Kategoriarkiv: Kundfrågor

Vill du flytta din tjänstepension för att få högre avgifter?

Kundfrågor, Tjänstepension

När flytträtten kommer på tal låter det ibland som att alla bör flytta sin tjänstepension för att bli kvitt höga avgifter. Och att man genom att flytta kan spara hundratusentals kronor. Men det motsatta förhållandet råder också. Avgifterna kan faktiskt bli mycket högre efter flytten.

För den kollektivavtalade tjänstepensionen är avgifterna framförhandlade av kollektivavtalsparterna och generellt betydligt lägre än inom individuell tjänstepension. Om en 30-åring flyttar till ett alternativ med 0,3 procent i årlig avgift (vilket många anser är lågt) och jämför det med AMFs avgifter inom traditionell försäkring för privatanställda arbetare (Avtalspension SAF-LO) så framkommer följande*:

För en sparare som får motsvarande 1000 kr/månaden inbetalat till en tjänstepension hos AMF så betalar spararen 47 000 kr mindre i avgifter under sparandetiden. Om alla utbetalningar räknas med blir skillnaden 111 000 kr.

För en sparare som får motsvarande 1800 kr/månaden inbetalat till en tjänstepension hos AMF så betalar spararen 100 000 kr mindre i avgifter under sparandetiden. Om alla utbetalningar räknas med blir skillnaden 228 000 kr.

För en sparare som får motsvarande 4800 kr/månaden inbetalat till en tjänstepension hos AMF så betalar spararen 306 000 kr mindre i avgifter under sparandetiden. Om alla utbetalningar räknas med blir skillnaden 680 000 kr.

Självklart blir skillnaderna ännu större om man flyttar till något med högre avgifter än vad som beskrivs ovan. Att skillnaden kan bli så stor beror bl.a. på att AMF har ett avgiftstak. Privatanställda arbetare med traditionell försäkring hos oss betalar aldrig mer än 300 kr per år. Däremot är avgifterna hos många andra helt rörliga, så när kapitalet växer från 100 000 kr till 1 000 000 kr så blir även avgifterna tio gånger så höga.

Den politiska och mediala diskussionen om flytträtt handlar om individuell tjänstepension. Det är här krångel, inlåsning och höga avgifter finns och alla lagstiftarens initiativ har skett inom detta område. Men det är viktigt att komma ihåg att en stor del av tjänstepensionerna i Sverige omfattas av kollektivavtalen där avgifterna redan idag är mycket lägre än vad som ibland framställs som ”prisvärda” alternativ. Tyvärr så finns en tendens att i olika debatter inte göra skillnad mellan individuell tjänstepension och kollektivavtalad tjänstepension och istället så dras alla pensioner över en kam. Den som inte jämför avgifter, sparformer och villkor kan då lätt hamna i ett alternativ som kostar flera hundratusentals kronor mer. Jämför alltid vad du flyttar från och vad du flyttar till!

Roland Kristen
Chefaktuarie

*Så här har vi räknat: månatlig inbetalning under 30 år, sedan utbetalning under 15 år, avkastning 6% årligen, avkastningsskatt 0,5%, AMFs avgifter inom Avtalspension SAF-LO: fast avgift på 40 kronor per år, rörlig avgift på 0,15% av kapitalet, summan av den fasta och den rörliga avgiften begränsas till 300 kronor per år (s.k. avgiftstak), dessutom kapitalförvaltningskostnader på 0,035% som vanligtvis dras direkt från avkastningen men som för jämförelsens skull i denna beräkning klassas som avgifter.

Bekräftelseval och jämförelser vid flytt av tjänstepension

Kundfrågor, Pensionstips, Tjänstepension

Flytträtt innebär en rättighet att överföra pensionskapital från ett bolag till ett annat, mellan traditionell försäkring och fondförsäkring eller en intern flytt inom samma bolag. Det kan handla om en mindre summa men det kan också vara miljonbelopp från ett helt yrkesliv. Det bolag som man flyttar ifrån tar oftast ut en avgift för flytten. Eftersom bolagen har olika sparformer, avgifter och försäkringsvillkor kan det finnas både för- och nackdelar med att flytta sin tjänstepension. Som sparare är det viktigt att vara medveten om eventuella konsekvenser av en flytt.

I praktiken är det är en stor skillnad mellan flytträtten inom kollektivavtalad respektive individuell tjänstepension. Inom kollektivavtalad tjänstepension har arbetsmarknadens parter pressat avgifterna, man flyttar med e-legitimation och betalar några hundralappar för själva flytten. För individuell tjänstepension ser det annorlunda ut. Historiskt har det funnits inslag av höga flyttavgifter, flytten kan vara krånglig med bland annat krav på underskrift från arbetsgivaren och i vissa fall går det inte ens att flytta. När flytträtten diskuteras i samhällsdebatten handlar det nästan alltid om individuell tjänstepension (inte kollektivavtalad). Från politiskt håll vill man effektivisera möjligheten att flytta individuell tjänstepension och privat pension eftersom man menar att det finns inlåsningseffekter. Därför har det kommit en rad initiativ från lagstiftaren inom just detta område. Gott så.

Den kollektivavtalade tjänstepensionen är alltså inte svår, dyr eller krånglig att flytta. Men många som flyttar är omedvetna om vad de gör. Och flytten sker många gånger till en annan sparform än den man önskar. Vi har följt flyttarna inom just den kollektivavtalade tjänstepensionen under många år och när vi presenterade AMF Flyttrapport 2021 kunde vi konstatera följande:

• En tredjedel (34 procent) är inte medvetna om att de har flyttat ut från AMF.
• Drygt en fjärdedel (26 procent) flyttar till fondförsäkring trots att de föredrar traditionell försäkring.
• Tre av fem (62 procent) önskar bättre information om skillnader i avgifter, sparformer och villkor eller mer tid att fundera.

Vi är bekymrade över att så många är omedvetna och knappt en av tre anser att informationsgivningen är tillräcklig idag. Därför föreslår vi att det införs ett bekräftelseval där spararna någon dag senare, och förhoppningsvis på egen hand, aktivt bekräftar sin flytt med en andra signering med e-legitimation och att detta förfarande ersätter dagens ordning där man kan avbryta flytten inom några dagar. Formellt finns det inga legala hinder för en sådan ändring. Vi tror att det skulle öka medvetenheten och stärka konsumentskyddet utan att flyttarna som helhet tar längre tid.

De som flyttar efterfrågar även bättre information om skillnader i avgifter, sparformer och villkor. Spararna vet inte alltid vad de flyttar från och vad de flyttar till. Informationen är fragmenterad och utspridd idag. Man får ett kapitalvärde presenterat och tror att det är en banköverföring. Det är lätt att missa att det i vissa fall handlar om en stor del av den framtida försörjningen. Vi har därför tagit fram en skiss på hur jämförelser skulle kunna se ut hos valcentralerna som administrerar flyttarna (klicka på bilden för bättre överblick). Objektiva jämförelser förutsätter att arbetsmarknadens parter och branschen har en samsyn. Och det är förknippat med en hel del systemutveckling som kommer att ta tid. Men frågan bör diskuteras förutsättningslöst. Behovet finns inom kollektivavtalade tjänstepensioner i stort. Jag tror samtidigt att det är klokt att undvika något som liknar flyttfaktabladen inom individuell tjänstepension eftersom de är ett resultat av att branschen hittade en minsta gemensam nämnare snarare än något som underlättar för spararna.

Om man inte är nöjd med hur tjänstepensionen förvaltas så måste man kunna flytta. Det är så man kan utöva konsumentmakt och få eget inflytande över pensionen. Men man behöver inte anlita Detektiv Potatis för att förstå att de som är medvetna och som har jämfört olika alternativ är mer nöjda med sin flytt. Spararna efterfrågar bättre information och det måste branschen hörsamma.

Dan Adolphson Björck

Utsliten efter ett hårt arbetsliv – sjukersättning eller pension?

Allmän pension, AMFs pensionärer, Deltidspension/Flexpension, Hållbarhet, Kundfrågor, Tjänstepension

Arbetslivet har inte förlängts i samma utsträckning som ökningen av medellivslängden vilket gör att den allmänna pensionen faller i förhållande till lönen för kommande generationer. Säkert har du hört det förut.

Åldersgränserna höjs därför gradvis för att säkra framtidens pensionsnivåer. Alltså det intervall för när de flesta kan och får gå i pension. Idag är det vanligen mellan 62-68 år och 2027 är tanken att det är mellan 64-69 år. Det handlar om lägsta ålder för uttag av allmän pension, ålder för rätt till garantipension, rätten att ha kvar sin anställning (LAS-åldern) m.m. För många som går i pension det närmsta året innebär detta ingen större skillnad. Men längre fram blir förändringarna mer påtagliga. Och det långt ifrån alla som orkar med en högre pensionsålder fullt ut. Man är utsliten efter ett långt arbetsliv. Även om åldersgränserna i socialförsäkringssystemen följer med justeringarna i pensionssystemet så finns det många som inte kvalificerar sig för sjukersättning.

Nyligen presenterade en statlig utredning förslag om särskilda regler i sjuk- och aktivitetsersättningen för äldre som närmar sig pension. I korthet handlar det om att arbetsförmågan ska bedömas mot yrken som man har erfarenhet av eller lämpliga arbeten som är tillgängliga (inte alla arbeten på arbetsmarknaden). En slags äldreventil för sjukersättningen. Samtidigt ska socialförsäkringarna fortsatt vara utformade på ett sätt som bidrar till att så många som möjligt försörjer sig genom arbete (tryggheten ska finnas för den där rehabiliteringsmöjligheterna tillbaka till arbete är uttömda). Bevisligen är detta en knäckfråga för politikerna.

Ett annat förslag som har diskuterats är en ”Arne-pension” enligt dansk modell. En sänkt pensionsålder för de som har jobbat längst. Tanken är att man efter att ha arbetat i 44 år har möjlighet till tidigare pension. Problemet är att man kan drabbas av arbetsoförmåga men inte kommer upp i ett tillräckligt antal yrkesår. Det kan upplevas som orättvist. Dessutom kan det sända signaler om att en tidigare pension är möjlig för stora grupper människor (vilket är den raka motsatsen till vad staten önskar för att ekvationen ska gå ihop).

Av allt att döma är det bättre att man löser frågan om arbetsoförmåga inom socialförsäkringen. Tidig pension är inte bra för vare sig samhälle eller individ. Förmodligen kommer möjligheterna att gå ner i arbetstid vara avgörande för att få fler att orka med ett längre yrkesliv.

Dan Adolphson Björck

Låg kunskap om avgifter och placeringsmöjligheter för tjänstepensionen

Fonder, Kundfrågor, Tjänstepension

Vi använder pris- och produktjämförelsesajter som aldrig förr. Många är också kostnadsmedvetna när det gäller bolån, försäkringar och de fonder som man sparar i privat. Men tjänstepensionen har man inte samma koll på. Generellt finns det stor okunskap om tjänstepensionen och de olika sparformerna, traditionell försäkring (med garanti där pensionsbolaget sköter förvaltningen) och fondförsäkring (där man väljer själv vilka fonder som pengarna ska placeras i). Det är svårt att avgöra vad som är en låg avgift eller vilken sparform, traditionell försäkring eller fondförsäkring, som kostar mest. Den visar en undersökning som vi på AMF har gjort tillsammans med Demoskop.

Samtidigt är just låga avgifter otroligt viktigt för ett långsiktigt sparande som tjänstepensionen eftersom höga avgifter gröper ur sparandet år efter år. Därför är det olyckligt att en av fyra tror att traditionell försäkring är dyrare än fondförsäkring, när förhållandet oftast är det omvända. Den upplevda kunskapsnivån om de två sparformerna är relativt låg med något högre kunskap om fondförsäkring.

För tio år sedan var de traditionella försäkringar placerade i noterade aktier, räntebärande tillgångar och en mindre del i fastigheter. I takt med att räntorna har fallit har pensionsbolagen skiftat över till att investera på fler sätt. Idag utgör fastigheter och andra alternativa investeringar en större del, och andelen räntebärande tillgångar har successivt minskats. Detta bredare sätt att investera har gått spararna obemärkt förbi. Man förstår att tjänstepensionen investeras i aktier och räntebärande papper. Kanske även fastigheter. Men sedan är det svajigare med kunskapen. Man känner inte till att livbolagen också kan placera i onoterade tillgångar, skog, vindkraft och infrastruktur. Tillgångsslag som är mycket svåra eller i vissa fall omöjliga att få i fondförsäkring.

Intresset för att göra egna placeringsval för pensionen har sjunkit sedan millennieskiftet. En automatisk anpassning av risknivån i sin tjänstepension efter ålder, vare sig den sker i traditionell försäkring eller i fondförsäkring, är nog den lösning som passar de flesta. Ju närmare pensionen man är desto större blir önskemålet om en traditionell försäkring med garanterade pensionsbelopp som ger stabilitet vid utbetalning. Generellt behöver spararna bli bättre på att syna pris och innehåll för tjänstepensionen. Hur ser det ut för dig?

Dan Adolphson Björck

Jämför alltid innan du flyttar din tjänstepension

Fonder, Kundfrågor, Pensionstips, Tjänstepension

Det är oerhört viktigt att man som sparare kan välja pensionsbolag och flytta sin tjänstepension. Det är så man kan utöva konsumentmakt och få den lösning som man önskar. Men ingen ska flytta mot sin vilja eller utan att veta om det. Samtidigt visar AMFs undersökningar, år efter år, att många sparare är omedvetna om att de har flyttat sin tjänstepension. När tjänstepensionen blir en allt större och viktigare del av den samlade pensionen är det oroväckande att omedvetenheten är så stor.

Och efter flytten är det vanligt att man hamnar i en sparform som inte motsvarar ens önskemål. Drygt fyra av tio av de som flyttar till fondförsäkring uppger att de föredrar traditionell försäkring. Detta är en ökning med 7 procentenheter sedan året innan. Fler uppger att de föredrar traditionell försäkring framför fondförsäkring, vilket är en omsvängning jämfört med de senaste åren. Pandemin och allmän börsoro under 2020 kan vara en faktor.

Tjänstepensionsflytten sker ofta i samband med att man haft kontakt med sin bank eller försäkringsbolag i annat ärende. Inledningsvis handlar samtalet om bolån, försäkringar eller sparande för att sedan glida in på tjänstepension. Bolånet är inte villkorat av att man flyttar tjänstepensionen men bolåneräntan kan vara det. Spararen befinner sig ofta i ett enormt informationsunderläge så det finns ett stort arbete att göra för att öka kunskapen och intresset kring tjänstepensionen. För många är det först när brevet om påbörjad flytt kommer som man förstår att tjänstepensionen ska flyttas. AMFs kundservice vittnar om att oroliga sparare ringer för att ångra och stoppa en flytt när de inte längre riktigt vet var deras tjänstepension har tagit vägen. Många vill samla sitt sparande och bankförehavanden på ett ställe men inser inte att tjänstepensionen också kan bakas in i detta beslut. Det tyder på att tjänstepensionen inte får den uppmärksamheten som den förtjänar.

Det ska alltid vara ett aktivt val att byta förvaltare och sparform. Som sparare måste man därför vara extra vaksam, göra egna jämförelser och ta reda på vad man flyttar från och vad man flyttar till. Du kan jämföra avgifter, sparformer, villkor och historisk avkastning mellan olika bolag hos Konsumenternas försäkringsbyrå. Valcentralen som sköter själva flytten kan också upplysa om skillnaderna mellan olika bolag och sparformer. Denna information finns alltså inte hos minPension som många tror. Jämför alltid innan du flyttar din tjänstepension.

Dan Adolphson Björck

PS. En sak som ofta försvinner i mediebruset är att det är viktigt att skilja på kollektivavtalad respektive individuell tjänstepension. Inom kollektivavtalad tjänstepension har arbetsmarknadens parter pressat avgifterna, man flyttar med e-legitimation och betalar några hundralappar för själva flytten. Problemet är att många är omedvetna och att flytten sker till en annan sparform än den man önskar (eftersom långt ifrån alla jämför olika alternativ). De höga avgifterna finns däremot inom individuell tjänstepension, flytten är ofta krånglig, dyr och i vissa fall går det inte ens att flytta. Från april 2021 väntas flyttavgifterna sjunka för individuell tjänstepension tecknad efter 2007. DS.

Tjänstepension för unga privatanställda arbetare

Kundfrågor, Tjänstepension


I samhällsdebatten talas det mycket om att förbättra förutsättningarna att kunna jobba längre upp i åren. Men många privatanställda arbetare börjar arbeta tidigt och har ett långt yrkesliv. En vanlig fråga i vår kundtjänst är varför man inte fick någon tjänstepension i sin ungdom. På senare år har åldersgränserna letat sig ner i nya avtal i offentlig sektor. Det gäller för anställda inom stat, kommun och region men även privatanställda arbetare med deltidspension. Många jämför också med den allmänna pensionen där hela livets inkomster räknas. Men det kan bli tidigare inbetalningar till tjänstepensionen för privatanställda arbetare förutsatt att det blir långa löneavtal i höstens/vinterns avtalsförhandlingar.

Tre års tidigare pensionsinbetalning, 22 år istället för 25 år, skulle i exemplet ovan höja tjänstepensionen med 770 kr/mån livet ut. Om inbetalningarna skulle starta redan från 19 år, alltså sex år tidigare än idag, skulle ökningen bli cirka 1 340 kr/mån livet ut medan inbetalningar mellan 65 och 67 år skulle innebär ungefär 300 kr/mån livet ut. Tidiga inbetalningar ger en snöbollseffekt. Pensionen växer varje gång man får avkastning och det växer mer över tid. Precis som en liten snöboll som rullar ner för en kulle och får mer snö packad vid varje rull (kallas även ränta-på-ränta). Mellan 19 och 25 år betalas det in sammanlagt 76 430 kr och värdet på de pengarna är 327 630 kr vid 67 år (här är snöbollseffekten tydlig).

Vi har räknat på oförändrad lön och arbetssituation fram till pension. Det brukar vara enklast att tolka och som de flesta kan relatera till. Samtidigt får man ta långsiktiga kalkyler med en nypa salt. Mycket kan hända på 40 år. Både med pensioner, arbetsmarknad och skattesystem. Siffrorna är en indikation på hur det framtida utfallet kan bli. Men det är tydligt att tidiga inbetalningar har en mycket positiv effekt på tjänstepensionen. Och även mindre belopp i unga år kan vara mycket värda den dag man lämnar yrkeslivet. Samtidigt är det är ju inte gratis att förstärka tjänstepensionen. Kostnaden för en sådan reform tas ju ur löneutrymmet för kommande år.

Dan Adolphson Björck

Lönar det sig verkligen att arbeta längre?

Allmän pension, Deltidspension/Flexpension, Kundfrågor, Pensionstips, Tjänstepension

Hela livets inkomster räknas till din allmänna pension. Så brukar det låta. Men på senare år har denna princip utmanats. För den allmänna pensionen innehåller även ett grundskydd för de som har haft låga eller inga inkomster. Det är naturligt att den allmänna pensionen bygger på dessa båda principer men det leder också till en målkonflikt mellan inkomst-­ och grundskydd. Många omfattas av grundskyddet (garantipension och/eller bostadstillägg) till viss del trots ett långt yrkesliv vilket bidrar till en minskad drivkraft att senarelägga sin pension. I själva verket kan man förlora på det. Däremot kan det vara lönsamt att fortsätta arbeta samtidigt som man får sin pension utbetalad.

Den allmänna pensionen har vilat på en stabil konstruktion men det är inte det väloljade maskineriet i sig som är intressant utan vad som kommer ut av det. Om systemet levererar en pensionsnivå som är rimlig. De flesta tycker inte det och därför finns det ett politiskt tryck i frågan. Och politikerna har, sedan den allmänna pensionens omstöpning på 90-talet, varit betydligt mer intresserade av att värna om grundskyddet än inkomstskyddet. Både garantipension och bostadstillägg har förbättrats. Behjärtansvärt men inte oproblematiskt. Genom så kallade typfallsberäkningar har flera aktörer, bl.a. annat AMF, Forena och Pensionsmyndigheten, visat att det är en liten skillnad för den med låg inkomst att ha arbetat ett helt yrkesliv jämfört med att inte ha arbetat alls. När inkomstpensionstillägget införs 2021 förstärks denna trend. Det handlar om en brandkårsutryckning för att rätta till pensionerna här och nu. Som ett resultat kommer fler märka av att det inte lönar sig att senarelägga sin pension.

Samtidigt pågår det en diskussion om att förstärka den allmänna pensionen genom att höja inbetalningarna. Det kan t.ex. ske genom att omdisponera arbetsgivaravgifterna. Idag går en tredjedel av arbetsgivaravgifterna inte till pensioner och socialförsäkringar utan till statens budget. Det är alltså möjligt att förstärka den allmänna pensionen utan att skicka räkningen till löntagare eller arbetsgivare. Men det innebär i så fall att staten förlorar stora intäkter och tvingas till förändrade prioriteringar inom andra områden. Röster höjs från vänster till höger för en ny skattereform och då bör man även diskutera hur mycket som går till den allmänna pensionen. Annars riskerar kopplingen mellan ett långt yrkesliv och en rimlig pension att minska för stora grupper med förhållandevis låga löner.

För tjänstepensionen råder en annan logik. Yrkeslivet har en direkt effekt för vilken tjänstepension du får. Och tjänstepensionen har dessutom ökat år för år, bl.a. för att fler omfattas av extra inbetalningar (deltidspension/flexpension). Senare pension resulterar i högre månadsinkomst, främst beroende på att man har kortare tid som pensionär men också för att man kan få fortsatta inbetalningar (beroende på avtal efter 65 år). Generellt tjänar man på att gå längre tid med lön eftersom man skjuter upp tidpunkten för när inkomstbortfallet sker. Det blir också allt vanligare att arbeta och samtidigt ta ut en del av sin pension. Skatten sänks för de som är inne på sitt 66:e levnadsår (65 år eller äldre den 1 januari) och den dras enligt olika skattetabeller (arbete respektive pension), vilket gör det svårt att överblicka hur mycket skatt man faktiskt betalar.

Ett längre arbetsliv krävs för att trygga framtidens pensioner. Men det handlar inte bara om att ha kraften, lusten och orken. Det måste finnas en ekonomisk morot också. Om det lönar sig för dig? Kolla själv via minPension.se. Numera kan du även se hur senare pension ger lägre skatt genom uttagsplaneraren. Där kan du planera och jämföra olika pensionsuttag.

Dan Adolphson Björck

Pensionärer håller kontakt med nära och kära via videosamtal

Allmän pension, AMFs pensionärer, Kundfrågor, Tjänstepension

Vi lever i en mycket speciell tid. Och mest påtagligt är det för pensionärerna. Nästan alla pensionärer har vidtagit försiktighetsåtgärder med anledning av coronaviruset. Framför allt att undvika folksamlingar, aktiviteter och sociala sammanhang. Två av tre har ändrat sina resplaner. Fyra av tio träffar inte släktingar och familj som barn eller barnbarn. I Stockholm tycks man vara extra försiktig. Informationen om var smittspridningen sker verkar påverka hur man resonerar. Videosamtal har blivit ett sätt att hålla kontakt med närstående. Det visar svaren i AMFs sommarundersökning från drygt 34 000 pensionärer som får tjänstepension från AMF.

En av tre uppger att de följer sin egen ekonomi mer ofta med anledning av coronaviruset (t.ex. loggar in via Internetbank, besöker Pensionsmyndighetens eller pensionsbolagens hemsidor). Mest intresserade är de som är i 60-årsåldern och som kanske tar ut delar av sin pension samtidigt som de jobbar. Här finns det ju ofta en möjlighet att påverka sin framtida inkomst genom att hålla sig kvar lite längre i arbetslivet. Generellt är kvinnorna mest oroliga för sin ekonomi vilket inte är så konstigt eftersom de har mindre marginaler än män.

I början av pandemin fick vi pensionsbolag en del frågor om hur tjänstepensionen påverkas av coronaviruset. Men i takt med att börsen har återhämtat sig under sommaren har detta avtagit. Dessutom har de flesta traditionell försäkring för sin tjänstepension där månadsbeloppet aldrig kan bli lägre än det garanterade beloppet. Många är dock mer bekymrade för svensk ekonomi än för sin egen. Mest orolig är man för ungdomar som ska ut i arbetslivet. Samtidigt hänger ju dessa frågor ihop till viss del. Den allmänna pensionen utvecklas med inkomsterna i samhället även om det sker med viss eftersläpning.

Dan Adolphson Björck

Enklare att gå i pension – och förstå konsekvenserna av olika val

Allmän pension, AMFs pensionärer, Kundfrågor, Pensionstips, Premiepension, Privat pensionssparande, Tjänstepension

Blivande pensionärer tror ofta att det är för sent att påverka sin pension. Samtidigt står de inför beslut kring att gå i pension tidigare, senare eller trappa ner och ta ut delar av sin pension. Beslut som får effekt på hur stor inkomst det blir varje månad livet ut.

Många tycker att det är krångligt att gå i pension. Det kan lätt förvandlas till en prövning med papper, penna och ekonomipärm. Men idag har åtta av tio blivande pensionärer BankID och vår undersökning från ifjol visar att de flesta gör en pensionsprognos via minPension.se. Allt fler väljer också att ta ut sin pension digitalt. Fördelarna är många. Man får en helt annan överblick och det är lättare att sätta sig in i olika alternativ och vad de innebär. Har man gjort en pensionsprognos via minPension så har man också bättre koll. Förmodligen söker man information även på annat håll. Via arbetsgivare och fackförbund samt via pensionsbolag och banker.

Fram till idag har blivande pensionärer fått bruttobeloppen och sedan har man fått räkna på skatten själv. Tyvärr är det få som känner till att senare pension ger lägre skatt. Men minPension har numera en uttagsplanerare för dig som snart ska ta ut din pension. Med uttagsplaneraren kan du jämföra och förstå skillnader mellan olika uttag och få uppgift om vad du får i pension efter skatt. Dessutom finns det en checklista med vilka du behöver kontakta för att börja ta ut din pension. Det är bra att det blir enklare att gå i pension och förstå konsekvenserna av olika val.

Dan Adolphson Björck

En av tre tror inte de kommer kunna välja tidpunkten för sin pension

Allmän pension, AMFs pensionärer, Kundfrågor, Pensionstips, Premiepension, Tjänstepension

Från nästa år väntar stegvis höjda åldersgränser för när man kan och får ta ut sin allmänna pension. Vi på AMF har tillsammans med Demoskop undersökt hur man ser på arbete, arbetsmiljö och den högre pensionsåldern. Mer är hälften tror att de kommer kunna välja själv, helt eller delvis, när och hur de går i pension. Men en tredjedel tror inte att de kommer att äga detta beslut själva.

Bland privatanställda arbetare är det fyra av tio som tror att de inte kommer att kunna välja själv jämfört med en av fem privatanställda tjänstemän. Drygt hälften av de privatanställda arbetarna har haft fysiska besvär någon gång under yrkeslivet vilket är klart högre än för andra yrkesgrupper. I offentligfinansierade branscher är det vanligare att man har andra typer av besvär än fysiska till följd av yrket. Möjlighet att kunna gå ner i arbetstid de sista åren av yrkeslivet anses vara den viktigaste åtgärden för att orka jobba längre följt av möjlighet till utbildning för karriärväxling. Andra viktiga åtgärder är bättre rehabiliteringsstöd vid sjukdom eller arbetsskada samt tillgången till bra företagshälsovård. Få menar att arbetsmiljörelaterade åtgärder inte gör någon skillnad.


I takt med att medellivslängden ökar är tanken att vi ska arbeta två tredjedelar av medellivslängdsökningen för att få samma pensionsnivå som den äldre generationen. Så om jag lever tre år längre ska jag alltså jobba två år extra och ett år till som pensionär. För att kalkylen ska gå ihop. Men här går uppfattningarna isär. Drygt en tredjedel kan tänka sig att arbeta fram till denna ålder, helt eller delvis. Men fyra av tio anser att det är mindre troligt eller otänkbart. Unga är generellt mer positiva men det är också många som inte kan ta ställning, förmodligen för att pensionsfrågan är avlägsen. I åldersgruppen 51-64 år anser mer än hälften att det är otänkbart eller mindre troligt att arbeta fram till denna tidpunkt för att kompensera för medellivslängdsökningen.

Tyvärr finns det fördomar mot äldre i yrkeslivet och det kan påverka när man går i pension. De flesta tror inte att den högre pensionsåldern förändrar synen på arbetslivets längd eller attityderna till äldre arbetskraft. Men även här är bilden delad. Var femte tror att de negativa attityderna till äldre arbetskraft kommer att minska med en högre pensionsålder och ungefär lika många tror precis tvärtom. Yngre är mer positiva än äldre. Bland privatanställda tjänstemän, statligt anställda samt kommun- och landstingsanställda tror fler på minskad åldersdiskriminering. Hos privatanställda arbetare är tongångarna annorlunda och tre av tio tror att de negativa attityderna till äldre arbetskraft kommer att öka som ett resultat av den högre pensionsåldern.

Fem tips om hur man kan tänka i dessa frågor:

1. Avsluta inte ditt arbetsliv för tidigt eftersom det i de flesta fall leder till en lägre livsinkomst livet ut.

2. Om man har ett fysiskt eller psykiskt krävande jobb bör man ställa frågan om arbetet kan anpassas efter den egna situationen. Prata med din chef eller ditt skyddsombud.

3. Det handlar inte om allt eller inget. På vissa arbetsplatser kan man gå ner i arbetstid de sista åren innan pension, från t.ex. 60 eller 61 års ålder. I vissa fall kan arbetsgivaren bekosta delar av denna nedtrappning men det kan också vara så att man finansierar hela arbetstidsförkortningen själv. Kolla vilka möjligheter som finns och hur det skulle påverka din ekonomi. Både lön och pension. Inte minst om du har en förmånsbestämd tjänstepension.

4. Att gå ner i arbetstid behöver inte vara detsamma som att börja ta ut pension. Ett alternativ kan vara att finna sig i att lönen minskar under denna period samtidigt som man väntar med pensionen eftersom månadsbeloppen för den då räknas om och blir högre (gäller ej garantipension, bostadstillägg och/eller äldreförsörjningsstöd).

5. Pension bör inte vara en alternativ försörjning vid arbetsoförmåga eller arbetslöshet om man faller mellan stolarna för sjukpenning eller a-kassa. För de flesta är det en dålig affär att ersätta sjukpenning med ett tidigt pensionsuttag. Kolla istället vilka möjligheter du har till ersättning från Försäkringskassan.

Dan Adolphson Björck