Pensionen beskrivs ofta som en ekonomisk omställning. Men man pratar inte lika mycket om den sociala biten. Många ser fram emot pensionen medan andra känner en oro för att förlora det sammanhang man är van vid. I efterhand verkar inte denna oro vara befogad. Det visar svar från över 22 000 pensionärer som har utbetalning från AMF.

De flesta verkar inte ha några problem att sysselsätta sig och livet som pensionär är i linje med förväntningarna eller bättre än vad man trodde innan. Pensioneringen innebär också att man har tid för dem man inte hann träffa tidigare. Vår undersökning visar att många får bättre relationer till barnbarn, barn och vänner. Men också till sin partner. Däremot har man inte samma kontakt med sina f.d. kollegor i och med att man inte träffas genom jobbet längre.

Pensionärer som har ett rikt socialt liv och många hobbies är mest nöjda med tillvaron. Och har man dagarna fulla med aktiviteter så verkar man även sova bättre på natten!

Dan Adolphson

Undersökningen låg som en länk i ett informationsmail som i juni 2017 skickades till AMF-kunder som får pensionsutbetalning och är 55 år äldre. Totalt svarade 22 703 personer (varav 56 procent män och 44 procent kvinnor) vilket motsvarar en svarsfrekvens på 14 procent.

Internetstiftelsen i Sverige har i sin årliga genomgång konstaterat att 675 000 människor (7%) inte använder internet. Den främsta anledningen är att man tycker att det är ointressant följt av att det är krångligt. Att man saknar uppkoppling är sällan ett problem idag. De högljudda, långsamma och otillförlitliga modemen från ”Årets julklapp 1996” är ett minne blott.

Vår sommarundersökning bland pensionärer på nätet, med mer än 19 000 svar, visade att många har en blandad inställning till e-tjänster i ärenden som kräver identifiering. Användarvänligheten är ett problem. Om det är lättare att fylla i en blankett så väljer man hellre det än en svårnavigerad hemsida. Men om e-tjänsterna upplevs som smidiga så är de allra flesta nöjda. Och när man väl tar steget över till internetbank så tittar man inte tillbaka.

Under 2015-2017 byter Riksbanken ut sedlar och mynt. Med nya betalningsmedel på nätet och utbredd kortanvändning pratas det om att Sverige kan bli ett kontantfritt samhälle. Idag är det bara 2 procent av alla betalningar som sker med kontanter. Samtidigt visar pensionärsorganisationernas kontantuppror att alla inte är med på tåget.

När jag kommer i kontakt med pensionärer märks det att Mobilt Bank-ID och Swish håller på att bli vardagsmat. Förhoppningsvis sker teknikskiftet med hänsyn till dem som fortfarande är offline.

Dan Adolphson

Sex av tio i åldersgruppen 61-70 år har tillgång till e-legitimation. Och de pensionärer som sköter sina bankärenden via internet är nöjda. Vår undersökning, med svar från nästan 19 000 seniorer med utbetalning från AMF, visar att nästan nio av tio (88 procent) tycker att det är enkelt. De allra flesta uppger att man sköter sin ekonomi med hjälp av datorn. Generellt är användningen av surfplatta och mobiltelefon vanligare bland kvinnor och yngre pensionärer.

Topplista över hur pensionärer på nätet sköter sin ekonomi:
1. Dator 75%
2. Surfplatta 7%
3. Mobiltelefon 6%
4. Bankkontor 4%
5. Partner eller närstående 4%

Men när e-tjänster kommer på tal är man mer kluven. Det är inte någon schweizisk armékniv som möter alla behov. I ärenden som kräver identifiering (hos t.ex. myndigheter och företag) uppger 44 procent att de föredrar e-tjänster. Här är skillnaderna mellan könen stora, hela 50 procent av männen föredrar e-tjänster jämfört med bara 38 procent bland kvinnorna. Genomgående gäller att ju äldre man är desto mindre sannolikt är det också att man föredrar e-tjänster. Tekniken måste vara lättanvänd. Annars väljer man andra kontaktvägar.

Tre av tio anger att de föredrar brev när det gäller information om sin pension. Men med smidigare e-tjänster kommer de flesta välja bort telefonköer och krångliga blanketter. Blivande pensionärer är vana att använda e-legitimation och jag tror att det finns en förväntan om att kunna gå i pension digitalt. För alla delar av pensionen.

Dan Adolphson

Undersökningen låg som en länk i ett informationsmail som i juni 2016 skickades till AMF-kunder som får pensionsutbetalning och är 55 år äldre. Totalt 18 825 personer svarade (varav 54 procent män och 46 procent kvinnor) vilket motsvarar en svarsfrekvens på 14 procent. De som svarat på undersökningen har en aktiv mailadress och är sannolikt internetvana.

Sju av tio pensionärer använder sociala medier i någon form. Det visar AMFs sommarundersökning med svar från drygt 18 000 seniorer som får utbetalning av tjänstepension. Men det är inte jakten på den perfekta selfien som lockar. Istället är det kontakten med familj och vänner samt att hänga med i nyhetsflödet.

När de yngre har böjda huvuden och är upptagna med sina skärmar så tycks de äldre ha en mer sund inställning. Även om man ser fördelar med ny teknik så låter man den inte ta överhanden. Många pensionärer uppger att de minskar sin användning av sociala medier i sommar. Ju äldre man är, desto mer sannolikt är det att man tittar runt snarare än att posta egna inlägg och dela saker. Och av samtliga svarande, både de som använder sociala medier och de som inte gör det, tycker många att vi ägnar för mycket tid åt det (31 procent) och att det är bättre att träffas i verkligheten (26 procent). Så det som framför allt ger ett ”tummen upp” är ett besök.

Jag märker att fler pensionärer hör av sig via sociala medier och ställer frågor om sin pension. Tidigare var det mest mail och telefonsamtal. Samtidigt finns det, än idag, de som inte är uppkopplade alls. Det får man inte glömma bort.

Dan Adolphson