriver under på.
Men vad är då viktigast?
Under våren svarade 1600 av AMFs kunder på en undersökning om vad de tyckte var viktigast att AMF prioriterar inom hållbarhet. Frågorna som fick högst prioritet från kunderna var:

  • att AMF arbetar för bästa möjliga avkastning
  • att AMF håller låga avgifter
  • att AMF inte investerar i bolag som bryter mot exempelvis mänskliga rättigheter eller använder barnarbete
  • att AMF är ett tryggt och stabilt företag

Kunderna prioriterar alltså frågor kring den egna pensionen, både vad gäller avkastningen och avgifterna. Detta är en viktig del i AMFs pågående arbete med att uppdatera försäkringsvillkoren till de senaste funktionerna för 2 miljoner kunder inom Avtalspension SAF-LO vilket även gör det möjligt att sänka avgifterna för många pensionssparare.

Det är också viktigt att pensionen inte placeras i företag som bryter mot internationella konventioner och överenskommelser vad gäller exempelvis mänskliga rättigheter och arbetsrätt. Det sistnämnda kallas för exkludering av bolag eller normbaserad screening och omfattar både AMFs traditionella försäkring och fondförsäkring.

Samtidigt prioriterar kunderna också att AMF är ett ekonomiskt hållbart och stabilt företag, vilket är naturligt eftersom AMF i de flesta fall förvaltar och betalar ut tjänstepensionen under lång tid. Att AMF drivs enligt ömsesidiga principer innebär också att vi inte har några aktieägare eller andra intressenter som ska ha del av kakan utan alla vinster i AMF går tillbaka till dig och alla andra som är kunder hos oss.

Insikterna från kundundersökningen är en viktig input i AMFs hållbarhetsarbete. Därför är vi väldigt tacksamma över att våra kunder hjälper oss att bli ännu bättre.

Anna Viefhues

Pensionärer använder internetbank men är kluvna till e-tjänster

Sex av tio i åldersgruppen 61-70 år har tillgång till e-legitimation. Och de pensionärer som sköter sina bankärenden via internet är nöjda. Vår undersökning, med svar från nästan 19 000 seniorer med utbetalning från AMF, visar att nästan nio av tio (88 procent) tycker att det är enkelt. De allra flesta uppger att man sköter sin ekonomi med hjälp av datorn. Generellt är användningen av surfplatta och mobiltelefon vanligare bland kvinnor och yngre pensionärer.

Topplista över hur pensionärer på nätet sköter sin ekonomi:
1. Dator 75%
2. Surfplatta 7%
3. Mobiltelefon 6%
4. Bankkontor 4%
5. Partner eller närstående 4%

Men när e-tjänster kommer på tal är man mer kluven. Det är inte någon schweizisk armékniv som möter alla behov. I ärenden som kräver identifiering (hos t.ex. myndigheter och företag) uppger 44 procent att de föredrar e-tjänster. Här är skillnaderna mellan könen stora, hela 50 procent av männen föredrar e-tjänster jämfört med bara 38 procent bland kvinnorna. Genomgående gäller att ju äldre man är desto mindre sannolikt är det också att man föredrar e-tjänster. Tekniken måste vara lättanvänd. Annars väljer man andra kontaktvägar.

etjanster

Tre av tio anger att de föredrar brev när det gäller information om sin pension. Men med smidigare e-tjänster kommer de flesta välja bort telefonköer och krångliga blanketter. Blivande pensionärer är vana att använda e-legitimation och jag tror att det finns en förväntan om att kunna gå i pension digitalt. För alla delar av pensionen.

Dan Adolphson

Undersökningen låg som en länk i ett informationsmail som i juni 2016 skickades till AMF-kunder som får pensionsutbetalning och är 55 år äldre. Totalt 18 825 personer svarade (varav 54 procent män och 46 procent kvinnor) vilket motsvarar en svarsfrekvens på 14 procent. De som svarat på undersökningen har en aktiv mailadress och är sannolikt internetvana.

Utbetalning av pension – olika regler för de tre delarna

Du har stora möjligheter att styra din pensionsutbetalning själv. Oavsett om går i pension tidigare, senare eller jobbar och får pension samtidigt. Men det finns en del skillnader i uttagsregler mellan allmän pension, tjänstepension och privat pension (klicka på bilden nedan!). Därför är viktigt att känna till vilka alternativ som finns och vad de innebär. Så att du får din pension på det sätt som passar dig. För vissa delar är det inte möjligt att ångra sig i efterhand. Det går inte att pausa utbetalningar för tjänstepensionen eller ändra utbetalningstid efter att du har börjat få din pension.

utbetalning_pension

Tänk efter före. Och börja alltid med en pensionsprognos på Min Pension.

Dan Adolphson

PS. Många funderar även över vilket efterlevandeskydd man har som pensionär. Läs mer här! DS.