Taggarkiv: Pensionärsliv

Konsten att gå i pension

Va – är du här fortfarande? Ja, det kan ha sina nackdelar att berätta i god tid att man ska gå i pension.

Jag är just nu i det läget att jag arbetar mina sista månader som Trygghetsekonom här på AMF och då tänkte jag berätta lite om de funderingar och beslut jag tagit så här långt. Genom åren har jag också fått tagit del av många andras historier av hur de tänkt och planerat inför pensionen.

Ekonomin är en naturlig utgångspunkt. Jag kan bekräfta att det tar sin tid, så om du är i samma läge, börja i tid. Det blev flera varv inne på Minpension för att titta på olika möjligheter för att så småningom komma fram till något beslut. De flesta av oss har flera försäkringar = penningpåsar att ta hänsyn till.

Totalt är det 24 olika försäkringar, några större och ett antal små, som ska ge min framtida försörjning. Här har olika företag olika rutiner för hur man ska göra för att få ut pengarna. Hos en del gäller telefonkö och pappersbrev, hos andra (bland annat AMF) är det modernare via nätet. Minst två månader i förväg måste du vara ute för att få den första utbetalningen i tid.

Jag har valt att ta ut det mesta livet ut med undantag av några mindre belopp som jag tagit på fem år. Hur länge vi lever vet man ju inte men i snitt har vi drygt 20 år att leva som pensionärer.

Men sedan då? Hur livet kommer att bli när man inte längre ska till jobbet varje dag är spännande att fundera på och många frågar vad jag ska göra i stället. Svaret får väl visa sig efterhand men idag längtar jag efter att få bestämma över min tid, kunna träna när jag vill och ge hunden mycket mer tid. En sommar på landet längtar jag också efter.14-06-25 Jordgubbar

Ett litet barnbarn har precis kommit in i vårt liv och att få följa Samuel på hans väg ut i livet ska bli väldigt mysigt. Lite jobb kan man ju tänka sig men det får bli i volontärform så jag inte behöver jobba så ofta.

Att plugga är något som jag återupptäckt så här på äldre dar. Jag tycker att det är fantastiskt att så mycket kunskap finns att hämta utan att det kostar något mer än studieböckerna. Det är kul att märka l att förmågan att lära sig nya saker finns kvar.

Ja, så här ser mina planer ut för den första tiden som pensionär. Jag hoppas på att kunna återkomma och berätta hur det gått!

 

Carina Blomberg

Bostadstillägg för pensionärer – tillskottet till pensionen som många missar

För den som är pensionär, är över 65 år och har en låg pension kan det vara värt att kolla om man har rätt till bostadstillägg. För att få bostadstillägg krävs att man tar ut hela pensionen, även tjänstepensionen och gör en ansökan hos Pensionsmyndigheten.

Det har visat sig att många som är berättigade till bostadstillägg missar att ansöka om det. Det kan vara så många som 140 000 personer som går miste om ett viktigt tillägg till pensionen. Det spelar ingen roll om man bor i hyreslägenhet, bostadsrätt eller ett hus utan man kan ändå vara berättigad till bostadstillägg. Bostadstillägget är skattefritt.

Här kan du kolla om du eller någon anhörig har möjlighet att få bostadstillägg som pensionär.

En enkel tumregel är att du kan ha rätt till bostadstillägg om du har en lägre månadsinkomst än 13 000 kronor efter skatteavdrag. När ansökan är godkänd slipper de flesta att ansöka varje år. Pensionsmyndigheten hämtar in uppgifterna om pension automatiskt från bland annat AMF. Alltså behöver du bara göra en ny ansökan om din ekonomi förändras eller du får förändringar i ditt boende som höjd hyra.

 

Carina Blomberg

 

Gästbloggare Iréne Holmdahl: Det bästa med julen är…

Sist ut bland våra gästbloggare denna gång är AMF pensionären Iréne Homdahl. Vill du läsa fler bloggar från våra pensionärer, klicka här. Varmt välkommen tillbaka till Pensionsbloggen Iréne!

Det bästa med julen är………

Hej alla! ” Natten går tungafjät” Midnatt råder, tyst det är i husen” ” Nu är det jul igen” Hosianna” ”Gläns över sjö och strand,”
ja många julvisor, luciatåg och psalmer ljuder i december, det är härligt tycker jag. Det behöver vi här uppe i Norden, när det är, som mörkast.
Jag är tacksam, att ha möjlighet, att få fira jul med nära och kära, det är inte alla givet så, som världen ser ut idag år 2014.

Jag älskar ju traditioner, just med julfirande, är det viktigt för mig, det är den största helgen, att fira tycker jag.

Förberedelserna, kanske börjar lite i slutet av november, man skriver listor planerar, hur ska vi ha det i år? Min äldsta dotter Åsa, sa häromdagen ” mamma steker Du köttbullar o bakar, snälla gör 3-dubbel sats av böjda kakor ”slottsvalv” som hennes mormor min mor Alice bakade. Köttbullar, matbröd, mjuka kakor och revbensspjäll ligger redan i frysen. Sill, skinka och annat smått och gott blir det senare. Småkakorna bakas några dagar innan julafton, då jag vill ha dom så färska som möjligt.

Jag njuter av alla ljusprydnader i fönster, trädgårdar och centrum av Linköpings stad. Man får stanna upp och reflektera över här och nu.
I år kommer vår yngsta dotter Kristina hem och ska fira jul med oss. Hon är bosatt i Schweiz sedan många år, ja det ska bli härligt, att få rå om henne några dagar.
Julhelgen kommer vi, att fira hos vår dotter Åsa med make Per och barnbarn Hanna o Hampus. Där är också släkt, vänner, hästar och hundar. Ja år 2014 blir vi många, men vi har knytis, alla har med sig något i matväg kanske några småkakor. Julklappar kanske jag köper några stycken men det är inte så viktigt för mig, utan det är gemenskap med familj o vänner, som är viktigast.

Julbild Iréne

Jag är inte färdig än med julförberedelserna, pepparkakor ska fixas innan lucia, sen är det knäck o ischoklad, som ska göras.
Kvällen innan julafton är mysig tycker jag. När flickorna var små, smög man omkring och pyntade det sista. En julklapp oftast en bok lades utanför Åsas o Kristinas rum. Då hade dom något, att läsa i väntan på tomten. Jag kommer ihåg när min svärfar Ivar kom dagen innan julafton. På kvällen när jag gjorde skinkan satt han och grejade med sin släktforskning. När väl skinkan var färdig smakades den av med ett glas kallt öl och skinkan lagd på vörtbröd. Oj vad gott det smakade.
Man får hoppas, att det blir en vit jul med många tända juleljus och förhoppningsvis, att alla människor kan känna någon form av julglädje.

Jag återgår till ”Det bästa med julen är”……………. just det jag skrivit om.

En riktigt GOD JUL önskar jag Er alla bloggläsare. Julhälsningar Iréne Holmdahl i ”Julsvängen”.

Gästbloggare Inger Hernell: Jullekar

Så här dagarna innan julafton får vi tips från Inger Hernell på två roliga jullekar. Ingers blogg är en del i en serie med julbloggar från våra AMF pensionärer, läs alla deras bloggar här.
Varmt välkommen till pensionsbloggen.se Inger Hernell!

Jullekar

Vi gör en rolig ”paket- lek” för våra större barn-barn sedan ett par-tre år. Två pojkar som inte önskar sig något annat än pengar – för att spara till datorer, spel, innebandygrejor etc. Vad gör man?

Kom på en idé. Jag delade upp pengarna i flera kuvert och skrev sedan en gåta som ledde till första kuvertet. T. ex. här sitter farmor ibland. Lösningen kunde förstås vara flera ställen: symaskinen, pianot m m. Där hittade vederbörande kuvertet och utanpå stod nästa gåta som ledde till nästa kuvert. Det blev rätt många kuvert och jag hade jättekul själv med att skriva gåtor och fixa till gömställen. De är nästan jämngamla, men den äldre fick litet svårare och det löste jag på så sätt, att kuvertet hade olika färger – röda till den ene och gröna till den andre. Man fick förstås inte ta ”fel färg”.
Första året blev det en trevlig överraskning för båda och de var helt ”lyriska” – ”det var SÅ kul, farmor!”  Häromåret, när den äldre läst franska ett år skrev jag hans på franska och den yngres på engelska. (Naturligtvis med litet glosor översatta om jag bedömde dem som svåra)

Här kommer ett tips på en rolig jul-lek för vuxna eftersom vi ”skippat” julklappar till varandra. Det var sonen som hade hört talas om den och ville pröva eftersom vi för en gångs skull var alla vuxna familjemedlemmar –  dvs 10 stycken.

Alla köpte en julklapp för max 200 kr. Alla fick dra ett nummer från 1-10 och den som fick nr 1 fick välja klapp först. Den öppnades medan alla tittade på. Nr 2 fick välja: antingen ta ett paket eller ta det nr 1 fick. Nr 1 fick då ta ett nytt (men inte det 2:an tog av hen). Nr 3 hade då att välja på: nytt paket eller ”sno” ett av 1:an el 2:an – som fick ta ett nytt – eller ”sno” ett redan öppnat – ifall hen blev av med sitt. Nr 10 hade det svårast: det fanns mycket att välja mellan ……. En populär klapp var en liten ”chokladfontän” och den vandrade runt, runt ett  bra tag. Det blev mycket skoj och skratt och vi roade oss en lång stund.

Det var mina tips!
God Jul önskar Inger Hernell

Gästbloggare Gunnel Blom Persson

AMF pensionären Gunnel önskar oss god jul med att berätta om jularna på 70-talet. Varmt välkommen till Pensionbloggen Gunnel!

Så här firade vi våra jular på 70-talet

Julen är för mig i första hand adventstiden, när man får ta fram adventsljusstakar, sätta upp ljusslingor utomhus ta fram lite extra ljus o börjas tända. Efter att ha genomlidet en grå november som det ofta är, november är nog den tråkigaste månaden på hela året.

Vi gick gärna till kyrkan första advent som kändes högtidligt och alla vackra julsånger som sjöngs både i kyrkan o vid andra tillfällen. Det blev även luciafirande när barnen gick i skolan och som man gärna inte missade. Adventstiden upplevde jag inte så stressig som själva julen. Advent är så ljuvligt och kommer det en liten gnutta snö så blir det ändå bättre. I vår familj, så länge barnen bodde hemma, åkte vi först till farmor o farfar. När vi hade varit där åkte vi till mormor o morfar. Nu bodde vi så att vi bara hade några mil emellan. Visst var det roligt man träffade alla syskon o deras barn. Så när alla besök var avklarade och vi var så mätta att det knappt ens gick att titta på mat, ja då åkte vi hem tog på oss gåvänliga skor och gav oss ut på promenad. Vi gick  runt på gatorna och tittade på alla pyntade fönster o trädgårdar utan något bestämt mål. Knappast någon var ute det var stilla o fridfullt så blev det en riktig långpromenad på julaftonskvällen.

När sedan nyår varit så bort,bort,bort med alla julsaker då började det så sakta bli ljusare och man såg fram mot våren.

Önskar alla en riktigt fin jul
Gunnel

Gästbloggare Gudrun Samuelsson: Jag längtar efter ljus

Idag är det AMF pensionären Gudruns tur att gästblogga här på Pensionsbloggen. Hon gillar julen och alla ljus efter ett grått november i Stora Levene. Recepttips får vi också. Välkommen Gudrun!

Jag längtar efter ljus

Jag tycker att det är roligt att ha allt fint redan till advent. November är tråkig och mörk ,så då längtar jag efter ljus, så jag pyntar redan veckan före advent. Tar fram adventsstakar, adventsstjärnor som jag gjort i näver samt ställer fram kyrkorna. Jul gardiner i köket och jul dukar läggs på. Sen plockar jag fram tomtefar och tomtemor som är stickade och handgjorda i Dröbak i Norge. Pepparkakor bakas och även mina havrekex är ett måste. Har här skrivit ner mitt recept.

HAVREKEX

½ kg AXA havregryn och ½ liter mjölk eller grädde får stå och svälla 1-2 timmar
Blanda i 1 kopp socker ,1 matsked hjorthornsalt,   2 matskedar smält avsvalnat smör/ margarin och vetemjöl tills det blir en lagom deg.
Kavla först med slät kavel, sen med mönstrad. Ta ut med runt mått.
225 –250 grader cirka 5 minuter, tills kexen fått lite färg. LYCKA TILL !

Sen kommer ju Lucia och lyser upp och kanske snön faller ner. Och jag sitter vid fönstret och tittar på fåglarna vid fågelbordet. Sen firar vi en lugn julhelg , och väntar på lite besök från barn och barnbarn. Julgranen pyntas av dem. Blir ju en del julmat . Viktigast är julskinkan, lutfisk, brysselkål, julkorv, bruna böner, sillsallad. Och lite julgodis.

Julklappar blir det bara till barnbarnen. Så tomten kommer nog ?

GOD JUL önskar Gudrun Samuelsson

Gästbloggare Kjell Forssén: Julen är snart här

Våra AMF pensionärer fortsätter och gästblogga här på Pensionsbloggen. Idag möter vi Kjell Forssén som reflekterar kring hur jularna var när han växte upp. Varmt välkommen till Pensionsbloggen Kjell!

Julen är snart här.

Fira jul är på många olika sett, nu är det öppet i affärerna och köpcentrum, rea är det redan juldagen.

Min Julupplevelse,
När åldern kommer så tänker man mer på hur det var för, julafton på kvällen så läste far i bibeln, sedan kom tomten och delade ut klappar, juldagen var det julotta tidigt kl05 för att bönderna skulle hem och mjölka korna det var ju deras levebröd, många som satt och sov i kyrkbänken det var ju roligt tyckte man då, förestod inte hur slitna de var av allt tungt arbete.

Sedan annandagen började julkalasen som varade i ett par veckor med mycket gott tilltugg.
Pensionären Kjell

Gästbloggare Jitka Jensen: 4 nationaliteter firar jul ihop

Vi närmar oss jul och idag möter vi AMF pensionären Jitka Jensen som skriver om olika traditioner i olika länder och där hon och hennes familj landat i en härlig multikulturell jul. Kanske vårt längsta blogginlägg någonsin – men den ger en härlig julvärme i hela kroppen så läs hela. Varmt välkommen till pensionsbloggen Jitka!

4 nationaliteter firar jul ihop

En av mina döttrar har just publicerat en artikel om hur bra det är med flerspråkighet. Bland annat skrev hon också om våra jultraditioner.  Och självklart, när man har flera språk i samma familj, har man också flera kulturer och traditioner som måste samsas, för alla vill ha sitt.
Jag kom till Sverige 1968. Utan en tanke på att det inte bara var JAG som kom och därmed måste anpassa mig och ändra mitt liv, mycket mer än man skulle tro. Det var även kommande generationer efter mig – mina barn, deras partners, mina barnbarn.

Första jul i Sverige blev jag bjuden till en svensk kompis och hans familj. Där började man julmiddag med lutfisk. Eftersom jag kommer från Tjeckoslovakien, f.d. katolsk land där man brukade fasta i december för att avsluta på julafton med fisk till middag, tog jag för givet att det var på något sätt samma. Fisk. Som gäst fick jag fatet först och tog för mig. Jag såg roade blickar av min kompis, hans bror och dennes polska fru. Och den första tuggan i min mun växte… och växte…. Och växte… och gick inte att svälja, jag höll på att kvävas. Hela familjen väntade på att jag skulle äta upp och skinkan skulle serveras. Brodern kollade sin klocka i smyg, han blev hyrd till hela gatan som Tomte och hade lite bråttom. Så han lockade sin mamma till köket, hans fru och min kompis fick mig att spotta ut fisken och plockade ihop tallrikarna, så mamman inte märkte att jag inte åt något. Det var mitt möte med lutfisk. Jag lovar – jag har inte smakat den sedan dess. Nästan 50 år.

Nästa jul var jag gift. Med en dansk. Vi bosatte oss i Sverige. Den julen skulle vi fira i Danmark hos hans familj, och jag hade inte tänkt så mycket på hur man skulle fira. Nu var jag liksom en i en familj, inte gäst som julen före. Då var det roligt, nytt. Jag hade ingen aning om hur man firar i Sverige, vad man äter, hur det är med julklappar. Jag hade ingen aning om hur man firar i Danmark. Jag utgick ifrån att Skandinavien firade på samma sätt, jag tänkte inte så mycket på det.

För mig var jul en gran men mycket glitter, kulor och chokladfigurer som man sedan åt i sängen (=alltså hemma hos mig och min mamma) medan man läste alla nya böcker. Fasta under hela dagen, på kvällen äta karpsoppa, panerad karp med potatissallad och avsluta med inlagd frukt. Efter maten ställde man sig vid granen och sjöng gamla julvisor. Dem sjöng man bara till jul, alla handlade om Jesusbarnet och fåraherdar som såg stjärnan och fick meddelande om det nya barnet som de skulle sprida. Och när jag var liten skulle en klocka i vardagsrummet ringa – det var Jesusbarnet som la julklapparna under granen , och man skyndade sig in för att se lille Jesus, fast man hann aldrig. När man blev större la man sina paket till andra själv under granen och sedan packades de upp.

Middagen åt vi oftast själva, jag och min mamma efter att min mormor och en ogift morbror gått bort. Mammas syster och 2 kusiner bodde på samma gata och vi träffades först efter maten. Då skyndade vi lägga våra presenter under granen i smyg. Speciellt flätat Julbröd med russin och mandel, småkakor som man bara bakar till jul, olika traditionella lekar som att hälla smält bly i vattnet och sia framtiden, kasta toffel mot dörren och sia om man blev gift under kommande år mm, gamla hedniska seder. Vid elvatiden gick vi med kompisar till kyrkan och deltog i Midnattsmässa. Jag kommer från Prag, så det var en del kyrkor man hade att välja på. I tjugoårsåldern sjöng jag mässan i kören under julhelgen.

Ja. I Sverige funderade jag inte så mycket över hur man firar, men plötsligt blev det viktigt. Tomten. Vi har ingen Tomte. Vi firar St. Nikolaus d. 5 december, afton före hans namnsdag. Figurerna ”hyr” man på gatan – St. Nikolaus kommer alltid med en djävul som rasslar med kedjorna och skrämmer livet ur små barn. Och så en eller ett par änglar med fina vingar. Paket och en speciellt inköpt strumpa med godis, frukt och nötter. Lucia firar vi inte.

Så nu åkte vi till min nya familj. Jag fick i uppgift att pynta granen efter lunch – danskt julbord. Man ska ju fasta? Granen pyntade jag med allt de hade i lådan, vilket efter mina mått inte var så mycket, men svärmor hann plocka bort det mesta innan vi satte oss till bords på kvällen. Ingen soppa? Ingen fisk? Det serverades skinkstek med potatis och brunsås med olika inlagda grönsaker. Efter detta gröt och mandelpresent. Sedan skulle man diska. Klockan gick. Småsyskonen till min man i familjen fick vackert vänta. Så var det dags att gå runt granen och sjunga sorgsna psalmer med en psalmbok i handen var. Vilket också tog mycket tid. Och äntligen fick man lägga paket under granen och dela ut.

Jag kände mig bestulen på MIN jul. Ingenting som jag var van vid. Antagligen omedvetet förväntade jag mig att någon skulle fråga om jag hade önskemål. Så när vi fick barn blev det problem. Jag ville fira enligt våra traditioner och min man ville självklart fira på sitt sätt. Hur skulle vi blanda?

Min man ville fira med sin familj och det gjorde vi i flera år, tills jag tyckte att det var stressigt att åka en dan före julafton, stanna en vecka och åka hem, ofta i snöoväder. Sedan var det min mamma, som var ensam. Och mina barn skulle minnas SIN jul när de blev vuxna.

Första jul hemma firade vi när våra äldsta barn var 5 och 3 år, med min mamma och svärmor som då var änka med utflyttade barn. Hur skulle vi nu göra så det blev lite för alla? Den julen blev inte särskilt lyckad. Alla utom barnen fastade. Det passade inte svärmor. Till väldigt tidig middag hade vi ALLT. Alla tjeckiska rätter från soppan över fisken (mamma köpte karpen med sig). Dansk skinkstek med allt, gröt och inlagd frukt. Problem med porslinet, för vi hade inte så många tallrikar. Och den tjeckiska seden att familjen inte får resa sig från bordet tills alla har ätit färdigt, för annars skulle en som sitter vid bordet dö under kommande året…

Bloggbild jul

Sedan ville svärmor sjunga danska psalmer som bara hon kunde, för vi hade inga psalmböcker, och GÅ runt granen. Flickorna ville sjunga och dansa svenska julsånger, som de hade lärt sig på förskolan. Och min mamma och jag tjeckiska julvisor. Jag hade sytt tomtekläder, grannen skulle klä ut sig, men han hade somnat och kom först vid 23 tiden.

Nästa jul planerade jag noga. Vi diskuterade fram hur vår familj ska fira, och så har vi gjort i 35 år.  Granen kläs på förmiddag d. 23 december. På kvällen samlas hela familjen och vi äter dansk julbord.  Nu när barnen är vuxna stannar några över hela julhelgen, några hälsar på svärfamiljer. Vartannat år samlas alla här hemma och är noga med att allt är ”som vanligt”. På julafton dukar vi på tjeckiska: Vit julbroderad bordsduk med en mycket vacker gammal löpare, broderad av en kvinna i min familj i slutet av 18- hundratalet.  Porslinsservis som liknar det vi hade hemma när jag växte upp och som köptes på loppis för 200 kr och används bara till denna lunch. Levande ljus på bordet, tjeckiska julsånger och julmässa på CD som lunchmusik.
Kl. 15 Kalle Anka, fika i soffan. Röd duk med tomtarna som vi har hafy sedan den andra julen vi firade hemma. Tjeckiska julkakor, kaffe och te.
Kl. 18,30 läggs en röd duk med tomtarna på bordet och det dukas till dansk middag. Svenska julsånger på Cd:n. Gröt med en mandel i en stor skål med lika många träskedar som familjemedlemmar instuckna. Man tar gröten med sin egen träsked, nya har köpts in allt efter familjen utökas med svärsöner, svärdotter och barnbarn. Mandelpresent mitt på bordet. Den som får mandel håller det hemligt tills all gröt är uppäten.

Gröt i en liten skål sätts fram utanför dörren för att locka Tomten. Så sjunger vi julsånger en stund, barnbarnen dansar med sina mammor – alla får inte plats, nu är vi 12 – 14 i vårt lilla vardagsrum. Morfar skickas för att köpa tidningen och så kommer Tomten. När våra 4 barn var tonåringar krävde de att fortsätta med Tomten och allt som vanligt, så en av dem alltid kläddes ut.

Som jag började – en blandning av olika traditioner. Den svenska med julbord tar vi i skolan eller på jobbet. St. Niklas brukade jag ordna under åren mina barn var små, då jag arbetade som modersmålslärare. Min son och hans svenska fru firar för sin lilla flicka, men utan ”figuren” St. Niklas. Hon får presenter och gottestrumpan. En av mina döttrar bor i Österrike, så där firas också St. Niklas. Hennes österrikiske man har tagit våra jultraditioner och inte uttryckt några önskemål när de kommer hem vartannat år. Varannan julafton firar de i hans föräldrahem, men äter tjeckisk lunch innan de åker dit. Och där kommer ingen Tomte – Jesusbarnet lägger presenterna under granen. Min svenska svärson har inte heller uttryckt några önskemål – min äldsta dotters familj firar julafton hos mig och äter svensk julbord hos svärföräldrarna. Sonhustrun har varit med en middag än så länge, så det var kanske mest spännande att se, hur annorlunda vi gör.

Så nu är jag tillbaka i början:

En salig blandning för alla våra barn, deras män och frun och något för barnbarn att växa i. Så blir det när man är 4 nationaliteter som kommer från 4 olika länder med sina traditioner.

God Jul önskar Jitka Jensen

Gästbloggare Tord Jönsson: Min bästa julafton

I måndags var vår gästbloggare Eva Asps först ut bland våra AMF pensionärer att skriva om julen här på bloggen. Idag är det Tord Jönsson från Katrineholm som gästbloggar. Väl värd att läsa då man får en tår i ögat och där vi får en påminnelse om vad  julen egentligen  handlar om. Varmt välkommen till Pensionsbloggen.se Tord!

Min bästa julafton

Året var 1951 jag var tio år och min syster 5 år. Vi skulle fira vår nionde julafton som inflyttade från Malmö till Eskilstuna. Förberedelserna för den här julen var precis som vanligt, mamma hade fullt upp med all den goda mat som skulle till för en riktig jul. Pappa hade lagt lutfisken i blöt och den krävde ju sin omsorg, där vattenbyte emellanåt erfordrades. Ja allt såg ut att vara precis som vanligt. Men ju mer vi närmade oss julen så kunde man märka att det var inte som vanligt, mamma och pappa tisslade och tasslade, ja det var något som inte var som vanligt. Med en tio årings nyfikenhet så försökte man ju lyssna in vad mamma och pappa hade på gång, var det kanske prat om julklappar, nää det var inte heller som vanligt. Nåja dagarna gick och två dagar innan julafton så sa pappa vid middagsbordet till mamma att det kommer in 11.50. Kommer in 11.50, vad kommer in 11,50? Den nioåriga hjärnan gick på högvarv. Är det tomten som kommer in 11.50? Nää det stämmer ju inte, tomten kommer ju på kvällen. Nåja det fanns bara en sak att göra för att stilla nyfikenheten och det var att fråga pappa vad han menade. Jo sa pappa, grannen kommer in med ägg i morgon klockan 11.50. Det hela verkade skumt, varför skulle grannen komma med äggen precis klockan 11.50. Nåja jag förstod av pappas min att det var inte lönt att fråga mer om den saken. Lilla julafton pyntade vi och klädde granen och jag tyckte att mamma och pappa lade ner lite extra jobb på pyntandet. Snart sa pappa att det var läggdags och att vi skulle sova gott för i morgon ska vi upp tidigt. Natten till julafton var det extra svårt att somna i vanliga fall av all spänning inför julaftons morgon, men den här kvällen och natten blev extra spännande för jag kunde fortfarande höra pappas ord ”för vi ska upp tidigt”.

Julaftons morgon. Någon väckning behövdes inte, jag var uppe långt före mamma och pappa. Vid frukostbordet kunde man känna att det var spänning i luften, ja den var så tät att man nästan kunde ta på den. Mamma och pappa var knäpptysta, syrran var tyst för en gångs skull. Plötsligt säger pappa, bilen kommer 11.30. Bilen!! Vilken bil? Ska vi åka bort? Förvirringen var total i den nioåriga hjärnan. Inget mer blev sagt, frukosten var avklarad och lugnet lade sig i det Jönssonka hemmet. 11.20 ropade pappa på mig och sa att jag skulle ta på mig ytterläder. Han och jag traskade ner de tre våningarna och utanför porten stod en taxi. Taxi!! Varför ska vi åka taxi pappa? Ja du får se sa han bara. Taxifärden gick genom centrala Eskilstuna och svängde upp mot järnvägssationen. Järnvägsstationen?? Skulle mamma och pappa skicka iväg mig någonstans? Nää det var uteslutet kom jag fram till. Taxin stannade utanför den stora entrén vid stationen och pappa betalade för färden och så gick vi in. Pappa gick bort till en lucka det stod upplysning på fråga tydligen efter något och nickade bifallande till svaret han tydligen fick. Vi gick ut till en av perrongerna och så var det barra att vänta, vänta på vad? Plötsligt hördes en röst i högtalaren, ”tåget från Malmö med ankomst 11.50 anländer på spår 4”. Tåg från Malmö?? Och där kom det puffande och stånkande som bara ånglok kan, bromsarna gnisslade vid inbromsningen och så stod det still. Dörrar öppnas, passagerare klev av och där stod hon MORMOR från Malmö. Den nioåriga hjärnan kopplade inte, mormor, här i Eskilstuna, men så släppte förtrollningen och med ett tjut så hamnade jag i mormors famn. Min bästa mormor, här hos mig i Eskilstuna.

Jag behöver väl inte tillägga att det var den bästa julen i mitt nioåriga liv och trots mina idag 73 år så är minnet från den julen lika levande idag

God Jul önskar Tord Jönsson

Fråga om tjänstepension när du söker jobb

AnställningsintervjuAtt gå i pension om man har jobbat ett helt arbetsliv utan tjänstepension kan bli ett obehagligt uppvaknande.  Alltså måste du fråga varje gång du söker jobb om det ingår en tjänstepension i anställningen. Om det inte gör det behöver du få en högre lön så att du kan spara själv. Det är vanligt att man får 4,5 procent av lönen i tjänstepension. Har du 24 000 i lön så motsvarar det en dryg tusenlapp i månaden. Så gratis fika, fruktkorgar och gymkort i all ära men tjänstepensionen behöver man ha. Faktiskt lika svårt att vara utan som kaffet en mulen decembermorgon.

Vi har kollat om man vid anställningsintervjuer frågar efter tjänstepensionen. Det är alldeles för få som kollar. Färre än en av fem frågar om tjänstepension. Sedan fick 40 procent besked av den blivande arbetsgivaren utan att fråga själv. Men nästan hälften av de tillfrågade kom inte ihåg om de hade frågat eller om de fått besked om vad som gällde. Jag tycker det är konstigt att inte alla arbetsgivare på företag med kollektivavtal passar att berätta om förmånerna när man intervjuar sökande. Att fråga efter tjänstepension kan vara extra viktigt för kvinnor. Idag ser vi att kvinnliga pensionärer har 6 000 kronor mindre i månaden i genomsnittlig pension. Bakom den siffran finns flera förklaringar i form av deltidsarbete, föräldraledigheter och färre år i arbetslivet.

 

Carina Blomberg