Kategoriarkiv: Pensionstips

Bekräftelseval och jämförelser vid flytt av tjänstepension

Kundfrågor, Pensionstips, Tjänstepension

Flytträtt innebär en rättighet att överföra pensionskapital från ett bolag till ett annat, mellan traditionell försäkring och fondförsäkring eller en intern flytt inom samma bolag. Det kan handla om en mindre summa men det kan också vara miljonbelopp från ett helt yrkesliv. Det bolag som man flyttar ifrån tar oftast ut en avgift för flytten. Eftersom bolagen har olika sparformer, avgifter och försäkringsvillkor kan det finnas både för- och nackdelar med att flytta sin tjänstepension. Som sparare är det viktigt att vara medveten om eventuella konsekvenser av en flytt.

I praktiken är det är en stor skillnad mellan flytträtten inom kollektivavtalad respektive individuell tjänstepension. Inom kollektivavtalad tjänstepension har arbetsmarknadens parter pressat avgifterna, man flyttar med e-legitimation och betalar några hundralappar för själva flytten. För individuell tjänstepension ser det annorlunda ut. Historiskt har det funnits inslag av höga flyttavgifter, flytten kan vara krånglig med bland annat krav på underskrift från arbetsgivaren och i vissa fall går det inte ens att flytta. När flytträtten diskuteras i samhällsdebatten handlar det nästan alltid om individuell tjänstepension (inte kollektivavtalad). Från politiskt håll vill man effektivisera möjligheten att flytta individuell tjänstepension och privat pension eftersom man menar att det finns inlåsningseffekter. Därför har det kommit en rad initiativ från lagstiftaren inom just detta område. Gott så.

Den kollektivavtalade tjänstepensionen är alltså inte svår, dyr eller krånglig att flytta. Men många som flyttar är omedvetna om vad de gör. Och flytten sker många gånger till en annan sparform än den man önskar. Vi har följt flyttarna inom just den kollektivavtalade tjänstepensionen under många år och när vi presenterade AMF Flyttrapport 2021 kunde vi konstatera följande:

• En tredjedel (34 procent) är inte medvetna om att de har flyttat ut från AMF.
• Drygt en fjärdedel (26 procent) flyttar till fondförsäkring trots att de föredrar traditionell försäkring.
• Tre av fem (62 procent) önskar bättre information om skillnader i avgifter, sparformer och villkor eller mer tid att fundera.

Vi är bekymrade över att så många är omedvetna och knappt en av tre anser att informationsgivningen är tillräcklig idag. Därför föreslår vi att det införs ett bekräftelseval där spararna någon dag senare, och förhoppningsvis på egen hand, aktivt bekräftar sin flytt med en andra signering med e-legitimation och att detta förfarande ersätter dagens ordning där man kan avbryta flytten inom några dagar. Formellt finns det inga legala hinder för en sådan ändring. Vi tror att det skulle öka medvetenheten och stärka konsumentskyddet utan att flyttarna som helhet tar längre tid.

De som flyttar efterfrågar även bättre information om skillnader i avgifter, sparformer och villkor. Spararna vet inte alltid vad de flyttar från och vad de flyttar till. Informationen är fragmenterad och utspridd idag. Man får ett kapitalvärde presenterat och tror att det är en banköverföring. Det är lätt att missa att det i vissa fall handlar om en stor del av den framtida försörjningen. Vi har därför tagit fram en skiss på hur jämförelser skulle kunna se ut hos valcentralerna som administrerar flyttarna (klicka på bilden för bättre överblick). Objektiva jämförelser förutsätter att arbetsmarknadens parter och branschen har en samsyn. Och det är förknippat med en hel del systemutveckling som kommer att ta tid. Men frågan bör diskuteras förutsättningslöst. Behovet finns inom kollektivavtalade tjänstepensioner i stort. Jag tror samtidigt att det är klokt att undvika något som liknar flyttfaktabladen inom individuell tjänstepension eftersom de är ett resultat av att branschen hittade en minsta gemensam nämnare snarare än något som underlättar för spararna.

Om man inte är nöjd med hur tjänstepensionen förvaltas så måste man kunna flytta. Det är så man kan utöva konsumentmakt och få eget inflytande över pensionen. Men man behöver inte anlita Detektiv Potatis för att förstå att de som är medvetna och som har jämfört olika alternativ är mer nöjda med sin flytt. Spararna efterfrågar bättre information och det måste branschen hörsamma.

Dan Adolphson Björck

Hur vill du ha din tjänstepension – 5, 10, 15 år eller livet ut?

AMFs pensionärer, Övrigt, Pensionstips, Tjänstepension

Man vet ju inte hur länge man lever. Bättre att ha mer pengar när man är pigg och frisk. Det brukar vara de främst anledningarna till att man väljer bort den livsvariga utbetalningen av tjänstepensionen för en utbetalning på 5, 10 eller 15 år. Bland AMFs kunder som under 2020 påbörjade utbetalning togs 60 procent av tjänstepensionskapitalet ut tidsbestämt. Ökningen är liten de två senaste åren vilket tyder på att de tidsbestämda uttagen planar ur på en hög nivå. Den genomsnittliga uttagstiden, för dem som väljer tidsbestämd utbetalning, är 9 år vilket är en ökning mot tidigare och beror på att fler väljer utbetalning om 10 snarare än 5 år. Det ska jämföras med att den som går i pension idag lever i snitt drygt 20 år efter sin 65-årsdag. Enligt SCBs prognoser är den långsiktiga trenden att vi lever allt längre. Medellivslängden förväntas öka med 7 år till 2070 (även om den minskade 2020 till följd av pandemin).

För- och nackdelar
Fördelarna med tidsbestämd utbetalning upplevs som konkreta medan nackdelarna är abstrakta. Om man väljer utbetalning på 5 år istället för livet ut blir månadsbeloppen cirka fyra gånger högre under de första 5 åren för att därefter upphöra. För den som lever länge kan en livsvarig eller en längre tidsbestämd utbetalning ge större ackumulerad inkomst. Motargumentet är förstås att en kort utbetalningstid kan vara fördelaktigt om man inte lever så länge och att man kan placera om pengarna själv. Samtidigt är tjänstepensionen inte vilken pengapåse som helst. Det handlar om en stabil inkomst, ofta med garanterade pensionsbelopp, som man kan räkna med även om man skulle bli riktigt gammal. Det kan givetvis vara befogat att ta ut en del av tjänstepensionen tidsbestämt, till exempel om man har ett mindre belopp som härrör från ett gammalt sommarjobb. Men tjänstepensionen är tänkt som en viktig del av försörjningen under ett långt liv som pensionär. Den dag den tidsbestämda utbetalningen upphör får man anpassa sina levnadsomkostnader, använda sina besparingar eller söka behovsprövade stöd. Informationen om baksidorna med tidsbestämd utbetalning blivit bättre på senare år och pensionsbolag och banker påminner också om fördelarna med att ha en jämn inkomst livet ut.

Tidsbestämd utbetalning är vanligt när man går ner i arbetstid
När man går ner i arbetstid i slutet av yrkeslivet påbörjar man ofta någon form av pensionsuttag för att täcka sin inkomstförlust. Här är det viktigt att man inte rundar av för tidigt eller tar ut tjänstepensionen i för snabb takt eftersom det kan få stora följder för den egna ekonomin. För den allmänna pensionen väntar gravis höjda åldersgränser och då är det viktigt att man kan arbeta längre på egna villkor. Många typiska LO-yrken i privat sektor är fysiskt och psykiskt krävande och man brottas med att orka jobba till 65 år. I offentlig sektor har man på senare år höjt den avtalade pensionsåldern i tjänstepensionsavtalen. Många har haft anledning att reflektera över arbetslivets längd, när och hur man ska gå i pension. Det har också skett en ökning av de som är 65 år och äldre som arbetar kvar, eller kommer tillbaka efter pensionering. Det finns en efterfrågan på välfärdstjänster som gör att kommuner och regioner vill säkra sin personalförsörjning. Generellt är det vanligare med tidsbestämd utbetalning om man har ett lägre kapital och/eller inom fondförsäkring samt mindre vanligt bland statsanställda.

Pensionsplanering allt viktigare
Det finns också betydande skillnader i kunskap och förutsättningar bland de som tar ut sin pension. Med pappersblanketter väljer man ofta med maggropen. Man räknar och jämför på egen hand, något som är krångligt även för den som är väl insatt i pensionsfrågan. Givetvis känner man till att inkomsten minskar den dag tjänstepensionen upphör men man vet inte alltid vilka storheter det handlar om. Beslutet föregås inte av djupare analys eller research. Ofta tycker man att det är ett lätt beslut att bestämma utbetalningstiden för sin tjänstepension och de flesta är nöjda med sitt beslut. Men glädjen avtar den dag pengarna är slut. Det förekommer att pensionärer hör av sig till pensionsbolagen och Pensionsmyndigheten och uttrycker förvåning och besvikelse över att tjänstepensionen är slut. Man minns inte alltid det beslut som man fattade för bara några år sedan.

Samtidigt hittar allt fler till minPension, gör en pensionsprognos och överväger olika alternativ. Då har man också en god uppfattning om hur mycket pengar man har att röra sig med idag, om några år och livet ut. Det är en glädjande utveckling. Här är det också vanligare att ta ut pensionen med hjälp av e-legitimation. Generellt är de känslomässiga argumenten vanligare bland de som ansöker med blankett medan de som sköter pensionen digitalt har mer rationella skäl till sitt beslut. Se till att väga både rationella och känslomässiga argument när du tar ut din tjänstepension. Och besök alltid minPension innan du bestämmer dig.

Dan Adolphson Björck

Jämför alltid innan du flyttar din tjänstepension

Fonder, Kundfrågor, Pensionstips, Tjänstepension

Det är oerhört viktigt att man som sparare kan välja pensionsbolag och flytta sin tjänstepension. Det är så man kan utöva konsumentmakt och få den lösning som man önskar. Men ingen ska flytta mot sin vilja eller utan att veta om det. Samtidigt visar AMFs undersökningar, år efter år, att många sparare är omedvetna om att de har flyttat sin tjänstepension. När tjänstepensionen blir en allt större och viktigare del av den samlade pensionen är det oroväckande att omedvetenheten är så stor.

Och efter flytten är det vanligt att man hamnar i en sparform som inte motsvarar ens önskemål. Drygt fyra av tio av de som flyttar till fondförsäkring uppger att de föredrar traditionell försäkring. Detta är en ökning med 7 procentenheter sedan året innan. Fler uppger att de föredrar traditionell försäkring framför fondförsäkring, vilket är en omsvängning jämfört med de senaste åren. Pandemin och allmän börsoro under 2020 kan vara en faktor.

Tjänstepensionsflytten sker ofta i samband med att man haft kontakt med sin bank eller försäkringsbolag i annat ärende. Inledningsvis handlar samtalet om bolån, försäkringar eller sparande för att sedan glida in på tjänstepension. Bolånet är inte villkorat av att man flyttar tjänstepensionen men bolåneräntan kan vara det. Spararen befinner sig ofta i ett enormt informationsunderläge så det finns ett stort arbete att göra för att öka kunskapen och intresset kring tjänstepensionen. För många är det först när brevet om påbörjad flytt kommer som man förstår att tjänstepensionen ska flyttas. AMFs kundservice vittnar om att oroliga sparare ringer för att ångra och stoppa en flytt när de inte längre riktigt vet var deras tjänstepension har tagit vägen. Många vill samla sitt sparande och bankförehavanden på ett ställe men inser inte att tjänstepensionen också kan bakas in i detta beslut. Det tyder på att tjänstepensionen inte får den uppmärksamheten som den förtjänar.

Det ska alltid vara ett aktivt val att byta förvaltare och sparform. Som sparare måste man därför vara extra vaksam, göra egna jämförelser och ta reda på vad man flyttar från och vad man flyttar till. Du kan jämföra avgifter, sparformer, villkor och historisk avkastning mellan olika bolag hos Konsumenternas försäkringsbyrå. Valcentralen som sköter själva flytten kan också upplysa om skillnaderna mellan olika bolag och sparformer. Denna information finns alltså inte hos minPension som många tror. Jämför alltid innan du flyttar din tjänstepension.

Dan Adolphson Björck

PS. En sak som ofta försvinner i mediebruset är att det är viktigt att skilja på kollektivavtalad respektive individuell tjänstepension. Inom kollektivavtalad tjänstepension har arbetsmarknadens parter pressat avgifterna, man flyttar med e-legitimation och betalar några hundralappar för själva flytten. Problemet är att många är omedvetna och att flytten sker till en annan sparform än den man önskar (eftersom långt ifrån alla jämför olika alternativ). De höga avgifterna finns däremot inom individuell tjänstepension, flytten är ofta krånglig, dyr och i vissa fall går det inte ens att flytta. Från april 2021 väntas flyttavgifterna sjunka för individuell tjänstepension tecknad efter 2007. DS.

Lönar det sig verkligen att arbeta längre?

Allmän pension, Deltidspension/Flexpension, Kundfrågor, Pensionstips, Tjänstepension

Hela livets inkomster räknas till din allmänna pension. Så brukar det låta. Men på senare år har denna princip utmanats. För den allmänna pensionen innehåller även ett grundskydd för de som har haft låga eller inga inkomster. Det är naturligt att den allmänna pensionen bygger på dessa båda principer men det leder också till en målkonflikt mellan inkomst-­ och grundskydd. Många omfattas av grundskyddet (garantipension och/eller bostadstillägg) till viss del trots ett långt yrkesliv vilket bidrar till en minskad drivkraft att senarelägga sin pension. I själva verket kan man förlora på det. Däremot kan det vara lönsamt att fortsätta arbeta samtidigt som man får sin pension utbetalad.

Den allmänna pensionen har vilat på en stabil konstruktion men det är inte det väloljade maskineriet i sig som är intressant utan vad som kommer ut av det. Om systemet levererar en pensionsnivå som är rimlig. De flesta tycker inte det och därför finns det ett politiskt tryck i frågan. Och politikerna har, sedan den allmänna pensionens omstöpning på 90-talet, varit betydligt mer intresserade av att värna om grundskyddet än inkomstskyddet. Både garantipension och bostadstillägg har förbättrats. Behjärtansvärt men inte oproblematiskt. Genom så kallade typfallsberäkningar har flera aktörer, bl.a. annat AMF, Forena och Pensionsmyndigheten, visat att det är en liten skillnad för den med låg inkomst att ha arbetat ett helt yrkesliv jämfört med att inte ha arbetat alls. När inkomstpensionstillägget införs 2021 förstärks denna trend. Det handlar om en brandkårsutryckning för att rätta till pensionerna här och nu. Som ett resultat kommer fler märka av att det inte lönar sig att senarelägga sin pension.

Samtidigt pågår det en diskussion om att förstärka den allmänna pensionen genom att höja inbetalningarna. Det kan t.ex. ske genom att omdisponera arbetsgivaravgifterna. Idag går en tredjedel av arbetsgivaravgifterna inte till pensioner och socialförsäkringar utan till statens budget. Det är alltså möjligt att förstärka den allmänna pensionen utan att skicka räkningen till löntagare eller arbetsgivare. Men det innebär i så fall att staten förlorar stora intäkter och tvingas till förändrade prioriteringar inom andra områden. Röster höjs från vänster till höger för en ny skattereform och då bör man även diskutera hur mycket som går till den allmänna pensionen. Annars riskerar kopplingen mellan ett långt yrkesliv och en rimlig pension att minska för stora grupper med förhållandevis låga löner.

För tjänstepensionen råder en annan logik. Yrkeslivet har en direkt effekt för vilken tjänstepension du får. Och tjänstepensionen har dessutom ökat år för år, bl.a. för att fler omfattas av extra inbetalningar (deltidspension/flexpension). Senare pension resulterar i högre månadsinkomst, främst beroende på att man har kortare tid som pensionär men också för att man kan få fortsatta inbetalningar (beroende på avtal efter 65 år). Generellt tjänar man på att gå längre tid med lön eftersom man skjuter upp tidpunkten för när inkomstbortfallet sker. Det blir också allt vanligare att arbeta och samtidigt ta ut en del av sin pension. Skatten sänks för de som är inne på sitt 66:e levnadsår (65 år eller äldre den 1 januari) och den dras enligt olika skattetabeller (arbete respektive pension), vilket gör det svårt att överblicka hur mycket skatt man faktiskt betalar.

Ett längre arbetsliv krävs för att trygga framtidens pensioner. Men det handlar inte bara om att ha kraften, lusten och orken. Det måste finnas en ekonomisk morot också. Om det lönar sig för dig? Kolla själv via minPension.se. Numera kan du även se hur senare pension ger lägre skatt genom uttagsplaneraren. Där kan du planera och jämföra olika pensionsuttag.

Dan Adolphson Björck

Enklare att gå i pension – och förstå konsekvenserna av olika val

Allmän pension, AMFs pensionärer, Kundfrågor, Pensionstips, Premiepension, Privat pensionssparande, Tjänstepension

Blivande pensionärer tror ofta att det är för sent att påverka sin pension. Samtidigt står de inför beslut kring att gå i pension tidigare, senare eller trappa ner och ta ut delar av sin pension. Beslut som får effekt på hur stor inkomst det blir varje månad livet ut.

Många tycker att det är krångligt att gå i pension. Det kan lätt förvandlas till en prövning med papper, penna och ekonomipärm. Men idag har åtta av tio blivande pensionärer BankID och vår undersökning från ifjol visar att de flesta gör en pensionsprognos via minPension.se. Allt fler väljer också att ta ut sin pension digitalt. Fördelarna är många. Man får en helt annan överblick och det är lättare att sätta sig in i olika alternativ och vad de innebär. Har man gjort en pensionsprognos via minPension så har man också bättre koll. Förmodligen söker man information även på annat håll. Via arbetsgivare och fackförbund samt via pensionsbolag och banker.

Fram till idag har blivande pensionärer fått bruttobeloppen och sedan har man fått räkna på skatten själv. Tyvärr är det få som känner till att senare pension ger lägre skatt. Men minPension har numera en uttagsplanerare för dig som snart ska ta ut din pension. Med uttagsplaneraren kan du jämföra och förstå skillnader mellan olika uttag och få uppgift om vad du får i pension efter skatt. Dessutom finns det en checklista med vilka du behöver kontakta för att börja ta ut din pension. Det är bra att det blir enklare att gå i pension och förstå konsekvenserna av olika val.

Dan Adolphson Björck

En av tre tror inte de kommer kunna välja tidpunkten för sin pension

Allmän pension, AMFs pensionärer, Kundfrågor, Pensionstips, Premiepension, Tjänstepension

Från nästa år väntar stegvis höjda åldersgränser för när man kan och får ta ut sin allmänna pension. Vi på AMF har tillsammans med Demoskop undersökt hur man ser på arbete, arbetsmiljö och den högre pensionsåldern. Mer är hälften tror att de kommer kunna välja själv, helt eller delvis, när och hur de går i pension. Men en tredjedel tror inte att de kommer att äga detta beslut själva.

Bland privatanställda arbetare är det fyra av tio som tror att de inte kommer att kunna välja själv jämfört med en av fem privatanställda tjänstemän. Drygt hälften av de privatanställda arbetarna har haft fysiska besvär någon gång under yrkeslivet vilket är klart högre än för andra yrkesgrupper. I offentligfinansierade branscher är det vanligare att man har andra typer av besvär än fysiska till följd av yrket. Möjlighet att kunna gå ner i arbetstid de sista åren av yrkeslivet anses vara den viktigaste åtgärden för att orka jobba längre följt av möjlighet till utbildning för karriärväxling. Andra viktiga åtgärder är bättre rehabiliteringsstöd vid sjukdom eller arbetsskada samt tillgången till bra företagshälsovård. Få menar att arbetsmiljörelaterade åtgärder inte gör någon skillnad.


I takt med att medellivslängden ökar är tanken att vi ska arbeta två tredjedelar av medellivslängdsökningen för att få samma pensionsnivå som den äldre generationen. Så om jag lever tre år längre ska jag alltså jobba två år extra och ett år till som pensionär. För att kalkylen ska gå ihop. Men här går uppfattningarna isär. Drygt en tredjedel kan tänka sig att arbeta fram till denna ålder, helt eller delvis. Men fyra av tio anser att det är mindre troligt eller otänkbart. Unga är generellt mer positiva men det är också många som inte kan ta ställning, förmodligen för att pensionsfrågan är avlägsen. I åldersgruppen 51-64 år anser mer än hälften att det är otänkbart eller mindre troligt att arbeta fram till denna tidpunkt för att kompensera för medellivslängdsökningen.

Tyvärr finns det fördomar mot äldre i yrkeslivet och det kan påverka när man går i pension. De flesta tror inte att den högre pensionsåldern förändrar synen på arbetslivets längd eller attityderna till äldre arbetskraft. Men även här är bilden delad. Var femte tror att de negativa attityderna till äldre arbetskraft kommer att minska med en högre pensionsålder och ungefär lika många tror precis tvärtom. Yngre är mer positiva än äldre. Bland privatanställda tjänstemän, statligt anställda samt kommun- och landstingsanställda tror fler på minskad åldersdiskriminering. Hos privatanställda arbetare är tongångarna annorlunda och tre av tio tror att de negativa attityderna till äldre arbetskraft kommer att öka som ett resultat av den högre pensionsåldern.

Fem tips om hur man kan tänka i dessa frågor:

1. Avsluta inte ditt arbetsliv för tidigt eftersom det i de flesta fall leder till en lägre livsinkomst livet ut.

2. Om man har ett fysiskt eller psykiskt krävande jobb bör man ställa frågan om arbetet kan anpassas efter den egna situationen. Prata med din chef eller ditt skyddsombud.

3. Det handlar inte om allt eller inget. På vissa arbetsplatser kan man gå ner i arbetstid de sista åren innan pension, från t.ex. 60 eller 61 års ålder. I vissa fall kan arbetsgivaren bekosta delar av denna nedtrappning men det kan också vara så att man finansierar hela arbetstidsförkortningen själv. Kolla vilka möjligheter som finns och hur det skulle påverka din ekonomi. Både lön och pension. Inte minst om du har en förmånsbestämd tjänstepension.

4. Att gå ner i arbetstid behöver inte vara detsamma som att börja ta ut pension. Ett alternativ kan vara att finna sig i att lönen minskar under denna period samtidigt som man väntar med pensionen eftersom månadsbeloppen för den då räknas om och blir högre (gäller ej garantipension, bostadstillägg och/eller äldreförsörjningsstöd).

5. Pension bör inte vara en alternativ försörjning vid arbetsoförmåga eller arbetslöshet om man faller mellan stolarna för sjukpenning eller a-kassa. För de flesta är det en dålig affär att ersätta sjukpenning med ett tidigt pensionsuttag. Kolla istället vilka möjligheter du har till ersättning från Försäkringskassan.

Dan Adolphson Björck

Vem står utan tjänstepension?

Kundfrågor, Pensionstips, Privat pensionssparande, Tjänstepension

Idag omfattas de allra flesta anställda, 96 procent i åldrarna 25–64 år, av tjänstepension enligt Inspektionen för Socialförsäkringen. Framför allt beror det på att många jobbar på arbetsplatser med kollektivavtal. Har man kollektivavtal på arbetsplatsen så får man också tjänstepension. Om kollektivavtal saknas kan man omfattas av tjänstepension ändå. Men vissa står utan.

Små snabbväxande företag i storstadsregionerna upp till 50 anställda, tycks vara överrepresenterade bland de som saknar tjänstepension. Min bild är att det ofta handlar om att vare sig arbetsgivare eller anställd har ägnat pensionen något större intresse. Men vid någon tidpunkt blir jämförelsen till kollektivavtalen ofrånkomlig, både ur arbetstagar- och arbetsgivarperspektiv.

En annan grupp som ofta står utan tjänstepension är egenföretagare. Företagare kan spara till pension på olika sätt. Men det är ändå tydligt att företagare står utan avsättningar till tjänstepension eller annat pensionssparande i betydligt större omfattning än anställda. Och det är inte bara pensionen man missar. Småföretagarnas riksförbund menar att var femte svensk småföretagare saknar försäkring för sin verksamhet eller är felförsäkrade. Förklaringar som anges är att man inte har råd, att man chansar på att ingenting ska hända eller att det har med okunskap att göra.

Kopplingen mellan lön och tjänstepension är otydlig för många. En undersökning bland 25–50 åringar som AMF genomförde ifjol tillsammans med Demoskop, visade att 5 av 10 inte vet hur mycket som sätts av till deras tjänstepension varje månad eller år. Ungefär lika många tänker sällan eller aldrig på sin pension. Närmare hälften (48 procent) uppger att de aldrig har fått information om tjänstepensionen från sin arbetsgivare. Tillsammans med den stora andel som inte vet eller minns om de fått information utgör de 65 procent av de tillfrågade. En anledning till att så få känner till hur mycket som betalas in till tjänstepension är att få arbetsgivare skriver ut det i lönebeskedet. Endast 7 procent av de svarande uppger att tjänstepensionen syns på deras lönebesked.

Som anställd på ett mindre företag gäller det att vara vaksam på vilka förmåner som man omfattas av. Vissa får tjänstepension, andra inte. Som egenföretagare gäller det att ha ett sparande till pensionen som motsvarar tjänstepensionen i storlek. Tjänstepensionen är för stor och viktig för att glömmas bort.

Dan Adolphson Björck

Högre pensionsålder – Hur påverkar det mig?

Allmän pension, AMFs pensionärer, Kundfrågor, Pensionstips, Premiepension, Tjänstepension

Medellivslängden fortsätter att stiga mer än vad man hade räknat med när den allmänna pensionen trädde i kraft i mitten på 1990-talet. Samtidigt har arbetslivet inte förlängts nämnvärt vilket gör att den allmänna pensionen faller i förhållande till lönen för kommande generationer. Även om det saknas en formell pensionsålder i Sverige så finns det tydliga åldersgränser som avgör när de flesta går i pension. Riksdagen väntas fatta beslut i höst om att gradvis höja de åldersgränser som finns för att säkra framtidens pensionsnivåer.

Det är alltså intervallet för när de flesta kan och får gå i pension som höjs. Idag är det oftast mellan 61-67 år och 2026 är tanken att det är mellan 64-69 år. För många som går i pension de närmsta åren innebär detta ingen större skillnad. Men längre fram blir förändringarna mer påtagliga.

Lägsta uttagsålder för allmän pension (inkomstpension och premiepension):
År 2019 – 61 år
År 2020 – 62 år
År 2023 – 63 år
År 2026 – 64 år*

Garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd:
År 2019 – 65 år
År 2023 – 66 år
År 2026 – 67 år*

De som har arbetat i 44 år eller längre kommer fortsatt kunna gå få garantipension och bostadstillägg från 65 år. Åldersgränserna för sjukersättning och arbetslöshetsersättning förväntas höjas från 65 till 66 år år 2023.

Åldersgränsen för hur länge man har rätt att jobba kvar, LAS-åldern:
År 2019 – 67 år
År 2020 – 68 år
År 2023 – 69 år

En undersökning som AMF genomfört tillsammans med Demoskop visar att bland de som är yrkesverksamma idag och är 55 år och äldre upplever var fjärde att de kommer att tvingas jobba längre än planerat. Hälften tror inte att det kommer att påverka när de väljer att gå i pension och en av sju tror att de kommer få större möjligheter att jobba längre än vad de annars hade gjort. Frågan är kopplad till ålder och livssituation. Män och kvinnor skiljer sig åt – 22 procent av männen tror att de kommer att tvingas gå i pension senare än de själva önskar och 32 procent av kvinnorna. Bland de som är 60–64 år tror 65 procent att förslaget inte kommer att påverka dem medan endast 32 procent delar denna uppfattning i åldersgruppen 55–59 år. I just åldersgruppen 55–59 år tror 43 procent att de kommer att tvingas gå i pension senare än vad de vill. Arbetsmiljön uppfattas som den viktigaste faktorn för att möjliggöra ett längre arbetsliv. En god hälsa och ett flexiblare arbete gör att fler skulle kunna tänka sig att arbeta längre. Var fjärde storstadsbo anger åldersdiskriminering som ett problem för att nå ett längre arbetsliv. I övriga landet är motsvarande siffra 15 procent.

Senare pensionsutbetalningar resulterar i högre pensioner (eftersom pensionspengarna ska räcka i färre år). Samtidigt är det långt ifrån alla som orkar med en högre pensionsålder fullt ut. Risken finns att stora grupper hamnar i sjukpenning/sjukersättning eller att vissa tar ut sin tjänstepension tidigare. Det hade varit en mindre bra utveckling. Förmodligen kommer just möjligheterna att gå ner i arbetstid vara avgörande för att få fler att orka med ett längre yrkesliv.

Dan Adolphson Björck

*Ej klart när detta skrivs, beror på införandet av riktåldern.

När såg du över dina PPM-fonder senast?

Allmän pension, Fonder, Kundfrågor, Pensionstips, Premiepension

De senaste åren har det varit svarta rubriker i media om missförhållanden och regelrätta oegentligheter begångna av företag verksamma inom premiepensionen (PPM). Dessa händelser har skadat förtroendet för pensionssystemet i stort. Staten har därför skärpt kraven främst för att få bort oseriösa aktörer men också för att få ner antalet fonder.

Värt att betona, och som tyvärr sällan framkommer, är att den stora majoriteten av spararna har fått en avkastning på sin premiepension som överstiger inkomstutvecklingen. Det var också målet med premiepensionen när den infördes. PPM-pengarna har alltså vuxit bra men för många sparare är det hög tid att se över sitt fondval.

Nu i vår får cirka 630 000 sparare brev om att en eller flera av deras PPM-fonder försvinner. Många fonder ersätts av förvalsfonden, AP7 Såfa, medan andra fonder överförs till nya eller slås ihop. Här gäller det att sätta sig in i vad som gäller så att pengarna inte flyttas till fonder med högre avgifter och/eller en annan risknivå än den man önskar.

Fyra tips:

1. Kolla upp vad du har idag
Ta reda på om du har en eller flera fonder, om de byts ut och i så fall till vad. Kom ihåg att PPM-fonderna inte är detsamma som tjänstepensionen. Nästan alla omfattas av två pensionsval, både PPM-fonderna och tjänstepensionen. Det går som vattentäta skott mellan dessa val. Du ser hela din pension via minPension.se

2. Välj PPM-fonder med låga avgifter
Den genomsnittliga fondavgiften för PPM-fonderna är 0,23 procent. I dagsläget finns det fonder där avgifterna är mellan 0 – 0,89 procent. Höga avgifter äter upp din pension och det finns gott om billiga alternativ. Se här hur avgifterna påverkar.

3. Välj din risknivå
Fonder går upp och ner i värde. Och fonder med hög risk svänger mer medan de med låg risk har en mer stabil värdeutveckling. Över tid har fonderna haft olika avkastning och det gör att man kan ha en annan riskfördelning än den man hade från början. Generellt är inställningen till risk även kopplat till ålder. I unga år kan många tänka sig en högre risk men med stigande ålder vill många ha lägre risk. Smaken är som baken. Fundera över vad som passar dig.

4. Ta ställning till om du vill vara aktiv eller inte
Man sparar till premiepensionen under hela yrkeslivet och får vara med om både börsuppgångar och börsfall. Att tajma dessa händelser genom fondval kan vara svårt. Om man väljer fonder med en smalare inriktning, t.ex. viss bransch, kan man behöva se över sitt val oftare. Breda fonder har en större riskspridning inbyggt. Själva fondvalet gör du genom att logga in hos Pensionsmyndigheten. Det kostar ingenting att byta fonder och du kan enkelt genomföra det med Bank-ID.

Lycka till!

Dan Adolphson Björck

Kollektivavtalen skyddar tjänstepensionen vid sjukdom och arbetsskada

Kundfrågor, Pensionstips, Tjänstepension


Få känner till vad som händer med tjänstepensionen om de blir sjuka eller skadar sig i arbetet. Färre än två av tio tror att de får inbetalning till tjänstepensionen. Men den som är sjukskriven och har kollektivavtal får både ekonomisk ersättning under sjukperioden och inbetalningar till tjänstepensionen. Här gäller det att ta reda på vad som gäller så att man inte missar den ersättning som man har rätt till.

Tre tips:

  1. Kolla vad du omfattas av. Både från Försäkringskassan och via avtal på jobbet.
  2. Besök ersattningskollen.se för att få uppgift om belopp som du kan vara berättigad till under tiden du är sjukskriven.
  3. Se till att anmälan blir gjord till försäkringsbolaget. Som privatanställd arbetare behöver man anmäla detta själv till AFA. För egen maskin eller med hjälp från facket eller arbetsgivaren. På andra arbetsplatser kan det handla om att det är arbetsgivaren som anmäler. I samtliga fall är det är viktigt att anmälan görs så att man inte missar den ersättning som man har rätt till. Det går att anmäla i efterhand.

Beräkningar från AFA och AMF visar att det handlar om stora belopp som betalas in till tjänstepensionen vid långa sjukfall (se bild). Det kan vara viktiga hundralappar varje månad livet ut som pensionär.

Inspektionen för Socialförsäkringen publicerade en rapport tidigare i år, Försäkrad men utan ersättning, som visar att försäkringsskyddet är underutnyttjat. Det handlar om okunskap, både hos anställda och hos arbetsgivare. Såväl arbetsmarknadens parter som försäkringsbolagen arbetar aktivt med att sprida information men det är svårt att nå ut till rätt person vid rätt tidpunkt. Det är viktigt att anmälan görs så att man får ersättning under tiden man är sjukskriven och att inbetalningarna till tjänstepensionen fortsätter.

Dan Adolphson Björck