När bloggtorkan slår till brukar jag tacka Gud för lite hederlig statistik. Tack vare vår besöksstatistik vet jag till exempel att väldigt många av er som klickat er in på bloggen gör det i förhoppningen om att få läsa om återbetalningsskydd. De flesta brukar ha en ungefärlig uppfattning om vad ett återbetalningsskydd är, men kanske inte riktigt förstår hur det fungerar i praktiken. Det är helt förståeligt eftersom ämnet är väldigt brett. Min erfarenhet är att de vanligaste frågorna brukar handla om hur ett återbetalningsskydd betalas ut, vem som kan få ta del av utbetalningen av ett återbetalningsskydd samt hur man vet om man ska ha det eller inte.

Låt oss ta det från början: ett återbetalningsskydd kan enklast beskrivas som en form av tilläggsskydd för dina närstående. Om du sparar i en privat pensionsförsäkring eller i en tjänstepensionsförsäkring kan du välja att komplettera din försäkring med ett återbetalningsskydd. Ett återbetalningsskydd innebär helt enkelt att det totala kapital som finns i din försäkring betalas ut till dina efterlevande om du skulle avlida. Ett återbetalningsskydd betalas i de flesta fall ut under lika lång tid till dina efterlevande som du själv skulle ha fått ut din pension.

Exempel: Lars är 65 år när han börjar ta ut sin pension, han har valt att ta ut sin pension under en 10-års period och han har återbetalningsskydd på sin pensionsförsäkring. Det totala pensionskapitalet för Lars vid utbetalningsstarten är 350 000 kronor. Om Lars skulle gå bort när han är 70 år innebär det att den resterande utbetalningsperioden är fem år och att hans efterlevande i så fall kommer att få månatliga utbetalningar under fem år framöver. Hur stort det månatliga beloppet blir beror dels på det totala kapitalet i försäkringen vid tidpunkten för dödsfallet, dels på antalet förmånstagare – d.v.s. hur många det är som ska dela på pengarna. Om vi tänker oss att halva värdet av försäkringen skulle vara utbetalt och att det finns 175 000 kronor kvar i försäkringen kan man grovt sett (och väldigt förenklat) räkna ut månadsbeloppet genom att dela 175 000/60 (60=det totala antalet utbetalningsmånader under fem år).

Vem är det då som kan vara förmånstagare till ett återbetalningsskydd? Här skiljer sig återbetalningsskyddet från en vanlig livförsäkring på så vis att du inte kan välja helt fritt vem som ska få ta del av dina pengar. Lägger du till ett återbetalningsskydd gäller det automatiskt med något som kallas för ”generellt förmånstagarförordnande”. Det kanske låter krångligt, men det är det faktiskt inte. Med generellt förmånstagarförordnande menas helt enkelt att dina pengar betalas ut i första hand enligt den här ordningen: maka/make/registrerad partner eller sambo och i andra hand till barn. Inga andra personer kan vara förmånstagare i en pensionsförsäkring.

Ha eller inte ha återbetalningsskydd? Det här är en vanligt förekommande fråga och svaret beror helt och hållet på hur din livssituation ser ut. Har du närstående som är beroende av dina inkomster, till exempel minderåriga barn, och inte någon annan form av buffert som träder in om du skulle avlida kan ett återbetalningsskydd vara lämpligt för dig. Ett alternativ är också att ha återbetalningsskydd på dina försäkringar tills dina barn är vuxna och klarar sig själva – och därefter ta bort det. Vad som är viktigt att komma ihåg är att pensionen blir lägre med ett återbetalningsskydd och därför kan det vara värt att ta sig en funderare på om du verkligen behöver det?

Ganska ofta kommer jag i kontakt med kvinnor som uppger att de tjänar betydligt mindre än sin man, men ändå är det kvinnan som valt att få en lägre pension för att ge skydd till man och barn. Ser det ut så hemma hos dig kan det kanske vara en god idé att prata igenom de här frågorna tillsammans, och reda ut vad som passar bäst för just er?

/Malin Strandvall