Hela livets inkomster räknas till din allmänna pension. Så brukar det låta. Men på senare år har denna princip utmanats. För den allmänna pensionen innehåller även ett grundskydd för de som har haft låga eller inga inkomster. Det är naturligt att den allmänna pensionen bygger på dessa båda principer men det leder också till en målkonflikt mellan inkomst-­ och grundskydd. Många omfattas av grundskyddet (garantipension och/eller bostadstillägg) till viss del trots ett långt yrkesliv vilket bidrar till en minskad drivkraft att senarelägga sin pension. I själva verket kan man förlora på det. Däremot kan det vara lönsamt att fortsätta arbeta samtidigt som man får sin pension utbetalad.

Den allmänna pensionen har vilat på en stabil konstruktion men det är inte det väloljade maskineriet i sig som är intressant utan vad som kommer ut av det. Om systemet levererar en pensionsnivå som är rimlig. De flesta tycker inte det och därför finns det ett politiskt tryck i frågan. Och politikerna har, sedan den allmänna pensionens omstöpning på 90-talet, varit betydligt mer intresserade av att värna om grundskyddet än inkomstskyddet. Både garantipension och bostadstillägg har förbättrats. Behjärtansvärt men inte oproblematiskt. Genom så kallade typfallsberäkningar har flera aktörer, bl.a. annat AMF, Forena och Pensionsmyndigheten, visat att det är en liten skillnad för den med låg inkomst att ha arbetat ett helt yrkesliv jämfört med att inte ha arbetat alls. När inkomstpensionstillägget införs 2021 förstärks denna trend. Det handlar om en brandkårsutryckning för att rätta till pensionerna här och nu. Som ett resultat kommer fler märka av att det inte lönar sig att senarelägga sin pension.

Samtidigt pågår det en diskussion om att förstärka den allmänna pensionen genom att höja inbetalningarna. Det kan t.ex. ske genom att omdisponera arbetsgivaravgifterna. Idag går en tredjedel av arbetsgivaravgifterna inte till pensioner och socialförsäkringar utan till statens budget. Det är alltså möjligt att förstärka den allmänna pensionen utan att skicka räkningen till löntagare eller arbetsgivare. Men det innebär i så fall att staten förlorar stora intäkter och tvingas till förändrade prioriteringar inom andra områden. Röster höjs från vänster till höger för en ny skattereform och då bör man även diskutera hur mycket som går till den allmänna pensionen. Annars riskerar kopplingen mellan ett långt yrkesliv och en rimlig pension att minska för stora grupper med förhållandevis låga löner.

För tjänstepensionen råder en annan logik. Yrkeslivet har en direkt effekt för vilken tjänstepension du får. Och tjänstepensionen har dessutom ökat år för år, bl.a. för att fler omfattas av extra inbetalningar (deltidspension/flexpension). Senare pension resulterar i högre månadsinkomst, främst beroende på att man har kortare tid som pensionär men också för att man kan få fortsatta inbetalningar (beroende på avtal efter 65 år). Generellt tjänar man på att gå längre tid med lön eftersom man skjuter upp tidpunkten för när inkomstbortfallet sker. Det blir också allt vanligare att arbeta och samtidigt ta ut en del av sin pension. Skatten sänks för de som är inne på sitt 66:e levnadsår (65 år eller äldre den 1 januari) och den dras enligt olika skattetabeller (arbete respektive pension), vilket gör det svårt att överblicka hur mycket skatt man faktiskt betalar.

Ett längre arbetsliv krävs för att trygga framtidens pensioner. Men det handlar inte bara om att ha kraften, lusten och orken. Det måste finnas en ekonomisk morot också. Om det lönar sig för dig? Kolla själv via minPension.se. Numera kan du även se hur senare pension ger lägre skatt genom uttagsplaneraren. Där kan du planera och jämföra olika pensionsuttag.

Dan Adolphson Björck

När och hur vi går i pension är ett beslut som vi vill äga själva. Samtidigt upplever många att de inte går i pension frivilligt. Och det är inte bara en fråga om ekonomi. Man känner att man har mer att ge. En undersökning som vi på AMF har gjort tillsammans med Demoskop visar att nästan varannan person i åldersgruppen 55 år och uppåt känner någon som har gått i pension tidigare än vad de önskar.

En av tio har blivit uppmanad att gå i pension. Det kan vara arbetsgivare, kollegor och familj. Men även myndighetspersoner från t.ex. Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen. Det senare är extra problematiskt. Tanken är inte att sjukdom eller arbetslöshet ska lösas genom pension. Ofta är man i underläge och har svårt att skilja på sjukpension, eller sjukersättning som det egentligen heter, och ålderspension. I femtioårsåldern bedöms man som äldre och då blir det svårare att få nytt jobb.

Vi måste arbeta länge, snarare än kortare, för att få en bra pension och behöver flytta fram förväntningarna om arbetslivets längd. Det finns planer på att höja den lägsta åldern för när man får tar ut allmän pension, idag 61 år, vilket är den ålder då man börjar tänka på pensionering. Politiska beslut är inte fattade ännu men väntar runt hörnet. Allt som allt borde det ha en positiv effekt för attityderna till äldre arbetskraft.

Du som blir utsatt för påtryckningar, och har möjlighet att ta ställning till olika alternativ, bör kolla upp vad det innebär för plånboken. Just tidpunkten, när du går i pension, påverkar din framtida ekonomi som få andra saker. Gör en pensionsprognos via Minpension.se och jämför olika pensionsåldrar. På allt fler arbetsplatser är det möjligt att gå ner i arbetstid de sista åren. Det kan vara ett sätt att orka jobba längre.

Dan Adolphson