Kategoriarkiv: Tjänstepension

Vad innebär de nya EU-reglerna om hållbarhetsinformation?

Nyligen infördes inom EU en gemensam rapportering för hur finansiella produkter tar hänsyn till hållbarhet, det så kallade Disclosure-regelverket. För oss i Sverige, som i många år haft en gemensam standard i fondbranschen kring information om hållbarhet, är detta kanske inget banbrytande. Men det nya är att informationsstandarden nu är lika i hela EU och det ökar möjligheterna att jämföra olika fonder och pensionsprodukter med varandra. För pensionsbranschen är det bra, för nu kommer både traditionella pensionsförsäkringar och fondprodukter att använda sig av samma begrepp och standarder för att beskriva hållbarhet.

Vad innebär det för pensionssparare?
För en pensionssparare är den största skillnaden ökad transparens kring hållbarhet även för traditionella försäkringar. Det blir också enklare att sortera bland olika kategorier av hållbarhet, från produkter som inte alls tar hänsyn till hållbarhet – till fonder som har hållbarhet som överordnat mål. Möjligheten att både få information om och välja hållbarhetsnivå i sitt pensionssparande har som sagt funnits under en längre tid. Men nu introduceras fyra kategorier av hållbarhet – som i branschen kallas olika kategorier av grönt – för att underlätta i jämförelser.

Fyra nyanser av grönt
De olika kategorierna är:

  • fonden eller försäkringen har hållbarhet som mål för investeringarna (”mörkgrön”)
  • fonden eller försäkringen främjar hållbarhet, men har det inte som överordnat mål (”ljusgrön”)
  • fonden eller försäkringen beaktar hållbarhetsrisker (men har inget hållbarhetsarbete i övrigt)
  • fonden eller försäkringen beaktar vare sig hållbarhetsrisker eller arbetar med hållbarhet

Att hänvisa till olika nyanser av grönt är ett försök att illustrera olika nivåer av hållbarhet i stort, och inte bara miljö eller klimat. Ibland hänvisas också till de artiklar i förordningen där kategorierna omnämns, exempelvis Artikel 9 för ”mörkgrön” och Artikel 8 för ”ljusgrön”.


Ljusgrön vanligast
En snabb koll på marknaden för pensionssparande visar att de flesta produkter som erbjuds av svenska aktörer kategoriseras i den ljusgröna kategorin, mellannivån. Det känns logiskt eftersom majoriteten av svenska finansiella aktörer har ett gediget hållbarhetsarbete, även om metoder och arbetssätt skiljer sig åt mellan olika bolag och produkter. Alla produkter i den ljusgröna kategorin främjar hållbarhet på något sätt, och bolagen behöver beskriva hur på sin webbsida. Vissa arbetar kanske utifrån att välja bort bolag som inte anses vara hållbara, medan andra fondbolag arbetar mer med påverkansarbete. Precis som tidigare så kan olika metoder för hållbarhetsarbete vara relevanta för förvaltare att arbeta med, beroende på exempelvis hur många innehav man har i fonden eller hur stor ägarandel man har i bolagen man investerar i. Fokus för de nya kraven är just transparens, inte att utvärdera effekter av olika metoder.

Vad betyder ljusgrön för AMF?
På AMF har vi kategoriserat vår traditionella pensionsförsäkring som ljusgrön likaså majoriteten av våra egna fonder. Även om avkastning till våra kunder alltid går först, så har vi förtydligat att vårt hållbarhetsarbete ska främja:
1. Omställning mot lägre koldioxidutsläpp hos bolag vi investerar i
2. Ett medvetet hållbarhetsarbete där bolagen vi investerar i proaktivt tar hänsyn till mänskliga rättigheter, arbetsrätt, klimat- och miljöfrågor och antikorruption.
3. Jämställda styrelser i de bolag där vi deltar i valberedningen

Är du nyfiken på hur vi beskriver vårt hållbarhetsarbete, titta gärna här.

Det kommer mer!
Regelverket för transparens kring hållbarhet är under utveckling och i ett senare skede kommer ökade krav på finansiella bolag att följa upp hållbarhetsarbetet med siffror och nyckeltal, på såväl bolagsnivå som för varje finansiell produkt. Det kommer för pensionsbolagen att innebära en betydligt ökad mängd rapportering, men även en möjlighet för den intresserade spararen att mer i detalj förstå och följa hållbarhetsarbetet i en speciell produkt.

Idag spretar informationen fortfarande mellan bolag, men förhoppningen är att den ska harmoniseras i takt med att rapporteringen utvecklas. Här har branschorganisationerna en viktig roll att spela. Ska vi lyckas göra det enklare för sparare att förstå och jämföra hållbarhet i sitt pensionssparande behövs gemensamma ramar. Sammantaget sätter det press på pensionsbolagen att bli ännu tydligare med vad man vill uppnå med hållbarhetsarbetet. Transparens är bra, särskilt när det sporrar till ett ökat tryck för ett mer hållbart samhälle.

Anna Viefhues
Hållbarhetsansvarig

Pensionens positiva kretslopp

Hur ofta tänker du på din tjänstepension och hur den förvaltas? Min gissning är att det för många finns andra tankar som kommer före. Men om man nu ägnar pensionen en tanke, är det ofta som en tidslinje med två tydliga faser – när man jobbar och tjänar in till pensionen, och då man förhoppningsvis får njuta av sin tid som pensionär. Men vad som händer med själva pensionspengarna däremellan är lite oklart.

AMF är en av de största förvaltarna av pensioner i Sverige sett till storlek på kapital och vi har mer än 4 miljoner kunder. Det förtroendet vi fått känner vi också ett ansvar för att förvalta. Om jag enkelt ska beskriva hur vi ser på vår roll ser jag ingen tidslinje. Jag utgår istället från ett positivt kretslopp av pengar. Där varje krona kan öka i värde på många sätt.

Det börjar med att våra kunder jobbar och varje månad sparar till sin pension. De lämnar över pensionspengarna till oss på AMF för att de litar på att vi hittar rätt i marknadens svängningar, tar risk vid rätt tillfälle och agerar ansvarsfullt. Vi investerar i vår tur spararnas pengar i bolag som vi tror har framtiden för sig. Just fokus på framtiden är extra viktigt eftersom pensionen ofta ska betalas ut först om 40 år. Vi väljer ut de bolag vi ser har en gynnsam affär, antingen nya innovativa bolag med stor tillväxtpotential eller etablerade företag som exempelvis är beredda att ställa om sin verksamhet för att möta tuffare krav på klimat och hållbarhet.

När vi går in med våra sparares kapital i bolag är vi också beredda att stötta dem för att möta framtidens krav på omställning. Vi vill att de ska förbli konkurrenskraftiga så att våra sparare får en så bra avkastning som möjligt på sina pensionspengar. Men vi ser också att vi har en viktig möjlighet att bidra till en mer hållbar värld. Och det går hand i hand, företag som hänger med i nya tiders krav är också de som sannolikt blir mest lönsamma över tid.

Den sista komponenten i kretsloppet är att många av våra sparare jobbar inom de sektorer vi investerar i. När de går till jobbet varje dag, tjänar de samtidigt in till sin pension – pensionspengarna ger oss som förvaltare möjlighet att stötta bolagens fortsatta utveckling mot mer innovation och konkurrenskraft, och vara en bra arbetsgivare.

Inte ens vi som jobbar med pension tänker på vår egen varje dag. Och som tur är finns det många bra pensionsbolag, så att vi inte behöver tänka på hur våra pengar förvaltas. Men en sak är säker, pension är inte något som kommer långt fram på en diffus tidslinje. Den är här och nu, och bidrar till samhällets framtida utveckling och välstånd.

Anna Viefhues
Hållbarhetsansvarig

Jämför alltid innan du flyttar din tjänstepension

Det är oerhört viktigt att man som sparare kan välja pensionsbolag och flytta sin tjänstepension. Det är så man kan utöva konsumentmakt och få den lösning som man önskar. Men ingen ska flytta mot sin vilja eller utan att veta om det. Samtidigt visar AMFs undersökningar, år efter år, att många sparare är omedvetna om att de har flyttat sin tjänstepension. När tjänstepensionen blir en allt större och viktigare del av den samlade pensionen är det oroväckande att omedvetenheten är så stor.

Och efter flytten är det vanligt att man hamnar i en sparform som inte motsvarar ens önskemål. Drygt fyra av tio av de som flyttar till fondförsäkring uppger att de föredrar traditionell försäkring. Detta är en ökning med 7 procentenheter sedan året innan. Fler uppger att de föredrar traditionell försäkring framför fondförsäkring, vilket är en omsvängning jämfört med de senaste åren. Pandemin och allmän börsoro under 2020 kan vara en faktor.

Tjänstepensionsflytten sker ofta i samband med att man haft kontakt med sin bank eller försäkringsbolag i annat ärende. Inledningsvis handlar samtalet om bolån, försäkringar eller sparande för att sedan glida in på tjänstepension. Bolånet är inte villkorat av att man flyttar tjänstepensionen men bolåneräntan kan vara det. Spararen befinner sig ofta i ett enormt informationsunderläge så det finns ett stort arbete att göra för att öka kunskapen och intresset kring tjänstepensionen. För många är det först när brevet om påbörjad flytt kommer som man förstår att tjänstepensionen ska flyttas. AMFs kundservice vittnar om att oroliga sparare ringer för att ångra och stoppa en flytt när de inte längre riktigt vet var deras tjänstepension har tagit vägen. Många vill samla sitt sparande och bankförehavanden på ett ställe men inser inte att tjänstepensionen också kan bakas in i detta beslut. Det tyder på att tjänstepensionen inte får den uppmärksamheten som den förtjänar.

Det ska alltid vara ett aktivt val att byta förvaltare och sparform. Som sparare måste man därför vara extra vaksam, göra egna jämförelser och ta reda på vad man flyttar från och vad man flyttar till. Du kan jämföra avgifter, sparformer, villkor och historisk avkastning mellan olika bolag hos Konsumenternas försäkringsbyrå. Valcentralen som sköter själva flytten kan också upplysa om skillnaderna mellan olika bolag och sparformer. Denna information finns alltså inte hos minPension som många tror. Jämför alltid innan du flyttar din tjänstepension.

Dan Adolphson Björck

PS. En sak som ofta försvinner i mediebruset är att det är viktigt att skilja på kollektivavtalad respektive individuell tjänstepension. Inom kollektivavtalad tjänstepension har arbetsmarknadens parter pressat avgifterna, man flyttar med e-legitimation och betalar några hundralappar för själva flytten. Problemet är att många är omedvetna och att flytten sker till en annan sparform än den man önskar (eftersom långt ifrån alla jämför olika alternativ). De höga avgifterna finns däremot inom individuell tjänstepension, flytten är ofta krånglig, dyr och i vissa fall går det inte ens att flytta. Från april 2021 väntas flyttavgifterna sjunka för individuell tjänstepension tecknad efter 2007. DS.

Tjänstepension för unga privatanställda arbetare


I samhällsdebatten talas det mycket om att förbättra förutsättningarna att kunna jobba längre upp i åren. Men många privatanställda arbetare börjar arbeta tidigt och har ett långt yrkesliv. En vanlig fråga i vår kundtjänst är varför man inte fick någon tjänstepension i sin ungdom. På senare år har åldersgränserna letat sig ner i nya avtal i offentlig sektor. Det gäller för anställda inom stat, kommun och region men även privatanställda arbetare med deltidspension. Många jämför också med den allmänna pensionen där hela livets inkomster räknas. Men det kan bli tidigare inbetalningar till tjänstepensionen för privatanställda arbetare förutsatt att det blir långa löneavtal i höstens/vinterns avtalsförhandlingar.

Tre års tidigare pensionsinbetalning, 22 år istället för 25 år, skulle i exemplet ovan höja tjänstepensionen med 770 kr/mån livet ut. Om inbetalningarna skulle starta redan från 19 år, alltså sex år tidigare än idag, skulle ökningen bli cirka 1 340 kr/mån livet ut medan inbetalningar mellan 65 och 67 år skulle innebär ungefär 300 kr/mån livet ut. Tidiga inbetalningar ger en snöbollseffekt. Pensionen växer varje gång man får avkastning och det växer mer över tid. Precis som en liten snöboll som rullar ner för en kulle och får mer snö packad vid varje rull (kallas även ränta-på-ränta). Mellan 19 och 25 år betalas det in sammanlagt 76 430 kr och värdet på de pengarna är 327 630 kr vid 67 år (här är snöbollseffekten tydlig).

Vi har räknat på oförändrad lön och arbetssituation fram till pension. Det brukar vara enklast att tolka och som de flesta kan relatera till. Samtidigt får man ta långsiktiga kalkyler med en nypa salt. Mycket kan hända på 40 år. Både med pensioner, arbetsmarknad och skattesystem. Siffrorna är en indikation på hur det framtida utfallet kan bli. Men det är tydligt att tidiga inbetalningar har en mycket positiv effekt på tjänstepensionen. Och även mindre belopp i unga år kan vara mycket värda den dag man lämnar yrkeslivet. Samtidigt är det är ju inte gratis att förstärka tjänstepensionen. Kostnaden för en sådan reform tas ju ur löneutrymmet för kommande år.

Dan Adolphson Björck

Lönar det sig verkligen att arbeta längre?

Hela livets inkomster räknas till din allmänna pension. Så brukar det låta. Men på senare år har denna princip utmanats. För den allmänna pensionen innehåller även ett grundskydd för de som har haft låga eller inga inkomster. Det är naturligt att den allmänna pensionen bygger på dessa båda principer men det leder också till en målkonflikt mellan inkomst-­ och grundskydd. Många omfattas av grundskyddet (garantipension och/eller bostadstillägg) till viss del trots ett långt yrkesliv vilket bidrar till en minskad drivkraft att senarelägga sin pension. I själva verket kan man förlora på det. Däremot kan det vara lönsamt att fortsätta arbeta samtidigt som man får sin pension utbetalad.

Den allmänna pensionen har vilat på en stabil konstruktion men det är inte det väloljade maskineriet i sig som är intressant utan vad som kommer ut av det. Om systemet levererar en pensionsnivå som är rimlig. De flesta tycker inte det och därför finns det ett politiskt tryck i frågan. Och politikerna har, sedan den allmänna pensionens omstöpning på 90-talet, varit betydligt mer intresserade av att värna om grundskyddet än inkomstskyddet. Både garantipension och bostadstillägg har förbättrats. Behjärtansvärt men inte oproblematiskt. Genom så kallade typfallsberäkningar har flera aktörer, bl.a. annat AMF, Forena och Pensionsmyndigheten, visat att det är en liten skillnad för den med låg inkomst att ha arbetat ett helt yrkesliv jämfört med att inte ha arbetat alls. När inkomstpensionstillägget införs 2021 förstärks denna trend. Det handlar om en brandkårsutryckning för att rätta till pensionerna här och nu. Som ett resultat kommer fler märka av att det inte lönar sig att senarelägga sin pension.

Samtidigt pågår det en diskussion om att förstärka den allmänna pensionen genom att höja inbetalningarna. Det kan t.ex. ske genom att omdisponera arbetsgivaravgifterna. Idag går en tredjedel av arbetsgivaravgifterna inte till pensioner och socialförsäkringar utan till statens budget. Det är alltså möjligt att förstärka den allmänna pensionen utan att skicka räkningen till löntagare eller arbetsgivare. Men det innebär i så fall att staten förlorar stora intäkter och tvingas till förändrade prioriteringar inom andra områden. Röster höjs från vänster till höger för en ny skattereform och då bör man även diskutera hur mycket som går till den allmänna pensionen. Annars riskerar kopplingen mellan ett långt yrkesliv och en rimlig pension att minska för stora grupper med förhållandevis låga löner.

För tjänstepensionen råder en annan logik. Yrkeslivet har en direkt effekt för vilken tjänstepension du får. Och tjänstepensionen har dessutom ökat år för år, bl.a. för att fler omfattas av extra inbetalningar (deltidspension/flexpension). Senare pension resulterar i högre månadsinkomst, främst beroende på att man har kortare tid som pensionär men också för att man kan få fortsatta inbetalningar (beroende på avtal efter 65 år). Generellt tjänar man på att gå längre tid med lön eftersom man skjuter upp tidpunkten för när inkomstbortfallet sker. Det blir också allt vanligare att arbeta och samtidigt ta ut en del av sin pension. Skatten sänks för de som är inne på sitt 66:e levnadsår (65 år eller äldre den 1 januari) och den dras enligt olika skattetabeller (arbete respektive pension), vilket gör det svårt att överblicka hur mycket skatt man faktiskt betalar.

Ett längre arbetsliv krävs för att trygga framtidens pensioner. Men det handlar inte bara om att ha kraften, lusten och orken. Det måste finnas en ekonomisk morot också. Om det lönar sig för dig? Kolla själv via minPension.se. Numera kan du även se hur senare pension ger lägre skatt genom uttagsplaneraren. Där kan du planera och jämföra olika pensionsuttag.

Dan Adolphson Björck

Pensionärer håller kontakt med nära och kära via videosamtal

Vi lever i en mycket speciell tid. Och mest påtagligt är det för pensionärerna. Nästan alla pensionärer har vidtagit försiktighetsåtgärder med anledning av coronaviruset. Framför allt att undvika folksamlingar, aktiviteter och sociala sammanhang. Två av tre har ändrat sina resplaner. Fyra av tio träffar inte släktingar och familj som barn eller barnbarn. I Stockholm tycks man vara extra försiktig. Informationen om var smittspridningen sker verkar påverka hur man resonerar. Videosamtal har blivit ett sätt att hålla kontakt med närstående. Det visar svaren i AMFs sommarundersökning från drygt 34 000 pensionärer som får tjänstepension från AMF.

En av tre uppger att de följer sin egen ekonomi mer ofta med anledning av coronaviruset (t.ex. loggar in via Internetbank, besöker Pensionsmyndighetens eller pensionsbolagens hemsidor). Mest intresserade är de som är i 60-årsåldern och som kanske tar ut delar av sin pension samtidigt som de jobbar. Här finns det ju ofta en möjlighet att påverka sin framtida inkomst genom att hålla sig kvar lite längre i arbetslivet. Generellt är kvinnorna mest oroliga för sin ekonomi vilket inte är så konstigt eftersom de har mindre marginaler än män.

I början av pandemin fick vi pensionsbolag en del frågor om hur tjänstepensionen påverkas av coronaviruset. Men i takt med att börsen har återhämtat sig under sommaren har detta avtagit. Dessutom har de flesta traditionell försäkring för sin tjänstepension där månadsbeloppet aldrig kan bli lägre än det garanterade beloppet. Många är dock mer bekymrade för svensk ekonomi än för sin egen. Mest orolig är man för ungdomar som ska ut i arbetslivet. Samtidigt hänger ju dessa frågor ihop till viss del. Den allmänna pensionen utvecklas med inkomsterna i samhället även om det sker med viss eftersläpning.

Dan Adolphson Björck

Enklare att gå i pension – och förstå konsekvenserna av olika val

Blivande pensionärer tror ofta att det är för sent att påverka sin pension. Samtidigt står de inför beslut kring att gå i pension tidigare, senare eller trappa ner och ta ut delar av sin pension. Beslut som får effekt på hur stor inkomst det blir varje månad livet ut.

Många tycker att det är krångligt att gå i pension. Det kan lätt förvandlas till en prövning med papper, penna och ekonomipärm. Men idag har åtta av tio blivande pensionärer BankID och vår undersökning från ifjol visar att de flesta gör en pensionsprognos via minPension.se. Allt fler väljer också att ta ut sin pension digitalt. Fördelarna är många. Man får en helt annan överblick och det är lättare att sätta sig in i olika alternativ och vad de innebär. Har man gjort en pensionsprognos via minPension så har man också bättre koll. Förmodligen söker man information även på annat håll. Via arbetsgivare och fackförbund samt via pensionsbolag och banker.

Fram till idag har blivande pensionärer fått bruttobeloppen och sedan har man fått räkna på skatten själv. Tyvärr är det få som känner till att senare pension ger lägre skatt. Men minPension har numera en uttagsplanerare för dig som snart ska ta ut din pension. Med uttagsplaneraren kan du jämföra och förstå skillnader mellan olika uttag och få uppgift om vad du får i pension efter skatt. Dessutom finns det en checklista med vilka du behöver kontakta för att börja ta ut din pension. Det är bra att det blir enklare att gå i pension och förstå konsekvenserna av olika val.

Dan Adolphson Björck

En av tre tror inte de kommer kunna välja tidpunkten för sin pension

Från nästa år väntar stegvis höjda åldersgränser för när man kan och får ta ut sin allmänna pension. Vi på AMF har tillsammans med Demoskop undersökt hur man ser på arbete, arbetsmiljö och den högre pensionsåldern. Mer är hälften tror att de kommer kunna välja själv, helt eller delvis, när och hur de går i pension. Men en tredjedel tror inte att de kommer att äga detta beslut själva.

Bland privatanställda arbetare är det fyra av tio som tror att de inte kommer att kunna välja själv jämfört med en av fem privatanställda tjänstemän. Drygt hälften av de privatanställda arbetarna har haft fysiska besvär någon gång under yrkeslivet vilket är klart högre än för andra yrkesgrupper. I offentligfinansierade branscher är det vanligare att man har andra typer av besvär än fysiska till följd av yrket. Möjlighet att kunna gå ner i arbetstid de sista åren av yrkeslivet anses vara den viktigaste åtgärden för att orka jobba längre följt av möjlighet till utbildning för karriärväxling. Andra viktiga åtgärder är bättre rehabiliteringsstöd vid sjukdom eller arbetsskada samt tillgången till bra företagshälsovård. Få menar att arbetsmiljörelaterade åtgärder inte gör någon skillnad.


I takt med att medellivslängden ökar är tanken att vi ska arbeta två tredjedelar av medellivslängdsökningen för att få samma pensionsnivå som den äldre generationen. Så om jag lever tre år längre ska jag alltså jobba två år extra och ett år till som pensionär. För att kalkylen ska gå ihop. Men här går uppfattningarna isär. Drygt en tredjedel kan tänka sig att arbeta fram till denna ålder, helt eller delvis. Men fyra av tio anser att det är mindre troligt eller otänkbart. Unga är generellt mer positiva men det är också många som inte kan ta ställning, förmodligen för att pensionsfrågan är avlägsen. I åldersgruppen 51-64 år anser mer än hälften att det är otänkbart eller mindre troligt att arbeta fram till denna tidpunkt för att kompensera för medellivslängdsökningen.

Tyvärr finns det fördomar mot äldre i yrkeslivet och det kan påverka när man går i pension. De flesta tror inte att den högre pensionsåldern förändrar synen på arbetslivets längd eller attityderna till äldre arbetskraft. Men även här är bilden delad. Var femte tror att de negativa attityderna till äldre arbetskraft kommer att minska med en högre pensionsålder och ungefär lika många tror precis tvärtom. Yngre är mer positiva än äldre. Bland privatanställda tjänstemän, statligt anställda samt kommun- och landstingsanställda tror fler på minskad åldersdiskriminering. Hos privatanställda arbetare är tongångarna annorlunda och tre av tio tror att de negativa attityderna till äldre arbetskraft kommer att öka som ett resultat av den högre pensionsåldern.

Fem tips om hur man kan tänka i dessa frågor:

1. Avsluta inte ditt arbetsliv för tidigt eftersom det i de flesta fall leder till en lägre livsinkomst livet ut.

2. Om man har ett fysiskt eller psykiskt krävande jobb bör man ställa frågan om arbetet kan anpassas efter den egna situationen. Prata med din chef eller ditt skyddsombud.

3. Det handlar inte om allt eller inget. På vissa arbetsplatser kan man gå ner i arbetstid de sista åren innan pension, från t.ex. 60 eller 61 års ålder. I vissa fall kan arbetsgivaren bekosta delar av denna nedtrappning men det kan också vara så att man finansierar hela arbetstidsförkortningen själv. Kolla vilka möjligheter som finns och hur det skulle påverka din ekonomi. Både lön och pension. Inte minst om du har en förmånsbestämd tjänstepension.

4. Att gå ner i arbetstid behöver inte vara detsamma som att börja ta ut pension. Ett alternativ kan vara att finna sig i att lönen minskar under denna period samtidigt som man väntar med pensionen eftersom månadsbeloppen för den då räknas om och blir högre (gäller ej garantipension, bostadstillägg och/eller äldreförsörjningsstöd).

5. Pension bör inte vara en alternativ försörjning vid arbetsoförmåga eller arbetslöshet om man faller mellan stolarna för sjukpenning eller a-kassa. För de flesta är det en dålig affär att ersätta sjukpenning med ett tidigt pensionsuttag. Kolla istället vilka möjligheter du har till ersättning från Försäkringskassan.

Dan Adolphson Björck

Vem står utan tjänstepension?

Idag omfattas de allra flesta anställda, 96 procent i åldrarna 25–64 år, av tjänstepension enligt Inspektionen för Socialförsäkringen. Framför allt beror det på att många jobbar på arbetsplatser med kollektivavtal. Har man kollektivavtal på arbetsplatsen så får man också tjänstepension. Om kollektivavtal saknas kan man omfattas av tjänstepension ändå. Men vissa står utan.

Små snabbväxande företag i storstadsregionerna upp till 50 anställda, tycks vara överrepresenterade bland de som saknar tjänstepension. Min bild är att det ofta handlar om att vare sig arbetsgivare eller anställd har ägnat pensionen något större intresse. Men vid någon tidpunkt blir jämförelsen till kollektivavtalen ofrånkomlig, både ur arbetstagar- och arbetsgivarperspektiv.

En annan grupp som ofta står utan tjänstepension är egenföretagare. Företagare kan spara till pension på olika sätt. Men det är ändå tydligt att företagare står utan avsättningar till tjänstepension eller annat pensionssparande i betydligt större omfattning än anställda. Och det är inte bara pensionen man missar. Småföretagarnas riksförbund menar att var femte svensk småföretagare saknar försäkring för sin verksamhet eller är felförsäkrade. Förklaringar som anges är att man inte har råd, att man chansar på att ingenting ska hända eller att det har med okunskap att göra.

Kopplingen mellan lön och tjänstepension är otydlig för många. En undersökning bland 25–50 åringar som AMF genomförde ifjol tillsammans med Demoskop, visade att 5 av 10 inte vet hur mycket som sätts av till deras tjänstepension varje månad eller år. Ungefär lika många tänker sällan eller aldrig på sin pension. Närmare hälften (48 procent) uppger att de aldrig har fått information om tjänstepensionen från sin arbetsgivare. Tillsammans med den stora andel som inte vet eller minns om de fått information utgör de 65 procent av de tillfrågade. En anledning till att så få känner till hur mycket som betalas in till tjänstepension är att få arbetsgivare skriver ut det i lönebeskedet. Endast 7 procent av de svarande uppger att tjänstepensionen syns på deras lönebesked.

Som anställd på ett mindre företag gäller det att vara vaksam på vilka förmåner som man omfattas av. Vissa får tjänstepension, andra inte. Som egenföretagare gäller det att ha ett sparande till pensionen som motsvarar tjänstepensionen i storlek. Tjänstepensionen är för stor och viktig för att glömmas bort.

Dan Adolphson Björck

Hur hållbar bör pensionen vara?

Intresset för hållbarhet har växt de senaste åren, mycket kopplat till klimatförändringar och vilket ansvar vi som konsumenter och sparare har för att göra skillnad. Vi kan även se att förväntningarna på hållbarhet inom pensionsbranschen har ökat och då främst ur aspekten hållbara placeringar av pensionskapitalet. När AMF undersökte frågan förra året angav nära hälften av de tillfrågande att det är viktigt med en tydlig hållbarhetsinriktning hos bolag som förvaltar tjänstepension. Samtidigt svarar nära en tredjedel att man inte vet eller anser sig kunna svara på frågan.

Det är tydligt att hållbarhet är viktigt för många, dock inte viktigast när man väljer bolag för sin tjänstepension. Hälften av dem som gjort aktiva val av förvaltare till tjänstepensionen angav att det varit viktigt eller mycket viktigt med hållbarhetsinriktningen. Men de främsta faktorerna är fortsatt låga avgifter och möjlighet till hög avkastning.

Även om man som sparare anser att hållbarhet är viktigt, skiljer sig förväntningarna mellan olika individer på vad ett pensionsbolag förväntas göra inom ramen för hållbarhetsarbetet. Några av de vanligaste förväntningarna är:

  • Pensionsbolagen ska som investerare vara med och finansiera omställningen till ett mer hållbart samhälle. Det kan vara genom att bidra med kapital till olika företag eller projekt, påverka bolag att ställa om sin verksamhet, eller att stödja företag de satsar på att öka hållbarhetsnivån i verksamheten.
  • Pensionskapitalet ska helst inte växa genom avkastning från verksamheter som är etiskt och/eller hållbarhetsmässigt tveksamma, exempelvis vapenindustri, tobaksindustri, spelbolag eller fossil energi. Som sparare vill man alltså inte investera inte i dessa bolag eller sektorer.
  • Förvaltare som tar hänsyn till hållbarhetsaspekter, exempelvis genom att investera i bolag med ett aktivt hållbarhetsarbete, har bättre möjligheter att skapa bra avkastning, till lägre risk, på lång sikt.

Hållbarhet blir även allt mer en del av att göra medvetna fondval. Exempelvis erbjuder nu Pensionsmyndigheten möjlighet att söka på fondtorget (PPM) utifrån olika hållbarhetskriterier. Där kan man som sparare själv filtrera utifrån vad man själv anser är viktigt.

Så sammanfattningsvis: Vad som menas med en ”hållbar pension” kan variera från person till person, att dessa perspektiv blir allt viktigare för många är tydligt.

Anna Viefhues

Ps. Läs gärna mer om hur vi på AMF arbetar för att alla våra kunder ska få en bra pension, där hållbarhet ingår i alla investeringsbeslut.