Taggarkiv: jul

Gästbloggare Inger Hernell: Jullekar

Så här dagarna innan julafton får vi tips från Inger Hernell på två roliga jullekar. Ingers blogg är en del i en serie med julbloggar från våra AMF pensionärer, läs alla deras bloggar här.
Varmt välkommen till pensionsbloggen.se Inger Hernell!

Jullekar

Vi gör en rolig ”paket- lek” för våra större barn-barn sedan ett par-tre år. Två pojkar som inte önskar sig något annat än pengar – för att spara till datorer, spel, innebandygrejor etc. Vad gör man?

Kom på en idé. Jag delade upp pengarna i flera kuvert och skrev sedan en gåta som ledde till första kuvertet. T. ex. här sitter farmor ibland. Lösningen kunde förstås vara flera ställen: symaskinen, pianot m m. Där hittade vederbörande kuvertet och utanpå stod nästa gåta som ledde till nästa kuvert. Det blev rätt många kuvert och jag hade jättekul själv med att skriva gåtor och fixa till gömställen. De är nästan jämngamla, men den äldre fick litet svårare och det löste jag på så sätt, att kuvertet hade olika färger – röda till den ene och gröna till den andre. Man fick förstås inte ta ”fel färg”.
Första året blev det en trevlig överraskning för båda och de var helt ”lyriska” – ”det var SÅ kul, farmor!”  Häromåret, när den äldre läst franska ett år skrev jag hans på franska och den yngres på engelska. (Naturligtvis med litet glosor översatta om jag bedömde dem som svåra)

Här kommer ett tips på en rolig jul-lek för vuxna eftersom vi ”skippat” julklappar till varandra. Det var sonen som hade hört talas om den och ville pröva eftersom vi för en gångs skull var alla vuxna familjemedlemmar –  dvs 10 stycken.

Alla köpte en julklapp för max 200 kr. Alla fick dra ett nummer från 1-10 och den som fick nr 1 fick välja klapp först. Den öppnades medan alla tittade på. Nr 2 fick välja: antingen ta ett paket eller ta det nr 1 fick. Nr 1 fick då ta ett nytt (men inte det 2:an tog av hen). Nr 3 hade då att välja på: nytt paket eller ”sno” ett av 1:an el 2:an – som fick ta ett nytt – eller ”sno” ett redan öppnat – ifall hen blev av med sitt. Nr 10 hade det svårast: det fanns mycket att välja mellan ……. En populär klapp var en liten ”chokladfontän” och den vandrade runt, runt ett  bra tag. Det blev mycket skoj och skratt och vi roade oss en lång stund.

Det var mina tips!
God Jul önskar Inger Hernell

Gästbloggare Gudrun Samuelsson: Jag längtar efter ljus

Idag är det AMF pensionären Gudruns tur att gästblogga här på Pensionsbloggen. Hon gillar julen och alla ljus efter ett grått november i Stora Levene. Recepttips får vi också. Välkommen Gudrun!

Jag längtar efter ljus

Jag tycker att det är roligt att ha allt fint redan till advent. November är tråkig och mörk ,så då längtar jag efter ljus, så jag pyntar redan veckan före advent. Tar fram adventsstakar, adventsstjärnor som jag gjort i näver samt ställer fram kyrkorna. Jul gardiner i köket och jul dukar läggs på. Sen plockar jag fram tomtefar och tomtemor som är stickade och handgjorda i Dröbak i Norge. Pepparkakor bakas och även mina havrekex är ett måste. Har här skrivit ner mitt recept.

HAVREKEX

½ kg AXA havregryn och ½ liter mjölk eller grädde får stå och svälla 1-2 timmar
Blanda i 1 kopp socker ,1 matsked hjorthornsalt,   2 matskedar smält avsvalnat smör/ margarin och vetemjöl tills det blir en lagom deg.
Kavla först med slät kavel, sen med mönstrad. Ta ut med runt mått.
225 –250 grader cirka 5 minuter, tills kexen fått lite färg. LYCKA TILL !

Sen kommer ju Lucia och lyser upp och kanske snön faller ner. Och jag sitter vid fönstret och tittar på fåglarna vid fågelbordet. Sen firar vi en lugn julhelg , och väntar på lite besök från barn och barnbarn. Julgranen pyntas av dem. Blir ju en del julmat . Viktigast är julskinkan, lutfisk, brysselkål, julkorv, bruna böner, sillsallad. Och lite julgodis.

Julklappar blir det bara till barnbarnen. Så tomten kommer nog ?

GOD JUL önskar Gudrun Samuelsson

Gästbloggare Jitka Jensen: 4 nationaliteter firar jul ihop

Vi närmar oss jul och idag möter vi AMF pensionären Jitka Jensen som skriver om olika traditioner i olika länder och där hon och hennes familj landat i en härlig multikulturell jul. Kanske vårt längsta blogginlägg någonsin – men den ger en härlig julvärme i hela kroppen så läs hela. Varmt välkommen till pensionsbloggen Jitka!

4 nationaliteter firar jul ihop

En av mina döttrar har just publicerat en artikel om hur bra det är med flerspråkighet. Bland annat skrev hon också om våra jultraditioner.  Och självklart, när man har flera språk i samma familj, har man också flera kulturer och traditioner som måste samsas, för alla vill ha sitt.
Jag kom till Sverige 1968. Utan en tanke på att det inte bara var JAG som kom och därmed måste anpassa mig och ändra mitt liv, mycket mer än man skulle tro. Det var även kommande generationer efter mig – mina barn, deras partners, mina barnbarn.

Första jul i Sverige blev jag bjuden till en svensk kompis och hans familj. Där började man julmiddag med lutfisk. Eftersom jag kommer från Tjeckoslovakien, f.d. katolsk land där man brukade fasta i december för att avsluta på julafton med fisk till middag, tog jag för givet att det var på något sätt samma. Fisk. Som gäst fick jag fatet först och tog för mig. Jag såg roade blickar av min kompis, hans bror och dennes polska fru. Och den första tuggan i min mun växte… och växte…. Och växte… och gick inte att svälja, jag höll på att kvävas. Hela familjen väntade på att jag skulle äta upp och skinkan skulle serveras. Brodern kollade sin klocka i smyg, han blev hyrd till hela gatan som Tomte och hade lite bråttom. Så han lockade sin mamma till köket, hans fru och min kompis fick mig att spotta ut fisken och plockade ihop tallrikarna, så mamman inte märkte att jag inte åt något. Det var mitt möte med lutfisk. Jag lovar – jag har inte smakat den sedan dess. Nästan 50 år.

Nästa jul var jag gift. Med en dansk. Vi bosatte oss i Sverige. Den julen skulle vi fira i Danmark hos hans familj, och jag hade inte tänkt så mycket på hur man skulle fira. Nu var jag liksom en i en familj, inte gäst som julen före. Då var det roligt, nytt. Jag hade ingen aning om hur man firar i Sverige, vad man äter, hur det är med julklappar. Jag hade ingen aning om hur man firar i Danmark. Jag utgick ifrån att Skandinavien firade på samma sätt, jag tänkte inte så mycket på det.

För mig var jul en gran men mycket glitter, kulor och chokladfigurer som man sedan åt i sängen (=alltså hemma hos mig och min mamma) medan man läste alla nya böcker. Fasta under hela dagen, på kvällen äta karpsoppa, panerad karp med potatissallad och avsluta med inlagd frukt. Efter maten ställde man sig vid granen och sjöng gamla julvisor. Dem sjöng man bara till jul, alla handlade om Jesusbarnet och fåraherdar som såg stjärnan och fick meddelande om det nya barnet som de skulle sprida. Och när jag var liten skulle en klocka i vardagsrummet ringa – det var Jesusbarnet som la julklapparna under granen , och man skyndade sig in för att se lille Jesus, fast man hann aldrig. När man blev större la man sina paket till andra själv under granen och sedan packades de upp.

Middagen åt vi oftast själva, jag och min mamma efter att min mormor och en ogift morbror gått bort. Mammas syster och 2 kusiner bodde på samma gata och vi träffades först efter maten. Då skyndade vi lägga våra presenter under granen i smyg. Speciellt flätat Julbröd med russin och mandel, småkakor som man bara bakar till jul, olika traditionella lekar som att hälla smält bly i vattnet och sia framtiden, kasta toffel mot dörren och sia om man blev gift under kommande år mm, gamla hedniska seder. Vid elvatiden gick vi med kompisar till kyrkan och deltog i Midnattsmässa. Jag kommer från Prag, så det var en del kyrkor man hade att välja på. I tjugoårsåldern sjöng jag mässan i kören under julhelgen.

Ja. I Sverige funderade jag inte så mycket över hur man firar, men plötsligt blev det viktigt. Tomten. Vi har ingen Tomte. Vi firar St. Nikolaus d. 5 december, afton före hans namnsdag. Figurerna ”hyr” man på gatan – St. Nikolaus kommer alltid med en djävul som rasslar med kedjorna och skrämmer livet ur små barn. Och så en eller ett par änglar med fina vingar. Paket och en speciellt inköpt strumpa med godis, frukt och nötter. Lucia firar vi inte.

Så nu åkte vi till min nya familj. Jag fick i uppgift att pynta granen efter lunch – danskt julbord. Man ska ju fasta? Granen pyntade jag med allt de hade i lådan, vilket efter mina mått inte var så mycket, men svärmor hann plocka bort det mesta innan vi satte oss till bords på kvällen. Ingen soppa? Ingen fisk? Det serverades skinkstek med potatis och brunsås med olika inlagda grönsaker. Efter detta gröt och mandelpresent. Sedan skulle man diska. Klockan gick. Småsyskonen till min man i familjen fick vackert vänta. Så var det dags att gå runt granen och sjunga sorgsna psalmer med en psalmbok i handen var. Vilket också tog mycket tid. Och äntligen fick man lägga paket under granen och dela ut.

Jag kände mig bestulen på MIN jul. Ingenting som jag var van vid. Antagligen omedvetet förväntade jag mig att någon skulle fråga om jag hade önskemål. Så när vi fick barn blev det problem. Jag ville fira enligt våra traditioner och min man ville självklart fira på sitt sätt. Hur skulle vi blanda?

Min man ville fira med sin familj och det gjorde vi i flera år, tills jag tyckte att det var stressigt att åka en dan före julafton, stanna en vecka och åka hem, ofta i snöoväder. Sedan var det min mamma, som var ensam. Och mina barn skulle minnas SIN jul när de blev vuxna.

Första jul hemma firade vi när våra äldsta barn var 5 och 3 år, med min mamma och svärmor som då var änka med utflyttade barn. Hur skulle vi nu göra så det blev lite för alla? Den julen blev inte särskilt lyckad. Alla utom barnen fastade. Det passade inte svärmor. Till väldigt tidig middag hade vi ALLT. Alla tjeckiska rätter från soppan över fisken (mamma köpte karpen med sig). Dansk skinkstek med allt, gröt och inlagd frukt. Problem med porslinet, för vi hade inte så många tallrikar. Och den tjeckiska seden att familjen inte får resa sig från bordet tills alla har ätit färdigt, för annars skulle en som sitter vid bordet dö under kommande året…

Bloggbild jul

Sedan ville svärmor sjunga danska psalmer som bara hon kunde, för vi hade inga psalmböcker, och GÅ runt granen. Flickorna ville sjunga och dansa svenska julsånger, som de hade lärt sig på förskolan. Och min mamma och jag tjeckiska julvisor. Jag hade sytt tomtekläder, grannen skulle klä ut sig, men han hade somnat och kom först vid 23 tiden.

Nästa jul planerade jag noga. Vi diskuterade fram hur vår familj ska fira, och så har vi gjort i 35 år.  Granen kläs på förmiddag d. 23 december. På kvällen samlas hela familjen och vi äter dansk julbord.  Nu när barnen är vuxna stannar några över hela julhelgen, några hälsar på svärfamiljer. Vartannat år samlas alla här hemma och är noga med att allt är ”som vanligt”. På julafton dukar vi på tjeckiska: Vit julbroderad bordsduk med en mycket vacker gammal löpare, broderad av en kvinna i min familj i slutet av 18- hundratalet.  Porslinsservis som liknar det vi hade hemma när jag växte upp och som köptes på loppis för 200 kr och används bara till denna lunch. Levande ljus på bordet, tjeckiska julsånger och julmässa på CD som lunchmusik.
Kl. 15 Kalle Anka, fika i soffan. Röd duk med tomtarna som vi har hafy sedan den andra julen vi firade hemma. Tjeckiska julkakor, kaffe och te.
Kl. 18,30 läggs en röd duk med tomtarna på bordet och det dukas till dansk middag. Svenska julsånger på Cd:n. Gröt med en mandel i en stor skål med lika många träskedar som familjemedlemmar instuckna. Man tar gröten med sin egen träsked, nya har köpts in allt efter familjen utökas med svärsöner, svärdotter och barnbarn. Mandelpresent mitt på bordet. Den som får mandel håller det hemligt tills all gröt är uppäten.

Gröt i en liten skål sätts fram utanför dörren för att locka Tomten. Så sjunger vi julsånger en stund, barnbarnen dansar med sina mammor – alla får inte plats, nu är vi 12 – 14 i vårt lilla vardagsrum. Morfar skickas för att köpa tidningen och så kommer Tomten. När våra 4 barn var tonåringar krävde de att fortsätta med Tomten och allt som vanligt, så en av dem alltid kläddes ut.

Som jag började – en blandning av olika traditioner. Den svenska med julbord tar vi i skolan eller på jobbet. St. Niklas brukade jag ordna under åren mina barn var små, då jag arbetade som modersmålslärare. Min son och hans svenska fru firar för sin lilla flicka, men utan ”figuren” St. Niklas. Hon får presenter och gottestrumpan. En av mina döttrar bor i Österrike, så där firas också St. Niklas. Hennes österrikiske man har tagit våra jultraditioner och inte uttryckt några önskemål när de kommer hem vartannat år. Varannan julafton firar de i hans föräldrahem, men äter tjeckisk lunch innan de åker dit. Och där kommer ingen Tomte – Jesusbarnet lägger presenterna under granen. Min svenska svärson har inte heller uttryckt några önskemål – min äldsta dotters familj firar julafton hos mig och äter svensk julbord hos svärföräldrarna. Sonhustrun har varit med en middag än så länge, så det var kanske mest spännande att se, hur annorlunda vi gör.

Så nu är jag tillbaka i början:

En salig blandning för alla våra barn, deras män och frun och något för barnbarn att växa i. Så blir det när man är 4 nationaliteter som kommer från 4 olika länder med sina traditioner.

God Jul önskar Jitka Jensen

Gästbloggare Iréne Holmdahl: Snart är det jul

Välkommen tillbaka till pensionsbloggen Iréne Holmdahl! Denna veckan skriver Iréne om julen nu och då och får oss alla att längta till årets största högtid för många. Vill du läsa Irénes tidigare inlägg så hittar du det här.

Hej alla, ja nu är vi i mitten av november.
Det är den månad jag gillar mest, trots en varierande väderlek med regn, blåst och kanske snö. Jag vet inte varför jag gillar november, det är bara så. Man tänder ljus, bakar någon god kaka, läser en bok eller myser

Iréne Holmdahl från Linköping.
Iréne Holmdahl från Linköping.

med mannen och Lill-Doris. Det lackar så smått mot jul. Kommersen i affärerna är i full gång, sedan första veckan i november, jag tycker inte om det, försöker blunda för allt glitter, tomtar, stjärnor, juldukar och annat pynt. När jag var liten flicka, så var man väldigt noga med , att inte börja för tidigt med allt till julen. När december månad kom så var det skyltsöndagen första söndagen i december. Den nionde december, Anna-dagen lade man lutfisken i blöt, sen rullade det på med Lucia, skriva önskelista till tomten,”finns tomten” jag trodde på tomten och väntade på julafton. Men ändå i nutid dras man med i svängen trots, att jag är fyrtiotalist och kunde ta det lite lugnt.

I mitt barndomshem, var julen årets största högtid. Förr fanns ju inte frys så mycket gjordes ganska nära jul. Allt skulle vara hemgjort och hembakat, sju sorters kakor, pepparkakor, kaffebröd och mjuka kakor. Det skulle vara dubbla satser av allt, så att det räckte till alla släktkalas, som skulle bli runt jul,

Julen - årets största högtid enlig Iréne.
Julen – årets största högtid enlig Iréne.

mellandagarna och nyår. Maten skulle också förberedas,skinka, köttbullar, revbensspjäll, sill, janssons frestelse, plus hemgjord korv, sylta och mycket annat. Hur orkade min mor? Jag fick hjälpa till med allt möjligt, rulla köttbullar, stoppa korv, lägga kakor i kakburkar, ja man var med lite överallt. Det sista, som gjordes kvällen innan julafton då allt var klart var att min far fernissade köksgolvet, det blänkte, man blev nästan bländad. På julaftonens morgonen fick jag en julklapp, sen lyssnade man mycket på radion, man hade ingen TV. Jullunch åt man hemma,sedan väntade man på tomten, men innan dess var det julbön i Karlskoga kyrka. Efter det gick vi till farmor, som bodde hos min faster med familj, där åt vi risgrynsgröt och skinksmörgås. Ja då var det bara för mina kusiner Barbro och Kerstin och mig, att vänta på tomten, han kom till sist . Det var tre glada flickor, som fick sina klappar den här julen också. Sedan flöt dagarna i varann med julotta, släktkalas och lite vintersporter, som skidåkning och skridskor. Just så här var mina jular på 1940 och 1950- talet.Jag minns dom med glädje.

Jag har tagit med mig en del traditioner från min mamma, mina döttrar vill i stort sett fira julen, som vi gjorde när dom var små. T.ex. på julaftonsmorgonen ska det vara kakorkakfrukost, då alla julkakor avsmakas. Inte så nyttig frukost, men vadå, det är ju bara julafton en gång om året. Det bästa med jularna nu är, att vi har knytis. Det fungerar jättebra när alla bidrar med några maträtter. Sedan är det ju det här med julklappar, vi försöker dra in på det i viss mån går det men inte alltid.

Jag får önska Er alla en GOD JUL så här i november, det är lika bra att vara ute i god tid, det sa alltid min mamma.

Iréne Holmdahl