Taggarkiv: ungdomar

Livslön – lönar det sig att plugga vidare?

Igår var sista dagen att söka till vårens högskolekurser och program. Då passade vi på att gå  på ett seminarium som handlade om hur de val vi gör när det gäller studier, arbete och familj påverkar vår totala lön för hela livet, livslön. Även pensionen ingår i det begreppet. Det var SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) som hade bjudit in till seminariet. Det är vanligare att man tittar på lön ur ett kortare perspektiv men för den som väljer att plugga vidare är det förstås viktigt att veta om utbildningen betalar sig i form av högre livslön.

 

Idag fortsätter nästan 50 % av en årskull, som går ut gymnasiet, att läsa vidare på högskoleutbildningar. Om man väljer att skjuta upp studierna för att börja plugga senare blir livslönen oftast lägre. Vad man läser är självklart viktigt men var, på vilken högskola, man läser har mindre betydelse. Att läsa dubbla examina verkar inte löna sig i form av högre livslön eftersom man hinner jobba färre år.

 

De allra flesta utbildningarna lönar sig i form av att man faktiskt tjänar mer pengar totalt. Det är främst pedagogiska utbildningar där det är relativt låga ingångslöner och en flackare löneutveckling, som inte ger en högre livslön, jämfört med om man hade jobbat direkt efter gymnasiet.   

 

Sedan när studierna är avslutade tyder allt på att det är viktigt att komma igång och jobba även om det inte är drömjobbet man får på en gång. Av studenter som registrerat sig som arbetslösa kunde man se att de hade 30 % lägre årslön jämfört med dem som hade hittat någon typ av jobb direkt efter examen.

 

Utredarna hade också tittat på hur livslönen påverkas av om man är gift eller ogift. Gifta män fick en livslön som var 10 procent högre medan gifta kvinnor i stället fick 12 procent mindre. Mycket märkligt år 2011 tycker jag. Om man var sambo syntes inte de här skillnaderna alls.

 

 

Carina Blomberg

 

 

Reinvent yourself

Ibland handlar jag böcker på nätet. Eller ganska ofta tycker min man. När böckerna är slut på förlaget kan man alltid hitta dem på begagnat-sajterna. Igår fick jag hem en bok via en amerikansk sajt och jag kunde se vem som hade haft boken innan mig. Det visade sig vara ett bibliotek i en katolsk flickskola i Maryland. Liten nyfiken blev jag och googlade skolan.

 

Det blev en tankeställare. Eleverna där gick i årskurs 6 tom 12, ungefär som vårt högstadium och gymnasium. Elevavgifterna var 50 000 dollar per år, plus uniformer och skolmaterial. Nu väljer väl inte alla föräldrar det alternativet men om man skulle vilja ha sina flickor där var man nog tvungen att börja spara innan de var födda. Det kräver säkert en helt annan planering och en annan attityd till sparande och lån till utbildning.

 

Om attityder handlade också ett seminarium som Socialdepartementet höll nyligen. ”Reinvent yourself” var namnet och det handlade om hur ett längre arbetsliv skulle se ut. När vi frågat kunder har intresset varit svalt för att jobba vidare efter 65. Det finns hinder på vägen som gäller arbetsmiljön och jobben, hur vi ska orka jobba men det handlar också om attityder till äldre arbetskraft och inställning till arbete. Kanske kan vi tänka oss att jobba längre om det finns möjligheter att jobba med andra uppgifter än tidigare?

 

Carina Blomberg

Sommaren blev höst

Jag har kommit tillbaks till jobbet efter en ovanligt sen och lång semester. Första dagarnafrågade jag kollegorna hur deras semester varit. Men de såg bara förvånade ut och efter ett tag förstod jag att en semester som ligger några veckor tillbaks har man redan glömt. 

Så fungerar väl minnet för de flesta av oss, vi ser hellre framåt och det som varit sjunker undan. Nu i veckan var det en intressant artikel i Svenska Dagbladet som friskade upp minnet hur börsen klarat sig mot andra tillgångsslag och hur viktigt det är att inse att långsiktigt betyder en horisont på 30 till 40 år och att vi inte stirrar oss blinda på korta perioder i vårt sparande. Vi får kanske också vänja oss vid att börsen avkastar mindre än tidigare. Här är artikeln:

http://www.svd.se/naringsliv/borsen-har-halkat-efter_6431582.svd 

Alla ungdomar som börjar första årskursen på gymnasiet nu i höst kommer att få utbildning i privatekonomi som ett nytt inslag i samhällskunskapen. Det kommer att göra dem bättre rustade för att bra beslut om sin ekonomi i framtiden. Jag hoppas att alla skolor snabbt kommer igång med undervisningen.

 

Carina Blomberg

 

Framtidens tjänstepensioner

Igår var jag på ett intressant seminarium som SNS arrangerade. http://sns.se/zino.aspx?articleID=1762.

Det handlade om en rapport som två danska forskare, Michael Möller och Niels Christian Nielsen, tagit fram om Framtidens tjänstepensioner. Slutsatserna var flera men hade utgångspunkten att det svenska pensionssystemet är bättre än många andra länders system. Därmed inte sagt att det inte kan göras bättre. 

Forskarna pekade på att det svenska pensionssystemet upplevs som komplicerat och oförståeligt. Eftersom ett pensionssystem ”verkar” i 80 år, alltså från att de första spararna kommer in till de sista utbetalningarna görs, är det trögt att ändra. Det leder i sin tur till att många olika system lappar över varandra och vi får små slattar i pensionsbelopp som ligger i olika försäkringar.

Deras förslag gick ut på att pensionssparandet delas i två delar. En obligatorisk med mindre valmöjligheter och en frivillig med större valmöjligheter. Den obligatoriska delen skulle staten förvalta och sätta reglerna för och innefatta det som idag är allmän pension och tjänstepension. Reglerna skulle vara desamma för alla och inte variera mellan olika avtalsområden, som idag. Helst skulle forskarna se ett pensionssystem utan tjänstepensioner.

I den frivilliga delen skulle man själv kunna välja på fler alternativ än idag.

Reaktionerna från seminariedeltagarna var verkligen av olika karaktär. Från att rapporten var bra och det är nyttigt att bli synad av några utifrån till synpunkten att rapportens förslag var bedrövliga. Så det blir spännande att följa hur debatten går vidare.

Carina Blomberg

Mösspåtagning

Jag har just sett de första studentmössorna ur årets studentkull. Det var mösspåtagning i förra veckan och de första studenterna såg jag på en gräsmatta utanför ett systembolag. Hoppas de fick roligare än så. 

Det är en helt ny generation på gång nu. Den första generationen som aldrig upplevt en tid utan datorer, mobiler och många valmöjligheter. När vi frågade ungdomar mellan 15-25 år om hur de såg på att välja för sin pension, var det helt självklart att man såg pensionen som sitt eget ansvar och inte någon annans. Att välja är något man är van vid och inte tycker är något konstigt. 

Men då gäller det också att de unga studenterna får sina första jobb och även hamnar på arbetsplatser där man får en tjänstepension med anställningen. Nyligen räknade vi på hur mycket pengar det egentligen handlar om. Vi tog en privatanställd arbetare som får pengar inbetalade till pension från 25 år och han/hon jobbar fram till 65 år. Med en genomsnittlig lön och en normal löneutveckling blir det stora pengar. Kapitalet växer till hela 1,6 miljoner kronor. Det är en summa som knappast någon av oss skulle klara att spara ihop på egen hand. 

Så att skicka med ungdomarna frågan till anställningsintervjun om de kommer att få en tjänstepension är något som verkligen lönar sig.

Carina Blomberg

Fri flytträtt

Hemma har vi infört fri flytträtt. Att tre barn flyttat hemifrån innebär inte att det är slut på flyttandet. Plugget tar slut och man flyttar hem igen. Sedan är det dags att flytta till en egen lägenhet, som byts mot något annat efter ett tag. Ett kort mellanspel hos ett av syskonen och sedan iväg till något eget igen. Jag råkade också köpa (fyndade tycker jag själv) ett möblemang till sommarhuset, snyggt och passande. Enda kruxet var att möblerna fanns tio mil bort så det blev en egen flytt bara det. Nu har vi löst problemet genom att köpa en gammal bil med krok så nu fixar vi flyttarna så länge bilen håller.

Vi ser ju också hur mycket pengar ungdomarna lägger på sina lägenheter med möbler, husgeråd och annat. Många gånger har jag fått frågan om hur gammal man ska vara för att  börja pensionsspara. Jag tycker inte man ska börja innan studierna är klara, boendet fixat helst i någon mer permanent form och man har fått ett fast jobb. När vi i Ungdomsbarometern frågade 10 000 ungdomar i åldern 15-24 år om de hade något sparande så svarade tre fjärdedelar att man hade ett sparande. Antingen genom att de sparade själva eller att föräldrarna sparade åt dem. Pengarna skulle i första hand användas till oförutsedda utgifter eller till något specifikt som en resa.

Carina Blomberg

Kloka ungdomar

Om någon vecka är det dags för det orange kuvertet till alla nya premiepensionssparare och de är så många som 150 000 i år. Alla är inte ungdomar i den gruppen men de flesta är nog det. 

AMF har ställt frågor om hur man ser på pension i en undersökning, Ungdomsbarometern, som riktar sig till ungdomar mellan 15-24 år. 

Nu kommer den första generationen ungdomar som mer uttalat är medvetna om att de har ett eget ansvar för hur deras framtida pension kommer att bli. Samtidigt vill de ha undervisning i privatekonomi och i hur pensionssystemet fungerar redan under skoltiden. 

Frågan om hur länge de kommer att jobba ligger långt fram i tiden men de har ändå en uppfattning att de kommer att jobba minst lika länge som sina föräldrar. Lite kul är detatt på frågan om vilken ålder som är ”bäst” är det nästan inga som röstar på ”Över 30”. 

Jag blev imponerad av svaren och de uppfattningar man har så tidigt i livet. Undrar om mina egna ungdomar är lika smarta,  jag ska nog kolla lite nästa gång jag träffar dem.

Carina Blomberg

Privatekonomi på schemat – en lärdom för livet

Till hösten är det dags för privatekonomi på skolschemat. Då får nämligen gymnasieskolan en ny läroplan där privatekonomi tar plats i bland annat samhällskunskapen. – Äntligen säger jag! 

Det är nu tre år sedan jag lämnade gymnasieskolan. Att ta klivet ut i vuxenlivet var någonting jag längtade efter och är också det största steget jag tagit hittills i mitt liv. Men att lämna skolans trygga väggar har också ställt mig inför många frågor som jag inte behövt möta tidigare.

Vad är mina rättigheter som konsument? Vad innebär det att få en betalningsanmärkning och hur kan det komma att påverka mig? Bör jag börja pensionsspara? Hur gör jag det i så fall? 

Hade jag haft privatekonomi i min undervisning hade det besparat mig många av dessa frågetecken. Samhällets syn på vuxenlivet innebär att vara självständig och kunna ta ansvar för sin egen ekonomi. Men har man aldrig lärt sig sådana grundläggande saker som att betala en räkning är det inte helt enkelt. Därför säger jag äntligen, äntligen får privatekonomi en plats på skolschemat. 

Får man de grundläggande kunskaperna redan i skolan blir klivet ut i vuxenlivet mindre, och det besparar också många ungdomar alla dessa frågor som snurrade i mitt huvud efter att jag tagit studenten. 

Cecilia Bergner, gästbloggare och praktikant på AMF

När ska vi egentligen gå i pension

Den senaste veckan har det kommit flera rapporter som visar på effekterna av att vi väljer att gå i pension vid en viss tidpunkt. Det är i grunden naturligtvis ett individuellt beslut men det finns också ett statligt utredningsuppdrag som ska visa vad som händer om vi får rätt att jobba vidare till 69 år. 

När medellivslängden ökar kommer vi att behöva jobba lite längre. Samtidigt kommer vi att få lika många år som pensionärer och det är kanske ingen stor dramatik över det. 

Jag tycker det finns flera intressanta aspekter i det här. Vad är det som får oss att vilja jobba efter 65? I de undersökningar jag läst handlar det mycket om att få bestämma sin arbetstid själv, att kunna välja vilka dagar och vilka tider man jobbar. Det kan nog de flesta som transporterar sig med kommunala medel i rusningstrafik hålla med om. Samtidigt tillför jobbet viktiga sociala kontakter och bättrar på ekonomin. Vad arbetsgivarna tycker om att ha kvar medarbetare till 69 år vet vi ännu inget om. 

När vi frågat de som redan gått i pension om de tycker att tidpunkten för pensionen varrätt, svarade dubbelt så många att de velat jobba längre jämfört med dem som sa att de gärna gått tidigare. De allra flesta var i alla fall nöjda med den valda tidpunkten. I genomsnitt börjar vi ta ut pension vid 64,6 år. 

Vill du själv testa hur stor pensionen blir vid olika åldrar kan du använda prognosverktyget på www.minpension.se

Carina Blomberg

Stora vita lögner

Vad tänker du på om jag säger antikens Grekland? Vackra, vita marmorstatyer som står utplacerade i tempel mellan vita kolonnrader? Ungefär sådana bilder ser jag framför mig. Vi var nyligen på en visning som hette Vita lögner på Medelhavsmuseet. Visningen var bra med en duktig guide. Men det hon berättade krävde att man fick lov att tänka om. Redan på 1800-talet visste man att det inte fanns några vita statyer i Grekland under antiken utan att allt var målat i starka färger. Så här kunde det se ut:

(källa: www.medelhavsmuseet.se

De enda objekt som faktiskt var vita var de som stod och väntade på att bli målade! Från 1800-talet fram 1970-talet lyckades man glömma bort hur det var och nu turnerar en utställning runt i Europa för att visa oss hur antiken såg ut på riktigt.   

Jag kände hur konstigt det var att tänka om och se sanningen i alla dessa färgglada figurer. Visst är det svårt att ändra uppfattning om man någon gång lyckats få in det i skallen?  Det krävs kanske att det kommer en ny generation som aldrig hunnit lära sig hur det var innan. När vi frågar ungdomar hur de ser på pensionsfrågor får vi en helt annan bild än när vi frågar deras föräldrar. För ungdomar är det mer självklart att ta ett eget ansvar för den framtida pensionen.

 Carina Blomberg