Kategoriarkiv: Tjänstepension

Vem står utan tjänstepension?

Idag omfattas de allra flesta anställda, 96 procent i åldrarna 25–64 år, av tjänstepension enligt Inspektionen för Socialförsäkringen. Framför allt beror det på att många jobbar på arbetsplatser med kollektivavtal. Har man kollektivavtal på arbetsplatsen så får man också tjänstepension. Om kollektivavtal saknas kan man omfattas av tjänstepension ändå. Men vissa står utan.

Små snabbväxande företag i storstadsregionerna upp till 50 anställda, tycks vara överrepresenterade bland de som saknar tjänstepension. Min bild är att det ofta handlar om att vare sig arbetsgivare eller anställd har ägnat pensionen något större intresse. Men vid någon tidpunkt blir jämförelsen till kollektivavtalen ofrånkomlig, både ur arbetstagar- och arbetsgivarperspektiv.

En annan grupp som ofta står utan tjänstepension är egenföretagare. Företagare kan spara till pension på olika sätt. Men det är ändå tydligt att företagare står utan avsättningar till tjänstepension eller annat pensionssparande i betydligt större omfattning än anställda. Och det är inte bara pensionen man missar. Småföretagarnas riksförbund menar att var femte svensk småföretagare saknar försäkring för sin verksamhet eller är felförsäkrade. Förklaringar som anges är att man inte har råd, att man chansar på att ingenting ska hända eller att det har med okunskap att göra.

Kopplingen mellan lön och tjänstepension är otydlig för många. En undersökning bland 25–50 åringar som AMF genomförde ifjol tillsammans med Demoskop, visade att 5 av 10 inte vet hur mycket som sätts av till deras tjänstepension varje månad eller år. Ungefär lika många tänker sällan eller aldrig på sin pension. Närmare hälften (48 procent) uppger att de aldrig har fått information om tjänstepensionen från sin arbetsgivare. Tillsammans med den stora andel som inte vet eller minns om de fått information utgör de 65 procent av de tillfrågade. En anledning till att så få känner till hur mycket som betalas in till tjänstepension är att få arbetsgivare skriver ut det i lönebeskedet. Endast 7 procent av de svarande uppger att tjänstepensionen syns på deras lönebesked.

Som anställd på ett mindre företag gäller det att vara vaksam på vilka förmåner som man omfattas av. Vissa får tjänstepension, andra inte. Som egenföretagare gäller det att ha ett sparande till pensionen som motsvarar tjänstepensionen i storlek. Tjänstepensionen är för stor och viktig för att glömmas bort.

Dan Adolphson Björck

Hur hållbar bör pensionen vara?

Intresset för hållbarhet har växt de senaste åren, mycket kopplat till klimatförändringar och vilket ansvar vi som konsumenter och sparare har för att göra skillnad. Vi kan även se att förväntningarna på hållbarhet inom pensionsbranschen har ökat och då främst ur aspekten hållbara placeringar av pensionskapitalet. När AMF undersökte frågan förra året angav nära hälften av de tillfrågande att det är viktigt med en tydlig hållbarhetsinriktning hos bolag som förvaltar tjänstepension. Samtidigt svarar nära en tredjedel att man inte vet eller anser sig kunna svara på frågan.

Det är tydligt att hållbarhet är viktigt för många, dock inte viktigast när man väljer bolag för sin tjänstepension. Hälften av dem som gjort aktiva val av förvaltare till tjänstepensionen angav att det varit viktigt eller mycket viktigt med hållbarhetsinriktningen. Men de främsta faktorerna är fortsatt låga avgifter och möjlighet till hög avkastning.

Även om man som sparare anser att hållbarhet är viktigt, skiljer sig förväntningarna mellan olika individer på vad ett pensionsbolag förväntas göra inom ramen för hållbarhetsarbetet. Några av de vanligaste förväntningarna är:

  • Pensionsbolagen ska som investerare vara med och finansiera omställningen till ett mer hållbart samhälle. Det kan vara genom att bidra med kapital till olika företag eller projekt, påverka bolag att ställa om sin verksamhet, eller att stödja företag de satsar på att öka hållbarhetsnivån i verksamheten.
  • Pensionskapitalet ska helst inte växa genom avkastning från verksamheter som är etiskt och/eller hållbarhetsmässigt tveksamma, exempelvis vapenindustri, tobaksindustri, spelbolag eller fossil energi. Som sparare vill man alltså inte investera inte i dessa bolag eller sektorer.
  • Förvaltare som tar hänsyn till hållbarhetsaspekter, exempelvis genom att investera i bolag med ett aktivt hållbarhetsarbete, har bättre möjligheter att skapa bra avkastning, till lägre risk, på lång sikt.

Hållbarhet blir även allt mer en del av att göra medvetna fondval. Exempelvis erbjuder nu Pensionsmyndigheten möjlighet att söka på fondtorget (PPM) utifrån olika hållbarhetskriterier. Där kan man som sparare själv filtrera utifrån vad man själv anser är viktigt.

Så sammanfattningsvis: Vad som menas med en ”hållbar pension” kan variera från person till person, att dessa perspektiv blir allt viktigare för många är tydligt.

Anna Viefhues

Ps. Läs gärna mer om hur vi på AMF arbetar för att alla våra kunder ska få en bra pension, där hållbarhet ingår i alla investeringsbeslut.

Högre pensionsålder – Hur påverkar det mig?

Medellivslängden fortsätter att stiga mer än vad man hade räknat med när den allmänna pensionen trädde i kraft i mitten på 1990-talet. Samtidigt har arbetslivet inte förlängts nämnvärt vilket gör att den allmänna pensionen faller i förhållande till lönen för kommande generationer. Även om det saknas en formell pensionsålder i Sverige så finns det tydliga åldersgränser som avgör när de flesta går i pension. Riksdagen väntas fatta beslut i höst om att gradvis höja de åldersgränser som finns för att säkra framtidens pensionsnivåer.

Det är alltså intervallet för när de flesta kan och får gå i pension som höjs. Idag är det oftast mellan 61-67 år och 2026 är tanken att det är mellan 64-69 år. För många som går i pension de närmsta åren innebär detta ingen större skillnad. Men längre fram blir förändringarna mer påtagliga.

Lägsta uttagsålder för allmän pension (inkomstpension och premiepension):
År 2019 – 61 år
År 2020 – 62 år
År 2023 – 63 år
År 2026 – 64 år*

Garantipension, bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd:
År 2019 – 65 år
År 2023 – 66 år
År 2026 – 67 år*

De som har arbetat i 44 år eller längre kommer fortsatt kunna gå få garantipension och bostadstillägg från 65 år. Åldersgränserna för sjukersättning och arbetslöshetsersättning förväntas höjas från 65 till 66 år år 2023.

Åldersgränsen för hur länge man har rätt att jobba kvar, LAS-åldern:
År 2019 – 67 år
År 2020 – 68 år
År 2023 – 69 år

En undersökning som AMF genomfört tillsammans med Demoskop visar att bland de som är yrkesverksamma idag och är 55 år och äldre upplever var fjärde att de kommer att tvingas jobba längre än planerat. Hälften tror inte att det kommer att påverka när de väljer att gå i pension och en av sju tror att de kommer få större möjligheter att jobba längre än vad de annars hade gjort. Frågan är kopplad till ålder och livssituation. Män och kvinnor skiljer sig åt – 22 procent av männen tror att de kommer att tvingas gå i pension senare än de själva önskar och 32 procent av kvinnorna. Bland de som är 60–64 år tror 65 procent att förslaget inte kommer att påverka dem medan endast 32 procent delar denna uppfattning i åldersgruppen 55–59 år. I just åldersgruppen 55–59 år tror 43 procent att de kommer att tvingas gå i pension senare än vad de vill. Arbetsmiljön uppfattas som den viktigaste faktorn för att möjliggöra ett längre arbetsliv. En god hälsa och ett flexiblare arbete gör att fler skulle kunna tänka sig att arbeta längre. Var fjärde storstadsbo anger åldersdiskriminering som ett problem för att nå ett längre arbetsliv. I övriga landet är motsvarande siffra 15 procent.

Senare pensionsutbetalningar resulterar i högre pensioner (eftersom pensionspengarna ska räcka i färre år). Samtidigt är det långt ifrån alla som orkar med en högre pensionsålder fullt ut. Risken finns att stora grupper hamnar i sjukpenning/sjukersättning eller att vissa tar ut sin tjänstepension tidigare. Det hade varit en mindre bra utveckling. Förmodligen kommer just möjligheterna att gå ner i arbetstid vara avgörande för att få fler att orka med ett längre yrkesliv.

Dan Adolphson Björck

*Ej klart när detta skrivs, beror på införandet av riktåldern.

Kollektivavtalen skyddar tjänstepensionen vid sjukdom och arbetsskada


Få känner till vad som händer med tjänstepensionen om de blir sjuka eller skadar sig i arbetet. Färre än två av tio tror att de får inbetalning till tjänstepensionen. Men den som är sjukskriven och har kollektivavtal får både ekonomisk ersättning under sjukperioden och inbetalningar till tjänstepensionen. Här gäller det att ta reda på vad som gäller så att man inte missar den ersättning som man har rätt till.

Tre tips:

  1. Kolla vad du omfattas av. Både från Försäkringskassan och via avtal på jobbet.
  2. Besök ersattningskollen.se för att få uppgift om belopp som du kan vara berättigad till under tiden du är sjukskriven.
  3. Se till att anmälan blir gjord till försäkringsbolaget. Som privatanställd arbetare behöver man anmäla detta själv till AFA. För egen maskin eller med hjälp från facket eller arbetsgivaren. På andra arbetsplatser kan det handla om att det är arbetsgivaren som anmäler. I samtliga fall är det är viktigt att anmälan görs så att man inte missar den ersättning som man har rätt till. Det går att anmäla i efterhand.

Beräkningar från AFA och AMF visar att det handlar om stora belopp som betalas in till tjänstepensionen vid långa sjukfall (se bild). Det kan vara viktiga hundralappar varje månad livet ut som pensionär.

Inspektionen för Socialförsäkringen publicerade en rapport tidigare i år, Försäkrad men utan ersättning, som visar att försäkringsskyddet är underutnyttjat. Det handlar om okunskap, både hos anställda och hos arbetsgivare. Såväl arbetsmarknadens parter som försäkringsbolagen arbetar aktivt med att sprida information men det är svårt att nå ut till rätt person vid rätt tidpunkt. Det är viktigt att anmälan görs så att man får ersättning under tiden man är sjukskriven och att inbetalningarna till tjänstepensionen fortsätter.

Dan Adolphson Björck

Stort stöd för att avstå delar av löneökning för pension


En högre pensionsålder behövs för att möta utmaningen med att vi lever allt längre. Men det är inte det enda sättet att trygga framtidens pensioner. Det går att sätta av mer pengar också. Och på allt fler arbetsplatser och det precis vad som sker genom avtal om deltidspension/flexpension som ger extra inbetalningar till tjänstepensionen. En ny undersökning som vi på AMF har genomfört visar att stödet för denna reform är stort. Förmodligen har debatten om stigande medellivslängd och fallande allmän pension gjort intryck. Två av tre (69 procent) som omfattas av tjänstepension kan tänka sig att avstå från delar av löneökningar för att förstärka sin pension. Samtidigt menar var fjärde (25 procent) att de inte önskar en sådan lösning.

Tanken med deltidspension/flexpension är att den anställde får ökad flexibilitet att gå ner i arbetstid i slutet av yrkeslivet utan att drabbas av ett för stort inkomstbortfall alternativ fortsätta arbeta i samma omfattning och få en högre pension. En annan fördel är att deltidspension/flexpension betalas in tillsammans med tjänstepensionen, vilket ger låga avgifter för de anställda och en enkel och kostnadseffektiv administration för arbetsgivarna. Högre pension och bättre möjligheter att orka med ett längre arbetsliv är vad det handlar om.

Samtidigt finns det nackdelar också. Det finns som sagt grupper som inte vill avsätta mer pengar till pensionen. Att förstärka pensionerna tar dessutom tid. Deltidspension/flexpension är inte en ”quick fix” utan framför allt en reform för dagens unga som med många år kvar till pension som hinner spara ihop ett tillräckligt stort kapital. Att sätta av mer pengar till pensionen påverkar löneutrymmet och ökar kostnaderna för kollektivavtal. Man ska också komma ihåg att lönen ligger till grund för vad man får ut från socialförsäkringen.

Arbetsmarknadens parter har i etapper satt av allt mer pengar till tjänstepensionen på senare år medan inbetalningarna till den allmänna pensionen inte har förändrats sedan det nya allmänna pensionssystemet lanserades i mitten på 1990-talet. Höjd inbetalning till den allmänna pensionen utreds just nu av Socialdepartementet. Förmodligen kommer vi till en punkt där balansen mellan lön idag och pension imorgon kommer diskuteras mer ingående.

De tre viktigaste faktorerna för att få en bra pension är lönen, tiden i arbetslivet och att man får tjänstepension i sin anställning. Samtidigt gör införandet av deltidspension/flexpension att frågan om hur mycket arbetsgivaren betalar in också blir viktig. För det skiljer sig åt mellan olika arbetsplatser.

Dan Adolphson Björck

Vilken roll ska den allmänna pensionen spela i framtiden?

Medellivslängden har ökat successivt sedan mitten av 1800-talet. År 2015 var den 84,0 år för kvinnor och 80,4 år för män. Enligt SCBs befolkningsprognos kommer medellivslängden att fortsätta öka. Fram till år 2060 tros ökningen vara fem år för kvinnor och med drygt sex år för män. Ökningen av medellivslängden gör att pensionen ska räcka under fler år. Utvecklingen kan mötas genom att förlänga arbetslivet (i början och/eller i slutet) eller genom att sätta av mer pengar till pensionen. Politikerna har presenterat förslag för att förlänga arbetslivet. Att sätta av mer pengar är man däremot inte lika pigg på. Den allmänna pensionen står och stampar på samma inbetalning sedan det nya allmänna pensionssystemet lanserades i mitten på 1990-talet. Under tiden har arbetsmarknadens parter satt av allt mer pengar till tjänstepensionen. Det gör att tjänstepensionen ökar i betydelse. Förr om åren var tjänstepensionen grädden på moset. Numera är det en stor del av själva moset.

Med en högre pensionsålder beräknas den s.k. kompensationsgraden (förhållandet mellan slutlön och pension) kunna höjas avsevärt men för många kommer pensionen ändå att understiga 70 procent av lönen, en nivå som bland annat LO anser är för låg. Samtidigt är grundskyddet påtagligt i det allmänna pensionssystemet. Många med låga inkomster omfattas till viss del av garantipension eller bostadstillägg trots ett långt yrkesliv. Det var inte tanken med det nya allmänna pensionssystemet. Istället fanns det en tilltro hos politikerna om att arbetsmarknaden skulle förbättras, inte minst för kvinnor, men det har inte skett i den takt man trodde. Kvinnor har lägre livsinkomster än män och får därför lägre pensioner. Den allmänna pensionen baseras på de inkomster man har haft under arbetslivet, den så kallade livsinkomstprincipen. Men många av de förslag som diskuteras politiskt är frånsteg från denna princip (som förstärkt grundskydd, utökad barnårsrätt och bodelning av pensionsrätt). Om inte mer pengar sätts av till den allmänna pensionen här och nu finns en stor risk att framtidens politiker får göra brandkårsutryckningar genom att skjuta till ännu mer medel via statsbudgeten till fattiga pensionärer.

Samtidigt är balansen mellan lön idag och pension i framtiden inte helt enkel. Större inbetalningar kommer, på ett eller annat sätt, behöva tas ur löneutrymmet. Mindre löneökningar i utbyte mot mer pengar i framtiden. Vi behöver en diskussion om hur framtidens allmänna pension ska tryggas. Som inte bara handlar om högre pensionsålder. Ska den allmänna pensionen vara en grundinkomst eller har politikerna större ambitioner? Och hur säkerställer man att fler får en pension som man kan leva på (med minskat beroende till garantipension och bostadstillägg)?

Dan Adolphson Björck

PS. Beräkningen ovan är från januari 2018. Sedan dess har Pensionsmyndigheten höjt den alternativa pensionsåldern. Läs mer här. DS.

Lägre skatt samma år man fyller 66 år

Mellan 2007 och 2011 infördes jobbskatteavdragen stegvis vilket resulterade i att lön och pension beskattas olika. Den som fortsätter att arbeta efter sin 66-årsdag betalar lägre skatt på lönen (beroende på dubbelt jobbskatteavdrag och höjt grundavdrag) och den som väntar med att ta ut pensionen till efter den 1 januari samma år som denne fyller 66 år får lägre skatt på pensionen (beroende på höjt grundavdrag). Skatteskillnaden är som störst för de som har låga inkomster. Förhållandevis få pensionärer betalar statlig inkomstskatt eftersom inkomsterna oftast ligger under brytpunkten.

Under 2018 har skatten sänkts ytterligare för de allra flesta som har fyllt 65 år. Mest påtaglig är förändringen för de som har inkomster nära genomsnittet. I åldersgruppen 61–67 år blir det också allt vanligare att arbeta och samtidigt ta ut en del av pensionen. Skatten dras då enligt olika skattetabeller (arbete respektive pension), vilket gör det svårt att överblicka hur mycket skatt man faktiskt betalar.

Så här får du koll på skatten:

1. Gör en pensionsprognos via Minpension.se. Jämför olika alternativ med varandra och skriv ner beloppen vid olika tidpunkter, t.ex. pensionering vid 65 respektive 66 år. Alla belopp är före skatt (brutto).

2. Räkna på skatten via Skatteverkets räknesnurra där du skriver in födelseår, skatten i din kommun (titta på senaste deklaration) och vilken pension du förväntas få, räknat på helår. Och du kan räkna även på din lön. Beloppen som visas är efter skatt (netto). Som du märker är skatten lägre från 1 januari det år man fyller 66 år.

PS. De som omfattas av garantipension/bostadstillägg/äldreförsörjningsstöd saknar drivkraft att senarelägga sin pensionering eftersom man då går miste om utbetalningar (det är inte förmåner som räknas upp). DS.

Dan Adolphson Björck

Trenden att ta ut tjänstepensionen på kort tid fortsätter

De senaste åren har en tydlig trend etablerats att en allt större andel sparare tar ut sin tjänstepension på kort tid. Möjligheten att kunna välja utbetalningstid själv är viktigt och det är något som blivande pensionärer värdesätter. Att ta ut vissa delar av sin tjänstepension på kort tid är tämligen odramatiskt. Men att ta ut hela sin tjänstepension på några få år kan få långtgående konsekvenser.

Bland AMFs kunder som under 2017 påbörjade utbetalning från sin tjänstepension togs 52 procent av tjänstepensionskapitalet ut på kort tid. Merparten av detta på fem och tio år. Bland de som själv väljer uttagstid för sin tjänstepension är den genomsnittliga uttagstiden 7,7 år. Det ska jämföras med att den som går i pension idag lever i snitt drygt 20 år efter pensionering. Samtidigt blir medellivslängden allt högre och högre. För många är tjänstepensionen en ansenlig del av inkomsten. Bland de som har fått sin första utbetalning uppger en av fyra att tjänstepensionen utgör mer än 25 procent av deras totala inkomst. Med andra ord ett stort inkomstbortfall som väntar när utbetalningen är slut. I synnerhet om man sedan ska klara sin försörjning med endast den allmänna pensionen.

Så vad ligger bakom trenden med kortare utbetalningstider? AMF har undersökt hur privatanställda arbetare (med Avtalspension SAF-LO) som valt att ta ut sin tjänstepension på fem år resonerade. De främsta anledningarna till att man väljer en snabb utbetalningstakt är att man vill ha pengarna när man är pigg och frisk, att man vill placera om pengarna själv samt att man vill ha en högre inkomst.

Risken finns att man underskattar hur länge pensionen ska räcka och överskattar förmågan att förvalta pengarna bättre själv. Enligt Ingmar Skoog vid Göteborgs Universitet är dagens 70-åringar lika pigga och aktiva som 50-åringar var förr. Och att ta ut sin tjänstepension i syfte att placera om pengarna kan vara både svårt och dyrt. För att det ska löna sig förutsätter det att man får en överavkastning jämfört med att låta pengarna stå kvar där de är.

Hur man ska ta ut sin pension är ett stort beslut. Därför är det glädjande att initiativet verkar komma från individen själv, majoriteten av dem hos AMF som nyligen börjat ta ut tjänstepension uppger att idén om snabb utbetalningstakt var något som de själva kom på och det är även vanligt att familj eller vänner väckte tanken. Flertalet tyckte också att beslutet var mycket eller ganska lätt, detta trots att bara en av fem använde sig av Min Pension där spararen kan få ordentliga prognoser helt kostnadsfritt. Istället är det vanligt att man räknar och jämför på egen hand, något som är krångligt även för den som är väl insatt i pensionsfrågan. Nio av tio är nöjda eller mycket nöjda med sitt beslut – en siffra som har minskat till drygt sju av tio när pengarna är slutbetalda.

Att tjänstepensionen byggs upp under ett 40-årigt yrkesliv för sedan betalas ut på fem år är inte långsiktigt hållbart varken för individen eller samhället. Framförallt inte om vi är friskare, piggare och lever allt längre. Samtidigt är valfriheten att själv få välja utbetalningstid viktig att slå vakt om. Men den kräver att man är medveten om vad valen innebär. Annars kan man hamna snett. Fler borde göra en ordentlig pensionsprognos via Min Pension innan de fattar sitt beslut. Det borde vara möjligt att pausa utbetalningar av tjänstepension (vilket även 2017 års politiska pensionsöverenskommelse betonar). Man borde även kunna byta utbetalningstid i efterhand (förslagsvis inom tre månader efter första utbetalning).

Dan Adolphson Björck

Grattis, äntligen lön! Nu är det dags för tjänstepension igen

I fredags var det den 25e och då får 4 655 700 svenskar lön*. Samtidigt får cirka 90 procent av dem tjänstepension genom kollektivavtal. Men de flesta har inte koll på hur mycket.

Hur mycket sätter din arbetsgivare av till din tjänstepension? Kolla själv på amf.se

Den 25e är det löning för de flesta med jobb i Sverige. Såsom Magnus Uggla sjunger i sin sång ”Kung för en dag” är vi många med det något irrationella beteendet att känna oss lite extra rika just den dagen när lönen trillar in. Lönen ska ju helst räcka hela månaden, något som ibland kan vara tufft med hyran, räkningarna, kläder till barnen och mat. Och utöver det gärna sparande till såväl det oförutsedda som guldkanten och framtiden.

Därför känner jag ibland en tacksamhet över att om man jobbar på en arbetsplats med kollektivavtal så sätts det av pengar till tjänstepensionen. Utan att jag ens kan bli frestad att röra de förrän jag går i pension.

Så när de närmare 4 655 700 svenskar med anställning får lön* får cirka 90 procent av de även tjänstepension genom kollektivavtal. Det är pengar som många är omedvetna om. I en undersökning som AMF gjorde tidigare i år svarade hälften av de tillfrågade att de aldrig eller sällan tänker på sin pension. Hälften har heller ingen uppfattning om hur mycket pengar som sätts av till deras tjänstepension.

Det är pengar som kommer att bli viktiga när det är dags för pension. När man går i pension har man ofta miljonbelopp i total tjänstepension. I framtiden beräknas tjänstepensionen utgöra cirka en tredjedel av den sammanlagda pensionen för låg- och medelinkomsttagare med ett långt yrkesliv. De med höga inkomster kan få mer än halva sin framtida pension från tjänstepensionen. (Jag undrar om det inte hade varit risk för att man hade betett sig ännu mer som en kung för en dag om det inte varit för tjänstepensionen om man fått lite mer i plånboken redan nu.) Ibland kan det vara svårt att uppskatta långsiktigt sparande här och nu eftersom det är så diffust och långt fram i tiden jämfört med alla de inköp man gör till vardags.

Så sätt av en kvart och logga in på Min Pension för att se hur mycket pension du har sparat ihop och få en prognos över din pension! Och om du undrar hur mycket som sätts av varje månad, gå in på amf.se och skriv in din lön i vår räknesnurra för att se hur mycket din arbetsgivare sätter av till dig varje månad.

Åsa Ambuhm, AMF

*SCB Antal anställda (KS) kv 1 2018

Tjänstepensionen ökar i betydelse

Tjänstepensionen blir allt viktigare och är direkt avgörande för att man ska få en pension som man kan leva på i framtiden. Den allmänna pensionen utgör den största delen av den samlade pensionen för de flesta svenskar men tjänstepensionen ökar i betydelse. Det beror på att allt mer pengar sätts av till tjänstepensionen då fler omfattas av deltids-/flexpension och att fler år, både tidiga och sena, ger tjänstepension i nya avtal.

Tjänstepensionen kompletterar den allmänna pensionen och avlastar staten från dess försörjningsansvar. Tjänstepensionen växer år för år och spelar en allt viktigare roll både för pensionärernas ekonomi och för samhället som helhet. Statistik från Svensk Försäkring visar att mellan år 2011 och 2016 ökade andelen av utbetalningarna som utgörs av tjänstepension från 16 till 18 procent. Under samma period ökade de utbetalda tjänstepensionerna med totalt 20 miljarder kronor.

När man går i pension har man ofta miljonbelopp i total tjänstepension. I framtiden beräknas tjänstepensionen utgöra cirka en tredjedel av den sammanlagda pensionen för låg- och medelinkomsttagare med ett långt yrkesliv. De med höga inkomster kan få mer än halva sin framtida pension från tjänstepensionen. I Sverige har nio av tio arbetstagare kollektivavtalad tjänstepension. Den har vuxit fram genom ett framgångsrikt och på många sätt unikt samarbete mellan arbetsmarknadens parter, fackförbund, lagstiftare, myndigheter och bolag.

Men många vet inte hur mycket som sätts av till deras tjänstepension. Enligt en undersökning vi på AMF nyligen genomfört syns ett samband mellan att vara orolig för sin pension och hur bra kunskap man har över hur mycket som sätts av till sin tjänstepension. Med större kunskap minskar oron. Alla borde besöka minpension.se åtminstone en gång om året. Gå gärna in på amf.se och skriv in din lön för att få en förståelse för hur mycket tjänstepension som sätts av för just dig.

Dan Adolphson Björck