Kategoriarkiv: Privat pensionssparande

Jobba och ta ut pension

Krokig höstväg

Jag får ofta frågan hur det blir om man blir arbetslös när man har börjat ta ut pension men fortfarande arbetar. Det är värt att fundera över om man riskerar att bli arbetslös de sista åren man arbetar. För i så fall blir ersättningen sämre (eller ingen alls) om man börjat ta ut allmän pension eller tjänstepension.

Allmän pension

I Stockholm är det många som börjar ta ut någon liten del av premiepensionen medan man fortfarande jobbar. Det ger bra rabatter i kollektivtrafiken bland annat.

Men om man då blir arbetslös så sänks ersättningen från A-kassan från normala 80 procent av lönen (upp till max 18 700 kronor) till 65 procent. Även om man stoppar uttagen av inkomstpensionen eller premiepensionen kommer den sänkningen. Tar man ut större delar av pensionen så betyder 14 700 i pension att man inte får någon arbetslöshetsersättning alls.

Tjänstepension

Om tjänstepensionen har börjat betalas ut så dras det beloppet av från A-kasseersättningen. En tjänstepension som börjat betalas ut går inte att stoppa.

Privat pensionssparande

Uttag av privat pensionssparande påverkar inte A-kasseersättningar.

 

Carina Blomberg


Att gå i pension utomlands

flaggor

Att pensionera sig utomlands är något som lockar allt fler svenskar. I topp bland AMFs kunder återfinns Finland och Grekland. Det är många som arbetskraftsinvandrade till Sverige på 60- och 70-talen som flyttar tillbaka till sina gamla hemländer när de blir äldre. Det finns två andra anledningar till varför det är lockande att bosätta sig utomlands. Varmare klimat och lägre skatt. I länder som t.ex. Portugal, Spanien och Malta är det förmånligt att pensionera sig.

Från politiskt håll ser man på det ökade intresset att pensionera sig utomlands som ett sätt att undvika svensk skatt. Det var inte meningen att man skulle kunna göra avdrag för pensionsinbetalningar för att sedan komma undan skatt vid utbetalning. Det är en bidragande orsak till varför avdragsrätten för privat pensionssparande försvinner. Samtidigt är det inte tal om någon vanlig solsemester för att omfattas av den lägre skatten. Man måste kapa banden till Sverige (sakna s.k. väsentlig anknytning) vilket bl.a. innebär att göra sig av med sin svenska bostad och spendera större delen av sin tid i det nya landet.

De med låga pensioner ska vara extra vaksamma vid en utlandsflytt eftersom rätten till garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd påverkas av var man bosätter sig. Tänk även på att pensionen är i svenska kronor så utbetalningen påverkas av växelkursen till den lokala valutan.

Dan Adolphson

Plötsligt händer det!

Dags för pensionI dagarna fick jag det här brevet hem. Dags att tala om hur jag vill ha ut en pensionsförsäkring och till vilket konto jag vill ha den. Jag måste erkänna att jag blev lika förvånad som alla andra kunder. Vart har tiden tagit vägen?

Men efter att ha hämtat mig lite så är det läge att gå in på de inloggade sidorna och meddela att jag vill skjuta upp uttaget av pension. För här har vi den viktiga skillnaden i uttag mellan å ena sidan den allmänna pensionen och å andra sidan tjänstepensioner och privata pensionsförsäkringar.

Den allmänna pensionen kan vi starta uttagen på från 61 års ålder och sedan ändra oss och stoppa uttagen. När den betalas ut är den alltid beräknad att räcka livet ut. Tjänstepensionen och det privata pensionssparandet går inte att ändra när utbetalningarna väl startat och de går att ta ut tidigast från 55 års ålder. Men vi kan alltid skjuta upp starten på utbetalningarna och bestämma på hur lång tid vi vill ha ut pengarna. Så att läsa de brev som pensionsbolagen skickar ut är viktigt, så att du får det som du vill ha det.

 

Carina Blomberg

 

Alternativ till privat pensionssparande

Hur ska man spara till sin pension? Det är en fråga som många ställer sig nu när regeringen föreslår att avdragsrätten för privat pensionssparande ska försvinna. Allianspartierna och socialdemokraterna är överens. Avdraget har begränsats i omgångar 1995, 2008 och nu även från 2015. Så det är ingen blixt från klar himmel att förslaget även innebär att avdragsrätten försvinner helt 2016. Dessutom har skatten på arbete blivit lägre än den på pension på senare år. Privat pensionsförsäkring (och IPS) har gradvis spelat ut sin roll. För många är det bättre att spara med skattade pengar. Som vi har berättat tidigare här på Pensionsbloggen kommer nyteckning av privat pensionsförsäkring i AMF att upphöra från 1 juni. För oss på AMF är det naturligt att fokusera på tjänstepensioner.

Samtidigt är det bra med ett sparande vid sidan om den allmänna pensionen och tjänstepensionen. Min gissning är att många som idag har en privat pensionsförsäkring kommer styra om sina framtida inbetalningar till ett investeringssparkonto och amortering på bolån. Intresset för livsarbetstidspensionen kommer nog också öka. Men det finns flera sätt att spara. Jag har listat typiska för- och nackdelar med några alternativ som man kan se genom att klicka på bilden nedan.

Dan Adolphson

alternativ

Min Pension 2.0

heladinpension

Hur vill du ha information om hela din pension? Det är inledningen till årets orange kuvert. Tidigare år har du fått information om din allmäna pension. Nu får du även lösenordet till Minpension.se som ger dig uppgifter om både din allmänna pension, tjänstepension och privata pension. Ett smart grepp har det redan visat sig. Antalet inloggningar skjuter i taket och det med all rätt. Minpension.se är fantastiskt bra. Fast inget är så bra att det inte kan bli ännu bättre.

När du klickar runt på Minpension.se misstänker jag att du tänker på följande:

1. Hur stor blir min pension?

2. Vem får mina pensionspengar om jag dör?

Om du har få år kvar till pensionen besvaras första frågan hjälpligt av Minpension.se. Tryck på ”Pensionsprognos” för att omvandla din intjänade pension till månadsbelopp som stämmer ungefär med vad du kommer att få. Om du har många år kvar till pension spelar prognosen mindre roll eftersom det finns så mycket som kan hända fram tills dess. Då är det mer intressant med storleken på den pengapåse som du har sparat ihop fram till idag.

Frågan om vem som får dina pensionspengar om du dör får inget svar på Minpension.se. Tjänsten saknar nämligen uppgift om återbetalningsskydd. Under yrkeslivet kan du ha jobbat hos både privata, kommunala och statliga arbetsgivare vilket ger flera olika tjänstepensioner. Du kan ha olika val av återbetalningsskydd för dessa försäkringar. Nästa utveckling av Minpension.se bör fokusera på att även inkludera återbetalningsskydd. Då blir Minpension.se insanely great.

Dan Adolphson

Sjungom studentens lyckliga dag

StudenterNu är det inte lång tid kvar i skolan för årets studenter. Jag såg en luttrad mors kommentar på facebook igår. Hon var på väg till tredje studentskivan och var väl inövad på tjofadderittan lambo. 

När väl alla studentfesterna är avklarade ska studenterna välja väg, kanske söka jobb eller börja plugga till hösten. Många tänker väl också på att resa och göra andra roliga saker. I Sverige är vi, sett i ett europeiskt perspektiv, ganska sena med att börja jobba. Först vid 28 års ålders har 75 procent av en årskull börjat jobba.  

AMF har tittat på vad som kommer att hända med tjänstepensionerna i framtiden. Två de trender vi ser är särskilt relevanta för ungdomar. Många kommer att få jobb i mindre, nystartade företag. Där är det mindre vanligt med tjänstepensioner. Likaså finns ett intresse bland unga att starta ett eget företag och vanligast är att man gör det på deltid. Då får man tänka på att pensionspengarna från företagandet är de man själv sparar ihop till. 

Jag tror att ett bra tips att skicka med ungdomarna är frågan, på de anställningsintervjuer de kommer på, om det ingår en tjänstepension i anställningen. Det är från lite olika åldrar som man får tjänstepension men startåldern är från 21 till 25 år i de olika avtalsområdena. Vi som är äldre vet ju att det går ganska fort från studenten till 25!  

Dagens pensionssystem bygger på att den statliga pensionen kompletteras med en tjänstepension. Att själv spara ihop de pengarna kräver stora sparkapital som i så fall ska kompenseras med en högre lön.

Så – att ställa frågan om man får en tjänstepension är alltid bra.

 

Carina Blomberg

 

Därför får du högre pension utan återbetalningsskydd

Den här tiden på året är det inte bara dags för orange kuvertet från Pensionsmyndigheten, utan det skickas även ut värdebesked för fullt till de flesta som omfattas av tjänstepension. För ett par veckor sedan kikade vi tillsammans lite på grundläggande fakta kring återbetalningsskyddet. Jag tänkte ta mig friheten att fortsätta på det temat ett tag till. Igår pratade jag nämligen med en kund som hade förstått det mesta kring återbetalningsskydd, men han förstod fortfarande inte riktigt varför man får högre pension utan ett återbetalningsskydd? Helt klart en högst aktuell och välmotiverad fråga.

Exempel: Lisa, 45 år, sparar i en privat pensionsförsäkring utan återbetalningsskydd. Det innebär att hennes närstående inte tar del av hennes pensionspengar om hon skulle gå bort. Istället går pengarna tillbaka till andra sparare som också valt att avstå från återbetalningsskyddet. Tillsammans bildar alltså Lisa och de andra spararna utan återbetalningsskydd ett slags gemensamt sparkollektiv. När någon i kollektivet avlider fördelas den personens pengar ut till de övriga spararna. Det är detta som kallas för riskkompensation (tidigare kallades det även för arvsvinst).

Krasst sett kan man säga att ju äldre Lisa blir – desto mera riskkompensation tar hon del av i och med att det blir fler som går bort i kollektivet och därmed mera pengar som fördelas ut. Utbetalningslängden på hennes pensionsförsäkring påverkar också hur mycket högre pensionen blir. En livsvarig utbetalning innebär att hon får ta del av riskkompensation betydligt längre tid än om hon hade valt utbetalning på fem år.

I ditt värdebesked kan du se exakt hur mycket riskkompensation du fick tilldelat din försäkring under 2012. Du som har återbetalningsskydd tar inte del av någon riskkompensation.

Tips! I vårt medierum finns det gott om intressanta rapporter och pressmeddelanden för dig som vill läsa på lite mer. En sammanställning över alla blogginlägg om återbetalningsskydd hittar du givetvis också i vårt bloggarkiv.

/Malin Strandvall

Återbetalningsskydd – det här behöver du ha koll på

När bloggtorkan slår till brukar jag tacka Gud för lite hederlig statistik. Tack vare vår besöksstatistik vet jag till exempel att väldigt många av er som klickat er in på bloggen gör det i förhoppningen om att få läsa om återbetalningsskydd. De flesta brukar ha en ungefärlig uppfattning om vad ett återbetalningsskydd är, men kanske inte riktigt förstår hur det fungerar i praktiken. Det är helt förståeligt eftersom ämnet är väldigt brett. Min erfarenhet är att de vanligaste frågorna brukar handla om hur ett återbetalningsskydd betalas ut, vem som kan få ta del av utbetalningen av ett återbetalningsskydd samt hur man vet om man ska ha det eller inte.

Låt oss ta det från början: ett återbetalningsskydd kan enklast beskrivas som en form av tilläggsskydd för dina närstående. Om du sparar i en privat pensionsförsäkring eller i en tjänstepensionsförsäkring kan du välja att komplettera din försäkring med ett återbetalningsskydd. Ett återbetalningsskydd innebär helt enkelt att det totala kapital som finns i din försäkring betalas ut till dina efterlevande om du skulle avlida. Ett återbetalningsskydd betalas i de flesta fall ut under lika lång tid till dina efterlevande som du själv skulle ha fått ut din pension.återbetalningsskydd_amf

Exempel: Lars är 65 år när han börjar ta ut sin pension, han har valt att ta ut sin pension under en 10-års period och han har återbetalningsskydd på sin pensionsförsäkring. Det totala pensionskapitalet för Lars vid utbetalningsstarten är 350 000 kronor. Om Lars skulle gå bort när han är 70 år innebär det att den resterande utbetalningsperioden är fem år och att hans efterlevande i så fall kommer att få månatliga utbetalningar under fem år framöver. Hur stort det månatliga beloppet blir beror dels på det totala kapitalet i försäkringen vid tidpunkten för dödsfallet, dels på antalet förmånstagare – d.v.s. hur många det är som ska dela på pengarna. Om vi tänker oss att halva värdet av försäkringen skulle vara utbetalt och att det finns 175 000 kronor kvar i försäkringen kan man grovt sett (och väldigt förenklat) räkna ut månadsbeloppet genom att dela 175 000/60 (60=det totala antalet utbetalningsmånader under fem år).

Vem är det då som kan vara förmånstagare till ett återbetalningsskydd? Här skiljer sig återbetalningsskyddet från en vanlig livförsäkring på så vis att du inte kan välja helt fritt vem som ska få ta del av dina pengar. Lägger du till ett återbetalningsskydd gäller det automatiskt med något som kallas för ”generellt förmånstagarförordnande”. Det kanske låter krångligt, men det är det faktiskt inte. Med generellt förmånstagarförordnande menas helt enkelt att dina pengar betalas ut i första hand enligt den här ordningen: maka/make/registrerad partner eller sambo och i andra hand till barn. Inga andra personer kan vara förmånstagare i en pensionsförsäkring.

Ha eller inte ha återbetalningsskydd? Det här är en vanligt förekommande fråga och svaret beror helt och hållet på hur din livssituation ser ut. Har du närstående som är beroende av dina inkomster, till exempel minderåriga barn, och inte någon annan form av buffert som träder in om du skulle avlida kan ett återbetalningsskydd vara lämpligt för dig. Ett alternativ är också att ha återbetalningsskydd på dina försäkringar tills dina barn är vuxna och klarar sig själva – och därefter ta bort det. Vad som är viktigt att komma ihåg är att pensionen blir lägre med ett återbetalningsskydd och därför kan det vara värt att ta sig en funderare på om du verkligen behöver det?

Ganska ofta kommer jag i kontakt med kvinnor som uppger att de tjänar betydligt mindre än sin man, men ändå är det kvinnan som valt att få en lägre pension för att ge skydd till man och barn. Ser det ut så hemma hos dig kan det kanske vara en god idé att prata igenom de här frågorna tillsammans, och reda ut vad som passar bäst för just er?

 

/Malin Strandvall

Ta ut pension gör man på olika sätt

Många tar inte ut sin premiepension var en nyhet som Pensionsmyndigheten kom med häromdan. De flesta visste inte om att de hade pengar på premiepensionskontot medan några hade tagit ett medvetet val att spara de här pengarna till längre fram. Här kan du läsa mer.

Det finns en intressant skillnad när man ska ta ut pension, som många inte vet om. Den allmänna pensionen ansöker du om att ta ut hos Pensionsmyndigheten. Den kommer inte automatiskt. Men har du tjänstepension och privat pensionssparande kommer bolagen att kontakta dig och tala om att nu startar utbetalningarna. Oftast är det strax innan du fyller 65 år men det finns lite olika starttider, från 55 år och uppåt. Om du har tänkt jobba ett tag till eller vill vänta med uttagen gäller det att vara aktiv och tala om hur du vill ha det. Det gäller också om du vill ändra uttagstiden. När sedan utbetalningarna från tjänstepensionen eller privatsparandet startat går de inte att ändra. Vill du göra ett stopp i utbetalningarna från allmänpensionen går det däremot alldeles utmärkt.

Jag vet från alla träffar med kunder att det här är ganska okänt och man kan behöva lite tid att fundera på hur man ska göra. Men det är också frågor som alla kundtjänster är duktiga på, så slå en signal om du undrar hur du ska göra. De bästa pensionsprognoserna gör du här, på Minpension.se

 

Carina Blomberg

Spartips inför julen

Plötsligt är det december igen utan att man har en aning om vart det här året har tagit vägen. Ett säkert jultecken är att ”högsäsongen” för pensioner och sparande drar igång igen. För oss som jobbar i kundtjänst innebär det full rulle just nu, och att det väller in massor med  frågor till oss. Många frågor handlar om hur man ska tänka när man placerar sina pengar och var man kan följa sina placeringar. Därför tänkte jag nu bjuda på lite bra tips som förhoppningsvis hjälper dig att komma igång!

Sparar du i AMFs fonder utan koppling till pension eller kanske i en fondförsäkring? Då kan du följa ditt sparande när du är inloggad på vår internettjänst. Här kan du enkelt kontrollera till exempel tidigare insättningar, din nuvarande placeringsfördelning och hur värdeutvecklingen har sett ut. För dig som tycker att det är viktigt att veta exakt i vilka aktier eller värdepapper dina pengar placeras, rekommenderar jag varmt Finansinspektionens register för fondinnehav. Finansinspektionen håller nämligen koll på fondbolagen och deras placeringar. I deras register kan du leta fram den fonden som du är intresserad av och se senast inrapporterade innehav, marknadsvärde och fondförmögenhet. Förutom fondregistret finns det också massor av bra och lättbegriplig information hos Finansinspektionen för dig som vill läsa på och lära dig mer i din egen takt.

Vill du byta fonder i din premiepension? Det gör du som vanligt hos Pensionsmyndigheten. Du kan välja våra fonder för din premiepension. Observera dock att vi inte kan svara på frågor som gäller ditt innehav i premiepensionen, eftersom de pengarna tillhör din allmänna pension. Vi kan alltså inte se det innehavet, även om du kanske är kund  hos oss med din tjänstepension.

Vill du göra en engångsinsättning och fylla på ditt privata pensionssparande? Sparar du i traditionell försäkring betalar du in önskat belopp till plusgiro 456 42 43-6. Sparar du i fondförsäkring är det plusgiro 85 75 62-3 som gäller. Uppge ditt försäkringsnummer som referens. En liten repetition: som anställd kan du dra av maximalt 12 000 kronor. Saknar du pensionsrätt i din anställning eller är egen företagare får du dra av 12 000 kronor plus högst 35 procent av din inkomst upp till 440 000 kronor.

Om du vill vara säker på att din inbetalning ska hinna komma med på kontrolluppgiften till Skatteverket behöver den vara oss tillhanda senast den 28 december. Var därför gärna ute i god tid när du gör din inbetalning.

/Malin Strandvall