Idag presenterades efter lång väntan Pensionsgruppens överenskommelse kring hur pensionssystemet ska vara utformat i framtiden. Ett efterlängtat helhetsgrepp som ska ge dig som sparare förutsättningar för en trygg och bra pension. (Pensionsgruppen består av företrädare för regeringspartierna, M, L, C och KD)
Vi lever allt längre och för att säkerställa de framtida pensionsnivåerna föreslås en höjning av pensionsåldern. Idag har man rätt att börja ta ut sin allmänna pension vid 61 års ålder och nu höjs åldersgränsen i flera steg, för att år 2026 landa på 64 år. Idag går vi snitt i pension vid 64,5 år. Enligt överenskommelsen ska också gränsen för hur länge en anställd har rätt att jobba kvar (LAS) höjas från 67 till 69 år (år 2026).
Samtidigt som vi måste arbeta längre är problemet med åldersdiskriminering utbrett på arbetsmarknaden. Undersökningar från AMF visar att många pensionärer hade velat jobbat längre men att de upplevt att det finns förväntningar och attityder i samhället om att de skulle gå i pension vid 65 år. Här behövs ett attitydskifte och nu tillsätts en delegation som ska se över hur vi bättre tar tillvara på äldres kompetens. Eftersom pensionssystemet hänger ihop med övriga trygghetssystem som sjukförsäkring och a-kassa, är det viktigt att åldersgränserna följer med uppåt i alla delar, vilket överenskommelsen också poängterar.
Men mycket tyder på att ett längre arbetsliv inte är för alla. De med fysiskt och psykiskt krävande jobb anger ofta hälsoskäl som anledning till pension. Arbetsmarknadens parter är medvetna om att förutsättningarna att mäkta med ett längre yrkesliv skiljer sig åt, varför vissa branscher kommit överens om att öka inbetalningarna till tjänstepensionen i form av deltidspension/flexpension. Detta omfattar idag allt fler på arbetsmarknaden och med en högre pensionsålder blir det än viktigare. Tanken är att man efter ett långt yrkesliv själv ska kunna styra sin arbetstid de sista åren. Det är framför allt en reform för dagens unga som hinner spara ihop ett tillräckligt stort kapital för att ha råd att gå ned i arbetstid.
Pensionsgruppen planerar att i nästa steg analysera hur mycket som sätts av till pensionen och om den nivån behöver justeras uppåt. Man är också överens om att åldern för att ta ut garantipension höjs från 65 år till 66 år från och med år 2023, undantaget de som jobbat 44 år eller längre. Vidare införs ett behovsprövat tillägg för garantipensionen och en ytterligare höjning av bostadstillägget. Grundskyddet förstärks alltså för de med lägst inkomster, inte sällan kvinnor. Principen är dock att arbete ska löna sig och det trycker överenskommelsen på, men exakt hur det kommer att utformas återstår att se. Här är det viktigt att man hittar en balans som är rimlig.
Slutligen har man beslutat att renovera PPM-systemet i grunden, bland annat åtgärder för att säkerställa ett tryggt och hållbart fondtorg med ett mer överblickbart utbud. Efter vårens uppmärksammade händelser var det både väntat och efterlängtat. Ingen ska kunna utnyttja det kunskapsunderläge man som konsument befinner sig i när det finns över 800 fonder med varierande kvalitet att välja på. Konsumenterna måste kunna göra medvetna val kring sin pension, något som också årets Nobelpristagare i ekonomi Richard Thaler lyfte vid sitt besök i Sverige. Under dagens pressträff nämnde finansmarknadsminister Per Bolund att det finns goda exempel på hur hög kvalitet kan uppnås, detta i form av regelbundna upphandlingar som sker inom de kollektivavtalade tjänstepensionerna.
Detta större grepp i pensionsfrågan är mycket välkommet. Inriktningen är tydlig och det finns en stor ambition. Fortsättning följer.
Dan Adolphson
