Kategoriarkiv: Hållbarhet

Utsliten efter ett hårt arbetsliv – sjukersättning eller pension?

Arbetslivet har inte förlängts i samma utsträckning som ökningen av medellivslängden vilket gör att den allmänna pensionen faller i förhållande till lönen för kommande generationer. Säkert har du hört det förut.

Åldersgränserna höjs därför gradvis för att säkra framtidens pensionsnivåer. Alltså det intervall för när de flesta kan och får gå i pension. Idag är det vanligen mellan 62-68 år och 2027 är tanken att det är mellan 64-69 år. Det handlar om lägsta ålder för uttag av allmän pension, ålder för rätt till garantipension, rätten att ha kvar sin anställning (LAS-åldern) m.m. För många som går i pension det närmsta året innebär detta ingen större skillnad. Men längre fram blir förändringarna mer påtagliga. Och det långt ifrån alla som orkar med en högre pensionsålder fullt ut. Man är utsliten efter ett långt arbetsliv. Även om åldersgränserna i socialförsäkringssystemen följer med justeringarna i pensionssystemet så finns det många som inte kvalificerar sig för sjukersättning.

Nyligen presenterade en statlig utredning förslag om särskilda regler i sjuk- och aktivitetsersättningen för äldre som närmar sig pension. I korthet handlar det om att arbetsförmågan ska bedömas mot yrken som man har erfarenhet av eller lämpliga arbeten som är tillgängliga (inte alla arbeten på arbetsmarknaden). En slags äldreventil för sjukersättningen. Samtidigt ska socialförsäkringarna fortsatt vara utformade på ett sätt som bidrar till att så många som möjligt försörjer sig genom arbete (tryggheten ska finnas för den där rehabiliteringsmöjligheterna tillbaka till arbete är uttömda). Bevisligen är detta en knäckfråga för politikerna.

Ett annat förslag som har diskuterats är en ”Arne-pension” enligt dansk modell. En sänkt pensionsålder för de som har jobbat längst. Tanken är att man efter att ha arbetat i 44 år har möjlighet till tidigare pension. Problemet är att man kan drabbas av arbetsoförmåga men inte kommer upp i ett tillräckligt antal yrkesår. Det kan upplevas som orättvist. Dessutom kan det sända signaler om att en tidigare pension är möjlig för stora grupper människor (vilket är den raka motsatsen till vad staten önskar för att ekvationen ska gå ihop).

Av allt att döma är det bättre att man löser frågan om arbetsoförmåga inom socialförsäkringen. Tidig pension är inte bra för vare sig samhälle eller individ. Förmodligen kommer möjligheterna att gå ner i arbetstid vara avgörande för att få fler att orka med ett längre yrkesliv.

Dan Adolphson Björck

Vad innebär de nya EU-reglerna om hållbarhetsinformation?

Nyligen infördes inom EU en gemensam rapportering för hur finansiella produkter tar hänsyn till hållbarhet, det så kallade Disclosure-regelverket. För oss i Sverige, som i många år haft en gemensam standard i fondbranschen kring information om hållbarhet, är detta kanske inget banbrytande. Men det nya är att informationsstandarden nu är lika i hela EU och det ökar möjligheterna att jämföra olika fonder och pensionsprodukter med varandra. För pensionsbranschen är det bra, för nu kommer både traditionella pensionsförsäkringar och fondprodukter att använda sig av samma begrepp och standarder för att beskriva hållbarhet.

Vad innebär det för pensionssparare?
För en pensionssparare är den största skillnaden ökad transparens kring hållbarhet även för traditionella försäkringar. Det blir också enklare att sortera bland olika kategorier av hållbarhet, från produkter som inte alls tar hänsyn till hållbarhet – till fonder som har hållbarhet som överordnat mål. Möjligheten att både få information om och välja hållbarhetsnivå i sitt pensionssparande har som sagt funnits under en längre tid. Men nu introduceras fyra kategorier av hållbarhet – som i branschen kallas olika kategorier av grönt – för att underlätta i jämförelser.

Fyra nyanser av grönt
De olika kategorierna är:

  • fonden eller försäkringen har hållbarhet som mål för investeringarna (”mörkgrön”)
  • fonden eller försäkringen främjar hållbarhet, men har det inte som överordnat mål (”ljusgrön”)
  • fonden eller försäkringen beaktar hållbarhetsrisker (men har inget hållbarhetsarbete i övrigt)
  • fonden eller försäkringen beaktar vare sig hållbarhetsrisker eller arbetar med hållbarhet

Att hänvisa till olika nyanser av grönt är ett försök att illustrera olika nivåer av hållbarhet i stort, och inte bara miljö eller klimat. Ibland hänvisas också till de artiklar i förordningen där kategorierna omnämns, exempelvis Artikel 9 för ”mörkgrön” och Artikel 8 för ”ljusgrön”.


Ljusgrön vanligast
En snabb koll på marknaden för pensionssparande visar att de flesta produkter som erbjuds av svenska aktörer kategoriseras i den ljusgröna kategorin, mellannivån. Det känns logiskt eftersom majoriteten av svenska finansiella aktörer har ett gediget hållbarhetsarbete, även om metoder och arbetssätt skiljer sig åt mellan olika bolag och produkter. Alla produkter i den ljusgröna kategorin främjar hållbarhet på något sätt, och bolagen behöver beskriva hur på sin webbsida. Vissa arbetar kanske utifrån att välja bort bolag som inte anses vara hållbara, medan andra fondbolag arbetar mer med påverkansarbete. Precis som tidigare så kan olika metoder för hållbarhetsarbete vara relevanta för förvaltare att arbeta med, beroende på exempelvis hur många innehav man har i fonden eller hur stor ägarandel man har i bolagen man investerar i. Fokus för de nya kraven är just transparens, inte att utvärdera effekter av olika metoder.

Vad betyder ljusgrön för AMF?
På AMF har vi kategoriserat vår traditionella pensionsförsäkring som ljusgrön likaså majoriteten av våra egna fonder. Även om avkastning till våra kunder alltid går först, så har vi förtydligat att vårt hållbarhetsarbete ska främja:
1. Omställning mot lägre koldioxidutsläpp hos bolag vi investerar i
2. Ett medvetet hållbarhetsarbete där bolagen vi investerar i proaktivt tar hänsyn till mänskliga rättigheter, arbetsrätt, klimat- och miljöfrågor och antikorruption.
3. Jämställda styrelser i de bolag där vi deltar i valberedningen

Är du nyfiken på hur vi beskriver vårt hållbarhetsarbete, titta gärna här.

Det kommer mer!
Regelverket för transparens kring hållbarhet är under utveckling och i ett senare skede kommer ökade krav på finansiella bolag att följa upp hållbarhetsarbetet med siffror och nyckeltal, på såväl bolagsnivå som för varje finansiell produkt. Det kommer för pensionsbolagen att innebära en betydligt ökad mängd rapportering, men även en möjlighet för den intresserade spararen att mer i detalj förstå och följa hållbarhetsarbetet i en speciell produkt.

Idag spretar informationen fortfarande mellan bolag, men förhoppningen är att den ska harmoniseras i takt med att rapporteringen utvecklas. Här har branschorganisationerna en viktig roll att spela. Ska vi lyckas göra det enklare för sparare att förstå och jämföra hållbarhet i sitt pensionssparande behövs gemensamma ramar. Sammantaget sätter det press på pensionsbolagen att bli ännu tydligare med vad man vill uppnå med hållbarhetsarbetet. Transparens är bra, särskilt när det sporrar till ett ökat tryck för ett mer hållbart samhälle.

Anna Viefhues
Hållbarhetsansvarig

Pensionens positiva kretslopp

Hur ofta tänker du på din tjänstepension och hur den förvaltas? Min gissning är att det för många finns andra tankar som kommer före. Men om man nu ägnar pensionen en tanke, är det ofta som en tidslinje med två tydliga faser – när man jobbar och tjänar in till pensionen, och då man förhoppningsvis får njuta av sin tid som pensionär. Men vad som händer med själva pensionspengarna däremellan är lite oklart.

AMF är en av de största förvaltarna av pensioner i Sverige sett till storlek på kapital och vi har mer än 4 miljoner kunder. Det förtroendet vi fått känner vi också ett ansvar för att förvalta. Om jag enkelt ska beskriva hur vi ser på vår roll ser jag ingen tidslinje. Jag utgår istället från ett positivt kretslopp av pengar. Där varje krona kan öka i värde på många sätt.

Det börjar med att våra kunder jobbar och varje månad sparar till sin pension. De lämnar över pensionspengarna till oss på AMF för att de litar på att vi hittar rätt i marknadens svängningar, tar risk vid rätt tillfälle och agerar ansvarsfullt. Vi investerar i vår tur spararnas pengar i bolag som vi tror har framtiden för sig. Just fokus på framtiden är extra viktigt eftersom pensionen ofta ska betalas ut först om 40 år. Vi väljer ut de bolag vi ser har en gynnsam affär, antingen nya innovativa bolag med stor tillväxtpotential eller etablerade företag som exempelvis är beredda att ställa om sin verksamhet för att möta tuffare krav på klimat och hållbarhet.

När vi går in med våra sparares kapital i bolag är vi också beredda att stötta dem för att möta framtidens krav på omställning. Vi vill att de ska förbli konkurrenskraftiga så att våra sparare får en så bra avkastning som möjligt på sina pensionspengar. Men vi ser också att vi har en viktig möjlighet att bidra till en mer hållbar värld. Och det går hand i hand, företag som hänger med i nya tiders krav är också de som sannolikt blir mest lönsamma över tid.

Den sista komponenten i kretsloppet är att många av våra sparare jobbar inom de sektorer vi investerar i. När de går till jobbet varje dag, tjänar de samtidigt in till sin pension – pensionspengarna ger oss som förvaltare möjlighet att stötta bolagens fortsatta utveckling mot mer innovation och konkurrenskraft, och vara en bra arbetsgivare.

Inte ens vi som jobbar med pension tänker på vår egen varje dag. Och som tur är finns det många bra pensionsbolag, så att vi inte behöver tänka på hur våra pengar förvaltas. Men en sak är säker, pension är inte något som kommer långt fram på en diffus tidslinje. Den är här och nu, och bidrar till samhällets framtida utveckling och välstånd.

Anna Viefhues
Hållbarhetsansvarig

Vad hamnar på museum – snön eller kolet?

Årets julkalender handlar om livet i samma hus, fast i två olika århundraden: Rakel, som lever 1920, och Mira, som lever 2020. Jag satt häromdagen och skalade apelsiner framför TVn med barnen och slogs av hur klimatet skildrades. I Rakels värld faller stora, mjuka snöflingor. Huset och skogen runtomkring är inlindade i ett vitt täcke. År 2020 är snön borta och vädret är milt, grått och inte alls särskilt vintrigt. Samma som utanför vårt fönster i Stockholm, vilket känns sådär.

Att julkalendern i år har tydlig koppling till klimatet märks också i diskussionerna mellan Rakels pappa, som blivit rik på kol och har en kolklimp på piedestal hemma, och hans bror, som ser framtiden helt annorlunda – där el driver motorer, järnvägar och glödlampor. Konflikten mellan de båda är tydlig.

Vi har kommit längre idag och det är alltid lätt att vara efterklok. Även om världen nästlat in sig i ett kolberoende så är det inte långsiktigt hållbart. Knappt kortsiktigt heller, med tanke på att användningen av kol behöver minska med 7 procent per år, för att vi ska nå Parisavtalet.

Hur hade de båda bröderna tänkt om de hade varit långsiktiga placerare av kapital 1920?

Hade de tagit hög risk och satsat allt på elektrifieringen eller hade de tänkt säkert och fortsatt investera i det välkända? I praktiken säkert en kombination i avsaknad av glaskula.

Pensionsförvaltning handlar om att kombinera risk och säkerhet, att skapa avkastning men också trygghet. En av nycklarna är att investera i olika tillgångar, som aktier, krediter och fastigheter. En annan är att försöka se långsiktiga skiften och hur samhället kommer förändras. Som placerare gäller det att hitta såväl nya innovativa bolag som driver utveckling framåt, som att lista ut vilka väletablerade bolag som har kapacitet att utveckla sin verksamhet i rätt riktning. Inte minst för att möta klimatomställningen.

Om bara fyrtio år ska vi enligt Parisavtalet ha noll utsläpp av koldioxid globalt. Att EU-ledarna igår gemensamt beslutade om skärpta klimatmål inom unionen är ett viktigt steg. Likaså att stora förvaltare av pengar kommit överens om att stötta bolag i omställningen mot en mer hållbar värld.

Nu kan jag inte avslöja hur julkalendern slutar men jag hoppas att Rakels farbror får rätt. Att innovationskraften får blomma ut. Att den hjälper oss att överge det gamla. Att det är kolet som hamnar på museum och inte snön.

Anna Viefhues
Hållbarhetsansvarig

Batterier och skog var heta ämnen under AMFs klimatvecka

Visste du att massor med elbilar kommer att rulla på gatorna med batterier från Skellefteå inom ett par år? När fabriken är i full gång har den kapacitet för batterier för upp till 400 000 elbilar om året. I ett första steg, sen dubbelt så många. Batterier som produceras med hjälp av vattenkraft och därmed har väldigt lågt klimatavtryck. Det berättade Peter Carlsson, vd för företaget Northvolt när han gästföreläste under AMFs klimatvecka. Eftersom AMF har investerat i Northvolt för våra kunders räkning, var det extra intressant för oss att få lyssna på Peters vision för företaget.

Att vi väljer att investera i företag som Northvolt ligger i linje med den omställning vi vill vara med och bidra till. För AMF är det självklart att följa Parisavtalet, både utifrån att Sverige som land står bakom det, men också för att tror vi att det skapar värde för våra 4 miljoner kunder och deras pensioner. Både när vi hanterar risker som klimatförändringarna medför för bolag vi investerar i, men också när vi investerar i bolag som bidrar med lösningar på klimatutmaningarna. Vi tror att bolag som utvecklas och tänker nytt också kommer vara lönsamma genom omställningen av samhället mot lägre koldioxidutsläpp.

Den här veckan har vi digitalt samlat våra drygt 300 medarbetare kring klimatfrågan för att inspireras och lära av varandra i klimatarbetet.

Något som i dessa tider av hemarbete behövs extra mycket. En ytterligare highlight under veckan var att lyssna på när kommunikations- och hållbarhetschefen Sofia Lilja, från vårt innehavsbolag Bergvik Skog Öst, berättade om hur skog och klimat hänger ihop. Som kuriosa nämnde hon bland annat att den svenska skogen på bara 60 sekunder har producerat allt det material som behövs för att bygga ett åttavåningshus i trä.

Vi lever i händelserika tider på många sätt. Vilka konsekvenser Coronapandemin får i slutändan står ännu oklart men desto viktigare är att vi på alla plan investerar för framtiden. Klimatet angår oss alla, och vi vet av undersökningar att frågan blir viktigare för svenska pensionssparare. Förväntningarna ökar på att vi som pensionsförvaltare ska vara med och göra skillnad. Efter den här veckan känns det som att vi är på rätt väg och vi ser fram emot att ta vårt klimatarbete till nästa nivå, för att skapa den bästa pensionen för våra kunder.

Anna Viefhues
Hållbarhetsansvarig

Kommer våra barn få det som vi?

Jag är nog inte ensam om att i stunder se ut över en vacker plats och tänka, kommer mina barn få njuta av samma utsikt som jag om 30 år? Kommer de att kunna bada med sina barn i sjön nedanför och sila vatten mellan fingrarna? Som hållbarhetsanvarig på AMF känner jag ett stort ansvar för att de ska kunna det. Idag kickar AMF igång en kampanj kring just detta med filmer som ni kanske kommer att stöta på i olika sammanhang. För oss stannar det dock inte vid att göra reklam. Vi vill vara med och förändra och bidra på det sätt vi kan, som både är bra för våra kunders pensioner och för samhället i stort.


Vi har åtagit oss att följa Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen. Som ett led i det gick vi i våras med i Netto-noll-alliansen vars syfte är att få stora förvaltare av pengar att se till att det samlade koldioxidavtrycket för deras investeringar når den låga nivån som krävs för att Parisavtalets mål ska uppfyllas, nämligen netto-noll. Netto-noll-alliansen samlar 30 globala pensions- och försäkringsbolag med tillsammans drygt 44 000 miljarder kronor i förvaltat kapital. Bara för att sätta detta i relation: Det är cirka 44 gånger mer än en normal svensk statsbudget. De fyra svenska medlemmarna i Netto-noll-Alliansen -Alecta, AMF, Folksamgruppen och Nordea Liv och Pension, står för 2 500 miljarder, varav AMF förvaltar 514 miljarder.

Varför är det så viktigt med  miljarder hit och dit? Jo, för att pengar i den här storleken innebär också makt att påverka och förändra, och den makten ska vi använda för att göra skillnad. Konkret så ska vi se till att alla våra investeringar, via olika delmål, successivt minskar sitt klimatavtryck, samtidigt som vi levererar på vårt kundlöfte om en bra pension.

Det låter svårt, men faktum är att det svåra är inte att få ner avtrycket. I teorin skulle man enkelt kunna sälja av sina aktier och obligationer i bolag som släpper ut mycket idag och sen vara i hamn imorgon. Men det skulle inte förändra världen på riktigt. Utmaningen ligger i att påverka bolag över hela världen att ta sitt ansvar genom att som ägare i dessa bolag stötta och driva på för omställning och nya tankesätt. Vi i netto-noll-alliansen har under året arbetat fram ett ramverk  för hur vi kan börja ta oss mot målet om netto-noll-utsläpp. I veckan har ett utkast till ramverket publicerats och skickats på remiss världen över till bland annat forskningsinstitut och miljöorganisationer för att få deras input.

För ska vi klara vårt mål krävs samarbeten med alla som på olika sätt är kunniga och engagerade i frågan.

Igår hade vi möte med ett antal svenska organisationer som vi tillfrågat om inspel vårt ramverk. Det mynnade ut i en konstruktiv dialog som vi gärna fullföljer och det kändes jätteroligt med det samlade engagemanget. Ett tydligt medskick var att vi aktivt ska stötta våra innehavsbolag för att inte bara lösa problem kortsiktigt utan för att få till långsiktiga lösningar, vilket är helt rätt. Vi inväntar nu vidare inspel på remissen och i januari 2021 ska ramverket vara klart och tydligt visa på bästa praxis i hur kapitalägare kan jobba framåt.

Jag tänker vidare på barnen. Med stor sannolikhet kommer våra barn inte att få det precis som vi. Världen kommer att se annorlunda ut om 30 år. Men min förhoppning är ändå att de värden vi uppskattar idag ska finnas kvar och nya lösningar ska ha gjort samhället mer hållbart.

Anna Viefhues
Hållbarhetsansvarig

Pension och klimat – hur hänger det ihop?

Det finns ett mycket stort engagemang för klimatfrågan i Sverige, och 8 av 10 tycker det är viktigt att samhället agerar för att minska klimatförändringarna. Under veckan har FN:s Climate Action Summit i New York, som ska visa på ledarskap och goda exempel i klimatfrågan, engagerat människor över hela jorden, vilket syns inte minst på klimatmanifestationer och andra initiativ från privatpersoner och näringsliv.

Även om intresset för hållbarhet vad gäller sparande och pension har ökat de senaste åren, så är klimatfrågan fortfarande inte så närvarande ur spararnas perspektiv, som i samhället i stort. Men oavsett detta växer behovet för pensionsbolagen att förhålla sig till klimatförändringarna. De ska placera pensionen under lång tid – ibland flera decennier. Då blir det naturligt att titta på hur klimatförändringarna kommer förändra vårt samhälle och se vilka branscher som blir vinnare och vilka investeringar som inte ter sig lika lönsamma i ett längre perspektiv. Pensionsbolagen kan också vara med och påverka bolag för att förbättra sitt klimatarbete eller anpassa sin affärsmodell bättre till omställningen i samhället.

Hur pensionsförvaltarna arbetar med klimatfrågan, beror lite på hur investeringsstrategin ser ut. Ta förvaltningen av AMFs traditionella försäkring och våra fonder som exempel. Vi har som utgångspunkt att investera i bolag med ett bra hållbarhets- och klimatarbete och vi undviker att investera i utvinning av kol. I branscher som har stort klimatavtryck är vi extra försiktiga och letar bolag som arbetar aktivt med omställningen mot lägre utsläpp. Som långsiktig ägare är vi också med och stöttar bolagen i den omställningen. Inom ramen för den traditionella försäkringen har vi också möjlighet att investera direkt i lösningar på klimatfrågan, exempelvis i batteriteknik, skog och solcellsteknik. I veckan gick AMF även med i ett FN-lett initiativ med det gemensamma målet att klimatavtrycket från investeringarna ska vara netto noll, år 2050.

Allt detta gör vi för att vi tror att det gynnar våra kunder – ju bättre rustade vi är med kunskap och insikt om klimatförändringarna, desto bättre kan vi placera kundernas pengar långsiktigt – i den omställning av samhället som kommer krävas. Så även om spararnas intresse för klimatfrågan kanske ännu är slumrande, så har pensionsbolagen en viktig roll i klimatfrågan redan idag – till nytta för både nuvarande och kommande pensionärer.

Anna Viefhues

Hur hållbar bör pensionen vara?

Intresset för hållbarhet har växt de senaste åren, mycket kopplat till klimatförändringar och vilket ansvar vi som konsumenter och sparare har för att göra skillnad. Vi kan även se att förväntningarna på hållbarhet inom pensionsbranschen har ökat och då främst ur aspekten hållbara placeringar av pensionskapitalet. När AMF undersökte frågan förra året angav nära hälften av de tillfrågande att det är viktigt med en tydlig hållbarhetsinriktning hos bolag som förvaltar tjänstepension. Samtidigt svarar nära en tredjedel att man inte vet eller anser sig kunna svara på frågan.

Det är tydligt att hållbarhet är viktigt för många, dock inte viktigast när man väljer bolag för sin tjänstepension. Hälften av dem som gjort aktiva val av förvaltare till tjänstepensionen angav att det varit viktigt eller mycket viktigt med hållbarhetsinriktningen. Men de främsta faktorerna är fortsatt låga avgifter och möjlighet till hög avkastning.

Även om man som sparare anser att hållbarhet är viktigt, skiljer sig förväntningarna mellan olika individer på vad ett pensionsbolag förväntas göra inom ramen för hållbarhetsarbetet. Några av de vanligaste förväntningarna är:

  • Pensionsbolagen ska som investerare vara med och finansiera omställningen till ett mer hållbart samhälle. Det kan vara genom att bidra med kapital till olika företag eller projekt, påverka bolag att ställa om sin verksamhet, eller att stödja företag de satsar på att öka hållbarhetsnivån i verksamheten.
  • Pensionskapitalet ska helst inte växa genom avkastning från verksamheter som är etiskt och/eller hållbarhetsmässigt tveksamma, exempelvis vapenindustri, tobaksindustri, spelbolag eller fossil energi. Som sparare vill man alltså inte investera inte i dessa bolag eller sektorer.
  • Förvaltare som tar hänsyn till hållbarhetsaspekter, exempelvis genom att investera i bolag med ett aktivt hållbarhetsarbete, har bättre möjligheter att skapa bra avkastning, till lägre risk, på lång sikt.

Hållbarhet blir även allt mer en del av att göra medvetna fondval. Exempelvis erbjuder nu Pensionsmyndigheten möjlighet att söka på fondtorget (PPM) utifrån olika hållbarhetskriterier. Där kan man som sparare själv filtrera utifrån vad man själv anser är viktigt.

Så sammanfattningsvis: Vad som menas med en ”hållbar pension” kan variera från person till person, att dessa perspektiv blir allt viktigare för många är tydligt.

Anna Viefhues

Ps. Läs gärna mer om hur vi på AMF arbetar för att alla våra kunder ska få en bra pension, där hållbarhet ingår i alla investeringsbeslut.

Har du hört talas om blå obligationer?

AMF har för första gången investerat i en blå obligation – en typ av obligation där pengarna går till projekt kopplade till vatten. Just den här obligationen emitteras av Nordiska Investeringsbanken (NIB) och syftar till att finansiera projekt i Östersjön. Genom att vara med och investera i obligationen så kan vi få bra avkastning till våra sparare och samtidigt stödja olika vattenrelaterade projekt – vilket förstås känns väldigt bra. Obligationen omfattade totalt sett 2 miljarder kronor, och AMF var en av flera investerare i transaktionen.

Ett av projekten har till syfte att förbättra vattenkvaliteten vid ombyggnaden av Nya Slussen i Stockholm. Finansieringen ska bidra både till miljövänliga transportlösningar och ombyggnaden av slussarna. Nya Slussen spelar en avgörande roll i att minska översvämningsrisken i Stockholm och hjälper staden och Mälarregionen att förbereda sig på effekterna av stigande havsnivåer och mer extrema väderförhållanden. Mer information om projektet finns här.

Två andra projekt som obligationen ska finansiera handlar om att utveckla reningsverkens effektivitet längs hela Östersjöns kust samt att förbättra miljön på havsbotten. Alla projekt som är godkända för finansiering kommer att gå att följa på NIB:s hemsida.

Enligt Nordiska Investeringsbanken är Norden och Baltikum är regioner med goda vattenresurser, men mänsklig aktivitet och nya typer av föroreningar medför allt större påverkan på vattenmiljöerna. Runt Östersjön bor och lever nästan 90 miljoner människor.

Vi går gärna in med pengar i projekt som kombinerar en god avkastning för våra sparare samtidigt som de kan bidra till en mer hållbar framtid, något den här investeringen är ett bra exempel på!

Anna Viefhues

7,9 procent avkastning på pensionen – och mer hållbar

När jag var på IKEA senast såg jag att de börjat märka produkter med ”mer hållbar” – som ett sätt att visa på en förbättring, snarare än att hela prylen skulle vara 100 procent hållbar. Ett både mer öppet och ärligt sätt att förhålla sig till hållbarhetsarbete tycker jag, och en ödmjuk signal om att man aldrig blir färdig utan alltid kan vässa sig lite till. Som hållbarhetsansvarig på AMF kan jag sympatisera med förhållningssättet. Jag tror på att ständigt mäta, analysera förändringarna, sätta nya mål och förbättra. Rent krasst, så blir ofta det som mäts, gjort.

På AMF har vi ambitionen att bli lite mer hållbara för varje år som går, inte minst för att vi tror det i slutändan ger dig som sparare en bättre pension. Och vi har ett rätt omfattande sätt att se på hållbarhet eftersom det inkluderar alltifrån att ta till vara medarbetares kunskaper och erfarenheter, för att utveckla vårt erbjudande, till en strävan efter att investera i de mest hållbara bolagen inom varje bransch.

Allt kokar ner till vad vi bedömer ger bäst avkastning till våra kunder, idag och på längre sikt.

Hållbarhetsarbetet hos oss tog fart för några år sedan, och sedan dess har vi varje år redovisat de olika stegen på vår förändringsresa, i den så kallade hållbarhetsredovisningen. Där kan du som kund följa hur de olika indikatorerna vi satt upp utvecklar sig och hur det går för oss.

Det är framförallt roligt att se att vi faktiskt blir bättre på det vi fokuserar på. Vi har exempelvis haft fokus på jämställdhet bland våra medarbetare under flera år, vilket nu resulterat i mer jämställda arbetsgrupper. Inte minst kan vi se att löneskillnaderna mellan kvinnor och män minskar inom AMF oavsett yrke. Men vi är inte färdiga än – målet är att alla arbetsgrupper ska ha en jämn fördelning mellan kvinnor och män.

Koldioxidavtrycket från våra aktier är en annan indikator som går åt rätt håll. Särskilt positivt är att avtrycket från våra utländska aktier har minskat de senaste åren, i linje med jämförelseindex. En bidragande faktor är att vi sedan en tid tillbaka arbetar med ett hållbarhetsurval, och att vi aktivt väljer bolag att investera i utifrån detta. Det är förstås bra att avtrycket går ner, men samtidigt vet vi att detta bara är ett steg på vägen. Vi behöver till exempel bli bättre på att analysera hur den globala uppvärmningen kan påverka risken i våra investeringar.

Så i likhet med IKEA får vi säga att vi blivit ”Lite mer hållbara” under året som gått, men vi är inte färdiga. AMFs ambition om att inkludera ett hållbart förhållningssätt i allt vi gör, gav förra året en avkastning på 7,9 procent på pensionskapitalet. Att vi ligger i toppen bland jämförliga bolag är vi såklart också glada för.

Vi har lagt ribban högt för att du som sparare ska få en bra pension, till en låg kostnad, och för att du ska kunna luta dig tillbaka med känslan av att vi hela tiden utveckla och förbättra vårt erbjudande till dig. För en krona som betalas in till AMF idag, förvaltar vi i genomsnitt i 30 år, innan den betalas ut som pension. Det medför ett stort ansvar och höga krav på långsiktighet och hållbarhet.

Anna Viefhues
Hållbarhetsansvarig

Läs AMFs Hållbarhetsredovisning 2017 här.