Kategoriarkiv: Premiepension

En av tre tror inte de kommer kunna välja tidpunkten för sin pension

Från nästa år väntar stegvis höjda åldersgränser för när man kan och får ta ut sin allmänna pension. Vi på AMF har tillsammans med Demoskop undersökt hur man ser på arbete, arbetsmiljö och den högre pensionsåldern. Mer är hälften tror att de kommer kunna välja själv, helt eller delvis, när och hur de går i pension. Men en tredjedel tror inte att de kommer att äga detta beslut själva.

Bland privatanställda arbetare är det fyra av tio som tror att de inte kommer att kunna välja själv jämfört med en av fem privatanställda tjänstemän. Drygt hälften av de privatanställda arbetarna har haft fysiska besvär någon gång under yrkeslivet vilket är klart högre än för andra yrkesgrupper. I offentligfinansierade branscher är det vanligare att man har andra typer av besvär än fysiska till följd av yrket. Möjlighet att kunna gå ner i arbetstid de sista åren av yrkeslivet anses vara den viktigaste åtgärden för att orka jobba längre följt av möjlighet till utbildning för karriärväxling. Andra viktiga åtgärder är bättre rehabiliteringsstöd vid sjukdom eller arbetsskada samt tillgången till bra företagshälsovård. Få menar att arbetsmiljörelaterade åtgärder inte gör någon skillnad.


I takt med att medellivslängden ökar är tanken att vi ska arbeta två tredjedelar av medellivslängdsökningen för att få samma pensionsnivå som den äldre generationen. Så om jag lever tre år längre ska jag alltså jobba två år extra och ett år till som pensionär. För att kalkylen ska gå ihop. Men här går uppfattningarna isär. Drygt en tredjedel kan tänka sig att arbeta fram till denna ålder, helt eller delvis. Men fyra av tio anser att det är mindre troligt eller otänkbart. Unga är generellt mer positiva men det är också många som inte kan ta ställning, förmodligen för att pensionsfrågan är avlägsen. I åldersgruppen 51-64 år anser mer än hälften att det är otänkbart eller mindre troligt att arbeta fram till denna tidpunkt för att kompensera för medellivslängdsökningen.

Tyvärr finns det fördomar mot äldre i yrkeslivet och det kan påverka när man går i pension. De flesta tror inte att den högre pensionsåldern förändrar synen på arbetslivets längd eller attityderna till äldre arbetskraft. Men även här är bilden delad. Var femte tror att de negativa attityderna till äldre arbetskraft kommer att minska med en högre pensionsålder och ungefär lika många tror precis tvärtom. Yngre är mer positiva än äldre. Bland privatanställda tjänstemän, statligt anställda samt kommun- och landstingsanställda tror fler på minskad åldersdiskriminering. Hos privatanställda arbetare är tongångarna annorlunda och tre av tio tror att de negativa attityderna till äldre arbetskraft kommer att öka som ett resultat av den högre pensionsåldern.

Fem tips om hur man kan tänka i dessa frågor:

1. Avsluta inte ditt arbetsliv för tidigt eftersom det i de flesta fall leder till en lägre livsinkomst livet ut.

2. Om man har ett fysiskt eller psykiskt krävande jobb bör man ställa frågan om arbetet kan anpassas efter den egna situationen. Prata med din chef eller ditt skyddsombud.

3. Det handlar inte om allt eller inget. På vissa arbetsplatser kan man gå ner i arbetstid de sista åren innan pension, från t.ex. 60 eller 61 års ålder. I vissa fall kan arbetsgivaren bekosta delar av denna nedtrappning men det kan också vara så att man finansierar hela arbetstidsförkortningen själv. Kolla vilka möjligheter som finns och hur det skulle påverka din ekonomi. Både lön och pension. Inte minst om du har en förmånsbestämd tjänstepension.

4. Att gå ner i arbetstid behöver inte vara detsamma som att börja ta ut pension. Ett alternativ kan vara att finna sig i att lönen minskar under denna period samtidigt som man väntar med pensionen eftersom månadsbeloppen för den då räknas om och blir högre (gäller ej garantipension, bostadstillägg och/eller äldreförsörjningsstöd).

5. Pension bör inte vara en alternativ försörjning vid arbetsoförmåga eller arbetslöshet om man faller mellan stolarna för sjukpenning eller a-kassa. För de flesta är det en dålig affär att ersätta sjukpenning med ett tidigt pensionsuttag. Kolla istället vilka möjligheter du har till ersättning från Försäkringskassan.

Dan Adolphson Björck

Högre pensionsålder – Hur påverkar det mig?

Medellivslängden fortsätter att stiga mer än vad man hade räknat med när den allmänna pensionen trädde i kraft i mitten på 1990-talet. Samtidigt har arbetslivet inte förlängts nämnvärt vilket gör att den allmänna pensionen faller i förhållande till lönen för kommande generationer. Även om det saknas en formell pensionsålder i Sverige så finns det tydliga åldersgränser som avgör när de flesta går i pension. Riksdagen väntas fatta beslut i höst om att gradvis höja de åldersgränser som finns för att säkra framtidens pensionsnivåer.

Det är alltså intervallet för när de flesta kan och får gå i pension som höjs. Idag är det oftast mellan 61-67 år och 2026 är tanken att det är mellan 64-69 år. För många som går i pension de närmsta åren innebär detta ingen större skillnad. Men längre fram blir förändringarna mer påtagliga.

Lägsta uttagsålder för allmän pension (inkomstpension och premiepension):
År 2019 – 61 år
År 2020 – 62 år
År 2023 – 63 år
År 2026 – 64 år*

Garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd:
År 2019 – 65 år
År 2023 – 66 år
År 2026 – 67 år*

De som har arbetat i 44 år eller längre kommer fortsatt kunna gå få garantipension och bostadstillägg från 65 år. Åldersgränserna för sjukersättning och arbetslöshetsersättning förväntas höjas från 65 till 66 år år 2023.

Åldersgränsen för hur länge man har rätt att jobba kvar, LAS-åldern:
År 2019 – 67 år
År 2020 – 68 år
År 2023 – 69 år

En undersökning som AMF genomfört tillsammans med Demoskop visar att bland de som är yrkesverksamma idag och är 55 år och äldre upplever var fjärde att de kommer att tvingas jobba längre än planerat. Hälften tror inte att det kommer att påverka när de väljer att gå i pension och en av sju tror att de kommer få större möjligheter att jobba längre än vad de annars hade gjort. Frågan är kopplad till ålder och livssituation. Män och kvinnor skiljer sig åt – 22 procent av männen tror att de kommer att tvingas gå i pension senare än de själva önskar och 32 procent av kvinnorna. Bland de som är 60–64 år tror 65 procent att förslaget inte kommer att påverka dem medan endast 32 procent delar denna uppfattning i åldersgruppen 55–59 år. I just åldersgruppen 55–59 år tror 43 procent att de kommer att tvingas gå i pension senare än vad de vill. Arbetsmiljön uppfattas som den viktigaste faktorn för att möjliggöra ett längre arbetsliv. En god hälsa och ett flexiblare arbete gör att fler skulle kunna tänka sig att arbeta längre. Var fjärde storstadsbo anger åldersdiskriminering som ett problem för att nå ett längre arbetsliv. I övriga landet är motsvarande siffra 15 procent.

Senare pensionsutbetalningar resulterar i högre pensioner (eftersom pensionspengarna ska räcka i färre år). Samtidigt är det långt ifrån alla som orkar med en högre pensionsålder fullt ut. Risken finns att stora grupper hamnar i sjukpenning/sjukersättning eller att vissa tar ut sin tjänstepension tidigare. Det hade varit en mindre bra utveckling. Förmodligen kommer just möjligheterna att gå ner i arbetstid vara avgörande för att få fler att orka med ett längre yrkesliv.

Dan Adolphson Björck

*Ej klart när detta skrivs, beror på införandet av riktåldern.

När såg du över dina PPM-fonder senast?

De senaste åren har det varit svarta rubriker i media om missförhållanden och regelrätta oegentligheter begångna av företag verksamma inom premiepensionen (PPM). Dessa händelser har skadat förtroendet för pensionssystemet i stort. Staten har därför skärpt kraven främst för att få bort oseriösa aktörer men också för att få ner antalet fonder.

Värt att betona, och som tyvärr sällan framkommer, är att den stora majoriteten av spararna har fått en avkastning på sin premiepension som överstiger inkomstutvecklingen. Det var också målet med premiepensionen när den infördes. PPM-pengarna har alltså vuxit bra men för många sparare är det hög tid att se över sitt fondval.

Nu i vår får cirka 630 000 sparare brev om att en eller flera av deras PPM-fonder försvinner. Många fonder ersätts av förvalsfonden, AP7 Såfa, medan andra fonder överförs till nya eller slås ihop. Här gäller det att sätta sig in i vad som gäller så att pengarna inte flyttas till fonder med högre avgifter och/eller en annan risknivå än den man önskar.

Fyra tips:

1. Kolla upp vad du har idag
Ta reda på om du har en eller flera fonder, om de byts ut och i så fall till vad. Kom ihåg att PPM-fonderna inte är detsamma som tjänstepensionen. Nästan alla omfattas av två pensionsval, både PPM-fonderna och tjänstepensionen. Det går som vattentäta skott mellan dessa val. Du ser hela din pension via minPension.se

2. Välj PPM-fonder med låga avgifter
Den genomsnittliga fondavgiften för PPM-fonderna är 0,23 procent. I dagsläget finns det fonder där avgifterna är mellan 0 – 0,89 procent. Höga avgifter äter upp din pension och det finns gott om billiga alternativ. Se här hur avgifterna påverkar.

3. Välj din risknivå
Fonder går upp och ner i värde. Och fonder med hög risk svänger mer medan de med låg risk har en mer stabil värdeutveckling. Över tid har fonderna haft olika avkastning och det gör att man kan ha en annan riskfördelning än den man hade från början. Generellt är inställningen till risk även kopplat till ålder. I unga år kan många tänka sig en högre risk men med stigande ålder vill många ha lägre risk. Smaken är som baken. Fundera över vad som passar dig.

4. Ta ställning till om du vill vara aktiv eller inte
Man sparar till premiepensionen under hela yrkeslivet och får vara med om både börsuppgångar och börsfall. Att tajma dessa händelser genom fondval kan vara svårt. Om man väljer fonder med en smalare inriktning, t.ex. viss bransch, kan man behöva se över sitt val oftare. Breda fonder har en större riskspridning inbyggt. Själva fondvalet gör du genom att logga in hos Pensionsmyndigheten. Det kostar ingenting att byta fonder och du kan enkelt genomföra det med Bank-ID.

Lycka till!

Dan Adolphson Björck

Pensionssystemet förändras – värt att veta

Idag presenterades efter lång väntan Pensionsgruppens överenskommelse kring hur pensionssystemet ska vara utformat i framtiden. Ett efterlängtat helhetsgrepp som ska ge dig som sparare förutsättningar för en trygg och bra pension. (Pensionsgruppen består av företrädare för regeringspartierna, M, L, C och KD)

Vi lever allt längre och för att säkerställa de framtida pensionsnivåerna föreslås en höjning av pensionsåldern. Idag har man rätt att börja ta ut sin allmänna pension vid 61 års ålder och nu höjs åldersgränsen i flera steg, för att år 2026 landa på 64 år. Idag går vi snitt i pension vid 64,5 år. Enligt överenskommelsen ska också gränsen för hur länge en anställd har rätt att jobba kvar (LAS) höjas från 67 till 69 år (år 2026).

Samtidigt som vi måste arbeta längre är problemet med åldersdiskriminering utbrett på arbetsmarknaden. Undersökningar från AMF visar att många pensionärer hade velat jobbat längre men att de upplevt att det finns förväntningar och attityder i samhället om att de skulle gå i pension vid 65 år. Här behövs ett attitydskifte och nu tillsätts en delegation som ska se över hur vi bättre tar tillvara på äldres kompetens. Eftersom pensionssystemet hänger ihop med övriga trygghetssystem som sjukförsäkring och a-kassa, är det viktigt att åldersgränserna följer med uppåt i alla delar, vilket överenskommelsen också poängterar.

Men mycket tyder på att ett längre arbetsliv inte är för alla. De med fysiskt och psykiskt krävande jobb anger ofta hälsoskäl som anledning till pension. Arbetsmarknadens parter är medvetna om att förutsättningarna att mäkta med ett längre yrkesliv skiljer sig åt, varför vissa branscher kommit överens om att öka inbetalningarna till tjänstepensionen i form av deltidspension/flexpension. Detta omfattar idag allt fler på arbetsmarknaden och med en högre pensionsålder blir det än viktigare. Tanken är att man efter ett långt yrkesliv själv ska kunna styra sin arbetstid de sista åren. Det är framför allt en reform för dagens unga som hinner spara ihop ett tillräckligt stort kapital för att ha råd att gå ned i arbetstid.

Pensionsgruppen planerar att i nästa steg analysera hur mycket som sätts av till pensionen och om den nivån behöver justeras uppåt. Man är också överens om att åldern för att ta ut garantipension höjs från 65 år till 66 år från och med år 2023, undantaget de som jobbat 44 år eller längre. Vidare införs ett behovsprövat tillägg för garantipensionen och en ytterligare höjning av bostadstillägget. Grundskyddet förstärks alltså för de med lägst inkomster, inte sällan kvinnor. Principen är dock att arbete ska löna sig och det trycker överenskommelsen på, men exakt hur det kommer att utformas återstår att se. Här är det viktigt att man hittar en balans som är rimlig.

Slutligen har man beslutat att renovera PPM-systemet i grunden, bland annat åtgärder för att säkerställa ett tryggt och hållbart fondtorg med ett mer överblickbart utbud. Efter vårens uppmärksammade händelser var det både väntat och efterlängtat. Ingen ska kunna utnyttja det kunskapsunderläge man som konsument befinner sig i när det finns över 800 fonder med varierande kvalitet att välja på. Konsumenterna måste kunna göra medvetna val kring sin pension, något som också årets Nobelpristagare i ekonomi Richard Thaler lyfte vid sitt besök i Sverige. Under dagens pressträff nämnde finansmarknadsminister Per Bolund att det finns goda exempel på hur hög kvalitet kan uppnås, detta i form av regelbundna upphandlingar som sker inom de kollektivavtalade tjänstepensionerna.

Detta större grepp i pensionsfrågan är mycket välkommet. Inriktningen är tydlig och det finns en stor ambition. Fortsättning följer.

Dan Adolphson

Spararna hittar till fonder med låga avgifter

Antalet fonder fortsätter att växa. Och spararna väljer aktie- och blandfonder med lägre avgifter än genomsnittet. AMF Fonder följer utvecklingen i den årliga Avgiftsrapporten. För tio år sedan var förvaltningsavgiften för Sverigeregistrerade fonder 1,33 procent i genomsnitt och kapitalviktat 1,23 procent (när hänsyn tas till hur stor förmögenheten är i varje fond). I slutet av 2016 hade dessa avgifter sjunkit till 1,28 procent respektive 0,93 procent.

Som konsument går det att byta till fonder med lägre avgifter. Men är det omöjligt att förhandla. Priset är fast. Men om man är en grupp som går samman så går det att få betydligt lägre avgifter. Därför är fondavgifterna ofta lägst inom premiepensionen och den kollektivavtalade tjänstepensionen. Det finns gott om alternativ där fondavgiften är 0,4 procent eller till och med lägre.

Procentsatser är samtidigt knepiga att relatera till. Bättre med kronor. På Morningstar kan du se kostnaden för att månadsspara 1000 kr i 10 år (det s.k. ”Norman-beloppet”). I snitt kostar det 12 691 kronor (när detta skrivs) men skillnaderna är stora. Det kan handla om hundralappar för ränte- och indexfonder till 30-40 000 kronor (herrejösses!) för dyra bransch- eller tillväxtmarknadsfonder.

Jämför alternativ och var prismedveten!

Dan Adolphson

Har du låga eller höga avgifter för din pension?

Låga avgifter betyder mer i pension. Säkert har du hört det förut. Men de flesta vet inte hur mycket de betalar. Avgifterna minskar pensionskapitalet (i samma stund de tas ut), påverkar den framtida avkastningen (jämfört med om pengarna hade funnits kvar) och ska betalas i alla väder (både när man tjänar in sin pension och när den betalas ut). Och det handlar om större summor än vad man kan tro.

Beräkningar från AMF visar att en avgift på 1 procent minskar pensionskapitalet med över 100 000 kronor för en typisk pensionssparare efter 35 års sparande, jämfört med om avgiften är 0,2 procent då pensionskapitalet sjunker med endast 23 000 kronor.

Så här kollar du dina avgifter:

  1. Gå in på MinPension.se för att se hela din pension.
  2. Logga in hos bolagen där du har din pension och kolla vilka avgifter du har.
  3. Jämför avgifterna för tjänstepensionen hos Konsumenternas.se och premiepensionen (PPM-fonderna) hos Pensionsmyndigheten.se
  4. Om du betalar för mycket kan du byta sparform, fonder eller bolag själv. Det enda som krävs är e-legitimation. Mer info: Fora.se (tjänstepension för privatanställda arbetare), Collectum.se (tjänstepension för privatanställda tjänstemän), spv.se (tjänstepension för statligt anställda) samt Pensionsvalet.se eller Valcentralen.se (tjänstepension för kommun- och landstingsanställda), Pensionsmyndigheten.se (premiepensionen).

De som inte gör val för sin kollektivavtalade tjänstepension eller premiepension får automatiskt låga avgifter, runt 0,2 procent eller till och med lägre. För den som vill välja själv finns det gott om alternativ där avgiften är 0,4 procent. Väljer man någonting dyrare ska man känna till att det är just dyrare. Se till att ha så låga avgifter som möjligt så är du på väg mot en bra pension.

Dan Adolphson

Utbetalning av pension – olika regler för de tre delarna

Du har stora möjligheter att styra din pensionsutbetalning själv. Oavsett om går i pension tidigare, senare eller jobbar och får pension samtidigt. Men det finns en del skillnader i uttagsregler mellan allmän pension, tjänstepension och privat pension (klicka på bilden nedan!). Därför är viktigt att känna till vilka alternativ som finns och vad de innebär. Så att du får din pension på det sätt som passar dig. För vissa delar är det inte möjligt att ångra sig i efterhand. Det går inte att pausa utbetalningar för tjänstepensionen eller ändra utbetalningstid efter att du har börjat få din pension.

utbetalning_pension

Tänk efter före. Och börja alltid med en pensionsprognos på Min Pension.

Dan Adolphson

PS. Många funderar även över vilket efterlevandeskydd man har som pensionär. Läs mer här! DS.

Vad har man för efterlevandeskydd som pensionär?

När man går i pension upphör en del av det efterlevandeskydd som man har som yrkesverksam. Gruppförsäkringar genom jobbet upphör i regel vid 65 år eller när man slutar jobba. Och även de skydd som man tecknar privat, som livförsäkringar och bolåneskydd, gäller fram till en viss ålder. Men vissa skydd för efterlevande finns kvar även när man är pensionär.

Så fungerar återbetalningsskyddet för tjänstepensionen
Återbetalningsskydd innebär att dina sparade pensionspengar betalas ut till din familj om du skulle avlida. Förmånstagare är make/maka/sambo/registrerad partner i första hand och barn i andra hand. Det kostar inget extra att ha återbetalningsskydd men det blir en indirekt kostnad eftersom du inte tar del av arvsvinster från andra sparare (i samma åldersgrupp) som inte heller har återbetalningsskydd. Utan återbetalningsskydd kan din pension bli 10-20 procent högre, beroende på din ålder och hur länge du har sparat.
amfatb
De flesta har flera olika tjänstepensioner och det är inte ovanligt att man har återbetalningsskydd på vissa tjänstepensioner men saknar det på andra. Du kan lägga till ett återbetalningsskydd fram till att utbetalning av din pension har startat. När utbetalning pågår kan du ta bort återbetalningsskydd (men inte lägga till det). Samma princip gäller även för privata pensionsförsäkringar. Läs mer om återbetalningsskydd för tjänstepensionen.

Så fungerar efterlevandeskydd för premiepensionen
När du för första gången ansöker om att ta ut din allmänna pension kan du ansöka om efterlevandeskydd för din premiepension (gäller endast premiepension, inte de andra delarna av den allmänna pensionen!). Skyddet innebär att din familj (maka, make, registrerade partner och i vissa fall sambo) får ta del av din premiepension vid dödsfall. När man väl har efterlevandeskydd för premiepensionen så går det inte att ta bort det, även om ens partner avlider. Men vid skilsmässa eller separation så upphör skyddet och då måste man anmäla det till Pensionsmyndigheten så att de kan räkna om premiepensionen till ett högre belopp. Läs mer om efterlevandeskydd för premiepensionen.

Så fungerar efterlevandepensionen inom allmänna pensionen
Inom den allmänna pensionen finns det tre olika typer av efterlevandepensioner: omställningspension, barnpension och änkepension. Omställningspensionen faller ut om man skulle avlida och har en partner som är under 65 år (make/maka/registrerad partner). Yngre efterlevande kan vara berättigade till barnpension om de är under 20 år. Kvinnor som var gifta innan 1990 kan i vissa fall få änkepension om maken går bort. Om du ska ha efterlevandeskydd eller inte för den allmänna pensionen är ingenting som du behöver tänka på. Det går inte att påverka. Läs mer om efterlevandepension inom allmänna pensionen.

Behålla eller välja bort – hur ska man tänka?
Många pensionärer hör av sig till mig och undrar om man ska ha kvar sitt återbetalningsskydd eller om man ska ta bort det för att maximera sin egen tjänstepension. Men det är något som bara du kan svara på. Behov, ekonomi och familjesituation skiljer sig åt mellan olika individer. Kontakta bolagen som du får pensionen ifrån för att ta reda på vilka återbetalningsskydd du har, fundera på om din familj behöver tryggheten av skyddet eller om du ska välja bort det för att få en högre pension. Ingen är bättre på att ta ställning i denna fråga än du själv.

Dan Adolphson

PS. På amf.se/dinasidor kan du se om du har återbetalningsskydd på din tjänstepension hos AMF. DS.

Expension – kan det vara något?

alskar_alskarinteDen som tror att de kan leva fett på exets pensionspengar blir besviken. Privat pension ingår normalt i bodelningen. Men de stora delarna, allmän pension och tjänstepension, delas inte vid skilsmässa. Samtidigt pågår det en utredning om just delad pensionsrätt. Tanken är god men det finns en rad praktiska problem. Den äldre typen av tjänstepension (förmånsbestämd) har inget värde i kronor utan beror på lön och hur länge man har jobbat när man väl går i pension. Att dela dessa i förtid är ingen lätt match. Men utredningen kanske visar att allmän pension (inkomstpension och/eller premiepension) kan delas i två. Det ska bli spännande att se vad man kommer fram till. Och om det blir en livlig diskussion.

Kärnan till problemet är kvinnors ställning på arbetsmarknaden och hur vi lägger upp våra liv i parrelationer. Jag tror inte att någon vill vara ekonomiskt beroende av sin partner. Att stå tillbaka för någon annans möjligheter och karriär (genom att själv vara hemmafru eller hemmaman) känns som en företeelse från ett annat århundrade. Men vi behöver påminnas om att det är yrkeslivet, mer än någonting annat, som avgör storleken på pensionen. Därför är det jätteviktigt att leva jämställt i möjligaste mån. Att dela på föräldraledighet, VAB och eventuellt deltidsarbete när barnen är små. Tänk så här: Det gäller att samla ihop till din egen pension. Vare sig du är singel eller lever tillsammans med någon.

Dan Adolphson

Jämförpris på pension? – Ja tack!

jamforelsepris

När du handlar middag är det enkelt att se vad maten kostar per kilo. För det är tydligt uppmärkt överallt i butiken. Det är även vanligt med jämförpriser för el (öre/KWh) och för bostäder (kr/kvadratmeter). Tanken är att du ska kunna bilda dig en egen uppfattning om vad som är billigt och vad som är dyrt.

För några år sedan infördes jämförpris på hur mycket det kostar att spara i fonder, det s.k. ”Normanbeloppet”. Via Morningstar kan man se kostnaden för att månadsspara 1000 kr i 10 år för varje fond. I snitt kostar det 12 879 kr men skillnaden är stor. Det finns gott om billigare och dyrare fonder.

Men när det gäller pensionen finns det inga jämförpriser idag. I orange kuvert kan man visserligen jämföra avgiften för sina premiepensionsfonder med genomsnittet. Men det är svårt att klura ut matematiken själv. Hur mycket 0,8 procent i avgift (istället för 0,24 procent) slår på pensionen efter flera decenniers sparande. Och nu när räntorna är låga kommer den framtida avkastningen på pensionspengarna förmodligen inte att bli lika hög som tidigare. Det gör att frågan om låga avgifter blir extra viktig.

Samtidigt är något på gång. Konsumenternas försäkringsbyrå har redan idag en utmärkt tjänst, Pensionsguiden, där du kan jämföra avgifter för din tjänstepension. Men det räcker inte. Det behövs en riktig ögonöppnare som visar hur många kronor som försvinner i avgifter under alla år som man pensionssparar. Hos alla pensionsbolag och banker. Förhoppningsvis får vi se det senare i år.

Dan Adolphson