Kategoriarkiv: Pensionstips

Lägre skatt samma år man fyller 66 år

Allmän pension, AMFs pensionärer, Pensionstips, Tjänstepension

Mellan 2007 och 2011 infördes jobbskatteavdragen stegvis vilket resulterade i att lön och pension beskattas olika. Den som fortsätter att arbeta efter sin 66-årsdag betalar lägre skatt på lönen (beroende på dubbelt jobbskatteavdrag och höjt grundavdrag) och den som väntar med att ta ut pensionen till efter den 1 januari samma år som denne fyller 66 år får lägre skatt på pensionen (beroende på höjt grundavdrag). Skatteskillnaden är som störst för de som har låga inkomster. Förhållandevis få pensionärer betalar statlig inkomstskatt eftersom inkomsterna oftast ligger under brytpunkten.

Under 2018 har skatten sänkts ytterligare för de allra flesta som har fyllt 65 år. Mest påtaglig är förändringen för de som har inkomster nära genomsnittet. I åldersgruppen 61–67 år blir det också allt vanligare att arbeta och samtidigt ta ut en del av pensionen. Skatten dras då enligt olika skattetabeller (arbete respektive pension), vilket gör det svårt att överblicka hur mycket skatt man faktiskt betalar.

Så här får du koll på skatten:

1. Gör en pensionsprognos via Minpension.se. Jämför olika alternativ med varandra och skriv ner beloppen vid olika tidpunkter, t.ex. pensionering vid 65 respektive 66 år. Alla belopp är före skatt (brutto).

2. Räkna på skatten via Skatteverkets räknesnurra där du skriver in födelseår, skatten i din kommun (titta på senaste deklaration) och vilken pension du förväntas få, räknat på helår. Och du kan räkna även på din lön. Beloppen som visas är efter skatt (netto). Som du märker är skatten lägre från 1 januari det år man fyller 66 år.

PS. De som omfattas av garantipension/bostadstillägg/äldreförsörjningsstöd saknar drivkraft att senarelägga sin pensionering eftersom man då går miste om utbetalningar (det är inte förmåner som räknas upp). DS.

Dan Adolphson Björck

Trenden att ta ut tjänstepensionen på kort tid fortsätter

AMFs pensionärer, Pensionstips, Tjänstepension

De senaste åren har en tydlig trend etablerats att en allt större andel sparare tar ut sin tjänstepension på kort tid. Möjligheten att kunna välja utbetalningstid själv är viktigt och det är något som blivande pensionärer värdesätter. Att ta ut vissa delar av sin tjänstepension på kort tid är tämligen odramatiskt. Men att ta ut hela sin tjänstepension på några få år kan få långtgående konsekvenser.

Bland AMFs kunder som under 2017 påbörjade utbetalning från sin tjänstepension togs 52 procent av tjänstepensionskapitalet ut på kort tid. Merparten av detta på fem och tio år. Bland de som själv väljer uttagstid för sin tjänstepension är den genomsnittliga uttagstiden 7,7 år. Det ska jämföras med att den som går i pension idag lever i snitt drygt 20 år efter pensionering. Samtidigt blir medellivslängden allt högre och högre. För många är tjänstepensionen en ansenlig del av inkomsten. Bland de som har fått sin första utbetalning uppger en av fyra att tjänstepensionen utgör mer än 25 procent av deras totala inkomst. Med andra ord ett stort inkomstbortfall som väntar när utbetalningen är slut. I synnerhet om man sedan ska klara sin försörjning med endast den allmänna pensionen.

Så vad ligger bakom trenden med kortare utbetalningstider? AMF har undersökt hur privatanställda arbetare (med Avtalspension SAF-LO) som valt att ta ut sin tjänstepension på fem år resonerade. De främsta anledningarna till att man väljer en snabb utbetalningstakt är att man vill ha pengarna när man är pigg och frisk, att man vill placera om pengarna själv samt att man vill ha en högre inkomst.

Risken finns att man underskattar hur länge pensionen ska räcka och överskattar förmågan att förvalta pengarna bättre själv. Enligt Ingmar Skoog vid Göteborgs Universitet är dagens 70-åringar lika pigga och aktiva som 50-åringar var förr. Och att ta ut sin tjänstepension i syfte att placera om pengarna kan vara både svårt och dyrt. För att det ska löna sig förutsätter det att man får en överavkastning jämfört med att låta pengarna stå kvar där de är.

Hur man ska ta ut sin pension är ett stort beslut. Därför är det glädjande att initiativet verkar komma från individen själv, majoriteten av dem hos AMF som nyligen börjat ta ut tjänstepension uppger att idén om snabb utbetalningstakt var något som de själva kom på och det är även vanligt att familj eller vänner väckte tanken. Flertalet tyckte också att beslutet var mycket eller ganska lätt, detta trots att bara en av fem använde sig av Min Pension där spararen kan få ordentliga prognoser helt kostnadsfritt. Istället är det vanligt att man räknar och jämför på egen hand, något som är krångligt även för den som är väl insatt i pensionsfrågan. Nio av tio är nöjda eller mycket nöjda med sitt beslut – en siffra som har minskat till drygt sju av tio när pengarna är slutbetalda.

Att tjänstepensionen byggs upp under ett 40-årigt yrkesliv för sedan betalas ut på fem år är inte långsiktigt hållbart varken för individen eller samhället. Framförallt inte om vi är friskare, piggare och lever allt längre. Samtidigt är valfriheten att själv få välja utbetalningstid viktig att slå vakt om. Men den kräver att man är medveten om vad valen innebär. Annars kan man hamna snett. Fler borde göra en ordentlig pensionsprognos via Min Pension innan de fattar sitt beslut. Det borde vara möjligt att pausa utbetalningar av tjänstepension (vilket även 2017 års politiska pensionsöverenskommelse betonar). Man borde även kunna byta utbetalningstid i efterhand (förslagsvis inom tre månader efter första utbetalning).

Dan Adolphson Björck

Vet du hur mycket som betalas in till din tjänstepension?

Deltidspension/Flexpension, Kundfrågor, Pensionstips, Tjänstepension


De flesta har nog bra koll på hur mycket de får i lönekuvertet men när det gäller tjänstepensionen är kunskapen sämre. Trots att tjänstepensionen också kommer från jobbet. Enligt AMFs nya undersökning vet hälften inte hur mycket som betalas in till deras tjänstepension. Samtidigt ökar tjänstepensionen i betydelse och den är avgörande för att man ska få en pension som man kan leva på i framtiden. Vi har därför sammanställt hur mycket som sätts av till tjänstepension för olika yrken baserat på LOs Lönerapport 2017.

Inbetalningen till tjänstepensionen beror på vilket avtal som gäller på arbetsplatsen och vilken lön man har. För många handlar det om en inbetalning på en tusenlapp eller två i månaden och efter ett långt yrkesliv blir det väldigt mycket pengar som man har sparat ihop. När man går i pension är den samlade pengapåsen för tjänstepensionen ofta på miljonbelopp. Att ta reda på hur mycket som betalas in och hur mycket man har sparat ihop är enklare än vad man kan tro. Gå gärna in på amf.se och skriv in din lön i vår räknesnurra för att få en förståelse för hur mycket som sätts av för just dig.

Tre tips för bättre koll på din pension

  1. Gå in på minpension.se en gång per år och skapa dig en överblick över din pension.
  2. Fråga din personalavdelning eller fackförbund hur mycket som betalas in till din tjänstepension månads- eller årsvis. Kolla om du dessutom får extra inbetalningar i form av deltids-/flexpension.
  3. Om du vill vara aktiv kan du göra egna placeringsval men alla pensionspengar tas hand om oavsett om du väljer eller inte. Det är bra att ha ett privat sparande men det ersätter inte tjänstepensionen. Tjänstepensionen är för stor och viktig för det.

Dan Adolphson Björck

Beräkningen avser premiebestämd tjänstepension och baseras på genomsnittlig månadslön för olika yrkeskategorier (LO Lönerapport 2017). Avsättningen till tjänstepension är vanligtvis 4,5 procent av lön upp till 39 063 kronor (2018). På lönedelar över 39 063 kronor är inbetalningen ofta 30 procent. Vissa får inbetalningen till sin tjänstepension varje månad medan andra får en större inbetalning en gång på år (beroende på avtal). Många omfattas även av deltids-/flexpension som kan ge mellan 0,2 – 1,95 procent i extra inbetalning till tjänstepensionen (2018). Avtalen ser olika ut beroende på inom vilken bransch man arbetar. Figuren ovan är exklusive denna extra avsättning.

Tips för en högre pension

Allmän pension, Kundfrågor, Pensionstips, Tjänstepension

När man är mitt uppe i livet känns pensionen ofta avlägsen. Det kan vara svårt att förmå sig själv att stanna upp och tänka på hur man kan göra för att få det så bra som möjligt när man blir äldre. Men det är bra att ha koll på några grundläggande saker.

Det är framför allt tre saker som har stor betydelse för hur mycket du kommer få i pension:

  • Hur mycket du jobbar under hela livet.
  • Din lön.
  • Och om din arbetsgivare betalar in till en tjänstepension för dig. Har du ett jobb med kollektivavtal har du automatiskt en tjänstepension med låg avgift. Bra, eller hur?

Ju mer du jobbar – och ju högre lön du har – desto fler pensionsrätter får du till din allmänna pension. Och desto mer betalar din arbetsgivare in till din tjänstepension.

Det här kan vara bra att tänka på:

  • Om du har möjlighet – jobba inte deltid under långa perioder.
  • Om du har små barn – försök att dela på de dagar du och din partner är borta från jobbet för föräldraledighet och när barnen är sjuka.
  • Ha alltid koll på om du har tjänstepension genom jobbet eller inte. Om du inte har det – se till att få så pass hög lön att du själv kan spara till din pension. Inbetalningen till tjänstepensionen brukar motsvara en till flera tusenlappar i månaden.

Om du har råd så kan även ett eget privat sparande till pensionen göra skillnad.

Mitt sista tips är att gå in på minpension.se för att få koll på hela din pension. Här kan du också göra en prognos för hur mycket det beräknas bli. Du loggar enkelt in med din e-legitimation.

På Dina sidor på amf.se kan du se hur din tjänstepension hos AMF utvecklats.

Hoppas den här läsningen gav dig lite kunskap om hur du kan tänka kring din pension. Kontakta oss gärna om du har några frågor eller behöver hjälp. Vi finns här för dig!

Dan Adolphson

Missa inte extrapengarna som föräldraledig

Allmän pension, Kundfrågor, Pensionstips, Tjänstepension

Det finns en osäkerhet varifrån man får pengar när man är föräldraledig. Blivande föräldrar räknar med att barn är lika med inkomstförlust. Man har även negativa förväntningar på pensionen. Men det behöver inte bli så illa som man kan tro. Utöver föräldrapenning från Försäkringskassan får de flesta även föräldralön (eller föräldrapenningtillägg som det också kan heta) från jobbet. Många tror att de får ungefär 80 procent av sin gamla inkomst men extrapengarna från jobbet kan göra att man får 90 procent av sin lön under den första tiden som föräldraledig.

En vanlig uppfattning är att familjen förlorar på att dela på föräldraledigheten trots att det ofta är tvärtom. Föräldrarnas samlade inkomst kan faktiskt öka om man delar på dagarna. Förutsatt att båda föräldrarna omfattas av föräldralön. Det gäller att kolla upp vad vilka villkor som gäller på jobbet. Om man får föräldralön och i så fall hur länge.

Och själva föräldraledigheten behöver inte få så stor effekt på den framtida pensionen. Det finns kompensation både för allmän pension och tjänstepension under tiden man är föräldraledig. Men om föräldrarna har en ojämn fördelning från början så finns den en risk för att det mönstret håller i sig under barnens uppväxt. Halkar den ena föräldern efter i lön och karriär så påverkar det även pensionen i långa loppet. För även om man pusslar med arbete och familjeliv tillsammans så får man inte glömma bort att man samlar ihop till sin egen pension.

Tre tips till blivande föräldrar:

1. Kolla upp villkoren på jobbet
Sätt er inte bara in i Försäkringskassans regler utan även vilka villkor som gäller via jobbet. Kollektivavtal ger föräldralön och oftast även inbetalning till tjänstepensionen. Föräldralönen varar ofta mellan 3 månader upp till 1 år och inbetalning till tjänstepensionen är vanligen 11-18 månader eller i vissa fall längre. Det kan finnas krav om att man bara får ha föräldralön under en sammanhängande period. Skillnaden mellan olika avtal är stora. Ta reda på vad som gäller genom att kontakta arbetsgivare eller fackförbund.

2. Räkna på föräldraledigheten
I Försäkringskassans verktyg Föräldrakollen kan ni mata in förutsättningarna för föräldralönen. Om ena föräldern tar ut merparten av föräldraledigheten kommer denne att nå den bortre tidsgränsen för föräldralönen och då väntar en lägre inkomst. Därför lönar det sig ofta att dela lika om båda föräldrarna omfattas av föräldralön.

3. Anmäl föräldraledigheten
Föräldrapenningen sköts enklast med e-legitimation men när det gäller föräldraledighet via jobbet är det ofta papper som gäller. På vissa arbetsplatser behöver man som anställd anmäla föräldraledigheten för att man ska får föräldralön och inbetalningen till tjänstepensionen. Missa inte det!

Bra länkar:
fifty-­fifty.se
Föräldrakollen
lo.se/facketforsakrar
knegdeg.se
saco.se/deltidsfallan

Dan Adolphson

Hur stor är inbetalningen till din tjänstepension?

Deltidspension/Flexpension, Pensionstips, Tjänstepension

Det är framför allt tre saker som avgör hur stor pensionen blir: hur mycket du jobbar, vilken lön du har och om du har tjänstepension. Men om man ska vara petnoga handlar det inte bara om du har tjänstepension utan även hur mycket tjänstepension du får.

Kollektivavtalad tjänstepension brukar vara på 4,5 procent av lönen (förutom de med höga löner som får mer mer eftersom den allmänna pensionen har ett tak). Men sedan 2013 omfattas allt fler av en extra inbetalning till tjänstepensionen som heter deltidspension (även kallad flexpension). Tanken är att den extra inbetalningen är att man ska kunna gå ner i arbetstid åren innan man lämnar yrkeslivet (bekosta sin egen arbetstidsförkortning utan ett för stort inkomstbortfall) eller att få en högre pension (om man är pigg och frisk hela vägen fram till pension). Idag är det cirka 800 000 på svensk arbetsmarknad som får denna extra inbetalning.

Hur mycket det handlar om beror på var du arbetar någonstans. Det skiljer sig åt mellan olika branscher. För en person med en månadslön på 25 000 kr kan det vara en inbetalning på 13 500 kr/år (4,5 procent i tjänstepension) eller 18 900 kr/år (6,3 procent med tjänstepension + deltidspension). Mycket pengar med andra ord. Om du är osäker på vad som gäller för dig bör du ställa frågan till din arbetsgivare eller fackförbund.

Dan Adolphson

Återbetalningsskydd – en fråga om behov

AMFs pensionärer, Kundfrågor, Pensionstips, Tjänstepension

Högre tjänstepension eller skydd för efterlevande. Det är vad återbetalningsskydd handlar om (eller efterlevandeskydd som det också kallas). Återbetalningsskyddet innebär att din familj (maka/maka/sambo/registrerad partner eller barn) får en efterlevandepension om du skulle avlida. Utan återbetalningsskydd blir din pension högre eftersom du är med och delar på arvsvinster från andra i din åldersgrupp som inte heller har återbetalningsskydd.

Det är alltid klokt att tänka över om man behöver återbetalningsskydd när familjesituationen förändras. När man börjat ta ut sin pension så kan man inte lägga till något skydd, men man kan ta bort det om man inte har behov av det. Och på så sätt få en högre pension.

Hur stor kan skillnaden då bli? Om man är 65 år, och har en tjänstepension som kommer att betalas ut livet ut, blir pensionen utan återbetalningsskydd successivt högre jämfört med om man väljer att ha skyddet. Efter ungefär 10 år kan man ha några hundralappar extra i plånboken varje månad. Exakt hur mycket högre pensionen blir beror på hur stor den är från början. Omräknat till procent handlar det över en längre tid om ungefär 10-20% högre pension utan återbetalningsskydd. Ju äldre man blir, desto större blir arvsvinsterna.

 

Om du är osäker på vad som gäller för din tjänstepension så kan du besöka Dina Sidor hos AMF (när du är inloggad klickar du på Dina pensionsförsäkringar sedan undermenyn Återbetalningsskydd). Observera att detta rör din tjänstepension hos AMF. Du kan även ha tjänstepension hos andra bolag eller banker.

Den som har behov av återbetalningsskydd ska naturligtvis ha det kvar, men den som saknar närstående bör definitivt välja bort skyddet. Utan skyddet blir den egna pensionen högre över tid.

Dan Adolphson

PS. De flesta tjänstepensioner har regler som gör att återbetalningsskyddet gäller maximalt 20 år efter det att pensionsutbetalningarna påbörjades. Detta gör att återbetalningsskydd är ovanligt för personer som är äldre än 85 år. DS.

Har du låga eller höga avgifter för din pension?

Allmän pension, Kundfrågor, Pensionstips, Premiepension, Tjänstepension

Låga avgifter betyder mer i pension. Säkert har du hört det förut. Men de flesta vet inte hur mycket de betalar. Avgifterna minskar pensionskapitalet (i samma stund de tas ut), påverkar den framtida avkastningen (jämfört med om pengarna hade funnits kvar) och ska betalas i alla väder (både när man tjänar in sin pension och när den betalas ut). Och det handlar om större summor än vad man kan tro.

Beräkningar från AMF visar att en avgift på 1 procent minskar pensionskapitalet med över 100 000 kronor för en typisk pensionssparare efter 35 års sparande, jämfört med om avgiften är 0,2 procent då pensionskapitalet sjunker med endast 23 000 kronor.

Så här kollar du dina avgifter:

  1. Gå in på MinPension.se för att se hela din pension.
  2. Logga in hos bolagen där du har din pension och kolla vilka avgifter du har.
  3. Jämför avgifterna för tjänstepensionen hos Konsumenternas.se och premiepensionen (PPM-fonderna) hos Pensionsmyndigheten.se
  4. Om du betalar för mycket kan du byta sparform, fonder eller bolag själv. Det enda som krävs är e-legitimation. Mer info: Fora.se (tjänstepension för privatanställda arbetare), Collectum.se (tjänstepension för privatanställda tjänstemän), spv.se (tjänstepension för statligt anställda) samt Pensionsvalet.se eller Valcentralen.se (tjänstepension för kommun- och landstingsanställda), Pensionsmyndigheten.se (premiepensionen).

De som inte gör val för sin kollektivavtalade tjänstepension eller premiepension får automatiskt låga avgifter, runt 0,2 procent eller till och med lägre. För den som vill välja själv finns det gott om alternativ där avgiften är 0,4 procent. Väljer man någonting dyrare ska man känna till att det är just dyrare. Se till att ha så låga avgifter som möjligt så är du på väg mot en bra pension.

Dan Adolphson

Ett enklare liv

Pensionstips

Känner ni den också? Den där pirriga känslan så här i januari. Julen är definitivt utkastad och nu börjar det. Det nya året. Vi skickade ett mejl där vi bad våra kunder dela med sig av olika tips som man kunde göra 2017 för att få det nya året lite härligare.

Vi fick många bra svar och roliga förslag. Ni skulle bland annat bli duktigare på att ta er iväg till era olika sportaktiviteter, någon drömde om att lära sig ett nytt språk och någon ville börja läsa inspirerande bloggar. Om ni följer vår pensionsblogg så blir ni alltid uppdaterade med olika pensionstips.

Har ni förresten sett att vi på AMF har startat en minikurs om pension? Kursen handlar om smarta grejer att ta reda på inför det att man ska gå i pension, men du kan gå den oavsett hur många år du har kvar att arbeta. Du anmäler dig här. I kursen får du ett mejl från oss i 11 dagar med olika pensionstips. När du anmäler dig kommer du att se att det finns massor av olika kurser om du vill lära dig lite om någonting nytt varje dag. Och det är helt gratis.

Ett tips till dig kan vara att logga in på AMF om du vill se hur mycket pensionspengar du har hos oss. Med e-legitimation loggar du enkelt in på vår hemsida.

Många som sparar hos oss har traditionell försäkring

Namnet ”traditionell försäkring” låter så mycket märkvärdigare än vad det är – det betyder helt enkelt att vi tar hand om förvaltningen av pengarna åt dig och du får en del av pengarna garanterat tillbaka. Du får alltså ett tryggt och bekvämt sparande med garanti utan att behöva göra någonting. Bra va? Så att du kan få tid för annat! Som att gå kurser på Daily Bits och, lära dig ett nytt språk, sporta, läsa bloggar och helt enkelt leva!

Med hopp om en kommande härlig vår,

Björn Wallentin, gästbloggare från AMFs kommunikationsavdelning

Mellandagsrea på ekonomisk omtanke

Allmän pension, Kundfrågor, Pensionstips, Privat pensionssparande

.sale

Att inte tänka på den ekonomiska jämställdheten under arbetsåren kan få stora konsekvenser för pensionen. Men det är få som kompenserar olika ekonomiska förutsättningar, där den ena till exempel har lägre lön eller deltidsarbetar. Från tidigare undersökning hos AMF vet vi att det är ovanligt att ha ett privat sparande i sin partners namn. Det är betydligt vanligare att spara till barn och barnbarn.

Men äkta makar (maka/make/registrerad partner) har faktiskt ett sätt att kompensera varandra som inte borde sitta så långt inne. Man kan överföra sin premiepensionsrätt. I dagsläget är det endast några tusen av alla pensionssparare som överför sin premiepension till sin partner. Fram till nyligen minskade varje hundralapp som överfördes med 8 kronor för att kompensera att kvinnor förväntas leva längre än män. Men så stor är inte skillnaden i medellivslängd så numera minskar beloppet med 6 kronor istället. Billigare än tidigare alltså. Och det gäller att passa på. Blanketten ska in senast 31 januari annars får man vackert vänta till nästa år.

Skynda att fynda!

Dan Adolphson

PS. Egentligen borde det inte vara någon minskning alls för överföring av premiepensionsrätt. När premiepensionen infördes var tanken att överföringar inom systemet inte skulle belasta kollektivet. Men minskningen är ologisk eftersom den allmänna pensionen är könsneutral i andra avseenden. Dessutom är det väldigt få̊ som använder sig av denna möjlighet. Det går inte att genomföra några retroaktiva ändringar (bara framtida pengar överförs) så möjligheterna att spekulera på kollektivets bekostnad är liten. Lagen bör ändras på denna punkt så att överföringen sker utan minskning. Man bör även göra proceduren enklare så att man kan genomföra överföringen med hjälp av e-legitimation och inte bara som idag, via blankett. Och det skulle vara betydligt fler som omfattades om det även var tillåtet att ge bort sin premiepensionsrätt till sambo. DS.