Taggarkiv: Framtiden

Vad hamnar på museum – snön eller kolet?

Årets julkalender handlar om livet i samma hus, fast i två olika århundraden: Rakel, som lever 1920, och Mira, som lever 2020. Jag satt häromdagen och skalade apelsiner framför TVn med barnen och slogs av hur klimatet skildrades. I Rakels värld faller stora, mjuka snöflingor. Huset och skogen runtomkring är inlindade i ett vitt täcke. År 2020 är snön borta och vädret är milt, grått och inte alls särskilt vintrigt. Samma som utanför vårt fönster i Stockholm, vilket känns sådär.

Att julkalendern i år har tydlig koppling till klimatet märks också i diskussionerna mellan Rakels pappa, som blivit rik på kol och har en kolklimp på piedestal hemma, och hans bror, som ser framtiden helt annorlunda – där el driver motorer, järnvägar och glödlampor. Konflikten mellan de båda är tydlig.

Vi har kommit längre idag och det är alltid lätt att vara efterklok. Även om världen nästlat in sig i ett kolberoende så är det inte långsiktigt hållbart. Knappt kortsiktigt heller, med tanke på att användningen av kol behöver minska med 7 procent per år, för att vi ska nå Parisavtalet.

Hur hade de båda bröderna tänkt om de hade varit långsiktiga placerare av kapital 1920?

Hade de tagit hög risk och satsat allt på elektrifieringen eller hade de tänkt säkert och fortsatt investera i det välkända? I praktiken säkert en kombination i avsaknad av glaskula.

Pensionsförvaltning handlar om att kombinera risk och säkerhet, att skapa avkastning men också trygghet. En av nycklarna är att investera i olika tillgångar, som aktier, krediter och fastigheter. En annan är att försöka se långsiktiga skiften och hur samhället kommer förändras. Som placerare gäller det att hitta såväl nya innovativa bolag som driver utveckling framåt, som att lista ut vilka väletablerade bolag som har kapacitet att utveckla sin verksamhet i rätt riktning. Inte minst för att möta klimatomställningen.

Om bara fyrtio år ska vi enligt Parisavtalet ha noll utsläpp av koldioxid globalt. Att EU-ledarna igår gemensamt beslutade om skärpta klimatmål inom unionen är ett viktigt steg. Likaså att stora förvaltare av pengar kommit överens om att stötta bolag i omställningen mot en mer hållbar värld.

Nu kan jag inte avslöja hur julkalendern slutar men jag hoppas att Rakels farbror får rätt. Att innovationskraften får blomma ut. Att den hjälper oss att överge det gamla. Att det är kolet som hamnar på museum och inte snön.

Anna Viefhues
Hållbarhetsansvarig

Batterier och skog var heta ämnen under AMFs klimatvecka

Visste du att massor med elbilar kommer att rulla på gatorna med batterier från Skellefteå inom ett par år? När fabriken är i full gång har den kapacitet för batterier för upp till 400 000 elbilar om året. I ett första steg, sen dubbelt så många. Batterier som produceras med hjälp av vattenkraft och därmed har väldigt lågt klimatavtryck. Det berättade Peter Carlsson, vd för företaget Northvolt när han gästföreläste under AMFs klimatvecka. Eftersom AMF har investerat i Northvolt för våra kunders räkning, var det extra intressant för oss att få lyssna på Peters vision för företaget.

Att vi väljer att investera i företag som Northvolt ligger i linje med den omställning vi vill vara med och bidra till. För AMF är det självklart att följa Parisavtalet, både utifrån att Sverige som land står bakom det, men också för att tror vi att det skapar värde för våra 4 miljoner kunder och deras pensioner. Både när vi hanterar risker som klimatförändringarna medför för bolag vi investerar i, men också när vi investerar i bolag som bidrar med lösningar på klimatutmaningarna. Vi tror att bolag som utvecklas och tänker nytt också kommer vara lönsamma genom omställningen av samhället mot lägre koldioxidutsläpp.

Den här veckan har vi digitalt samlat våra drygt 300 medarbetare kring klimatfrågan för att inspireras och lära av varandra i klimatarbetet.

Något som i dessa tider av hemarbete behövs extra mycket. En ytterligare highlight under veckan var att lyssna på när kommunikations- och hållbarhetschefen Sofia Lilja, från vårt innehavsbolag Bergvik Skog Öst, berättade om hur skog och klimat hänger ihop. Som kuriosa nämnde hon bland annat att den svenska skogen på bara 60 sekunder har producerat allt det material som behövs för att bygga ett åttavåningshus i trä.

Vi lever i händelserika tider på många sätt. Vilka konsekvenser Coronapandemin får i slutändan står ännu oklart men desto viktigare är att vi på alla plan investerar för framtiden. Klimatet angår oss alla, och vi vet av undersökningar att frågan blir viktigare för svenska pensionssparare. Förväntningarna ökar på att vi som pensionsförvaltare ska vara med och göra skillnad. Efter den här veckan känns det som att vi är på rätt väg och vi ser fram emot att ta vårt klimatarbete till nästa nivå, för att skapa den bästa pensionen för våra kunder.

Anna Viefhues
Hållbarhetsansvarig

Kommer våra barn få det som vi?

Jag är nog inte ensam om att i stunder se ut över en vacker plats och tänka, kommer mina barn få njuta av samma utsikt som jag om 30 år? Kommer de att kunna bada med sina barn i sjön nedanför och sila vatten mellan fingrarna? Som hållbarhetsanvarig på AMF känner jag ett stort ansvar för att de ska kunna det. Idag kickar AMF igång en kampanj kring just detta med filmer som ni kanske kommer att stöta på i olika sammanhang. För oss stannar det dock inte vid att göra reklam. Vi vill vara med och förändra och bidra på det sätt vi kan, som både är bra för våra kunders pensioner och för samhället i stort.


Vi har åtagit oss att följa Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen. Som ett led i det gick vi i våras med i Netto-noll-alliansen vars syfte är att få stora förvaltare av pengar att se till att det samlade koldioxidavtrycket för deras investeringar når den låga nivån som krävs för att Parisavtalets mål ska uppfyllas, nämligen netto-noll. Netto-noll-alliansen samlar 30 globala pensions- och försäkringsbolag med tillsammans drygt 44 000 miljarder kronor i förvaltat kapital. Bara för att sätta detta i relation: Det är cirka 44 gånger mer än en normal svensk statsbudget. De fyra svenska medlemmarna i Netto-noll-Alliansen -Alecta, AMF, Folksamgruppen och Nordea Liv och Pension, står för 2 500 miljarder, varav AMF förvaltar 514 miljarder.

Varför är det så viktigt med  miljarder hit och dit? Jo, för att pengar i den här storleken innebär också makt att påverka och förändra, och den makten ska vi använda för att göra skillnad. Konkret så ska vi se till att alla våra investeringar, via olika delmål, successivt minskar sitt klimatavtryck, samtidigt som vi levererar på vårt kundlöfte om en bra pension.

Det låter svårt, men faktum är att det svåra är inte att få ner avtrycket. I teorin skulle man enkelt kunna sälja av sina aktier och obligationer i bolag som släpper ut mycket idag och sen vara i hamn imorgon. Men det skulle inte förändra världen på riktigt. Utmaningen ligger i att påverka bolag över hela världen att ta sitt ansvar genom att som ägare i dessa bolag stötta och driva på för omställning och nya tankesätt. Vi i netto-noll-alliansen har under året arbetat fram ett ramverk  för hur vi kan börja ta oss mot målet om netto-noll-utsläpp. I veckan har ett utkast till ramverket publicerats och skickats på remiss världen över till bland annat forskningsinstitut och miljöorganisationer för att få deras input.

För ska vi klara vårt mål krävs samarbeten med alla som på olika sätt är kunniga och engagerade i frågan.

Igår hade vi möte med ett antal svenska organisationer som vi tillfrågat om inspel vårt ramverk. Det mynnade ut i en konstruktiv dialog som vi gärna fullföljer och det kändes jätteroligt med det samlade engagemanget. Ett tydligt medskick var att vi aktivt ska stötta våra innehavsbolag för att inte bara lösa problem kortsiktigt utan för att få till långsiktiga lösningar, vilket är helt rätt. Vi inväntar nu vidare inspel på remissen och i januari 2021 ska ramverket vara klart och tydligt visa på bästa praxis i hur kapitalägare kan jobba framåt.

Jag tänker vidare på barnen. Med stor sannolikhet kommer våra barn inte att få det precis som vi. Världen kommer att se annorlunda ut om 30 år. Men min förhoppning är ändå att de värden vi uppskattar idag ska finnas kvar och nya lösningar ska ha gjort samhället mer hållbart.

Anna Viefhues
Hållbarhetsansvarig

Studentmössa i sikte

StudenterNu har mösspåtagningarna börjat här i Stockholm och vi får inbjudningar till studentmottagningar när våra vänners barn går ut skolan.

Enligt Pensionsmyndigheten nu i veckan är genomsnittsåldern när man börjar jobba 22,5 år. Det verkar väl rimligt med tanke på att det finns många saker man ville göra just när skolan är över. I Sverige har vi under lång tid haft en hög etableringsålder, kring 28 år. Etableringsålder betyder att 75 procent av en årskull börjat jobba. En senare jobbstart kommer förmodligen att innebära ett arbetsliv som fortsätter efter 65 år.

Ju tidigare man har ett jobb, ju tidigare börjar man också tjäna in till pensionen. Men för att få en vettig pension någon gång i framtiden krävs också att den statliga pensionen kompletteras med en tjänstepension.

AMF har tittat på vad som kommer att hända med tjänstepensionerna i framtiden.

Två de trender vi ser är särskilt relevanta för ungdomar. Många kommer att få jobb i mindre, nystartade företag. Där är det mindre vanligt med tjänstepensioner.

Likaså finns ett intresse bland unga att starta ett eget företag och vanligast är att man gör det på deltid. Då får man tänka på att pensionspengarna från företagandet är de man själv sparar ihop till.

Jag tror att ett bra tips att skicka med ungdomarna är fråga på anställningsintervjuer om det ingår en tjänstepension i anställningen. Det är från lite olika åldrar som man får tjänstepension men startåldern är från 21 till 25 år.

 

Carina Blomberg

Konsten att gå i pension

Va – är du här fortfarande? Ja, det kan ha sina nackdelar att berätta i god tid att man ska gå i pension.

Jag är just nu i det läget att jag arbetar mina sista månader som Trygghetsekonom här på AMF och då tänkte jag berätta lite om de funderingar och beslut jag tagit så här långt. Genom åren har jag också fått tagit del av många andras historier av hur de tänkt och planerat inför pensionen.

Ekonomin är en naturlig utgångspunkt. Jag kan bekräfta att det tar sin tid, så om du är i samma läge, börja i tid. Det blev flera varv inne på Minpension för att titta på olika möjligheter för att så småningom komma fram till något beslut. De flesta av oss har flera försäkringar = penningpåsar att ta hänsyn till.

Totalt är det 24 olika försäkringar, några större och ett antal små, som ska ge min framtida försörjning. Här har olika företag olika rutiner för hur man ska göra för att få ut pengarna. Hos en del gäller telefonkö och pappersbrev, hos andra (bland annat AMF) är det modernare via nätet. Minst två månader i förväg måste du vara ute för att få den första utbetalningen i tid.

Jag har valt att ta ut det mesta livet ut med undantag av några mindre belopp som jag tagit på fem år. Hur länge vi lever vet man ju inte men i snitt har vi drygt 20 år att leva som pensionärer.

Men sedan då? Hur livet kommer att bli när man inte längre ska till jobbet varje dag är spännande att fundera på och många frågar vad jag ska göra i stället. Svaret får väl visa sig efterhand men idag längtar jag efter att få bestämma över min tid, kunna träna när jag vill och ge hunden mycket mer tid. En sommar på landet längtar jag också efter.14-06-25 Jordgubbar

Ett litet barnbarn har precis kommit in i vårt liv och att få följa Samuel på hans väg ut i livet ska bli väldigt mysigt. Lite jobb kan man ju tänka sig men det får bli i volontärform så jag inte behöver jobba så ofta.

Att plugga är något som jag återupptäckt så här på äldre dar. Jag tycker att det är fantastiskt att så mycket kunskap finns att hämta utan att det kostar något mer än studieböckerna. Det är kul att märka l att förmågan att lära sig nya saker finns kvar.

Ja, så här ser mina planer ut för den första tiden som pensionär. Jag hoppas på att kunna återkomma och berätta hur det gått!

 

Carina Blomberg

Dags att söka sommarjobb?

9391822-sommar-jobbare-vid-an-20-2

Jag ser annonserna i tunnelbanan för sommarjobb för ungdomar en kylig dag i mars. Just idag känns sommaren avlägsen men rätt var det är så kommer den.

Att sommarjobba är ju bra ur många vinklar men faktiskt också för pensionen.  Det är kanske inget man tänker på men bra för framtiden. Många kommer att tjäna under 18 824 kronor på sitt sommarjobb vilket betyder att man inte betalar någon skatt på sitt sommarjobb. Men hamnar du över den gränsen så kommer du att få inbetalningar till den allmänna pensionen. Den ligger såklart långt in i framtiden men tänk på hur länge de här pengarna kommer att växa till sig. Är det så att du sommarjobbar inom kommunen får du också pengar inbetalda till en tjänstepension som heter AKAP-KL.

Att vi ska jobba längre har blivit något av ett mantra. Men egentligen handlar det om hur länge vi arbetar och vilken lön vi här och att vi helst också får inbetalningar till en tjänstepension. Så börjar man tjäna in pengar tidigt till pension gör det en stor skillnad.

 

Carna Blomberg

Hur får vi ett längre arbetsliv?

I förra veckan var jag på ett seminarium som Studieförbundet Samhälle och Näringsliv, SNS, anordnade. Det var välkända frågor som diskuterades men ändå så viktiga. Positivt tycker jag att man diskuterar både yngre och äldres arbetsliv samtidigt. Det är ju den sammanlagda tiden vi arbetar och den lön vi får som tillsammans med en tjänstepension ger en framtida pension.

En uppfattning som fortfarande finns i omlopp är den att om vi pensionerar äldre så får yngre arbete. Men det stämmer inte. Professor Anders Forslund från Uppsala Universitet visade hur arbetsmarknaden anpassar sig och fler jobb skapas när fler är ute och söker. Mängden arbete är aldrig en fast massa. Att en ung person skulle ersätta den äldre som går i pension är inte självklart utan många fler faktorer ska vägas in. Alltså behöver heller inte äldre som fortsätter jobba ha dåligt samvete för att man ”tar” jobbet från en ung.

Vad är det då som påverkar ungdomsarbetslösheten? I Sverige tar det relativt sett lång tid att etablera sig på arbetsmarknaden. Ett stort hinder och problem är bristfällig utbildning. Framför allt har de utan kompletta gymnasiebetyg det besvärligt. Här anser Anders Forslund att det behövs nya grepp, att fånga upp eleverna tidigt, bättre möjligheter att komplettera betyg och lärlingsutbildningar ute på företag.

YSS Florist

Ett sätt att få jobb är att söka sig till områden där det finns jobb. Sverige har ett landslag, Yrkeslandslaget, där de allra bästa ungdomarna under 23 år tävlar i EM och VM i allt från måleri, billackering till omvårdnad. Uttagningen sker på SM och där kan man se vad man gör i olika praktiska yrken, vilket kan vara bra för ungdomar som står inför sitt gymnasieval.  AMF har stöttat Yrkeslandslaget under många år.

Mår vi bättre eller sämre av att gå pension var en annan fråga. Här finns inte så många studier men en studie redovisades och den är gjord på militärer (alla män) som fick erbjudande att gå tidigare i pension. Här blev hälsan bättre, stressen minskade och man gjorde livsstilsförändringar till det bättre.

Nu kommer SNS att starta ett nytt program som tar till vara de här kunskaperna och fortsätter forskningen i ”Sveriges kompetensförsörjning i en globaliserad värld”.

 

Carina Blomberg

 

Se till att du har tjänstepension

Ekot i P1 tog i morse upp att i framtiden kan fler riskera att stå utan tjänstepension. Enligt Företagarna jobbar så många som 500 000 personer i företag utan tjänstepension.

Vi ser att många av de nya jobben skapas i företag som är små och som inte har kollektivavtal eller tjänstepensionslösningar. Tjänstepensionen kommer att vara cirka en fjärdedel av de pengar vi ska leva på som pensionärer så den blir ännu viktigare i framtiden än vad den är för dagens pensionärer. Om du inte har någon tjänstepension så får du själv se till att spara pengar.

Vad man kan göra själv är förstås att ställa frågan om en tjänstepension ingår när man söker jobb. Tyvärr vet vi att många inte kommer ihåg eller vågar göra det under anställningsintervjun. Är du inte helt säker på vad som gäller på din arbetsplats, så fråga personalansvarig.

 

Carina Blomberg

Många vill kunna dela tjänstepensionen vid skilsmässa

Varje år slutar drygt tjugotusen äktenskap i skilsmässa och i snitt har äktenskapen då varat i elva år. Under de åren har man förstås samlat på sig både prylar, egendom och gemensamma pengar som ska delas på ett eller annat sätt.

Äktenskapsbalken slår fast vilka regler som gäller vid bodelning genom skilsmässa. Utgångspunkten är att alla gemensamma tillgångar ska delas lika, det vill säga allt som inte utgör enskild egendom. Men när det gäller pensionssparandet är det enbart privata pensionsförsäkringar som ska delas mellan parterna medan allmän pension och tjänstepension undantas från bodelning.

Vi ställde frågan till drygt tusen svenskar om man ville kunna dela även tjänstepensionen vid skilsmässa. Många var positiva till det, antingen genom att man kommer överens eller att lagen ändras. De som var gifta var mer positiva till en ändring än de som lever som sambo.

När man bildar familj bör man diskutera hur man ska fördela föräldraledighet, eventuellt deltidsarbete och vabbande. Om inkomsterna fördelas lika i familjen blir delade pensioner en ickefråga för då kommer ju familjens pensionskonton att vara på samma nivå den dag det är dags att ta ut pengarna.

 

Carina Blomberg

 

 

Plötsligt händer det!

Dags för pensionI dagarna fick jag det här brevet hem. Dags att tala om hur jag vill ha ut en pensionsförsäkring och till vilket konto jag vill ha den. Jag måste erkänna att jag blev lika förvånad som alla andra kunder. Vart har tiden tagit vägen?

Men efter att ha hämtat mig lite så är det läge att gå in på de inloggade sidorna och meddela att jag vill skjuta upp uttaget av pension. För här har vi den viktiga skillnaden i uttag mellan å ena sidan den allmänna pensionen och å andra sidan tjänstepensioner och privata pensionsförsäkringar.

Den allmänna pensionen kan vi starta uttagen på från 61 års ålder och sedan ändra oss och stoppa uttagen. När den betalas ut är den alltid beräknad att räcka livet ut. Tjänstepensionen och det privata pensionssparandet går inte att ändra när utbetalningarna väl startat och de går att ta ut tidigast från 55 års ålder. Men vi kan alltid skjuta upp starten på utbetalningarna och bestämma på hur lång tid vi vill ha ut pengarna. Så att läsa de brev som pensionsbolagen skickar ut är viktigt, så att du får det som du vill ha det.

 

Carina Blomberg